Skip to main content

Full text of "Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats


I 



ill 



ACTA 



SOCIETATIS 



PRO FADNA ET FLORA FENNICA. 



41. 



HELSINGFORSIAE. 
1915-1919. 



i^s^^C£) 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, T. 41, N:o 1. 






SCRIPSIT 



HJALMAR HJELT. 



VOL. V. DirOTYLEDONEAE: 
PARS IV. R08ACEAE— SOLAISACEAE. 



/S/r ^f^29 i 



Typis impr. J9jl5 - 19ff/19. 



-m- 



HEL8INGF0RSIAE. 
EX OFFICINA TYPOQRAPHICA -HANDELSTRYCKERIET.. 

1919. 



/ 7/7 ^ 



Vol. J. Pars I — /// Actrs Societatis pro Fauna et Flora 

Fennica V continentur. 

Vol. II. Ibidem XXI N:o 1. 
Vol. III. Ibidem 30 N:o I. 
Vol. IV. Ibidem 35 N:o 1. 



Rosaceae. 



Pirus *) malus L. 

In Alandia passim inveniri indicatur, ceterum in Fen- 
nia australi raro vel rarissime spontanea invenituv. Colitur 
insuper in magna parte Fenniae, quamvis maior^e copia 
austro-occidentali tantum in parte. PLurimis plagis nescio an 
plus minusve effWata, sed nonnullis, usque ad 60^ 25' ad 
septentrionem versus, quantum scimus, omnino spontanea. 
Arbor es haud cultae etiam circiter ad 62^ occur runt. 

Kalm; »haraf finnes nagot i Kimito och Korpo skargard 
samt annorstades i sodra delen af finska skaren, vaxer dock 
icke will ofver 60 graders latitude af Finland*: Gadd Plant. 
VIII p. 3, cfr Gadd Underratt. p. 4 et Ron I p. 5; »vild Apel 
vaxer pa flere stallen sa pa Aland som iiti skargarden utanfor 
Abo . . . [planter] ifran Runsala» : Kalm Ron p. 32; in dumetis 
Finl. australis et interioris p: Prytz; in silvis et pratis Alandiae 
et insularum extimarum Sinus fennici et bottnici, Tavastiae 
Sysma-): Wirz. pi. off.; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. 
Scand. bor. . . .: Nym. Consp. p. 240; Fenn. mer. adest: Nym. 



^) Nomen a plurimis auctoribns, inprimis maioribus natn (etiam 
in Herb. Mus. Fenn. II) scribitur Pyriis, sed *Pirus (falschlich Pyrus 
geschriebeu)» : Engler— Prantl, III. 3, p. 22. 

*) Forsitan confirmationis indigeat. 
Typis impr. "|i 1915. 



2 Pirus malus. 

Suppl. p. 118, vide etiam Tuneld p. 392 et 429, DC. Prodr. 
II p. 635, Led. II p. 96, Trautv. II p. 32, Ign. Geogr. p. 341, 
Koppen Verbr. I p. 404—405 et tabula geogr. in II, Hult Vedv. 
p. 9, Grotenf. p. 179, Hjelt Utbr. p. 153 [20] cum tabula geogr., 
Sallm. p. 2, Kair. p. 820, 836-837, Caj. Atl. p. 12, Norrl. in 
Atlas p. 22, Lindb. in Atlas p. 38, Hjelt in Atlas p. 48 cum 
tabula geogr. et Caj. vaell. p. 28. 

Al. ^) p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; complur. loc. [Jomala] 
Ytterniis, [Finstrom] Basto, [Kokar] Ido, Nato: Bergstr. Beskr.; 
[Jomala] Ytterniis— Ramsholmen, Ba.sto— Eckero: Tengstr. !; Fin- 
strom Bergo in pascuis spont. st cp: Ssel. ann. -); Lemland 
Jerso prope Mariehamn in praerupto rupis spec, sterile ad f. 
acerbam pertinens: Ssel. herb.; p Geta Bolstaholm, Hammarland 
Skarpnato ! -), Jomala Mockelo, Lemland »Flaka holmen», Kum- 
linge Sorholmen et Ingersholmen: Arrh. & K.; Foglo Gripo et 
Juddo: Arrh.; f. acerba in Alandia p, spec, solitaria: Arrh.; 
Finstrom Emnas Grisholm, Jomala in pago eiusdem nominis 
in Jomala 6: E. Erics.; Foglo Degerby et ad Kyrksundet [for- 
sitan idem locus ac superior]: Hult ann.; Hammarland Appelo 
frutices minores, Geta Mattskar inter alias arbor 4,5 m [»2 Va 
famn»] alta tribus ramis maioribus, quorum crassissimi ambitu 
76 cm, Hallo 3,6 m altae, Isakso 1,8 m altae, Finno [etiam 
Bergr. comm.] arbusculae minores depastae in solo arido gla- 
reoso: Ch. E. Boldt; Lemland Nato: Laur. Fort, et Palmgr. 
Hipp. p. 151; Sund compluribus locis [versus Kastelholm]: Geogr. 
F. T. 1905 p. 71 et Prim. p. 67, vide infra; Hammarland Ap- 
pelo Vesterhagarna: Lindberg!; Brando et Kumlinge p, spec, 
solitaria aut nonnulla simul obvenientia in insulis frondosis, 
lucosis: Bergr. p. 19; Aselholm, Lahdenholm, Traskholm, Briin- 
skar, Ango Lill-Lappo [prope Enklinge] (Bergroth): G. 0. Tim- 
gren litt. ; Jomala Ytternas, Mariehamn »Hasthagen», Lemland 
Slatholmen: Florstr.; Jomala Ytternas [vide supra]: Palmgr. 
Hipp. p. 143 et 144; Jomala Espholm: 1. c. p. 161, cfr 1. c. p. 
41 et 65, vide etiam Lindberg in Medd. XXXIII p. 6, supra et 



*) In Alandia plurimie locis omnino spontanea videtur. 
^) Specimen sive specimina ad f. mitem Wallr. pertinent. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 3 

infra. — Ab. Inio p [in parte occidentali], vide sub Al. i), par. 
Gustafs unicum tantum spec, (forsitan efferatum?) in agro prope 
praedium Kunnarais : Bergr. p. 19 et Bergr. comm. ; Inio Asel- 
holm et Lahdenholm [60° 25']: Bergr. comm., cfr Hjelt Utbr. 
p. 153 [20], ad eadem loca atque superior spectat; Korpo Haslo 
(alumn. aboenses 1891): Arrh.; Korpo Kalo: Evy Kynberg in 
Hayr. herb., e Korpo etiam comm. Bergstr. ; Pargas Pita unicum 
spec, Hiittis Storo ^): Arrh.; [Pargas] Stortervo Terfsund: [E. Reu- 
ter]!; Pojo r tantum in Jernoarna: His.; Finby Pettu arbor unica: 
Sand., vide infra; nonnullae arbores spontaneae in Jalansaari ^) 
inveniri dicuntur, ceterum ubique culta: Sel., vide infra; spont. 
[?] in insula Lojo [= Lojo Storo]: Hels., vide etiam supra et 
sub f. miti. — Nyl. in taeniis Ekenas ad Alglo: Hayr. Ber.; 
Ekenas in insula Tvarminne^): Hayren in Sydvast 1904 p. 602, 
cfr Hufvudstadsbladet 1903 N:o 198, L. Y. 1904 p. 275 et 
Hayr. Landv. p. 164 et 175; multa spec, e Tvarminne in H. 
M. F., vide etiam infra; r par. Inga in taeniis Tostholm et 
Pehrsholm! [baud procul a Barosund]: His. p. 59; Inga Ors- 
landet (!) Rovars in colle pratensi [»angsbacke»]: Brenner!^); 
Inga Basto: W. Brenner! ^); Kyrkslatt nonnullae arbores prope 
pagum Porkkala in colle silvestri: Rosb. Kyrksl. p. 109, cfr 
1. c. p. 112 et 142, ubi arbores spontaneae esse dicuntur; rr 
in taeniis Pyttis in insula Tuuskas: Ssel. 0. Nyl.!; [Hogland] 
ad Maahelli!, Tytarsaari in prato ad pagum! -): Brenn., vide 
etiam Klingst. Nyl. p. 90, Kurki p. 148—149 et infra. — Ka. 
r pc in vicinitate fluvii Vuoksi in humo copiosa ad margines 
pratorum, ubi silvae tiliarum accedunt, arbor ramosa, 2,5 m 
alta, ad ostium amnis Miinajoki in par. Kaukola, 5—6 arbores 
ramosissimae solitariae, 3—4 m altae, in Harskiansaari in par. 
Raisala -), in Kirvu Virola arbor sponte nata inveniri dicitur : 
Linden, cfr 1. c. p. 125. — Ik. (st r) Rautu: FI. Kar.; r non- 
nullae arbores solitariae in silvis par. Kakisalmi, Sakkola, Rautu 
et Kivennapa [»Kivinebb! -)»] etiam in Kuolemajarvi ad Muurila: 
Malmb. ; Koivisto [»Biork6»] Vasikkasaari: E. Nyl. Ber.; Kiven- 



^) Omnino spontanea videtur. 

*) Specimen sive specimina ad f. mitem Wallr, pertinent. 



4 Pirns malus. 

napa Joutselka^) in coryleto et Rasala^): Lindb. comm.; Kaki- 
salmi [»Kexholm»]: Chyd. ; [Lempaala [»Lembola»] et Toxowo 
(Schmalhausen): Koppen Verbr. I p. 405; Meinsh. p. 108 non 
ex hac parte comm.]. 

Ta. [Luopiois] in insula Vekunasaari in lacu Kukkia in- 
veniri dicitur, Palkane Aimala in pascuo consaepto (Zidback): 
Leop., cfr 1. c. p. 84, Rapol. p. 49 et vide infra; spont. [?] 
prope praedium Kappola: Asp. & Th. ; r Papinsaari, Viitaila(!) -) 
prope Tohkala, Kurhila in Rainionmaki, Ditto (Stromborg): Norrl. 
s. o. Tav., cfr 1. c. p. 84; Hollola Tiirismaa in vicinitate lacus 
Vesijarvi i): Lindb. comm.; Asikkala Keltaniemi: Nikl. ! -); Sysma 
spont. [?] complur. loc. in paroecia: M. Ticcander, Afhandling 
om Sysma Socken, Praes. P. A. Gadd, Abo 1792, p. 21 [for- 
sitan confirmationis indigeat, vide infra]; nasci dicitur in Korpi- 
lahti ad promuntorium Sutoinen indeque in nonnullos hortos 
plantata esse, aridos tantum ramulos ibi inveni. Auctore E. 
•Cleve in Judinsalo e silva in hortum plantata: Wainio Tav. or., 
cfr 1. c. p. 6; Korpilabti Puolakka Oravi: K. Dahlstrom!, cfr 
Medd. Ill p. 185, Wainio Tav. or. et Herb. Mus. Fenn. II p. 
138, — Sa. Taipalsaari Orjainniemi: E. Nyl. & Chyd.!-), cfr 
E. Nyl. Veg. p. 259, vide ceterum infra. — Kl. in septentrione 
lacus Ladogae prope Sortavala [»Serdopolim»] . . . obvenit, spi- 
nosa quidem non est neque tomentosa, sed iam ex tempore 
Georgi . . . spontanea habebatur: Rupr. Diatr. p. 28 [num spon- 
tanea?]; etiam in par. Kaukola in silvis certiss. spont. (Tengstr. 
in litt.): Fl. Ingr. p. 352, vide infra; Tervola et Sortavala Rauta- 
kangas (Relander): Chyd., spec, e Kaukola Tervola! -), vide in- 
fra; Sortavala: Appelberg! 2), cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138 et 
Grotenf. p. 199, vide etiam P. Hann. p. 21. — Kol. Soutujarvi 
et contra Solomeno: Caj.! '-), cfr Medd. XXV p. 39-40, vide 
infra et p. 11. 

Da appeltradet odlas i en stor del af landet (se langre fram), ar 
det sannolikt, att atminstone en del af de enstaka appeltrad, hvilka om- 
namnas i det foregaende, hafva faglar eller manniskor att tacka for sin 
spridning. Med stod af Harald Lindbergs uttalanden i fr&gan haller jag 



^) Omnino spontanea videtur. 

') Specimen sive specimina ad f. mitem Wallr. pertinent. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 5 

numera fore, att detta uppenbarligen ar fallet med alia de exemplar, som 
tillhora var. mitis. Men mahanda ar icke heller var. acerba ofverallt fuUt 
spontan, om afven direkt plantering eller dylikt i afseende a denna form 
i allmanhet torde kunna betraktas som utesluten. Att vildapeln pa nagra 
lokaler med samma skal som ofriga skogstrad kan raknas till landets vildt 
vaxande arter ar emellertid otvifvelaktigt. De fa uppgifter, som i detta 
afseende kunna anses vara fullt sakra, har jag sarskildt utmarkt ^). For 
Al. har jag likval icke kunnat anvanda detta beteckningssatt, da fragan 
forst pa seuare tid blifvit foremal for narmare undersokning, och vildapeln 
dar sakerligen icke ar sallsynt. Da k andra sidan nagra af de alandska 
exeraplaren tillhora f. mitis, visar det dock, att tradets forekomst i nagra 
fall afven har maste anses vara mer eller mindre tillfallig. 

Al. Angaende forekomsten i Sund skrifves: Nagra trad i narheten 
af Sunds prastgard, andra pa Hogbolsta Sgor och slutligen afven nagra 
inom Mangsteckta omrade hafva blifvit patraffade. Huruvida alia de iakt- 
tagna traden varit sterila ar ovisst, men om de i Mangsteckta funna kan 
med sakerhet uppgifvas, att detta ar forhallandet: Prim. p. 67. Ett exem- 
plar, troligen fran Foglo: H. Federley!, foreligger afven i H. M. F. — Ab. 
Abo (Berg): Koppen Verbr. I p. 404; troligtvis afses harmed Pargas eller 

o 

Korpo; i narmaste grannskapet af Abo fdrekommer appeltradet, savidt 
jag vet, hvarken vildt vaxande eller ens forvildadt; se dock Kalm ROn 
p. 32 [uppg. anford p. 1]. — Om exemplaret fran Pettu tillagges: ^detta, 
som i allt ofrigt ofverensstammer med den vilda formen, saknar dock 
dess karakteristiska tornar>: Sand. — Afven Ch. E. Boldt anser, i likhet 
med Sel. (och Hels.), att apeln pa Jalansaari i Lojo med stor sannolikhet ar 
fullt spontan. — »Mietoisis8a kasvaa aukealla paikalla lahella tieta Ru- 
noisten ja Kaulakon kylain valilla omenapuu, joka ainakin nayttaa metsa- 
puulta, silla mitaan asumuksia ei ole eika ole oUutkaan aivan laheisyy- 
dessa?: Caj. Kasvist., dar emellertid tecknet for tillfallig forekomst au- 
vandes. — Nyl. »Ekenas Alglo 2 exemplar, det ena ytterst pa sodra sidan 
af udden i oster, 3,5 m hogt (1897), det andra pa stora an gens vid garden 
vastligaste del niira norra stranden, nagot hogre; bada fertila. Ekenas 
Espskar ett litet, omkr. 0,5 m hogt (1897) ex. vid ett berg nara ett uthus, 
trol. ursprungligen planteradt. Ekenas Jusaro ett omkr. 1 m hogt (1897) 
ex. i en bergsskrefva nara grufvorna i NW, ett stOrre fertilt ex. nedanom 
lotsstugan. Ekenas Tvarminne a Zoologiska stationens omr&de vid 
Storangsberget, SE-sluttningen, i skydd af bredvidstaende tata hasselsnar 
en snarartad grupp af nagra exemplar, de hogsta 3 a 3,5 m hoga. Nagra 
exx. blomma och bara sma, sura frukter. Nara SW-andan af Storangs- 
berget ett ensamt ungt ex. nara korvagen, knappa 2 m. hogt. Har ej sett 
det blomma. I Hasthagen, nara gardet i oster och ratt nara porten, i 



^) Har ma framhallas, att flere andra uppg. inga utan reservation i 
Hjelt Utbr. p. 153 [20]. 



6 Pirus malus. 

skydd invid berg, 2 exemplar pa nagot afstand fran hvarandra, c. 3 m 
hoga; blomma, men atminstone det ena ej alia ar, fruktsattningen icke 
undersokt; rikligt lafbemangda och med talrika, tvinande grenar. Vid Klobb- 
viken ett tvinande, lafbemangdt ex., som sallan blommar, c, 2,5 m. hogt. — 
Yttermera funnen pa Tvarminne-On i skogsmarken ofvanfor Kallvassa 
(Sodergards omrade). Tvinande, lafbemangda exemplar, utsatta for betning 
och brytning. De aro mer 1. mindre buskartade, 1 a 2 m hoga. Detta 
ar [1913] har jag atersett blott tva af dem; de andra aro sannolikt utro- 
tade (atminstone ofvan jord), ty de fuuuos ratt nara hvarandra* : Hayr. 
Tillaggaa ma, att i H. M. F. finnas fran Tvarminne, forutom tvenne exem- 
plar af f. mitis (se under denna), foljande exemplar: »frutex c. 2 m altus 
in saxosis ad »Krogen»; Kihlman!, Krogen nara Krakfallan! och Krog- 
udden!, de tva sistnamnda inlamnade af Palmen. — sSekametsassa Nnr 
mijarven etelarannalla kasvaa meterin [jparin kyyn.>] korkea omenapuuu 
vesa, joka nahtavasti jo kuitenkin on moniaita vuosia vanha> : Stenr., som 
anvander tecknet for tillfallig forekomst. »Ett vildt vaxande, rikligt blom- 
mande, men, sasom det synes, ej fruktbarande exemplar i Ulrikasborgs 
brunnspark i Helsingfors vid foten af det mot vaster brantstupande vastra 
batteribergets : Brenner i Medd. XXX p. 52. Nagot ar darefter uppgifver 
Brenner, att det torde hafva tillkommit under senare halften af 1800-talet: 
Brenu. For. p. 134. Huruvida det eist anforda uttalandet skall innebara 
ett tvifvel om artens spoutana forekomst pa den angifna lokalen, kanner 
jag ej ; i hvarje handelse betraktar jag ifragavarande trad pa detta stalle 
sasom tillfalligt. Ett annat dylikt trad [forekommer] pa samma bergs 
nordOstra sluttning: Brenner i bref 1914. — Angaende artens forekomst 
pa Hogland namnes ar 1913: sVaha-Korkianiemen kohdalla kasvaa villeja 
omenapuita . . . suurin oli n. 3,5 m korkea. Omenapuut lienevat sinne 
kylista levinneet . . . Heikinhellin vastapaata on niinikaan useita omena- 
puita* : Kurki p. 148—149, dar narmare beskrifning lamnas. — Ik. Ma- 
handa afse afven de uppg. hos Chyd., hvilka anforas under Kl., delvis 
denna provins. — Sat. r: Gadd Sat. p. 48; tradet ar ej funnet som vildt 
vaxande af senare exkurrenter. Exemplar foreligger visserligen fran »Ylo- 
jarvi Pengonpohja ahon laidassa ennen asutulla paikalla*: A. A. Sola!, 
men detta kan tydligen ej betraktas s&som spontant. — Ta. »Vid Aimala 
by i Palkane finnas tva stycken gamla appeltrad af ansenlig storlek samt 
med sm§,, langskaftade, mycket sura och baska frukter. Det ena tradet 
vaxer i en pa hassel och lind rik lofskogsbacke invid en aker nara byn, 
det andra nastan inom byn. Aldre personer bland allmogeu veta berStta, 
atm. betraffande det senare, att det sasom ungt blifvit taget fran skogen 
(Kyontaanniemi vid Suolahti) och planteradt pa sin nuvarande plats. Sa 
skall ocksa vara fallet med nagra yngre for omkr. ett artionde sedan i 
tradg&rden vid en af byns gardar planterade trad. Sjalf har jag ej lyckats 
patraffa nagra appeltrad hvarken pa Kyontaanniemi eller andra af byns 
egentliga vildmarker. De har omnamuda stora appeltraden, som ej hafva 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 7 

tornar, blomma vanligen omkring 1 vecka tidigare och dessutom rikligare, 
an ortens egentl. odlade appeltrad. Pa Ruokola gards agor finnes en lof- 
skogsbacke benamnd Omenapuumaki, pa hvilken enl. allmogens uppgift 
appeltrad fordom skola hafva forekommit»: Zidb., jfr Leop. p. 84, dar 
traden sages hafva anda till 24,5 cm [»10 turns »] diameter vid brosthojd. 
— sVilda appeltrad pastas af ragra afven finnas i denna fCrsamling [Tyr- 
vanto], men med sakerhet kan man anse dem for en lemning af fordna 
tiders plantering*: Palander p. 8. — Hauho: Herk.; ganska troligt, men 
uppg. behof ver dock bekraftas. — Hollola Pyhaniemi : Bucht p. 24. Apeln 
anges ej darifr&n af Norrl. s. o. Tav. — Afven uppgiften fran Sysma for- 
drar bekraftelse. Dess riktighet drages ocksa i tvifvelsm&l af Koppen 
Verbr. I p. 404 not, dar f. o. manga uppg. fran Finland anforas. — Be- 
traffande uppgiften frau Korpilahti anser jag visserligen den formodan 
uteeluten, att arten bar vore planterad; huruvida densamma dock bar kan 
anses lika obestridligt spontan som t. ex. pH Aland, bor annu utredas. — 
Sa. sNagra vilda appeltrad i Sulkava och Kristina socknar> : Tuneld p. 
477 not. Uppgiften forefaller mycket sannolik, men fordrar dock bekraf- 
telse. — Kl. Enl. Herder ar appeltradet vid Ladoga buskartadt: Schtib- 
p. 336, hvarfdre afven Bode p. 59 drager grjinsen fOr appel<rat?e< vida 
laugre ner mot soder. Sasom synes, anses Pirus mains af flere forf. fuUt 
spontan i Ladoga-trakten, jfr afven Hjelt Utbr. p. 153 [20]. Da emeller- 
tid de exemplar, som foreligga i H. M. F., samtliga tillhora f. mitis, bar 
jag kommit till den ofvertygelsen, att en noggrann utredning ar nodig for 
losandet af denna fraga. — Se afven under Ik. — Angaende forekomsten 
i Kol. namnes: »pa stranden af Onega i narheten af Soutujokis mynning. 
Tradet, som var lagvaxt, men synbarligen af betydande alder, blommade 
rikligt. Huruvida dess frukter afven komma till mognad var omojligt att 
afgora, emedan byns barn regelbundet bvarje ar bortplockade de nya kar- 
terna>: Medd. XXV p. 39-40. Se vidare langre fram p. 11. 

Uppgifterna i Moberg Nat. p. 145—146, Moberg Klim. p. 111—115, 
Moberg Klim. II p. 94—99, m. fl. fenologiska iakttagelser afse uppenbar- 
ligen uteslutande eller atminstone till ofvervagande del odlade exemplar, 
da ju dessa aro lattare tillgangliga for observation. Detsamma galler san- 
nolikt delvis uppg. i Liro Ured. p. 406, jfr Lindr. Bidr. p. 18. 



I afseende a appeltradets odling far jag framst hanvisa till den full- 
standiga framstallningen i Elfv. Ant. p. 77-80 jamte hithOrande karta (II). 
Haraf framgar, att appeltradet utan all jamforelse ar det viktigaste af 
frukttraden, men att fruktodlingen bar betydelse endast i sodra och eyd- 
vastra Finland, jfr Elfv. Ant. p. 34. F. o. finnes numera afven i Finland 
en icke alldeles obetydande speciallitteratur behandlande denna odling. 
Framst bor barvid namnas A. Smirnoffs grundlaggande arbete, »Handbok 
i Finsk Pomologi», Helsingfors 1894. Att beklaga ar endast den energiska 



8 Pirus mains. 

forfattarinnans alltfor etora optimism, hvarigenom sannolikt mangen ap- 
pel-odlare, som okritiskt forsokt folja anvisningarna i hennes arbete, r&kat 
ut for missrakningar. Uppgifter, som sarskildt hanfora sig till appeltra- 
dets odling, inga afven hos Heikel [se Notae] p. 22—45 afvensom for T a. 
Mustiala hos Klas Stening [Landtbrukssallskapets Medd. N:o LI], Redo- 
gorelse ofver fruktodlingen vid Mnstiala institut [i Ta. Tammela] under 
perioden 1894-1904, Helsingfors 190G, p. 13-19 och 36-53. Till dessa 
arbeten komma yttermera egentliga tradgardebocker. I dessa bar jag 
dock ej funnit nagra uppgifter, lampliga for Conspectus; bar ma emellertid 
antecknas, att det mig veterligen sist utkomna af dessa arbeten ar B. W. 
Heikel, Frukt- och barodling, i svensk ofvers. af Ossian Lunden, Helsing- 
fors 1910. — Sasom tillagg till £lfv. Ant. 1. c. ma anforas folj. Appeltra- 
det omnamnes sasom odladt redan hos Till. Tidigare uppgifter om appel- 
tradets nordgrans och odling Ofver hufvud aro bl. a.: Nordgransen for dess 
odling drages vid Gamla Karleby 63 V*, dar det dock ar fdrkrympt, Kuo- 
pio och ^tromsdal [60 km [»Werst»] »ENE von Kuopio»] afvensom < Weli- 
kogodskaja Wolostj 180 km [»Wer3t>] nordwarts von Petrosawodsk gelegen» : 
Middend. p, 579—580, jfr Schiib. p. 337. — »Ganska allmSnt i landets 
sydliga delar, dar det ger god frukt. Norrom 62" lat. trifves det icke val, 
och vid 63° lat. mognar frukten blott under gynnsamma ar. Annu i Ulea- 
borg och Tornea antraffas appeltrad i sallsynta fall, men aro dar dvarg 
artade och bara icke frukt» : Ign. Geogr. p. 343. — A b. [Karisj Svarta 
150 var. hafva uppdragits: Blomqvist i Forstf. Prot. 1891 p. 222. — Nyl. 
[Kyrkslatt] appeltrad finnas nastan vid hvarje aldre koja: Rosb. Kyrksl. 
p. 114. [Nurmijarvi] >talonpojillakin tavallisia»: Stenr. p. 16. — Oa. Enl. 
uppgift af afiidne dr L. Linsen bara appeltraden fullt mogna frukter vid 
Kristinestad : Ssel. ann. — I Wasa mogna appel de fiesta ar; bl. a. om- 
namnes, att 1883, da skorden var ymnig, ett trad afkastade 1,1 hi [»20 
kappar»] och att enskilda appel haft en vikt af mer an 200 gr [»16 lod»]: 
Wasabladet 1883 N:o 76. Likasa var skorden taml. ymnig 1887; detta ar 
omtalas appel med en vikt af 170 gr [»13 lod»]: Wbl. 1887, N:o 79. jfr 
afven Smirnoff [se ofvan p. 7] p. 31 och 38. — Fran Laihia omnamnes 
rik skord a tva appeltrad: Pohjalainen 1913 N:o 216 i fOrkortad ofver- 
sattning. — S b. Appeltraden bara mogna frukter i Leppavirta a en egen- 
dom (lagman Brunou's) nara kyrkan: Ssel. ann. [Leppavirta] >yleisesti vil 
jelty puu saatylaisten puutarhoissa, pitajalla ainoastaan muutamissa pai- 
koissa [talonpojilla?] esim. Lampuoti Mikkosen pellolla Takkulassa* : Enw. 
— Det bar uppgifvits, att applen sallan mogna i Kuopio: Knabe p. 20. 
Fran senaste tid omnamnas emellertid tillfredsstallande resultat a samma 
ort, se C. Sundman, Fruktodlingsforsok i Kuopio, F. Tradg. 1908 p. 209 
-211 med 3 fotografier. De gynnsammare resultaten har liksom i det 
foljande hero sakerligen pa ett omsorgsfullare val af lampliga sorter. — 
De g& bra i Maaninka: J. A. Andersson i Forstf. Prot. 1891 p. 222. — 
Om. Appeltradet odlas endast sallsynt >i Lappajarvi och Evijarvi och bar 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 9 

afven frukt (matappel)» : A. L. Backm. Fl. p. 26. — Fran Nykarleby om- 
talas frukt: Elf v. Ant. p. 79-80, jfr Elfv. i Atlas p. 5-6, Smirnoff, p. 73 
etc. — Ar 1852 buro appeltraden stora, mogna frukter i Gamla Karleby: 
G. E. Boehm comm. — Angaende odlingen i tradgardsskolan i Haapavesi 
far jag, hvad de forsta aren angar, hanvisa till Grotenf. p. 197. — I Ok. 
Kajana skall det i prastgardstradgarden finnas ett blommande appeltrad: 
Must. p. 41, jfr Elfv. Ant. p. 80. I Puut. 1910 p. 176 omtalas appel, skor- 
dadei Kajana.— Ob. »Jag feck forleden Host [1791, mojl. 1790] hem nagra 
ympade Paron- och Aple-trad at pa torsOk utplantera nasta War, om det 
battre wille lyckas, an nagre Aple tran, som jag updragit af Karnor. De 
bargade sig ofver 2, men gingo ut den 3:dje Wintern» : Jul. p. 22. Langt 
senare namnes; [Uleaborg] ett mycket litet appeltrad i Nylanders trad- 
gard: Brenn. Ber. 1869 och annu senare [Uleaborg] »viljeltyna kukkii kan- 
niisti, vaan omenat eivat kasva kuin tuumaiseksi lapimittaan> : Lei v. putk. 

— sKempeleessa Pirilan puutarhassa on omenapuu tana kesana tekaissut 
kolme komeata omenaa* : Turun Lehti 1909 N:o 97, jfr Turun Lehti 1910 
N:o 94 och 117 avensom Puut. 1910 p. 160, dar tradet [1910] uppgafs bara 
mera an 40 appel; stallet kallas i T. L. N:o 117 Pirttila. [Fran Ylitornio 
[sOfvertornea,!)] Kukko [pa sveneka sidan om gransen] uppgifves, att frona 
val grott, men att plantorna efter 3 ars forlopp dott ut: Acerbi p. 152 i 
ofvers. — I jagmastar A. Montells tradgard i Pajala finnes ett [1902] circa 
15 ar gammalt trad, som st&tt oskyddadt och ar ungefar 3,3 m hogt. Det 
blommar i regeln hvarje ar, ofta rikligt, och har ett och annat ar spar- 
samt burit outvecklade frukter: Birg. p. 60.] 

Uppgifter om odlade appeltrad har jag utom i de nu uppraknade 
arbetena antecknat: Ptein p. 77, jfr afven tabellerna p. 77-81 och anga- 
ende Sat. Ylane Huvitus 1. c. p. 82, Koppen Verbr. I p. 412, 413 etc., 
Grotenf. p. 198-200, Elfv. Kult. p. 65 och 67, Elfv. i Atlas p. 5-6 (jamte 
karta), Geogr. F. T. 1900 p. 229, Ale. Ill, Sel., Caj. Kasvist., dar narmare 
uppg. meddelas, Brenn. p. 448, Medd. XXV p. 13, Knabe Skizz. p. 63, 
Elfv., dar det uppgifves: ^^cultam prope Vosnessenje vidi», Nordl. p. 18 
(Oa. Narpes), Rapol. p. 50 (Jyvaskyla) och Leiv. Denna forteckning ar 
dock ingalunda fuljstandig. 

Angaende den storlek, appeltradet hos oes kan uppna, foreligga en- 
dast ett fatal uppgifter. A b. »Soinisten kartanosea lahella Naantalia on 
omenapuu, jonka lehviston ymparys on 49 m ja suurin lapimitta 17 m. 
Puun rungon ymparys on 3 m. Puu kantaa viela runsaasti hedelmia»: 
Turun Lehti 1910 N:o 74. — 1 Nyl. Aujala tradgard matte [ett trad] vid 
marken 167 cm i omkrets: Thesleff i Geogr. F. T. 1893 p. 92. — I Ka. 
Oravala vid Kymmene i Valkiala (60° 59') omnamnas trad med en alldeles 
rak stam ... pa en hojd af omkring 3 m 161,5 cm i omkrets: 1. c. p. 93. 

— Ta. Harifran ekrifves: »Runko 44 cm paksu, korkeus 7,4 m: Kair., 
som betonar, att tradet ar »jalostamaton» ; fotografi af tradet ingar afven. 
Se dessutom ofvan p. 7 m. fl. Om ett appeltrad skrifver J, E. Bergbom 25, 



10 Pirus mains. 

IV, 1836, att det var 7 m [»12 alnar>] hogt, stammens omkrets 1,26 m 
[»8 V2 qvarter*] och kronans diameter ungefar a midten 3 m [»5 aln»], det 
afkastar ungefar 1,24 hi [»^/4 tunna»], ehnru ej sarskildt nppraatt: brefvet 
till C. C. Bocker ibland apotekar Hobins papper. — Tradets tjocklek upp- 
gifves i allmanhet anda till 50-60 cm: Kair. p. 836. - — I saninaanhang 
harmed ma namnas: >Det aldsta appeltrad, vi patraffat har i Finland, ar 
en karnstam a Viurila gard i A b. Halikko socken, hvilken man med sa- 
kerhet vet vara ung, 100 ar gammal»: Smirnoff (se ofvan p. 7) p. 15. 

Appeltrad med kronbladslosa blommor, hvilka likval satta frukt, af- 
bildas och beskrifvas fran tvenne stallen i Ta.: K. Wanamo i L. Y. 1910 
p. 246—247. — Sammanvuxna appel beskrifvas och afbildas i L. Y. 1911 
p. 217-218, jfr 1. c. p. 220. — Af former ar f. acerba (M6r.) den enda fullt 
vildt vaxande. Af uppgifter, hvilka inga under namn af hufvudformen, 
hanfdra sig dock flere till f. mitis Walir., se under Al., N y 1., Ka., Ta., 
Sa., Kl. och Kol. Afven J. J. Chydenii exemplar fran Kaukola Tervola 
star narmast densamma. 



Pirus malus f. mitis Wallr. 

In Fennia coUtur et in parte australi raro vel raris- 
sime adventicia occurrit. 

Al. Finstrom Bergo in pascuis cp: Sselan!; Hammarland 
Skarpnato in luco: Arrhenius & Kihlman!; Kokar Ido st cp: 
Gadol. — Ab. Pojo Sjosang in alneto, spec, unicum, biorgyale, 
sterile: Sselan! — Nyl. Ekenas [non Pojo, ut in scliedula] Tviir- 
minne, arbor c. 4 m alta in margine prati prope domicilia: 
Kihlman!; Ekenas Tvarminne Konungsholmen [arbor unica]: 
Hayren!, vide etiam infra; Helsingfors in promuntorio Lappviks- 
udden in nemore 1883 et Mantsala Ohkola in silva frutex ste- 
rilis 1883: Ssel. herb.; Tytarsaari: Brenner! — Ka. Kaisala 
Harskiansaari in colle herbido [^angsbacke*]: Linden! — Ik. 
Kivennapa in silva inter praedium sacellani et viam publicam: 
Malmberg! 

Ta. Asikkala Kellaniemi! et Viitaila [»Wiitala!»]: Nikl. — 
S a. Taipalsaari Orjainniemi: E. Nylander!; Taipalsaari Orjain- 
niemi frutex orgyalis sterilis in silva mixta 1859 : Ssel. herb. — 
Kl. Kaukola Tervola: J. J. Chydenius!, vide infra; Sortavala: 
J. G.] Appelberg! — Kol. Soutujarvi ad ripam lacus Onega 
[»Aanisjarvi»] in colle arenoso: Lindroth & Cajander!, vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 11 

Denna form upptages under namnet P. malus * paradisiaca (Med.) 
i Mela Kasv. V; dar sages om densamma : »vilj. ja met8i8t.>, hvarjamte 
den upptages fran Kton. och dess odlade f. jt»?fWi7a Mill, omnamnes. Ehuru 
formen redan omuamnes i Mela Kasv. [II], har jag icke i den tryckta 
litteraturen autecknat nagra uppg. utofver de namnda och Herb. Mus. 
Fenn. II p. 74. 

Angaende odlingen se under hufvudformen (ofvan p. 7—9). Ett 
par i H. M. F, forvarade kvistar, harstammande fran odlade trad, har jag 
ej ansett nodigt att omnamna. 

Nyl. Om forekomsten pa Tvarminne tillagges: Vid angbatsbryggan 
pa zoologiska stationens omrade finnas tva exemplar. Det ena ar betyd- 
ligt klenare an det andra, b&da dock hoga, c. 5—6 m. De bara som bast 
[^13] rikligt med kartar. Ett tredje trad finnes vid badstugan. Traden 
troligen i tiden planterade. Pa Konungsholmen finnes ett ex., 2—3 m hogt, 
blommar. Ar nog ej planteradt, men val tillfalligtvis hitkommet: Hayr. 
— Kyrkslatt Jarsse Gammelbys backen i tallbacke, pa 1700-taiet tradgard: 
Brenner! — Kl. J. J. Chydenius' exemplar fran Kaukola Tervola kallades 
af Sselan var. acerba f. foliis pilosiusculis och fordes i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 74 till hufvudarten; numera uppfattas det dock som tillhorande var. 
mih's. — Kol. Angaende appeltradet eller rattare appelbusken vid Soutu- 
jarvi [»Scholtosero»] skrifves: Den vaxer pa en sanddyn vid stranden af 
Onega-sjo, langt fran manniskoboningar; rattast torde val vara att anse 
den vara adventiv: Cajander i bref af 29, XI, 1909. 

Pirus communis L. 

In Fetinia australi et inprimis austro-occidentali saepe colitur. Quan- 
tum nunc scimus, non sponte occurrit neque nisi forte in Alandia efferatur, 

Al. r: Bergstr.; Skrafskar, Jomala, Leml-and: Bergstr. Beskr. Arten 
torde eniellertid eni. Kihlm. Ofvers. knappt vara verkligt vild, utan blott 
forvildad; afven Fries upptager parontradet endast sasom odladt i sodra 
Finl. Angaende artens allmanna utbredning namnes: >Eur. omn. exc. . . . 
Fenn.»: Nym. Consp. p. 240, se afven DC. Prodr. II p. 633-634, (Nym. 
Suppl. p. 118), Koppen Verbr. I p. 400 och kartan i 1. c. II. 

I fraga om parontradets odling hanvisar jag afven bar framst till 
framstallningen i Elfv. Ant. p. 80—82 samt vidare till Heikel p. 46—48 
och Stening [se titeln p. 8] p. 20 och 53—55. Nagra tillagg ma emeller- 
tid anforas. Arten upptages redan af Till. — Ab. [Sagu] ett 60 ars pa- 
rontrad har 1739 gatt ut pa Steninge: Cavander p. 21. — N y 1. [Kyrkslatt] 
endast pa herregardarne : Rosb. Kyrksl p. 114; [Nurmijarvi] stalonpojilla- 
kin tavallinen»: Stenr. p. 16, — Enligt uppgift af afl. dr L. Lins6n mogna 
paron (och korsbar) icke vid Oa. Kristinestad: Sael. ann. Daremot fore- 
kommo i Wasa [1907] atminstone tvenne trad, hvilka natt vanlig hojd och 
de fiesta ar burit god frukt: Hjelt. [Detta anser jag mig sarskildt bora 



12 Pirus communis. 

framh&Ua med anledning af uppgifterna om att odlingen a£ parontradet 
misslyckats i Mustasaari etc.: Elf v. Ant. p. 82.] Framhallas bor afven, att 
Heikel p. 46 omnamner odlingsforsok uti Om. Jakobstad; emellertid eager 
ban intet om den framgang, hvarmed dessa forsok bedrifvits. Om mis.s- 
lyckade forsok i Ob. Uleaborg se of van p. 9 (Jul. p. 22). Uppgifter om 
paronodlingen i Finland bar jag utom a nu anforda stallen antecknat Rein 
p. 77, Ign. Geogr. p. 343-344, Grotenf. p. 199, Hjelt Utbr. p. 154 [21], 
Elfv. Kult. p. 67, Kiblm. Beob. p. 31, Medd. XV p. 182 (monstroaitet), 
Renv. p. 19, Medd. XXV p. 13, Knabe Skizz. p. 63, Rapol. p. 50, fioror etc. 
Uppgifter angaende den hojd, parontradet vaul. uppnar, Annas i 
Elfv. Ant. p. 81. 



Af detta slakte odlas endast appel- och parontradet allmannare och 
i storre mangd, men dessutom omnamnas i botaniska arbeten: 

Pirus baecata Desf. Till denna art hor otvifvelaktigt det »8ibiri8ka 
syitappeltradet*, som i Nykarleby gar utmarkt . . .: Elfv. Ant. p. 80, jfr 
Mela Kasv. V; se afven Elfv. Vedv. p. 34. Arten uppraknas bland dem, 
hvilka trifvas anda till Tornea: Puut. 1900 p. 34. 

Afven P. prtmifolia Willd. omnamnes sasom odlad: Mela Kasv. V, 
jfr Elfv. Vedv. p. 33. Tradet uppraknas bland arter, som trifvas annu i 
Uleaborg: Puut. 1900 p. 34. 

I Elfv. Vedv. p. 33—84 omnamnes yttermera 9 arter, forutom nagra, 
hvilkas odling misslyckats. 

I Mela Kasv. V upptages afven Cydonia vulgaris Willd. sasom odlad. 
Angaende Cydonia jajionica Pers. se Elfv. Vedv. p. 34. 

Sopbus aria (L.) Crantz. 

Per errorem apud nos indicatum est sponie inveniri. Colitur autem 
in Fennia maxime austro-occidentali. 

»[Copiosissime in Oelandia], nee infrequens in reliquis insulis, in- 
primis Sinus bottnici* : Linne Arbor, p. 19; jQxel Crategus aria . . . vaxa 
afven i finska skargarden . . . nagra pa Retas agor i Korpo»: Gadd Plant. 
VIII p. 5; »in dumetis Alandiae p, in par. Simsio Bottniensium quoque 
reperta (Aejmele)* : Prytz p. 72 under namn af Pyrus Aria. — Al. nu 
pratis et silvis Aland. p» : Tsernstr. p. 57 (= Linn6 Fl. Suec. N:o 398); 
> Alandiae indicatur*: Rupr. Diatr. p. 25. Tarustroms uppgift bar sakert 
afseende pa S. fennica^ som af Linne fOrenades med S. aria; sannolikt ar 
sk afven fallet med Linnes och Gadds uppg., jfr afven Stjerna p. 15 (Se 
f. o. under S. fenniea p. 17). Prytz afser enl. beskrifningen S. scandica, 
ehuru utbredningen af denna art knappast angifves riktigt. (Uppgiften 
anfores afven af Led. II p. 98 under namuet P. intermedia) Arten bor 
darfore utga ur finska floran, jfr Trautv. II p. 27 och Koppen Verbr. I 
p. 393 not. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 13 

I afseende a artens odiing uamnes: Odlas pa Aland. Trifves ej val 
a Fagervik i Nyl. Inga: Elfv. Ant. p. 77, jfr Ale. Ill o. IV m. fl. floror. 
— Nyl. Frugard 1808: Elfving i Medd. XXV p, 12 under namn af Cra- 
taegus aria. Mahanda afsee dock nagon af de foljande arterna, hvilka 
kanske oftare aro foremal for odling. Detta galler sannolikt afven uppg. 
i Moberg Nat. p. 146 och Moberg Klim. p. 115. Daremot namues: Hel- 
singfors pa Finlands banks gardsplan ett medelstort, kraftigt trad, som 
blommat och burit frukt 1909, 1911: Seel, ann, Om artens allmanna fOre- 
komst namnes ater: »Eur. omn. exc. . . . Fena.»: Nym. Consp. p. 242, 
se afven Nym. Suppl. p. 118. 



Sorbus scandica (L ) Fr. 

In Alandia occidentali et australi spontanea occurrit et 
usque ad 60^ 24' ad septentrionem versus indicatur; ceterum 
in Fennia australi coiitur et interdum subsponte inveniri 
indicatur. 

Aland.: Nym. Consp. p. 241; in parte occidentali Alandiae: 
Hedl. p. 86, vide etiam DC. Prodr. II p. 636 nomine Pyrus 
intermedia, Led. II p. 98 eodem nomine, Koppen Verbr. I p. 
394, Hjelt Utbr. p. 153 [20] cum tabula geographica, Conwentz 
in Schriften der Naturf. Ges. in Danzig, Neue Folge, Bd IX, 
Danzig 1895-1898, p. 167, Sallm. p. 2, Kair. p. 836, Caj. Atl. 
p. 12, Norrl. in Atlas p. 7, Lindb. in Atlas p. 38, Hjelt in Atlas 
p. 48 cum tabula geographica et Caj. vaell. p. 27. 

Al. (rr): Bergstr., cfr 1. c. p. 7;r [Hammarland] Skarpnato 
et Finstrom Bergo tantum frutices parvi: Bergstr. Beskr.; Ham- 
marland Skarpnato: C. J. Arrh. 1866 et Elfving!, cfr Liro Ured. 
p. 402; Finstrom Bergo ad septentrionem versus a Mellangard : 
E. Erics.; Finstrom Bergo Norrgard in nemore cum S. fennica 
et Lemland in insula minima ad meridiem versus e Nato prope 
Mariehamn in nemore: Ssel. herb.; Geta Dano et Graggnas, Ec- 
kero etc. in taeniis septentr.-occidentalibus, etiam arbores maio- 
res et florentes et fructificantes : Huh ann. et herb.; Geta Hock- 
bole! arbor sat alta: Arrh. & K., cfr Popp. p. 25; Hammarland 
Applo, Geta Hockbole, Sund Hogbolsta: Btergr. comm.; [Sund 
versus Kastelholm] rarior: Geogr. F. T. 1905 p. 71; Geta Dano: 
Lindberg!; Geta Bergo Huso in prato: A. L. Backman!; Fin- 



14 Sorbus scandica. 

Strom in prato ad Bergo Norrgard: W. Granberg!; Finstrom 
Bergo Huso in promuntorio extimo: Palmgren!; Lemland Flaka 
in ripa orientali sinus 2 km ad meridiem versus a pago: R. 
Dahlberg!; Lemland Nato, arbor grandis et pulchra: Florstr., 
cfr Hufvudstadsbladet 1913 N-.o 195 p. 5; Foglo in lingula Nju- 
ponholma Degerbyense 1902: J. F. Manner in herb. Arrh.; Ec- 
kero Storby: V. Pesola! — Vide etiam sub S.fennica. 

O. Hjelt Forsok hanfor Sorbus domestica hos Till, till S. scandica: 
mahanda vore S. fennica en riktigare tydning. Storre delen af FiuL: Fries, 
jfr Trautv. II p. 34, ar fuUstandigt vilseledande. — Ab. Korpo enl. exemplar 
i H. M. F.: Zett. & Br., jfr Herb. Mus. Fenn, [ed. I] och Ale. afven III p. 
198; exemplaret hor dock till S. fennica. Tillaggas ma, att oxeln omnam- 
nes sasom forviWad i Korpo : G. O. Timgren i bref. — Ett exemplar frau 
Tenala Lindo: [K.] W. Bruncronal tillhor BOg S. scandica, men huruvida 
arten dar ar fullkomligt vildt vaxande, behofver noggrannare utredning; 
enligt en exemplaret bifogad anteckning finnes pa platsen biott ett enda 
trad. Savidt jag kanner, ar afven ett exemplar fran »Ilpois prope opp. Abo» 
1885: HoUmen! forvildadt. — [Ik. Arten uppgifves: »Fet.— Karelscher 
letbmust: Lehmann E., Nachtrag I zur Flora von Poluisch— Livland, Dor- 
pat 1896, p. 109. Uppgiften afser sakerligen ej det fiuska flora-omradet ; 
huruvida den ofver hufvud ar riktig, vagar jag ej afgora. Arten upptages 
ej af Meinsh.]. 

Bergstr. Beskr. framhaller, att oxeln komniit [till Aland] fran Sverige, 
i hvars mellersta provinser den ar tamligen allman. 

Rorande artens odling far jag i hufvudsak hanvisa till Elfv. Ant. 
p. 77, hvaraf framgar, att oxeln odlas endast hogst obetydligt, men att 
den uppgifves annu fran O b. Uleaborg. I Botaniska tradgarden i Hel- 
aingfors angifves oxeln na en hojd af c. 12 m och vara rikt fruktbSrande: 
Elfv. Vedv. p. 35. — Sasom odlad omnamnes arten vidare fran O a. Wasa 
[»Nikolai8tad>]: Kihlm. Beob. p. 33. I Puut. 1900 p. 34 uppraknas arten 
bland dem, som kunna odlas anda till Tornea; riktigheten af denna upp- 
gift vagar jag dock draga i tvifvelsmal (se Elfv. Ant. 1. c). 

Sorbus fennica (Kalm) Fr. 

In Alandla pleriimque satis frequenter (Ik parte occi- 
dentali saepe frequenter, in parte orientali vix passim) pro- 
venit, unde in Fenniam austro — occidentalem, ubi i^ara est, 
videtur disseminata. Ad septentrionem versus usque ad 60^ 
32' videtur esse spontanea. Ultra hos terminos nisi raro 
non colitur et rarissime subspontanea evadit. 



Acta Societatis pro Faima et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 15 

y> Crataegus fennica a D. Kalmio missa, cuius tantum 
folia sicca vidi, et (tantum) in Fennia [»Finlandia»] occurrit* : 
Fl. Suec. N:o 433 p. 167; Kalm; e Fennia orta: Fries p. 175^); 
Fenn. mer.-occ: Nym. Consp. p. 241 i); »der Archipel des siid- 

o 

westlichen Finlands, Aland»: Hedl. p. 51, vide etiam Led. II 
p. 99 nomine Pyrus liybrida (L.), Areschoug, F. W. C, Bidrag 
till den Skandinaviska Vegetationens historia, Lund 1867, p. 45, 
Ign. Geogr. p. 341, Hjelt Utbr. p. 152 [19] cum tabula geogra- 
phica, Sallm. p. 2, Brenner in Medd. XXXIII p. 4 i), Caj. Atl. 
p. 12, Kair. p. 836, Norrl. in Atlas p. 21, Lindb. in Atlas p. 
39, Hjelt in Atlas p. 48 cum tabula geographica, Caj. vaell. p. 
27 et infra. 

Al. fq: Bergstr., cfr 1. c. p. 5 et 135; st fq: Bergstr. 
Beskr. et Arrh. & K. ; fq: Tengstr. !; etiam in Foglo Degero et 
Degerby, Juddo et Sottunga Kyrklandet in parte occidentali: 
Arrh.; in Alandia st fq: Gh. E. Boldt; [Sund] fq: Prim. p. 67; 
[Sund versus Kastelholm] fq: Geogr. F. T. 1905 p. 71; (p) [spec, 
solit.]: Bergr., vide infra; multa (saltem 12) spec, in H. M. F., 
vide etiam Palmgr. Hipp. p. 41, 65, 143, 151 et 166. — Ab 
Korpo: I. Bingbom!; Korpo spontanea: G. 0. Timgren in litt. ; 
Korpo praedium »Korpo gard»: A. Renvall!; par. Gustafs arbor 
unica ad septentr.-occidentem versus a stagno Boda, et altera 
prope Eskola: Bergr. p. 18, vide infra; Merimasku: P. A. Kar- 
sten!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Pargas in praedio Silldala 
in insula Stortervo: E. Beuter in Medd. XXVI p. 42 i), cfr L. Y. 
1900 p. 29 1) etc., vide etiam infra. — Nyl. vide infra. 

»In insulis Alandiae ad pages st fq, in par. Jurva Bottnensium quo- 
que reperta (Aejmele)» : Prytz p. 72. Nagon senare uppgift fran Jurva 
foreligger icke. Nordl. p. 18 upptager arten sasom planterad i Narpes; 
m&handa har den afven varit planterad i Jurva. — Storsta delen af Finl.: 
Fries, jfr Trautv. II p. 34; W. Nyl. Distr. pfipekar daremot med ratta: 
sminime, quantum novi, distributione lata hie gaudet*. — Arten upptages 
fran Sat. och Oa.: Koppen Verbr. I p. 393; detta grundar sig emellertid 
pa uppgifter, som forefalla osakra, se under namnda landskap. Alldeles 
oriktig ar uppg. allm. i Gamla Finland: Knorring p. 25. — Vidkommande 
artens forekomst i granstrakterna mellan A 1. och Ab. namnes: »Finne8 
planterad vid alia byar fr&n Vartsala vasterut. Ofta sprides den da ocksa 
omkring i nejden af byn. Spontant vaxer den daremot endast i enetaka 

') Nomine S. hybrida L. 



16 Sorbus fennica. 

exemplar sallsynt inom omradet, I Gustafs antraffades salunda ett trad 
i dalgangen nordvast om Boda trask och ett annat litet nara Eskola. I 
Iiiio fann jag icke oxeln ^) som vild; enligt uppgift skall den finnas pa 
kyrklandet, Kolkko och Kvarnholm. 1 Brando sag jag den pa Brando- 
Hummelholm och Jurmo-Traskholm i enstaka exemplar; i Kumlinge ater 
fanns den sparsamt nara Visings afvensom (enligt uppgift icke planterad) 
vid Lokdal och Enklubb pa Enklinge. Befolkningen har for sed att upp- 
graf va vildt vaxande oxlar ^) for att sedan plantera ut dem vid gardarna. 
Det ofvannamnda pa Hummelholm vaxande tradet hade ogonskenligen 
varit foremal for ett forsok till en dylik omplantering* : Berg. p. 17-18. 
Ab. Sagu r: Cavander p. 14 under namn af »oxel». Sagu Karuna: B. K. 
J. Langenskjold i herb, lye, n. Den senare uppgiften afser sannoUkt ett 
odladt exemplar. Afven Cavanders uppgift fordrar bekraftelse. [Muurila] 
>Kaukelmaau n. k. vanhassa puutarhassa seka eraassa laheisessa lehdossa, 
luultavasti metsistynyt* : Renv. >Ett ungt stand antraffadt afven i Lojo 
pa berg invid Gerknas gard»: Hult Vedv. p. 13. Enligt Ch. E. Boldt 
finnas stora odlade exemplar af tradet i Gerknas tradgard; jag formodar, 
att det genom faglar spridt sig till det af Hult anforda stallet. — Nyl. 
Inga Svartback ett litet, 2 m hogt, sterilt trad af omkr. 20 a 25 ars alder 
(Thord Brenner!): Brenner i (Prot. 6, X, 1906) Medd. XXXIII p. 4^), dar 
narmare uppg. forekomma, och Brenn. Vaxtf. p. 79 ^), jfr afven Klingst. 
Xyl. p. 87. Ehuru Brenner betraktar tradet sasom fallt spontant pa det 
namnda stallet, jfr bl. a. Ale. IV, antager jag dock, att det spridt sig fran 
nagon tradgard, mojligen fran Fagervik, till Svartback (jfr ofvan under 
Al. och Ab., se afven angaende analoga fall om Kibes gross idaria: Consp. 
IV p. 304 afvensom om Crataegus monogyna af E. Sundvik : Medd. XXIV 
p. 11-12). — Helsingfors Sumparn: Sfelan i dupl.P); pa Sumparn vid 
Helsingfors belt sakert planterad: Sfel. ann. — Lovisa Lokholmen (Iverus!): 
S^lan i Medd. XXIV p. 21 % jfr bl. a. Brenner i Medd. XXXIII p. 4 ^). 
Enligt senare uppg. ar arten i Lovisa »planterad, men nastan allestades 
pa senare tider nedhuggen»: Tver, litt., jfr Medd. XXXVI p. 83. I Mela 
Kasv. V anfores Nyl. med? — Sat. >enligt Dr Appelberg har ett vildt 
vaxande trad af denna art funnits i Bjorneborg fore branden 1852>: 
Malmgr. »Luvia Birskar ett medelhogt tradartadt exemplar, Hanninkyla i 
midten af byn (Branders) tva eller tre hoga och buskartade individer, 
Niemenkyla Joopi atminstone tva unga exemplar, pa alia stallen odlad, 
exemplaren pa Joopi uppdragna ur fro fran exemplaret pa BirskSr (E. 
Hermonen)» : Hayr. Bjorneb. Hayr^n, som afven anfor Malmgrens uppg., 
anvander tecknet for tillfallig forekomst och framhaller yttermera denna 
tillfalliga forekomst 1. c. p. 56 o. 57. — Ta. Hattula utom odlade [fOre- 
kommer] ett litet exemplar i skog c. 1 km hkn garden [Pelkola] antagl. 



^) Den riktiga benamningen ar oxelroun, se t. ex. Ale. 
*) Under namn af S. kyhrida L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 17 

forvildadt: A. Wegel. — Oa, Se ofvan p. 15 angaende Jurva (Prytz p. 72). 
Arten uppraknas af ven af Malmgr. ; mahanda beror detta pa ett skrif- eller 
trj'ckfel. 

Tarnstroms och Gadds uppg. cm S. Aria torde galla denna art, 
hvarom ofvan p. 12; sannolikt afven uppg.: »Frequens quoque in Fin- 
landiae insulis maritimis et ad pagos rusticorum est varietas huius 
[Crataegus ariae] singularis*: >Stjerna p. 15 ; frekvensen i sistnamnda uppg. 
ar emellertid alldeles vilseledande. 

Om odiingen af Sorbus fennica far jag har framst hanvisa till Elfv. 
Ant. p. 77. Afven jag har sett oxelronnen tamligen allmant odlad i Oa. 
Wasa, men eljest ratt sallan. Arten omnamnes sasom odlad afven K 1. 
Valamo: Berg Verbr. p. 13B. Se f. o. om odlingen Bergr. p. 17—18, Elfv. 
Vedv. p. 34, Hayr. Bjorneb. och Nordl. p. 18 (anforda ofvan), afvensom 
under Ab. orh Nyl. Afven uppg. bos Liro p. 402 afse enligt mitt for- 
menande odlade ex. (undantag for Al). 

Angaende artens b^nSmiiing f^r jag framst hanvisa till Hedl. p. 51. 
Fritsch, K., Zur Systematik der Gattung Sorbus (Oesterr. Bot. Zeitschr. 
1898—1899) fOrkastar benamningen S. fennica och anvander namnet S. hy- 
bridu, hvilket namn, sasom framgar af det ofvanstaende, afven forekom- 
mer hos fiere tinska forf. Emellertid framhalles i Bot. Not. 1899 p. 270, 
att nu behandlade vaxt ar en egen art ofh ej en hybrid, sasom Fritsch 
menar. (Fritsch's uppsats anfores enl. referatet i Bot. Not. 1899 p. 266 o. 
folj., jfr afven Bot. Centralbl. LXXXVII (1901. 3) p. 242-243). Afven Focke 
p. 145 betraktar vaxten sasom en hybrid, men oriktigheten haraf fram- 
halles i Bot. Not. 1885 p. 66, jfr afven Hedl. p. 54. — Hermann p. 253 
sammanfattar denna art med foregaende under namnet P. intermedia Ehrh. 

Sorbus aucuparia L. 

In toto tervitorio frequenter (— satis frequenter) pro- 
venit: usque ad summum septentrionem et usque ad regio- 
nem alpinam infimam progreditur, sed his locis plerumque 
magis atque magis humilior evadit. 

Till.; Kalm; fq in omnibus silvis partis interioris, in tae- 
niis (rarior) tamen nonnullis locis in declivibus: Hell. p. 10; in 
montosis nemorum fq: Pryt;^; in silvis et pratis usque in alpes 
Lapponiae: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; 
Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 241, vide etiam DC. Prodr. 
II p. 637, Led. 11 p. 100, Trautv. II p. 38, Bode p. 58, Ign. 
Geogr. p. 340, Koppen Verbr. I p. 384—385, Grotenf. p. 179, 
Hjelt Utbr. p. 142 [9], Sallra. p. 2, Hedl. p. 46, Borg Beitr. p. 

Typis impr. '|j 1915. 2 



18 Sorbus aucuparia. 

100, 134 et 140, Liro Ured. p. 401-402, Ssel. marj. p. 24, Caj. 
Atl. p. 12 (infra p. 20 impressum), Kair. p. 821, 835-836, Norrl. 
in Atlas p. 28 et 30, Lindb. in Atlas p. 39 et Hjelt in Atlas p. 45. 

Al. fq: Bergstr. ; fqq: Bergr., cfr 1. c. p. 17. — Ab. fq: 
Zett. & Br.; fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand., A, Nyl. et Renv., cfr 
1. c. p. 12; St fq: Sel.; fq: Printz et Flinck; fqq: V. E. Broth, 
et Weeks.; st fq: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. st 
fq: His.; fq: Stenr., cfr 1. c. p. 12, W. Nyl., Sael. 0. Nyl. et 
Brenn. — Ka. (p): Blom; fq: Linden, vide infra. — Ik. fq; 
Malmb.; [»eine der gemeinsten Holzarten»: Meinsh. p. 109]. 

Sat. st fq: Malingr. et Hjelt; st fq — fq et pc — st cp, 
Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb. — Ta. fq: omnes auct., exc. 
st fq — fq, sp, in lucis interdum st cp: Borg Tiet. — Sa. stfq: 
Hult; fq: Ssel. ann. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.; fq, cp, saepe 
arbores maiores: Hann. — Kol. fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr. ; fq: Laur. Vaxtf., vide infra. — Tb. fq: 
Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahib. — Kb. 
fq: Brand, et Eur. & H.; fq, spec, solit.— subdominans: Axels. 
Putk.; »st fq (— fq)»: Wainio Kasv. — Kon. fqq, in Saoneshje 
et Reg. occ. fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. 

Om. fq: Hellstr., cfr 1. c. p. 133; fq, spec, solit.: A. L. 
Backm. Fl.; st fq: Tenn. — Ok. st fq, ad meridiem versus »st 
fq (— fq)»: Wainio Kasv.; fq: Must, et Kyyhk.; fq, in partibus 
maxime orientalibus st fq, hie illic [»stallvis»] pc: Brenn. Obs. 
— Kp. st fq, ad meridiem versus »st fq (— fq)»: Wainio Kasv.; 
fq, in parte maxime australi fq — fqq, sed nunquam cp: Bergr. 
Ant.; [Solovetsk (st r): Rosberg in Geogr. F. T. 1899 p. 43]. 

Ob. fq in silvis: Jul. p. 284; fq, in partibus maxime sep- 
tentrionalibus st fq, hie illic pc: Brenn. Obs., quem 1. inspicias, 
vide etiam Linne Iter lapp. p. 189; fqq: Leiv., vide etiam Leiv. 
Kiist. p. 9 et Leiv. Veg. p. 209; fq: Keckm., vide infra; [stfq: 
0. R. Fries p. 162;] st fq: Hjelt & H. — Ku us. stfq: Wainio 
Kasv.; fq in tota septentrionali parte: A. L. Backm. comm. — 
Kk. st fq: Wainio Kasv.; fq — fqq: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. st fq, semper fere humilis et fruticosa, 
flores tamen profert: Hjelt & H.; [complur. locis, enum.: Birg. 
p. 103;] »in silvis frondosis vel mixtis et lucis st fq, sed pie- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 19 

rumque sicut praecedens [Prunus PadusJ sub forma fruticis 
provenit, solum ad catarrhactam Kelukoski nonnulla specimina 
trunco arboreo mihi obvia»: Blom Bidr. ; in parte silvatica et 
subsilvatica omnium Lapp, suecicarum praecipue ad radices oc- 
cultas montium ubique, [sed in latere Norvegico longius proce- 
dit et non tantum in locis omnibus inferalpinis et radicibus in- 
ferioribus alpium (ante Betulam desistens) ubique provenit, 
verum etiam frutescens in alpibus ipsis maritimis earumque 
lateribus inferioribus usque versus Nordcap ubique], et ad flu- 
mina Utsjokensia vulgaris: Wahlenb. p. 140 et 141, cfr 1. e. p. 
XXXIIl et LVII; in parte silvatica et subsilvatica ubique parcius: 
Fellm. Lapp.; Pallastunturit st fq quamvis fruticescens pauUo 
etiam altius quam Betula alba adscendit: Hjelt; Ounastunturit 
sp in reg. subalp. : Sandm. p. 30 et 32; Pyhatunturi fruticescens, 
1 m alta in reg. alpina: Hayr. veg. p. 43, quern I. inspicias, 
cfr Huum. Kasv. p. 161; st fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodan- 
kyla, Inari et ad Paatsjoki usque ad Kongas. »Ad Paatsjoki 
baud omnibus annis fructus profert, ut ab incolis mihi indica 
tum est» : Wainio Not. ; st fq in reg. silvaticis, st r in campis 
silvaticis [»moar»] et rimis scopulorum reg. alpinae: HultLappm., 
vide infra; inter arbores (rariores): Stjernvall p. 217; » per reg. 
subsilv. et subalpinam in convallibus fluviorum et rivulorum in 
locis nemorosis et fertilioribus st fq; etiam supra terminum be- 
tuleti in alpe Ailigas specimen 6 dm [»bipedale»] inveni; intra 
reg. subsilvaticam ad pagum Kyro c. 6 m altam trunco arboreo, 
ad Jevjejoki et Vaskojoki fruticem ad summum 4,5 m altam, 
cacumine saepe sicco, vidimus. — Pietarlauttasoaivi h. 387, 
Hammasuro S 330-3 m alta, Peldoivi SO 336, Ailigas NO 376 
—12 m 1) alta, OSO 365-2,5 m alta frutex cum baccis anni 
praecedentis [Rastekaisa SO 225-6 dm alta]»: Kihlm. Ant.; 
Puolmak arbores procerae et frondosae: Th. Fries Resa p. 26; 
e magis quam 20 locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 413—414, 
quem 1. inspicias; e 6 locis enum.: Arrh. Ant., vide etiam Th. 



*) Kdppen Verbr. I p. 384 formodar, att uppg. afser 12 dm, hvilket 
ar mest eannolikt; i originalet star emellertid 12 m, men detta beror ma- 
handa pa skrif- eller tryckfel. 



20 Sorbus aucuparia. 

Fries Resa p. 59, Tli. Fries 1864 p. 47, Blytt p. 1134 etc. — 
[L. ent. ubique ad radices montium: Grape p. 104; reg. subalp. 
et silv. p: Laest.; p in ripis amnium fertilibus reg. subalpinae, 
ad Poroeno non visa nisi ad Suukoski et in monte schisto 
[»skifferberg»] supra Pahtasaari, in reg. alp. rr ad Angeloddi 
(S 669): Linden Bidr., cfr Linden in Medd. XVIII p. 243 et in 
Bot. Gentralbl. XXI p. 220, vide etiam infra.] 

Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; per totam Lapp, orientalem 
usque in summum septentrionem p: N. I. Fellm.; enum.: Beket. 
p. 561 ; fq in reg. silv., etiam st U\ in reg. alp., in declivibus 
montium alpinorum usque ad cacumina: Linden Ant., cfr Lin- 
den Beitr. p. 15; Harlofka frutices florentes: Broth. Reseb., vide 
€tiam Broth. Wand. p. 8, Knabe Pfl. p. 280, Kudrawtsow p. 237, 
238, 261, Koppen Verbr. I p. 385, Kihlm. & Palm. p. 5, Kihlm. 
Ber. p. 16, Tann. Nautsj. p. 10 et infra. 

[Ttofver de uppgifter, som inga i det ofvan auforda, ma aunu fol- 
jande tillaggas: Spridd i storsta delen af landet, men bildar blott undan- 
tagsvis smarre bestand: Caj. Atl. p. 12. — »Die erste Baumart auf den 
Felsen draussen im Meere . . . [wo sie] eine Hcihe von 2 dm bis 2 m, 
sehr selten bis zu 4 m [N y 1. Tvarminne] E Isskar [erreicht]» : Hayr. Landv. 
p. 88, dar ett exemplar pa hafsklipporna afbildas a Taf. 15. — Angaende 
kampen mellan tall och ronn se Hayren i Medd. XXXIII p. 9—11. — 
N y 1. Ar det langst ut till hat's gaende tradslaget i Ekenas skargard: Hayr. 
Ber. och Geogr. F. T. 1900 p. 225, se afven bar ofvan. — Ka. och Kl. 
Om ronnens forekonist harstades tillagges: Pa angsbackar, backbranter 
o. s. v. samt ingar som en mer eller mindre vasentlig bestandsdel i alia 
skogar, merendels da under buskform. Pa de steniga och bergiga hoi- 
marna i Ladoga utanfor Rami antraffas endast lagvaxta buskar: Linden. 
— O a. Bildar jamte andra loftrad skogar iuuti landet, narmast kusten och 
i akarg&rden, men bildar icke egna bestand: Laur. Vaxtf. p. 8 (i samman- 
ilrag). — I Lk. omuamnes en ensam ronn pa toppen af Pyhatunturi (Nat- 
tastunturi) [hojden 507 m]: E. T. Nyholm i Forstf. Medd. XIX p. 334, jfr 
Hult Lappm. p. 154. — [L. en t. Ronnen upptrader i spridda 1—2 m hoga 
buskar langs stranderna af Lataseno. Vid Poroeno ar den sallsynt, men 
antraffades Snnu i fjallregionen. En 1 m hog buske pa Angeloddis syd- 
sluttning var 669 m ofver hafvet: Linden Bidr. i inl.] — Lapp. ross. 
»Gleich dem Wachholder geht sie in ihrer verkriippelten, vom Schnee 
geschiitzen Form ebenso weit liber die Baumgrenze hinaus wie die Birke, 
z. B. auf Lujauri urt und Hibina, bei Katschkofka, Orloff und Triostrow: 
Kihlm. Pfl. p. 75; [Lujauri urt] »sudl. Abhang 396 m, die Eberesche 
mannshoch*: 1. c. p. 173; )>Thal des Suluaj-Baches> [nahe Siejtjavr] 338 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 21 

m: 1. c. p. 174; sNjintschurt 336 m, die Eberesche mannshoch*: 1. c. p. 
175; >399 m die Eberesciie l>5-4 dm hoch»: 1. c. p. 176. Se afven langre 
fram. — Linden tillagger: Antraftas meat easom storre buske, stundom 
[sasom ett] 3—4 m hogt, rakstammigt miudre trad (pa skuggiga stallen) Iftngs 
a- och sjostrander, pa bergssluttningar och i backdalar: Linden Ant. 

Som fossil uppraknas arten endast fr&n tvenne stallen af G. And. 
p. 124, jfr Berlin p. 161 och Herl. Vaxtp. I p. 13, men bar senare blifvit 
funnen flerstades, se Lindb, torff. p. 18 o. 15, Lindb. Subf. p. 73, Lindb. 
torfm. I p. 34, Liudb. Bot. p. 259, Lindb. Phyt. p. 181, 185 och 191 afven 
som Lindb. subfoss. in Atlas p. 58, hvarfore det ej torde vara skal att 
upprakna de speciella fyndorterna, — »Ronnen ar sannolikt ett af Finland^ 
aldsta trad» : G. And. p. 124. 

Afven som odlad forekommer ronnen i nastan hela omradet. Harom' 
namnes: fitt af allmogens favorittrad: Elf v. Ant. p. 77; se darjamte 1. c. p. 
34 och folj. afvensom i afseende a sarskilda trakter Stenr. p. 16, [Meinsh. 
p. 109,] A. L. Backm. Fl. etc. — Formerna fructu luteo och >fructu dulci> 
. . . trifvas ganska bra [i Botaniska tradgardeu i Helsingfors]: Elf v. Vedv. p. 34. 

I sOdra deleu af landet ar ronnen i allmanhet ett raedeletort trad. 
Dess hojd uppgifves till 4-10 m: Mela Kasv. V. Nagon gang stiger h6j- 
den anda till 20 m: Ale. III. — Ta. »Suuri pihlaja kasvaa Teiskon pitajan 
Saarlahden kylan Hakolan talon laheisyydessa. Puu, joka on kahdeksan- 
haarainen, on tyvesta ympari mitaten 2 m 40 cm»: Turun Lehti 1912 
N:o 71. — Fran Kangasala Norrmarks [>Noormarkun»] tradgard omnam- 
nes en ronn, som 0,3 m dfver marken ar 320 cm i omkrets, tradet anses 
vara 50 ar gammalt: Aamulebti 1898 N:o 100 i forkortad ofversattning. 
iSuurimpia Suomessa tavattuja pihlajia lienee eras puu, joka kasvaa Kata- 
jiston kartanoUa lahella Hameenlinnaa ja jonka runko on lapimitaten 52 
cm seka 15,.5 m korkea»: Kair. p. 835 med fotografi. — Oa. »J. E. Fer- 
tun metsassa Ylistarossa 10,7 m [»6 sylta»] pitka ja tuskin 3 cm paksu 
tyvesta lapimitaten* : Turun Lehti 1911 N:o 83. — Se afven ofvan under Kl. 

Mot norden aftager ronnen i storlek. Redan fran Ob. namnes: 
Upptrader i narheten af odliugar samt i skargarden i tradform : Keckm.; 
van!, i buskform: 1. c. p. 11. — Lk. »Blir sallan tradartad (Tankajoki), i 
bjorkregionen blott i lundarne manshog, i fjallregionen nagra dm»: Hult 
Lappm. [p. 165], jfr 1. c. p. 114 och 157, se afven Blom Bidr. bar ofvan. — 
Li. I lundar i bjorkregionen ganska allmant, men enstaka, naende i ne- 
dre delen af bjorkregionen 3-4,5 meters hojd: Hult Lappm. p. 125; lund 
vid Tuarpumoaivi 4,5 m langa, speusliga stammar, sparsamt fruktbarande, 
enstaka: 1. c. p. 128. Se afven Kihlm. Ant. etc. i texten och sarskildt 
Norm. Fl. Spec. p. 413—414. — Fran Lapp. ross. forehgga flere uppgifter i 
Kihlm. Pfl., hvaraf bar ma anforas: »Von ahnlichem Bau als die Birke. 
So erreicht die Eberesche in den Waldern bei Siejtjavr eine Hohe von 
5—6 m, aber unter den lichten Birkenbestanden an den Ufern von Lujavr 
ist sie nicht mehr als 10—12 dm hoch und ahnlich verhalt sie sich z. B. 



22 Sorbus aucuparia. 

bei Kolmjavr und Akmana»: 1. c. p. 75. Lujauri urt jOsH. Abhang 312 
m: Eberesche 2—3 dm hoch; 511 m: eine 4 dm hohe Eberesche* : 1. c. p. 
172. Enligt tabellerna sida 227—228 aro de storsta uppmatta exemplaren 4 
och 3,5 m med en angifven alder af resp. 49 och 43 ar; f. 6. far jag han- 
visa till original uppg. i tabellerna och de ofvan (s. 20—21) anforda uppg. 

I fraga om de former af rOnnen, som forekomma i vart land, bar 
jag antecknat folj.: 

Var. alandica f. levissima Al. rr: Bergstr.; Kastelholms miner: 
Bergstr. Beskr., jfr Trautv. Incr. p. 284, dar S. alandica upptages »Insulae 
alandicae maris balticae* och Nym. Suppl. p. 118. Emellertid ofverens- 
stamma Bergstrands egna exemplar i H. M. F. ej fullt med bans beskrif- 
ning, i det att de aro nagot hariga och saledes ej nagon »f. levissima*, 
ehnru bladen aro tunna och dubbelsagade. Enbgt uppg. af G. v. Essen 
fanns pa det anforda stallet blott ett enda trad af detta slag. Angaende 
denna form namner slaktets monograf: sEs ist wahrscheinlich, dass alle 
Exemplaren von alandica nur Samlinge der gewOhnlichen S. aucuparia 
8ind» : Hedl. p. 47. 

En form med bvita blad omnamnes af Thesleff fran Ka. Viborg 
nara Liimatta: Medd. XXI p. 86, dar formen beskrifves, jfr Mela Kasv. V. 

Ok. [Kianta] ).Suomulan pient. Kirkonkylassa kasvaa useamp. puita, 
joiden lehdet ja vuosikasvaimet ovat tavallista karvaisempia*: Kyyhk. 

Att arten i Ob. [Kemi] Tiuras grund varierar betydligt i afseende 
a ))laden8 barighet och bladkantens form, framhalles af Keckm. 

Var. alpina [Blytt] Li. BugOnses [»Bugones»] n en liden dal nser 
Bugouesfjeldene 0,8 m h0i»: Norm. Fl. Spec. p. 413. Sannolikt afses har- 
med samma form, som langre fram kallas * glahrafa (Wimm.) Hedl., jfr 

Hedl. p. 45. 

Slutligen ma med hanvisande till original iippsatsen annu omnam- 
nae, att Brenner i (Prot. 6, X, 1906) Medd. XXXIII p. 5-6 beskrifver ett 
antal former af S. aucuparia, se afven Brenn. Bidr. p. 18. Framhallas 
bcir i sammanhang harmed, att Brenner inlamnat till H. M. F. narmare 
40 exemplar s&som representanter for de olika formerna. 

Det synes vieserligen sannolikt, att en del uppgifter fran den nord- 
ligaste delen af ttora-omradet afser den senare sarskilda * ylabrata (Wimm.) 
Hedl., men burn harmed forbailer sig, kan f. n. icke med bestamd- 
het sagas, Af aidre exemplar ar emellertid ett fran Lt. Kola: Karsten! 
det enda, som sakert tillhor sistnamnda form. Typiska exemplar af huf- 
vudformen foreligga t. ex. ivka L. ent. Kelottijarvi: MalmbergI; dessutom 
foras afven exemplar fran Lk., Li., Lim., Lv. och Lp. till densamma. 

Sorbus aucuparia * glabrata (Wimm.) Hedl. 

In Lapponia superiore occurrit. Quod his annis distincta 
est, disiributio t/on satis est escplorata. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 23 

In Lapponia rossica: Hedl. p. 45, cfr Bot. Not. 1901 p. 
286 el vide Mela Kasv. V. 

Lk. in australi parte par. Enontekiainen in valle rivuli 
ad infimum montem Ounastunturit: Montell!, cfr Mont, karlv. 
p. 155. — Li. vide sub S. aucuparia var. alpina p. 22. — 
[L. ent. fq in L. ent.: Mont, karlv. p. 155, spec, lecta in ripa 
praerupta [»strandbrant»] inter Vuopio et Kalkki! et Enontekiai- 
nen Haetta in clivo ad pagum!] 

Linn, in alpe Hibina [»Umptek»] Kietschepachk versus 
Umpjaur ad terminum silvae: Kihlman!, cfr Liro Ured. p. 402. 
— Lv. in colle sabuloso ad Jac. Gusosero c. 15 km ad occi- 
dentem versus e Sosnovets, c. 2 m alta: Kihlman!, cfr Liro 
Ured. p. 402. — Lt. Kola: P. A. Karsten!, spec, determ. Kihlman. 

Hedlund uppf attar vaxten easom en sarskild art; jag har emellertid 
i anslutning till Mela Kasv. V^ upptagit densamma sasora underart. 

Karstens exemplar ar insamladt 1861. S. * glabrata sarskildes i 
Skandinavien 1901, och atminstone exemplaret frau Lim. bestamdes at' 
Kihlman 190.3. Tillaggaa bor, att Montells exemplar aro bestamda af 
Lindberg; de fr&n Lapp. ross. af Kihlman. 

S. glabrata anfOres fran Lm.?: Mela Kasv. V. N&gon specialuppg. 
ar mig icke bekant, men fOrekomsten ar hogst sannolik. Detta gSller af- 
ven Li. (se harom of van s. 22). 

Sorbus aucuparia * Meinichii Lindeb. 

Speciniina nomine S. * Meinichii coUecta partim ad S. aucupa- 
riain X fenn i earn, partim ad S. aiicupariam pertinent. 

Uppgifves vara funnen pa Al. Foglo Jiiddo: Arrhenius i (Prot. 18, 
X, 1879) Medd. VI p. 231 och 232, jfr KOppen Verbr. 1 p. 667. Enligt 
ett senare skriftligt meddelande af Arrhenius (Juli 1883) aro emellertid 
dessa exemplar endast bredbladiga, sterila stamskott af S. aucuparia, tro- 
ligen abnorma till foljd af afbetning. Detsamma ar enl. honom fallet med 
S. hybrido-ancuparia, som anfores fran Al. rr: Bergstr., jfr 1. c. p. 7 och 
Trautv. Jncr. p. 284; r [Hammarland] Skarpnato, [Jomala] Kamsholmen!: 
Bergstr. Beskr., jfr afven Herb. Mus. Fenn. p. 46 not. En likartad form 
tinnes afven i H. M. F. af Brenner fran N y 1. Hogland, allt enl. Arrh. 
Tillaggas ma, att bland synonymen till S, Meinichii Lindeb. upptages S. 
hybrido-aiieuparia Bergstr., och att denna art anfores fran Aland: Hedl. 
p. 49, dar den dock ingar utan nummer. I tillagget 1. c. p. 139 finnas 
inga uppgifter fran Finland. 

Exemplar fran [A 1. Foglo] Degerby tillhora ater enl. Arrh. tydligt 
en hybrid emellan S. aucuparia och S. fennica, hvilken val hogst sannolikt, 



24 Sorbus aucuparia * Meiaichii. 

om ock ej fuUt sakert, ar identisk med Lindebergs S. Meinichii, hvarfore 
han aiiser hybridnamuet bora foredragas, jfr afven S, Murbeck i Bot. Not. 
1885 p. 65—67. Lindberg skrifver annu senare: Saval uorska som sveneka 
exemplar af S. Meinichii aro alldeles identiska med de fineka exemplaren. 
S. Meinichii maste anses synonym med S. aucuparia X fennica: Lindb. 
comm. — Se f. o. under S. aucuparia X fennica. 



Sorbus aucuparia X fennica. 

In Alandia varissime occurrit. 

Alandia: Mela Kasv. Ill i), vide etiam Hjelt Utbr. p. 152 [19]. 

Al. [Foglo] Degerby duae arbores l.s— 2,4 m [»6— 8 fot»]: 
Arrhenius! in (Diar. 1, X, 1881) Medd. IX p. 123-124 et Bot. 
Not. 1881 p. 168, cum primum rite distincta est, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. XII, Medd. XXIV p. 6 et Bot. Not. 1898 p. 63; Sund 
Mangsteckta 1897: Palmgr.!, cfr Medd. XXIV p. 16 et vide infra; 
Foglo Stentorpa: Hufvudstadsbladet 1904 N:o 169 p. 12 i); Txeta 
Dano ad casam ducis navium maioris natu [»aldre lotsens stuga»]: 
Lindberg!, cfr Medd. XXXIII p. 6; Eckero Storby: Liro Ured. 
p. 402; Geta Appelo: V. Pesola!; Finstrom Emnas arbor grandis 
1913: 01. Meurman comm. 

Vide ceterum sub * Meinichii. 

Al. Arrbenius' exemplar arc insamlade »in alneto» ; de betecknas 
saaom L subfenniea. Ett tredje exemplar fran Foglo Degerby bergsknall 
vid lotsaldermanueus bostad ar insamladt af H. Federley!; samma trad 
som vaxte ett par km fran de foregaende, antraffades 1897 af Arrheuius 
(se langre fram). Palmgrens exemplar ar fran Snnd Mangsteckta Stor- 
holmen, jfr Liro Ured. p. 402; tradet omkr. 2 \'2 m.; exemplaret bestamdt 

af Arrhenius. 

Slaktets monograf namner: S. Meinichii liknande former, som fore- 
komma i enstaka individ pa Aland . . . torde radjligen vara bastarder: 
Hedlund i Bot. Not. 1907 p. 53. 

Ett 3,2 m hogt trad, planteradt 1900 [i F^otaniska tradgarden i Hel- 
singfors], satter eparsamt frukt: Elf v. Vedv. p. 34'). 

Senare skrifver Arrhenius: »Vid eller i nSrheten af Degerliy bar 
jag funnit i allt fem trad, daraf atminstone ett fertilt. De forst antraffade 
tva traden bland alarna utanfor fru Liewendals gard ha langesen skattat 
at forgangelsen. Da jag ater besdkte platsen 1897, var hela omradet af 



') Nomine S. * Meinichii Lindeb. 



Acta Societatis pro Fauna et Floi-a Fennica, T. 41, N:o 1. 25 

rodjadt och hvarje spar af de sallsynta traden utplanadt, — Exemplaret 
vid lotsalderman Holmstroms stuga var, sa vidt jag nu kan erinra mig, 
ett mer an manshogt trad med ratt yfvig, rikt blommande krona. Pa 
senhosten sanima ar, som fyndet gjordes, erhoU jag genom med. kand. 
Per Jansons intresserade bemedling nagra liter [»nagra kvarter*] mogna 
frukter fran detta trad. Nagra af dessa frukter liknade meat ronnbar, 
andra voro fullkomligt lika frukterna af S. fennica, men det stora fier- 
talet intog med hansyn till storlek, form och smak en midtstalluing 
mellan bagge stamarternas : Arrh. febr. 1914. 



Forutom de vildt vSxande arterna af slaktet Sorbus upprakuas i 
Elfv. Vedv. p. 34—35 icke mindre an 17 odlade arter eller hybrider af 
detta slakte. 1 fraga om dessa liksom ock i fraga om ett par utlandska 
slakten, aom sta mer eller mindre nara de nu anforda och afven omnani- 
nas 1. c. p. 35—36, hanvisar jag till originaluppsatsen. 

Crataegus oxyacantha L. 

E multis locis imprimis ex Alandia indicatur, sed verisiviile est hanc 
speciem cum. Cr. moyiog ijna et (Jr. calycina commixtam esse et in 
Fennia omnino non inveniri nisi ruUam. 

Till.; Kalm; >vild bar i skargardea pa somliga stallen; dock ar den 
mer sallsynt an Ask. Pa fasta landet bar jag ej funnit den vild vaxande 
• . . plantor dem jag tagit pa Runsala o, dar de vaxa vildt » : Kalm Ron 
p. 30; »ar af de sallsyntare tradslagen, som vaxa i var skargard . . . den 
finnes dock vild pa ett och annat etalle i Nagu skargard^: Gadd. Plant. 
VIII p. 6, jfr Gadd Ron III p. 9; >in dumetis orarum maritimarum p»: 
Prytz; »in pratis et nemoribus Alandiae, insularum Sinus fennici et pro 
vinciarum ad sinum eundem iacentium, in insulisque Sinus bottnici ad 
Bjorneborg usque. Birkkala» : Wirz. pi. off. '), jfr Led. II p. 89 afvensom 
Trautv. II p. 31; (norra el.) ostra Finl.: Fries '); >adest in Alandia»: Nym. 
Consp. p. 243. Skogsbackar r SV : Brenn. Flor., dar afven var. laciniatu 
Wallr. upptages. Se dessutom Here aldre floror etc. bl. a. Wied. & W. 
p. 260 och Schiib, p. 350 [aftryckt langre fram p. 26], hvilken sistnamnde 
forenar denna art med Cr. monogyna. 

Al. p: Bergstr., jfr 1. c. p. 5; st fq: Bergstr. Beskr. ; var. laciniata 
(p) pa angar i meliersta skargarden [»Cm: Pp.>]: Bergstr.; Gripo: Bergstr. 
Beskr.; Hammarland Stromma etc.: Hult ann., jfr afven Herb. Mus. Fenn. 
[ed. I]. — Ab. r Runsala: Zett. & Br.*); »circa Aboamj): Rupr. Diatr. p. 
24, jfr afven Berg Verbr. p. 136 och Moberg Nat. p. 149. — Sat. Raumo: 
O. Hjelt M. S. ') — Oa. Narpes: Nordl. p. 18 0- 



') Se langre fram. 



26 Crataegus oxyacantha. 

I sammanhang harmed ma anforas en uppgift frau senaste tid; 
Hagtornsbusken [forekommer] ymnigt a Pyhamaa Rihtniemi: A. M. Tall- 
gren i Turistf. i Finland Arsbok 1908 p. 19. Denna lokal ar den i v&rt 
land nordligaste hittills kanda fyndort, dar hagtornen forekommer verk 
ligt vild, men det framgar ej, huruvida uppg. afser Ci\ calycina, hvilket 
ar mera sannolikt, eller Cr. monogyna. 

Euligt Kihlm. Ber. hor det exemplar [fran Geta: N. Lmid!], som 
fore 1870-talet funnits i samlingeu under namn af Cr, oxyacantha (jfr 
frtrra upplagan af Herb. Mus. Fenn. afvensom Byteskataloger, Desideratkat. 
m. m.), till C7\ monofiipia, den enda Grataegus-avi, som Kihlman sag pa 
Aland. [Cr. calyeina, som ar allmannare, var da annu ej sarskild]. I 
detta sammanhang bor namnas, att Blytt p. 1136 upptager endast Cr. 
7nonogyna fran Norge och for exemplaret af Cr. oxyacantha i H. N. till 
Cr. monogyna, jfr afven Morettis asikt hos Wied. & W. p. 260. 

Koppen ater for all i Finland fOrekommande Crataegus till Cr. oxya- 
cantha var. kyrtostyla Fingerh.: Koppen Verbr. I p. 371 och 372. Denna 
asikt torde emellertid kunna anses fullt vederlagd genom Lindmans m. 
tl. undersokningar. 

De ofvan anforda uppgifterna torde saledes ej hafva afseende pS, 
Cr. oxyacantha. Flertalet af dem hanfora sig till Cr. calycina, en mindre 
del till Cr. monogyna. Oafsedt detta ar slutet af Wirzens uppgift oriktigt, 
medan Fries' uppgift maste bero pa ett skrif- eller tryckfel. Arrhenius 
och Hollm. forneka, att hagtornen vaxer vild pa Runsala ; jfr dock Kalm 
Eon. Uppg. fran Raumo afser sannolikt Pyhamaa Rihtniemi, som ligger 
t^mligen nara Raumo. Nordlunds uppgift afser antagligen odlade exem- 
plar, savida den icke ar fallstandigt oriktig. Anmarkningsvardt ar, att 
Bode p. 67 upptager on Osel sasom den langst at nordvast belagna fynd- 
orten for hagtornen i Ryseland. 

Angaende Cr. oxyacantha namnes senare: >Haec species, ut nunc 
constat, in ins. Aland deest, sequens [Cr. monogyna] pro hac ibi indicata 
€rat>: Nym. Suppl. p. 119. Enl. Lindmans undersokningar afser detta ut- 
talaude hufvudsakligen Cr. calycina. 

Som odlad trifves Cr. oxyacantha i sodra delen af landet, se Liro 
Ured. p. 408, dar nagra fyndorter uppraknas; jfr afven Mela Kasv. V etc. 
>Hinc inde oolitur, sponte autem crescens nondum observata*: Herb. 
Mus. Fenn. II p. 138. Daremot gar arten ej i Uleaborg (stadstradgards- 
mastaren Bergstrom): Elfv. Ant. p. 77. Nagra aldre uppg. hafva antagli- 
gen afseende pa Cr. monogyna. Till dessa raknar jag fOlj. ; 

>Bei Wasa in Finland (63°) halten altere Exemplare sich recht gut, 
Avahrend jiingere im Winter oft Schaden leiden. In Finland ist der Weiss- 
dorn wild wachsend bei Bjorneborg (61 Va") • . •>: Schiib. p. 350. — Ob. 
viljelty planeilla [))W. Pl.»]: Leiv. — Daremot tilltror jag mig ej att af- 
gdra, huru det forhSUer sig med uppg.: »De dubbelblommiga varieteterna 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 27 

. . . blifva tamligen hardiga, da de ympas pa grundstam af Or. sanguinea 
eller coccinea-i> : G. Niklander i Forstf. Prot. 1891 p. 219. 

I detta sammanhang ma annu frarohallas, att ett odladt exemplar 
fran Nyl. Helsingfors Brunusparken 1877: Sselan! ar 1904 granskatB af 
C. Lindman, som godkant bestamningen, jfr Medd. XXXI p. 9. 



Crataegus monogyna Jacq. 

In Alandia, quantum scimus, raro, in reliqua Fennia 
maxime austro-occidentali rarissime occurrit. In Fennia 
australi colitur et rarissime disseminatur. 

Eur. omn. exc. . . . Fenn. : Nym. Consp. p. 244; Aland. 
(Fenn. raer.-occ): Nym. Suppl. p. 119, vide etiam Lindb. in 
Atlas p. 39 et Hjelt in Atlas p. 52. 

Al. Eckero Bjornhufvud in prato frutex unicus grandis: 
Lindberg!, spec, determ. C. Lindman, cfr Medd. XXXI p. 7; 
Hammarland Appelo Vasterhagarna: L. Strandberg!, spec, de- 
term. Lindberg, cfr Medd. XXXIIl p. 133; spec, alterum ex 
eodem loco leg. Lindberg!; Jomala Ramsholmen: Lindberg!, cfr 
Medd. XXXllI p. 6, Liro Ured. p. 408 et Palmgr. Hipp. p. 41 
et 65, vide ceterum infra. — Ab. Korpo Svartholmen Vandrock 
prope fines par. Nagu 1905 nonnulli frutices certe spontanei: 
A. L. Backman comm. et Medd. XXXIV p. 124, vide ceterum 
infra. 

Under Cr. oxyacantlia bar jag framhallit, att fran ar 1878 den i 
Finland forekommande hagtornsformen ansags uteslutande tillhora Cr. 
monogijna. Denna uppfattning var gallande till 6, X, 1904, da Lindberg 
pavisade, att Cr. calyeina bos oss ar allmannare an Cr. monogyna. Det 
finnes darfore ratt m&nga uppgifter under namn af Cr. monogyna, hvilka 
hogst sannolikt afse Cr. calyeina. — A 1. Geta Bolstaholm, Lemland Flaka- 
holmen, Foglo GripO: Ale, III; ett par af dessa fyndorter anforas afven 
Lindr. Lisat. p. 12—13, den forstnamnda afven Liro Uied. p. 408; Lem- 
land: Lindr. Bidr. p. 18 o. 22, men alia de if ragavarande exemplaren bora 
till Cr. calyeina: [Sund] Ett trad . . . mellan Sunds prastgard och Kastel- 
bolms miner. Medelformer mellan Cr. oxyacantha ocb Cr. monogyna bafva 
rikligen antraffats: Prim. p. 67, dar formerna beskrifvas; Geta: Popp. p. 
25; Hammarland Stromma ocb Sund Braunbolstad (A. Kajava & Lindrotb): 
Lindr. Lisat. p. 13 och Liro Ured. p. 408; ehuru Cr. calyeina upptages 
sarskildt i det sistnamnda arbetet, bailer jag dock fore, att uppg. bebofva 
bekraftas; r Kumlinge Ingersbolm sparsam: Bergr., jfr 1. c. p. 19 ocb 44 



28 Crataegus monogyna. 

afvensoni Medd. XX p. 37 och Hjelt Utbr. p. 167 [34]; forekomaten af 
Cr. calycina ar mera sannolik. Flere uppg. i manuskiipt anser jag mig 
kunna fOrbiga; anmarkas bor dock, att arten pa Geta Dano uppgifvits nk 
en hojd af 4,75 m [>8 aln»]: Ch. E. Boldt. — Ab. Korpo (Olsson): Lindr. 
Lisat. p. 12 och Liro Ured. p. 408; om deuna uppg. galler i hufvudeak 
detsamma som om Olasons ofriga uppg. Olssons uppg. i Medd. XIX p, 64 
forbigas har. — Korpostrom: G. 0. Timgren litt., jfr Hjelt Utbr. p. 167 
[34]; da A. L. Backman funnit Cr. monogyna i Korpo, ar forekomsteu af 
densamma pa den angifna lokalen sannolik. 

Ab. Karislojo Passi ett exemplar, som beskrifves: E. Sundvik! i 
Medd. XXIV p. 11 o. 12, dar nftrraare uppg. lamnas med tillagget: 
»Jag antager, att fron utplauterats af f&glar, ty all sannolikhet utesluter 
plantering af vaxten genom manniskohand». Pa etiketten har professor 
Lindman gjort folj. anteckning: >Probabil. Crat. monogyna Jacq., innovatio 
foliis profundius pinnatifidisj, jfr Medd. XXXI p. 7. 

Som odlad ar Cr. m,onogyna mer hardig an Cr, oxyacantha: Ale. 
HI; den uppgifves vara hardig afven i Kl. Sortavala, 1 m hog (Kihlman): 
Elfv. Ant. p. 77. [En mojlighet ar ju, att dessa uppg. kunde afse Cr. 
calycina,] Af Cr. monogyna foreligga fran N y 1. Helsingfors Sumparn: Sse- 
lanl, odlade exemplar, hvilka granskats af Lindman, som godkant bestam- 
ningen, jfr Medd. XXXI p. 7. Cr. monogyna ar odlad pa flere stallen vid 
Helsingfors, ss. gamla begrafningsplatsen, Lappviksudden, Ulrikasborg, 
Sumparn, Degero: Sfel. ann. Se afven Elfv. Vedv. p. 32 och under Cr. 
cocctnea, (langre fram sida 29). 

Crataeg-us monogyna f. laciniata (Stev.). 

Per errorem apiid nos indicata est. 

Pa det exemplar fran Al. Lemland Flaka in luce: Arrhenius & 
Kihlman !, hvilket legat till grund for uppg. i Herb. Mus. Fenn. II p. 75, 
jfr Mela Kasv. II— IV, har Lindman 1904 tecknat: >Probabil. Crat. calycina 
Peterm. (specim. iuvenile, sterile et apricum)», jfr Medd. XXXI p. 8. Nagra 
andra uppgifter angaende Cr. nionogyna f. laciniata aro mig icke bekanta. 
1 Lindb. Enum. kallas formen Cr. monogyna f. innnatifida Hartm. 

Angaende Cr. oxyacantha var. laciniata Wallr. se under namnda art 
(Brenn. Flor., Bergstr. och Bergstr. Beskr.). 

Crataegus calycina Peterm. 

In maxima parte Alandiae satis frequenter inveniri 
videtur. Nondum exploratum est, an in reliqua Fennia 
maxime austro-occidentali rarissime sponte occurrat. 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXXI p. 7—9, cfr 
Mela Kasv. V, Lindb. in Atlas p. 39 et Hjelt in Atlas p. 52. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 29 

Al. Multa spec, in H. M. F., vide Lindberg 1. c. et infra. 
— Ab. vide sub Cr. oxyacantha et infra. Vide etiam sub 
Cr. monogyna. 

Sedan C. landman i Bot. Not. 1904 p. 135—137 utredt forekomsten 
af Cr. cothjcina Peterm. i Skandinavien afvensom senare bestamt exem- 
plaren i H. M. F., papekade Lindberg i (Prot. 6, X, 1904) Medd. XXXI 
p. 7—9, att denna art synes vara den vanliga alandska>, Senare skrifver 
Lindberg: sMaste numera anee den som en god art. I Estland sag jag 
afven bagge arterna tillsammaus, och voro de alltid latta att skilja och 
fullstandigt lika vara former pa Aland»: Lindb. comm. 

Al. Da arten synes vara gauska allman pa Aland, (se Hjelt Utbr. 
p. 166 [33] under Cr. monogyna) och flertalet exemplar aro uppraknade af 
Lindberg 1. c, som pa samma stalle ocksa redogor for Lindmans bestam- 
ningar, anser jag det vara nog att har hanvisa till namnda protokoll. 
Emellertid bor det framhallas, att Cr. cahjcina, forutom de dar uppraknade 
nio exemplaren, yttermera blifvit inlamnad till H. M. F. fran atminstone 
sex fyndorter, hvilka exemplar blifvit bestamda och till stor del insam- 
lade af Lindberg, jfr bl. a. Medd. XXXIII p. 6 och 133. (Uppg. Medd. 
XXXI p. 4 hanfor sig till tidigare omnamnda exemplar). Ett par uppg. 
inga afven i Liro Ured. p. 408. — Sannolikt hanfora sig till Cr, cahjcina 
de uppg. angaende Cr. monogyna, hvilka inga hos Bergr. (se ofvan p. 27 
afvensom uppg. Sottunga Kyrklandet r: Arrh. ; dessa visa, att arten i ostra 
delen af A 1. synes vara sallsynt. — Ab. Piikkis Raadelma tvenne stora, 
gamla buskar nara garden pa backe i omgifvande akrar: Lindberg! Hjlrom 
namnes: Troligen sedan gammalt odlad eller utkommen fran odling: Lind- 
berg i Medd. XXXI p. 8, dar afven Lindmans bestamning relateras. 

F. subpinnaia Lindb. foreligger fran Al. Hammarland ,Vppel6 Vaster- 
hagarna: Lindberg! I Medd. XXXI p. 8—9 beskrifves fran Al. Eckero 
Skeppvik: Lindb. herb, en form, som Lindman l)etecknar sasom »An Cr. 
k//rtostijln>. [L. c. kallas den genom tryckfel Cr. hjjsfostyla]. Angaende 
denna far jag hanvisa till beskrifningen 1. c. 

Crataegus eoecinea L. 

Sae2}e colitur et rarissime (lisseiirinafur. 

»I Ka. Virolahti patraffades af mig i augusti 1895 i en lund vid 
Virojoki by en ensam steril buake af Cr. eoecinea enligt all sannolikhet 
tillfalligt vaxande darstades, ehuru den icke var odlad i narheten. Likasa 
fann jag i juli 1910 en dylik ensam, steril buske, vaxande pa ett stenigt 
stalle a en ang under Kapellansgarden i S a. Lappvesi i narheten af Will- 
manstrand. Dess sterilitet harledde sig troligen daraf, att busken vid ho- 
bergningen stympats af lien»: Seel. ann. Enl. benaget meddelande ansag 
Seelan tidigare, att exemplaren tillhorde Cr. monogyna, som odlas i Will- 
manstrand, men haller numera for sannolikt, att de tillhora Cr. eoecinea. 



30 Crataegus coccinea. 

Angaende artens odling namnes: Gar ej i Inari; trifves likasom 
fOregaende [Or. sanguinea] i Uleaborg: Elf v. Ant. p. 77. Senare upprak- 
nas den bland arter, som ga anda till Tornea: Puut. 1900 p. 34 (bland 
trad). Or. coccinea uppgifves i A b. Pojo uppna en diameter af 5,7 cm 
(Prot. 4, XII, 188G): Bot. Not. 1887 p. 42. Anvandes mycket sasom hack- 
vaxt t. ex. i Botaniska tradgarden mot Kajsaniemi: Lindb. comm., jfr Elfv. 
Vedv. p. 31, dar enl. Elfv. uppgifterna for Cr. coccinea och Cr. sanguinea 
blifvit omkastade. Se f. o. om denna art Hjelt Utbr. p. 167 [34], flere 
floror, sasom Brenn. Flor., Ale. Ill, Mela Kasv. IV etc., afvensom Kihlm. 
Beob. p. 33—34, Leiv. etc. 

Hagtornsbuskar i Sb. Maaninka hafva uppnStt 3 m [»10 fots>] hojd: 
J. A. Andersson i Forstf. Prot. 1891 p. 222. Crataegus odl. i O m. Lappa- 
jarvi a herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 25. I fraga om dessa tvenne uppg. 
ar jag osaker, huruvida de afse Cr. coccinea eller Cr. sanguinea. 

Vidare odlas: Cr. [coccinea *] mollis (Scheele). Kb. Vartsila ofver 
3 m, hog (Kihlman): Elfv. Ant. p. 77, jfr Mela Kasv. V; se afven Elfv. 
Vedv. p. 32. 

Cr. sanguinea Pall. Inari vackra hackar. Ganska mycket spridd i 
hela landet: Elfv. Ant. p. 77. I senare tid inford, ytterst hardig, gar annii 
i Inari: Ale. IV; tjoks. harv. vilj.»: Mela Kasv. V. — Li. Toivoniemi in 
ford 1882: Nordling p. 307 under namn af hagtorn. Jfr afven Hjelt Utbr. 
p. 167 [34], Punt. 1900 p. 34 etc. 

I Ulrikasborgsparken odlas yttermera ett par arter, t. ex. Cr. fana- 
cetifolia Pers.: Ssel. ann. 

I Elfv. Vedv. omnamnes, forutom de ofvan upptagna 4 arterna, 
yttermera 20 sedan gam malt kanda arter, som kvarlefva, afvensom 4, som 
dott. Af nyare amerikanska former uppraknas 26, hvaraf 6 dott: Elfv. 
Vedv. p. 31-32. 

Amelanchiep canadensis (L.) Med. ') 

In Ma fere Fennia colitur et australi in jmrte interdum disseminatur. 

Odl. i hela landet . . . och i sydl. (Virmo [= Mynamaki], Sakkola) 
fdrvildad: Ale. IV. 

Ab. [Mynamaki] sYksinainen matala pensas kasvaa kanervakan- 
kaalla 6 km Mynamaen kirkolta pohjoiseen [lahella Harmasuota], ei aivan 
kaukana maantielta: Caj. Kasvist.! — Nyl. [Inga] Baro Harligudden ett 
lagvaxt exemplar; W. Brenner i Medd. XXXVIII p. 72 under namn af 
A. ovalis [Bork.]. W. Brenner anmarker, att det val ar ganska sannolikt, 
att fS,glar har tjanstgjort som frospridare, ehuru det narmaste stalle, dar 
Amelanchier-&rier odlas, torde vara Fagervik pa cirka 4 km:8 afstSnd, jfr 
afven Klingst. Nyl. p. 87. — Kyrkslatt tva buskar p^ tamligen langt af- 



1) Ad A. spieatam (Lam.) Decaisne saltem ad partem maximam 
spectare videtur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 31 

stand fr&n hvarandra vid en gangstig mellan Fasa och Goddarsbole gardar: 
Sael. ann. och Sselan i Medd. XXXIII p. 105, dar narmare uppg. lamnas. 
— Ka. Vehkalahti [»Vekkelaks»] vid Kvarnby a pa ett afstand af cirka 
en half km fran Kvarnby gard flere blommaude exemplar: R. Forsius i 
Medd. 1. c. — I k. Valkjarvi cirka 1 km fran Veikkola gard tva blom- 
mande buskar: Lindberg i Medd. 1. c. f; vid exemplaret ar antecknadt af 
Lindberg : »utkommen genom faglar, flere yngre buskar >. 

»Viljelty ja toisinaan metsist. A b., Ik., Ob.>: Mela Kasv. V. Nagou 
uppg., att arten skulle forekomma forvildad i O b., kanner jag ej, om den 
afven eatter frukt 1 Ule&borg: Elf v. Ant. p. '3 7. Mahanda foreligger nagot 
misstag. 

Lindberg har 1913 meddelat, att de exemplar, som finnas i H. M. 
F. och inlamnats under namn af A. canadensis L. (eller A. rotundifolia 
Dum.Coura.), tillhora A. spicata (Lam.) Decaisne, hvarfore det ar sanno- 
likt, att flertalet uppgifter afse denna art: Lindb. comm., jfr Elfv. Vedv. p. 35. 

Angaende odling^en far jag framet hanvisa till Elfv. Ant. p. 77. Har 
ma tillaggas att Amelanckier canadensis [y>A. hotryapium DC.tJ senare upp- 
raknas bland arter, hvilka trifvas anda till Tomea: Puut. 1900 p. 34, jfr 
f. o. Brenn. Flor. m. fl. floror, afvensom Schiib. p. 349, Elfv. Vedv. p. 
35-36, Caj. Kasvist. och (Prot. 4, XII, 1886) Bot. Not. 1887 p. 42. 

Afven A. rotundifolia Dum.-Cours. cdlas atminstone i sydliga 
deien af landet: Ale. Ill, Arten oranamnes under namn af A, vulgaris 
[Monch] sdsom odlad Ob. Uleaborg: Leiv. och Leiv. Putk., men mahanda 
hanfOr sig denna uppg. till A. spicaia. Det bor namligen markas, att 
felbestamningar aro vanliga bland dessa former: Lindb. comm. Som 
odlad omnamnes A. rotundifolia f. o. Brenn. Flor., Mela Kasv. etc. — I 
H. M. F. foreligger ett exemplar fr&n Ta. Jokioinen »Kirkontarha» : S. 
Salmenlinnal Afven detta exemplar tillhor enl. Lindberg A. spicata och 
ar sannolikt odladt. — Ett par odlade arter omnamnas yttermera: Elfv, 
Vedv. p. 35-36. 



CotoDeaster integerrimus Med. ') 

Ad Oram australem (inprlmis austr.-occidentalem) et 
in vicinitate eius passim— satis raro occurvit. Quae ex aliis 
territorii partibus nomine C. vulgaris lecta sunt specimina, 
omnia ad C. nigrum (aut ad C. uniflorum) pertinent. 

') I flertalet arbeten betecknas Cotoneaster sasom femininum. Enligt 
benagen uppgift af ofverlararen Hj. Appelqvist ar namnet dock maskuli- 
num. P, Aschereon, samtidens kanske framste botaniske auktoritet pa 
detta omrMe, sager ocksa om Cotoneaster : »Richtiger mannlich zu ge- 
brauchen*: Synopsis VI 2 p. 3, Leipzig 1906, 



32 Cotoneaster integerrimus, 

Kalm; in coUibus nemorosis (st fq): Prytz; Fenn: Nym. 
Consp. p. 244; Fenn. bor.-occ. et med. plnr. deest: Nym. Suppl. 
p. 119; tantum in Finlandia austro-ocoidenlali obvia, in Alandia 
liaud infrequenter crescit, ceterum raro aut sat raro in vicini- 
tate maris in Regione aboensi et Nylandia occurrit, ad orientem 
versus usque ad insulam Hogland in Sinu Finlandensi lecta est 
[usque ad Ka. Lavansaari indicatur]. C. niger {Ehrh.) Wahlberg 
in Finlandia orientali, Karelia rossica et in Lapponia orientali 
usque ad summum septentrionem crescit: Schedae p. 84, vide 
etiam DC. Prodr. II p. 632, Led. II p. 92, Hult Vedv. p. 16, 
Hjelt Utbr. p. 165 [32], Lindb. in Atlas p. 39, Hjelt in Atlas p. 52 
et inprimis Kihlman in Medd. XXIV p. 112—114. 

Al. p: Bergstr. ; complur. loc. Basto, Sund: Bergstr. Beskr.; 
Finstrom Bergo: Ssel. ann.; Sund Kastelholm, Geta Dano et prope 
templum: Hult ann.; Jomala Lagneskar—Eckero—Appelo— Basto: 
Tengstr. !; Geta ad stagnum Bolstaholm, Jomala Vargsunda, Ham- 
marland Skarpnato: Arrh. & K., cfr Lindr. Bidr. p. 18; Foglo 
Juddo r: Arrb.; Eckero Storby: Sa^l. herb.; Mariehamn ad sep- 
tentrionem versus a Klinfens pauca spec: Gadol.; Geta Rams- 
holmen, Saltvik in vicinitate Qvarnbo: Ch. E. Boldt; Jomala in 
insula eiusdem nominis: Laur. Fort.!; Jomala in parte septen- 
trionali insulae Mockelo: Palmgren!; Saltvik in montibus ad 
Kuggbole: Lindberg!; Lemland Idsholmen et Grand, Jomala 
Sviby: Florstr. ; Jomala Espholm: Palmgr. Hipp. p. 161, cfr 1. c. 
p. 44; st r Kumlinge Visings, in parte austro-occidentali insulae 
Kumlinge, Ingersholm: Bergr. — Ab, p: Zett. & Br.; st r Inio 
Lokholm: Bergr.; Abo: Hellstrom!, cfr Rupr. Diatr. p. 23; Abo 
[»Turku»] Kaharinmaki in rupe praerupta: Linkola!; S:t Karins 
Ispois: E. Reuter et Stel. herb.; Merimasku: P. A. Karsten!; 
Pargas st r: Arrh. Ann.; [Muurila] unicum spec, in luco inter 
Suoloppi et Ilola: Renv.; [Karislojo etc.] p: Sel.; in insula Lojo 
et Askola: Hels. ; [in vicinitate lacus Lojo] st r: Ch. E. Boldt; 
Pitkaniemi prope templum par. Lojo: Lindb. comm.; Karislojo 
Karkali: Lindberg!; Karislojo Suurniemi: R. Krogerus!; Vihti 
r in silva Oravala: Printz, Tikkanen & Hult herb., Wecksell! 
et A. Heikel!; Vihti etiam in insula Irjala (Printz): af Hallstr. ; 
Vihti r Oravala, in silva Ratila pone Oravalalampi, Irjalansaari 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 33 

in gradibus montium [»bargafsatser»] [vide supra], Torhoila Hurri 
in gradibiis montium, Irjala ad molas: Flinck; Mietois rr frutex 
solitarius in monte aprico meridiem versus a praedio Kiivuori: 
Caj. Kasvist., vide etiam Klingst. Nyl. p. 90. — Nyl. Nylandia 
in insulis: Tuneld p. 429; in taeniis Ekenas Hasto, Espskar et 
Buso! prope Jusaro: Hayr. Ber., cfr Geogr. F. T. 1900 p. 228 
et vide infra; [Ekeniis] in insula Tviirminne (!): E. Hfayren] in 
Hufvudstadsbladet 1903 N:o 128 nomine Oxbar, cfr L. Y. 1904 
p. 275 et Klingst. Nyl. p. 90; Ekenas [Tvarminne] Krogen Stor- 
angsberget! in rupe aprica: Palmen in PI. Finl. exs. N:o 273; 
Inga Gammell)ylandet! et Orslandet! contra Ramssundet: W. Bren- 
ner; Esbo Lofo, Helsinge Stansvik: Kihlm.; r in rupibus ad Bal- 
nearium (!), Degero, Mjolo: W. Nyl., vide infra; Helsingfors: Nikl.!; 
Hclsingfors ins. Degero Stansvik Tulludden: Ssel. herb.; Borga! 
p in maritimis ex. gr. Sando, Tunnholmen, Porto: Sael. Ofvers.; 
p in maritimis: Ssel. 0. Nyl., spec, e Stromfors!; Stromfors 
Reimars et insula Vyskon in maritimis: Ssel. ann.; Perno ad 
pharum Orrengrund pauca spec: Gadol.; Lovisa Bisso prope 
Lofo: E. Nyl. Ber.; [Hogland] in fissuris rupium orae septentr.- 
oecidentalis: Schrenk p. 162, cfr etiam Led. II p. 292; [Hogland] 
r: Brenn., spec, e Pohjaskorkia!, cfr Brenn. Till. p. 39; Hogland 
r in summo monte Pohjakorkia: Sselan in Medd. XXV p. 76, 
vide etiam Kurki p. 147. — Ka. Lavansaari: Brenn. 

Sat. in sacell. Luvia (K. Schantz!): Malmgr., cfr Hayr. 
Bjorneb. et vide infra. 

Vide ceterum infra, sub C. nigra et C. uniflovo. 

Storsta delen af Finland och (norra el.) ostra Lappland: Fries, se 
afven Trautv. II p. 37 och Koppen Verbr. I p. 374-377. En del af dessa 
uppgifter afser C. niger, hvars utbredning tidigare var foga utredd. Uppg. 
hos Koppen asyftar delvis afven C. uniflorus. Sasom vid C. niyer narmare 
framhallee, var det forst 1898, som Kihlman pavisade, att en stor del af 
de uppgifter, hvilka i vart land gatt under namnet Cotoneaster vulgaris 
Lindl. och C. integerrimiis Med., i sjalfva verket hanforde sig till C. niger 
Wahlb. Med anledning daraf har jag anfort alia uppgifter f ran Kl., KoL, 
Kon., Kp., Kuus., Kk. och Lapp. ross. under sistnamnda art. Dessa pro- 
vinser — nagon uppg. fran Kol. och Kp. forelag dock annu icke da — bora 
darfore utga i Herb. Mus. Fenn. II p. 75 f5r C. integerrimus och anforas 
under C. niger. S&vidt mig ar bekant, har hos obs namnet C, vulgaris 
Lindl. anda intill senaste tid anvandts i alldeles eamma mening som C. 

Typis. impr. \ 1915. 3 



34 Cotoneaster integerrimus. 

mtegerrimns Med. ; jag har dSrfore ej aneett nodigt att utreda, hvilketdera 
namnet, som i hvarje sarskildt fall anvandts. I Mela Kasv. V fattas be- 
namningen C. vulgaris kollektivt, men nagon annan uppgift trkn vart land, 
dar detta kollektiva namn kommit till anvaudning, har jag ej antecknat. 
— Ab. >Mes8uby (J. M. af Tengstrom 8en.)»: Lindr. Bidr. p. 18. Messuby 
eller rattare Messukyla ligger i Ta., men nagot annat ex. af J. M. af Teng- 
strom an det fr&n Abo, som fOres till C. niger, kanner jag ej; mahanda 
foreligger bar nagot miestag, — Nyl. Fjan Ekenas-trakten meddelas folj. 
detaljupplysningar: p]keuas HastO p, Skedo tva buskar, KurO Pattskar en 
buske, Alglo flere buskar nara norra stranden, Espskar nagra buskar, Buso 
ett tiotal buskar, Tvarminne-on zool. stationen st cp pa sluttningen vid 
»Storangfiberget> : HSyr., jfr Hayr. Landv. p. 164, 165 och 175. — Angaende 
forekomsten i Helsingfors Brunnsparken skrifves: »P& en afsats pa stora 
berget med vallarna. Den enda busken fanns kvar atminstone for ett par 
ar sedan [detta skrefs 1909], kanske annu»: Hayr., jfr Hufvudstadsbladet 
1912 N:o 96 8. 7; Helsingfors Brunnsparken pa batteriberget tre gamla 
buskar: Brenner i bref 1914; Hogland (Wainio): Lindr. Bidr. p. 18; sanno- 
likt afses C. niger. — Sat. Kihlman betecknar exemplaret fran Luvia 
sasom ett »Schulexemplar» och >als nicht zuverlasslich*: Medd. XXIV p. 
113. For min del tror jag, att K. [von] Schantz, da ban iusamlade det- 
samma, icke laugre var skolelev; enar bans exemplar dessutom inlamnats 
till H. M. F. genoni Malmgren, anser jag mig f. n. icke hafva skal att 
betvifla dess tillforlitlighet. — Raumo: A. N. Nordblad i herb. lye. n. Da 
det asyftade exemplaret mojligen kunde varit odladt, fordrar uppgiften 
bekraftelse. — Ta. Hauho: Herk. ; uppg. ar mindre trolig. 

Hojdeu hos C. integerritnus uppgifves i Mela Kasv. Y vara 50—90 
cm. I Medd. XXIV p. 112 sages: »Bei uns kaum iiber 9 cm hoher Strauch»; 
har foreligger sakerligen ett tryckfel, ehuru ett 8§,dant icke finnes an- 
markt bland rattelserna. — Sselan namner: »Enligt mina matningar har 
jag funnit den vara '/«— 1 m hog» : Ssel. ann. Odlad i Helsingfors Bota- 
niska tradgard nar busken en hojd af 1,3 m: Elf v. Vedv. p. 30. 

Angaende artens odling^ namnes: Sallsynt odlad, nordligast i [O m.] 
Haapavesi och [Ob.] Ule§,borg, pa hvilka bagge stallen den blommat; 
exemplaren i Uleaborg hade statt ofver en vinter; Elf v. Ant. p. 77; tenare 
uppraknas C. vulgaris bland arter, som ga anda till Tornea: Puut. 1900 
p. 34. Huruvida mojl. C. niger eller C. * laxiflorus afses, vagar jag ej af- 
gora. — »1 sept. 1900 patraffade jag odlade exemplar med mogna frukter 
i Kb. Nurmes koping»: Ssel. ann. 



Cotoneaster uiger Ehrb. Wahlb. 

In Lapponia on en tali compluribus locis occurrit, et 
quamvis rarius ad oram Maris albi, ad lacus Onega et La- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1 35 

doga et in Kuusamo irwenitui' ; denique rarissime in insula 
Sinus fennici Hog I and lectus est. 

»Fenn. bor.— or. (Kk.), Hogland ins. Sinus fenn. ex VVainio 
1878» [vide infra]: Nym. Suppl. p. 119 "-); vide etiam Lindb. Pfl. 
p. 14 -'), Lindb. in Atlas p. 39 -), Hjelt in Atlas p. 52 -), et in- 
primis Kihiman in Medd. XXIV p. 109-112 2); Schedae p. 84 
etc. vide sub C integerrimo. 

Nyl. Hogland [»Suursaari»]: Wainio! in (Diar. 1, III, 1879) 
Medd. VI p. 217 \ cfr Brenn. Till. p. 35 et 39 % Koppen Verbr. 
I p. 379 ') etc., et vide Medd. XXIV p. 27 ■'). 

Kl. circa Sortavala [»Serdopolim»] (Relander): Rupr. Diatr. 
p. 25 1); st r ad Ladogam borealem et Onegam: Fl. Kar. i), spec, 
e Valamo! nomine Mespilus cotoneaster, spec, e Valamo etiam 
leg. Malmbergl 1); Valamo »Heliga 6n»: Lindb. comm.; Kirja- 
valaks Haukkajarvi: Chydenius! i), cfr Lindr. Bidr. p. 18^); Im- 
pilaks Pullinvuori: Brotherus & Hjelt! ^); Impilaks Majatsaari: 
Palmgren! -); Impilaks Majatsalmi: Elsa Sillman! -); Sortavala 
Yhinlahti: Enw. hav. ^); prope Sortavala in fissuris montis Rausku, 
rupe calcarea, nonnulli frutices parvi circa 0,(i— 1,5 m altit.: 0. 
Collin! ^), spec, e Rausku etiam leg. Hallstrom! i) et S. Cantell! ''^); 
Sortavala Makisalo in declivibus montis Pekanvuori : V, Jaaske- 
lainen in Hayr. herb. ^), vide etiam Knorring p. 26 *). — Koi. 
Kallionkyla in rupe: Lindroth! -), cfr Cajander in Medd. XXV 
p. 27 ^); Solomeno ad Petrosavodsk : Lindr. Bidr. p. 18^) et Liro 
Ured. p. 409 '). 

Kon. (p) ad radices vel gradus rupium atque in saxosis, 
cp ad Mundjarvi, ubi alt. 2,4 m [»8 ped.»] adtingit. In Saoneshje 
ad Schungu et promuntor. Asheb: Norrl. On. i), vide etiam 
Giinth. p. 38 ^) et infra ; iustam fere viri altitudinem adaequans 
in insulis prope Kusaranda: Kihiman in Medd. XVIII p. 150^); 
Pijdostrov^, Ivantschow et Hjedostrow ad Kusaranda, 2 m altus: 
Kihlm. nomine Cotoneaster ; in insulis Kiishi et Sennoguba: 
Cajander in Medd. XXV p. 26 -'), cfr Lindr. Bidr. p. 18 i) et Liro 



^) Nomine C. vulgaris Lindl. aut G. integerrimus Med. 
^) Nomine G. vulgaris ^aut C. integerrimus) * niger Wahlb. aut C. 
niger Wahlb. 



36 Cotoneaster niger. 

Ured. p. 409 ') ; Perltiniemi: Kullhem! ^), cfr Lindr. Bidr. p. 18 i); 
KendjJirvi: IvanitzkyM); loco non edito leg. Simming! i), vide 
etiarri Fl. Kar. ^) et infra. 

Kp. st pc in gradibus montis Nemetski Gusowa [baud 
procul a Kemi] in declivi praerupto australi: Bergr. Ant. ! i) 

Kuus. r altius in rupibus ad Paanajarvi [Ruskeakallio, ut 
videtur] : Sablb. Fort, in exordio ^), cfr Wainio Kasv. ^) et vide 
infra. — Kk. Koutajarvi: N. I. Fellman! ^), vide sub Lapp, ross., 
spec, determinavit Saelan, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 75; Knjiisha: 
Fellm. Ind. 1), vide .sub Lapp, ross.; Sonostrow, in promuntorio 
inter Knjasha et Kouta: Mela PI. i). 

Lapp. ross. in insulis inter Knjasha [»Knasakuba»] et 
Kantalaks nee non iuxta Kantalaks cp, ad lacura Imandra ■') st 
pc: Fellm. Ind. nomine Mespilus cotoneaster, cfr Zigra I p. 
187 1) [ubi Fellenberg] et Schiib. p. 849 i); in collibus circa sinum 
Kantalaks p cp, de cetero etiam ad lacus Imandra ^') et Kouta- 
jarvi atque iuxta pagum Ponoj st pc: N. I. Fellm. i), cfr 1. c. 
p. (XXI), XXIII, XXVI, XXXVII et XLV, omn. nomine C. vul- 
garis, et Beket. p. 561^); Kiberinskija [?] Ludi ad Kantalaks, 
Hibina [»Chibina»] Tundri •^): Beket. p. 561 i), cfr Koppen Verbr. 
I p. 374— 377 1); Turja: Brenner! ^); Shelesna [prope Kantalaks]: 
Broth. Wand. p. 4^); in monte subalpino [»tundra»] Schtelja 
prope Kantalaks, Seredna ad Kantalaks, Shelesna, Porjeguba, 
Tetrina et Ponoj : Mela PI. nomine Cotoneaster, vide sub C. 
unijloro; Rusiniha in saxosis cp!-), Orloff ad pedes rupis altae 
meridiem versus spectantis! -) et prope pagum Voroninsk in 
ripa alta fluminis c. 6 dm alt. frutex! -): Kihlman, cfr Kihlm. 
Ber. p. IC ^); Ponoj (!) i) in declivi petroso: Montell!^), cfr 
Broth, exk. p. 78 i) et Knabe Pfl. p. 280 1); Katschkofka, Trio- 
strow^ Ponoj et ad lluvium eiusdem nominis usque ad Bykow 
st fq, etiam ad Tshapoma in fundo arenoso inter betulas baud 
procul ab Usi: Kihlman in Medd. XXIV p. Ill -). 



^) Nomine C. vulgaris Lindl. aut C. inteyerrimus Med. 
') Nomine C. vulgaris (aut C. integerrimus) * niger Wahlb. aut C. 
}tiger Wahlb. 

*) Verisimile hoc ad C. uniflornm spectat. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 37 

Eburu Wainiu redan (1, III, 1879) Medd. \'I p. 217 uppvisade fore- 
komsten af C. mger pa Hogland, ansags dock denna art fore 1898 vara hoget 
sallsynt inom flora-omradet, betecknades i Herb. Mus. Feun. II p. 75 sasom 
varietet och upptogs endast fran N y 1. och Kk. Det var forst vid motet 
12, 11, 1898, soni Kihlman papekade, att vaxten hos oss hade stor utbred- 
ning eller sasom ban formulerade satsen i tryck: >C. niycr ist eine setir 
weit verbreitete Art>: Medd. XXIV p. 110, — I detta samraanhang mk 
annu framballas, att E. Nylander redan 1851 insamlade C. niger jamte G. 
iafegerrimm pa Hogland (enligt Kihlmans bestamning). Wainios exemplar 
ar insamladt 1875, hvarfore upi>g. i Nym. Suppl. icke ar alldeles exakt. 

Ab. »Aboa»: [J. M. af Tengstrom sen.]! under namn af Mespilus cotu- 
neasfpr L. ; exemplaret ar bestamdt af Kihlman. For min del misstiinker 
jag emellertid, att det harstammar fran den forna Botaniska tradgarden 
i Abo. Harom namnes; »ob kultivirt? ; spater dort nicht gefunden> : Kihl- 
man i Medd. XXIV p. 110; arten upptages emellertid harifran Ale. IV^ 
Hermann p. 251 under namnet C. melanocofpiis I>oddiges etc. — Kon. An- 
gaende Norrlins exemplar fran Kendjarvi! skrifver Kihlman i H. M. F. : 
T>C. nigra oder eine damit nahe verwandte Form. Ein ganz ahnliches^ 
reichbliitiges Exemplar liegt in Herb. Ross, aus Omsk*, jfr afven Medd. 
1 c. p. 111. — Kuus. Ehuru nagot exemplar ej foreligger fran Kuus.^ 
ar jag ofvertygad om att uppg. hanfor sig till C. niger. Arten ar sanno- 
likt hogst sallsynt i denna provins, mojligen t. o. m. utrotad, da den icke 
iakttagits dar sedan 1873. 

C. niger finnes afven i H. M. F. fran Kton. >in ripa flum. Vodla 
ad pag. Padun»: Cajander och Lindroth! ') [och omnamnes: »Vienan meren 
rannikolla lahella Pokrofskojen kylaa>: Cajander i Medd. XXVII p. 30 
och 32 ^j]. — Slutligen foreligger annu uppg.: Blef funnen 1899 pa tva stal- 
len pa Sjegoseros sodra strand pa skifferklippor i narheten af vattenfallet 
vid byn Topornaja Gora vid vSgeu till Paadane [»Padany>] (1901 forekom 
den ej mera) och nara byn Liste Guba. Rod frukt: Ispol. p. 61 ') i ofvers. 
Ehuru frukten [sasom omogen?] sages vara rod, antager jag for sakert, 
att uppg. afser C. niger. Lindberg anfor naml. harom: C. niger upptrader 
ocksA med roda frukter sasom mogna: Lindb. comm. 



Cotoneaster uniflorus Buuge. 

In Lapponio. oti entail rariov inprimis in vicinitate 

termini silvae in montihus alpinis partis interior is occui^rit. 

De distributione vide Kihlman in Medd. XXIV p. 114— 



') Nomine C. vulgaris Lindl. aut C. integerrimus Med. 
''■) Nomine C. vulgaris (aut C. integerrimus) * niger Wahlb. aut C 
niger Wahlb. 



38 Cotoneaster uniflorus. 

115, cfr Lindb. Pfl. p. 12, Borg Beitr. p. 101, 114, 134, 137 
et 142 ut etiam Norrl. in Atlas p. 3. 

Lim. Hibina [»Kipina»] usque ad terminum silvae: Fellm. 
Anteckn. I p. 550 nomine Mespilus cotoneaster ; Porjeguba ad 
Oram merid. penins. lapp.: Selin! i); in alpe Hibina: Brotherus! ^); 
Imandra prope ad Maanselka: Enwald & Hollmen!^); Hibina 
[»Umptek»] et Lujauri urt planta propria [»Charakter-Pflanze»] 
inprimis in vicinitate termini silvae: Kihlman in Medd. 1. c, 
vide etiam infra. — Lp. vide infra. 

Som redan i det ofvanstaende antyddes, var det Kihlman, som pa 
motet 12, II, 1898 p&visade forekomsten inom vart flora-omrade af denna 
i Europa icke forr antraffade och sarskilda art, jfr Bot. Not. 1898 p. 64 
och 168, Medd. XXIV p. 23 och 61-62 etc. Samtliga de ofvannamnda 
exemplaren i H. M. F. aro bestamda af Kihlman 1898; det aldsta bland 
dem ar Selins redan 1861 insamlade exemplar. Liksom C. integerrimtts 
och C. niger betecknas C, uniflorus i Mela Kasv. V sasom underart under 
C. vulgaris Lindl. 

N^gra af de uppg., som anforaa under C. niger, afse sannolikt C 
uniflorus^ se ofvan p. 36, men mahanda kunde annu icke sa fa tillaggas; 
sarskildt galler detta en del uppg. i Mela PI. 

Lim. I Medd. XXIV p. 115 upprSknas de sex speciella fyndorterna 
for C, uniflorus a Hibina och Lujauri urt; jag ndjer mig med att har han- 
visa till namnda uppsats. Dock bor framhallas, att arten i Hibina vid 
Tuljlucht ar p&traffad krypande i reg. alp. — Lp. »Auch bei Ponoj ist 
diese Art neulich von Herrn J. Montell aufgefunden* : Kihlman 1. c 
Emellertid ar Montells exemplar fran Ponoj af Kihlman sjalf bestanadt 
till C. niger, hvarfore mahanda nagot misstag foreligger. Hos Hermann 
p. 252 upptages arten bade fran Lv. och Lp. 



Som odlad anfores, utom C. integerrimus, hvaroin ofvan p. 34, 
afven * laxiflorus Jacq., se Mela Kasv. V och Kihlman i Medd. XXIV p. 
110. Angaende C. midtiflorus Bunge se Eifv. Vedv. p 30. I Helsingfors 
fOrekommer C. lucidus Schlecht. flerstades odlad och C. nummidarius 
Lindl. i planteringen p3, Ulrikasborg: Sael. ann. 



') Nomine Cotoneaster vulgaris Lindl. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 39 

llosa ^). 
Rubiis idaeus L. 

Jn tota Fennia frequenter (vel frequentissime, interdum 
an fern satis frequenter) saepeque copiose vel copiosissime 
provenit et plerunique adhuc satis frequenter circ. 66^ 40' 
invenitur; superius ad septentrionem versus maturos rai^ius 
profert Jructus; supra 67^ 35' npud nos non obvius. 

Till.; Kalm; cp in lapidosis, in taeniis extimis aulem 
(rarior): Hell. p. 11; in montosis silvaticis fq: Prytz; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 215, 
vide etiam DC. Prodr. II p. 558, Led. II p. 65—66, Ign. Geogr. 
p. 342. Koppen Verbr. I p. 321-322, Hjelt Utbr. p. 161 [28] 
cum tabula geogr., Ssel. marj. p. 23, Lindb. in Atlas p. 29, 
Hjelt in Atlas p. 51 cum tabula geogr. et infra. 

AL fqq: Bergstr. et Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq— fqq: 
Arrh. Ann.; fq: Renv., A. Nyl., Sand., Sel. et Printz; fqq: 
Flinek, Weeks, et V. E. Broth.; Mietois fq, ceterum st fq: Caj, 
Kasvist. — Nyl. fq: omnes auct. — Ka. st fq: Blom; fqq — fq: 
Linden. — Ik. fq; Malmb.; [ubique in territorio fq: Meinsh. p. 94]. 

Sat. (st fq): Malmgr. ; fq et st pc — cp ... Hvittisbofjard 
fq: Hayr. Bjorneb.; fq— fqq: Hjelt. — Ta. (st fq): Leop.; fq: 
ceteri auct. — Sa. st fq: Hult; Villmanstrand fqq: Ssel. ann. 

— Kl. (fqq): Fl. Kar. et Hann.; Valamo fq: Sael. ann.; fq: 
Backm. — Kol. fq, ad Vosnessenje in apertis silvarum cp: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. 

— Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H. et Axels. Putk., vide infra; »fq (— st fq)»: Wainio 
Kasv. — Kon. fqq et p ut ad Dvorets in saxosis cpp, in Sao- 
neshje fqq, in Reg. occ. fq: Norrl. On.; ubique: Giinth. p. 37. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et A. L. Backm. Fl., vide infra. 

— Ok. »fq (— st fq)»: Wainio Kasv.; fq: Must, et Brenn. Obs.; 



') Cum specimina huius generis in H. M. F. asservata iode ab anno 
1907 (vel iam antea) ad scrutatorem huius ipsius generis extraneum, ut ea 
determinaret, missa sint, nunc non potui hoc genus tractare. Quod po- 
strema in parte Conspectus me posse spero. 



40 Rubns idaeiis. 

fq et cp: Kyyhk. litt. — Kp. fq (— st fq)» : Wainio Kasv. ; 
plerumque tq, interdum st fq, circa Siesjarvi et inprimis ad 
Paadane fqq: Bergr. Ant. 

Ob. f(| in insulis: Jul. p. 285; f(j, in parte maxime sep- 
tentrionali st fq: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; fqq: Leiv., 
vide etiam Leiv. Veg. p. 208; fq, Simo Palovaara cpp: Keckm.; 
Tornea l)accae maturae venduntur: Hougb. not.; [fq: 0. H. 
Fries p. 162;] Aavasaksa (Julin): Acerbi p. 171; st fq, fructus 
autem matures non procreat supra Raanujarvi in par. Yli- 
tornio [»Ofvertorneu»l, ubi paucissimos legimus: Hjelt & H., vide 
etiam Caj. Torn. p. 5-6 et 115. — Kuus. »fq (- st fq)»: 
Wainio Kasv.; ad Paanajarvi baccae maturanl: Stjernv., vide 
etiam sub Lapp. fenn. et infra. — Kk. »fq {- st fq)»: Wai- 
nio Kasv.; in pag. Kiimasjarvi in lapidosis, pc ad Buomaanjoki, 
etiam ad Uhtua et Luusalmi: Bergr. Ant. [ad Kp. ad partem 
spectat], vide etiam sub Lapp. ross. et infra. 

Lapp. fenn. ad septentriones versus usque ad Sieppijarvi 
et Lappea in sacell. K^olari, iam ad Hietanen cp: Hjelt & H., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1B8; ad fluvium Tornea [prope Hieta- 
maki]: Skoldebrand in Geogr. F. T. 1904 p. 94 [num prorsus 
certum]; [terminum septentrionalem adtingit ad Pajala: Birg. p. 
83, vide etiam 1. c. p. 86;] st fq: Fellm. Lapp.; [Sodankyla] 
»r prope Onnela, ad Mattila pag. Sattanen 28, VII, 1883 non- 
nullas baccas maturas legi» : Blom Bidr. ; in Kuusamo et So- 
dankyla baud infrequens: Fellm. Lapp.; »Kemiiarvi fq et in 
parte au.strali paroeciae Sodankyla st fq, obviam etiam ad pag. 
Sodankyla, in limitibus agrorum sat abundanter ad Sattanen 
[cfr de his Blom], etiam ad Martti ad flumen Kemijoki pc ob- 
viam, ut ab incolis mihi indicatum est, at ad Kiesto et ad 
Mutenia iis incognitus»: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31 et Hult 
Lappm.; [Sodankyla ad fines par. Kemijiirvi Pyhatunturi] Kuo- 
rinkikuru: Hayr. Veg. p. 40; Kuolajarvi in praerupto [ ravin»] 
Pyhakuru planta propria [»karaktarsvaxt >]: Kdv. af Hallstr. 

Lapp. ross. » usque ad Kantalaks fq, ad lacum Imandram 
st pc, deinde versus septentrionem non observavi»: Fellm. Ind.; 
»in deustis silvaticis partis meridionalis usque versus Kantalaks 
p cp, de cetero nullibi nisi ad deversorium Jokostrow [»Eko- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora FeDnica, T. 41, N:o 1. 41 

stroff»] lacus Imandra et pag. Ponoj mihi obvius. Baccas 
succulentissimas ad lacuni Koutajiirvi paullo infra 67^ lat. 
exeunti m. Augusto edimus» : N. I. Felltn., cfr 1. c. p. XXI 
et Beket. p. 560; Kantalaks, Seredna, inter Shelesna et Seredna, 
Jokostrow, Sashejka, Hibinii ad habitaculum, Tetrina, Tshapoma, 
Ponoj ad fluvium: Mela PI.; Rasnavolok (P. A. Karsten): Liro 
Ured. p. 417; Umba: Selin!; Umba! ad domicilium temporarium 
iuxta effluvium e lacu Pontschosero, ad pag. Lovosersk [in Lim.: 
Herb. Mus. Fenn. II p. 138] vetustum! cp et Tshapoma! in 
silva saxosa, loco aperto: Kihlman; in medio lacu Imandra in 
insula Jokostrow: Kudrawtsow p. 236 [vide N. I. Fellm. et 
Mela PI.]; r in Linn, [circa IN^uotjavr] in reg. silv. st cp in valle 
rivuli umbroso inter Siulujoki et Siululampi: Linden Ant.; Po- 
noj in declivi fluvii septentrionali: Montell!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 138. 

>I Lappland vaxa de ook i ymnighet»: Om nj'ttan af ballon, under 
inseende af P. Kalm, utg. af I. Wargelin, Abo 1778, p. 5; baruppa grun- 
dar sig mahanda senare delen af uppg.: •'Ad acervos lapidum in agris 
et silvis per totam Fenniam ad alpes Lapp, usque^ : Wirz. pi. off., en 
uppgift, som dock, eavidt den ror Lappland, ar fullkomligt oriktig. Wah- 
lenb. p. 143 eager: »per partem sylvaticam totam Lapp, meridionaliiim 
parciu8». Afven Fries' uppg. ar ej riktig, eavidt den ror Finska lapp- 
marken. — Angaende utbreduingen i Kuus. ma annu folj. tillaggas : 
Korojoki, Kyrkbyn, Oulankajoki Astamajoki-Sarvisuvanto vid foten af ett 
berg, Sarvisuvanto— Savilampi pa nagra berg, Savilampi— Paanajarvi pa de 
fiesta berg, mestadels vid foten af desamma. Kitkajoki Ahvenpesankallio 
och Vjerg nagot lagre ned; saknas mellan Kemijarvi, Raisonen och Hir- 
vasjarvi; enl. W. Brenner p [i Kuus.]: A. L. Backm. comm. — Li. V^a- 
ranger (Gunnerue): Wahlenb. p. 143; ej sedd af senare botanister, se BIytt 
p. 1154 m. fl. — [L. ent, r: Grape p. 105; att uppg. ar oriktig framgar 
af det foregaende. Arten upptages ej heller af Lpest.^ och L. L. Laest. p. 
291 uppraknar densamma bland arter, hvilka saknas kring Kaaresu' anto.] 

Saeom kandt bar stammen hos Rubtis idaeun endast en gang frukt 
och vissnar sedan. Pa gruud haraf uppraknas arten icke bland buskarna 
af Kihlman i Atlas ; jag bar emellertid fortfarande upptagit den sasom 
buske, ee Hjelt Utbr. etc. Detsamma galler afven de narmast foljande 
arterna t. o. m. R. caesius. 

Att arten ofta forekommer ymnigt — mycket ymnigt, framhalles 
af flere forf., sa t. ex. namnes fran Nyl. >paik. joks. laajoina pensak- 
koina»: Stenr. — O m. »Ofta cp langs sjostrander (sarskildt under strand- 
buskar) i stenrdsen, vid gardesgardar samt stundom i skog» : A. L. Backm. 



42 Rubus idaeus. 

Fl. — Kp. .Tyskjarvi udde vid Jousarvi ymnig: Bergr. Ant. — A andra 
Bidan uppgifves fran Ta. sp: Borg Tiet. — Kb. sYksittain kasvavana 
tai vahavaltaisena, harvoin runeaimmin»: Axels. Pntk. ; detta pastaende 
ar jag dock benagen betrakta easom ett undantagsfall. 

R-^rande artens fruktsattning i de nordligaste delarna af dess ut 
bredningsomrade ma annu anforas folj. uppg. Knus. Hallon finnas ym 
nigt kring Kuusamo kyrkoby; vissa kv felslar fruktsattningeu totalt, men 
under andra saljas hallon ganeka mycket i trakten: Kihlm. — Kk. Vid 
en stuga pa sodra stranden af Koutajarvi vaxa hallon ymnigt; bar erhal- 
las stundoni i ymnighet kring Koutajarvis strander: Kihlm. — Lk. [Kemi- 
trask] »en mil nedanom Vuostimo en mangd hallonbuskar, rika p& bar, 
ehuru afven de annu [aug. 1825] omogna» : Fellm. Anteckn. I p. 259. — 
Lp. >Thal dee Tahapoma— Fluases . . . Hier reifen Himbeeren»: Kihlm. 
Bericht p. 24. 

Som fossil ar hallonbusken antraffad flerstades, se G. And. p. 118. 
Senare hafva manga nya fyndorter tillkommit, se Lindb. Subf. p. 73 af- 
vensom Lindb. Phyt. p. 178, 183 och 185, jfr afven Lindb. subfoss. in 
Atlas p. 58; det torde darfore ej vara skal att upprakna de speciella 
fyndorterna. 

1 fraga om artens odling far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 
82, jfr 1. c. p. 44, Elfv. Kult. p. 86, Grotenf, p. 199 och Mela Kasv. V. 
Har ma tillaggas ett par nyare uppg. Om. I Lappajarvi uppraknas hal- 
lonen bland arter, som odlas allmant pa herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 
20. — I O b. Pudasjarvi ar busken »ylei8esti suosittu puutarhoissas afven 
enl. Martik. p. 42. — Angaende odlingen i Li. Toivoniemi naranes, att 
hallonbusken infordes 1882: Nordling p. 307; baren mognade i borjan af 
September: 1. c. p. 315. — Se afven Stenr. p. 16. (NyL Nurmijarvi bland 
sharvinaisempia istut.*). 

Af former ar f. chlorocarpa Krause ofta odlad: Mela Kasv. V. Som 
vild ar formen sallsynt. DA de olika uppgifterna sannolikt afse samma 
form, anfor jag dera i ett sammanhang, men anger benamningen, dar en 
sadan tinnes utsatt, inoni parentes. — Ab. Karislojo Karkali: Sahlberg i 
Medd. XV p. 189 (hvita bar); [Mynamaki el. Virmo] >kivikkomaella Val- 
laisten Heikolan kuueikossa paamuodon seurassa*: Caj. Kasvist.I (f. chloro- 
carpa), jfr Medd. XXIV p. 34. ^ Nyl. Esbo Kaitans »in devexo aubum- 
broao planta foliis p. p. albidis>: Kihlman! (f. fructibus luteis); Helaingfora 
pa en holme [Busholmen vid Sandviken enl. bref]: Brenner i Medd. XV 
p. 189 (hvita bar). Till samma fyndort hanfor sig mojligen uppg.: »& en 
holme i narheten af Helsingfors. Upphittaren . . . uppger, att hallonen 
aro vilda»: Hufvudstadsbladet 1909 N:o 226 sida 5; Borga Vessolandet 
Kurbole: T. Wasastjerna ! inl. af H. Wasastjerna (f. fruct. pallide luteis), 
se afven langre fram. — Sat. Birkkala Siuro, synbarligen vilda, nara 
stationeu afvensom langt fran odlingar i Viljakkala Karhe: Printz comm. 
(hvita hallon). — Ta. [Hollola] »Upptradde i tideu nog rikligt frnktbarande 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 43 

i ett fatal buskar pa Leppaluoto holme i Vesijarvi . . . min dotter sager 
sig sett dem afveii vid Vesijarvi kanal pa Ainola omradet . . . Savidt jag 
forstar, ar vaxten fullkomligt vild och icke forvildad>: Norrlin i bref 6, 
XI, 1908 (gulhvita hallon). — Kol. »Soutujarvi kivikaesasaa pellolla» : Lind- 
roth & Cajander! (fruct. luteis). — Tb. »Kuuluu kasvavan muutamalla 
maella jossakin Jyviiskylan lahistolla. Kuivattuja kappaleita (hedelmalla) 
nain lyseol. Makisen herbariossas: Kyyhk. litt. (var. ddorocarpa). — Sb. 
Kuopio »Suovu pensaikossa Suuren-euon niityn laheisyydessa*: Linkola! 
(f. chlorocarpa) : Maaninka Hameenmaessa : Kyyhk. litt. (f. chlorocarpa). — 
Om. Frantsila [»Rantsila8sa>]: J. Tuokfcola i L. Y. 1904 p. 286 (var. leu- 
cocarpa). — Ok. [Kianta] »Kuulemaan mukaan Peeionkyla Laajan 1., Yli- 
naljanka Saunaaron 1. (Riikolan 1.) ja Poutalon autiossa Kurkikylalla. Itse 
en nahnyt niita hedelmalla >: Kyyhk. litt. — Ob. Tervola Katkavaara >in 
summo monte»; Ehuberg! — Se afven Mela Kasv. IV (var. leucocarpa) och 
V. (f. ehJorocarpa). 

Uppgifter angaende denna form och desa utbredning i Sverige 1am- 
nas i Sv, Bot. T. Bd, VII, Stockholm 1913, p. 82-83. 

Vidare uppgifver Brenner, att han i N y 1. Inga Svartback pa en 
och samma hallonbuske antraffat fullkomligt mogna, eaval roda som Ijue- 
roda och Ijusgula ballon: Medd. XXXIV p. 17. 

F. foliis variegatis Nyl. Kyrkslatt mellan Osterby ogb Vecklaks : 
Lindberg ! 

F. inermis Stel. A b. Vihti: Wecksell i Medd. XXXI p. 42. — Ob. 
Liminka, Pudasjarvi, Kemi, Ylitomio [»Ofrt.»]: Brenu. Obs. 

Denna form ar ej konsekvent sarskild i H. M. F. 

F. subviridis Neum. uppgafs af Brenner vara funnen A 1. Lemland: 
Medd. XXXII p. 7—8, men exemplaret hOr till B. caesius X saxatilis enl. 
Lindberg i Medd. XXXIII p. 133. 

I H. M. F. tinnes yttermera ett antal former, af hvilka emellertid 
en del sakerligen ar af mindre betydelee. DA de ej aro konsekvent sar- 
skilda, m& de bar forbigas. — Ett par former ev. lusus upptagas langre 
fram under sarskild rubrik. Se afven Brenner i Medd. XVIII p. 210. 

Ruhus idaeus hybridiserar i Finland, savidt kandt ar, med R. ardicus, 
R. caesius och R. saxatilis; se angaende dessa hybrider langre fram. 

Rubus idaeus lusus simplicior Brenn. 

In Fennia austi^ali raro vel rarisstme occurrit. 

Ab. Lojo Suittila Jakkala: Hollmen!, vide infra. — Nyl. 
Helsinge Vik: alumn. A. Blomqvist!, vide Brenner in (Diar. 12, 
IV, 1890) Medd. XVIII p. 209-210, ubi forma describitur; Eli- 
maki (alumn. Th. af Forselles): Brenner I. c. 

A b. Hollm^ns exemplar fr&n Lojo inlamnades under namn af var. 
simpHcifolius Blytt, se Medd. XV p. 189 och Bot. Not. 1887 p. 41-42, dar 



44 Rubus idaeus. 

former, i korthet beskrifves och dar det namnes, att den forefanns i stor 
ymnighet men blott steril. I Medd. XVIII p. 209—210 uppvisade emel- 
lertid Brenner, att dessa exemplar riktigare borde foras till var. [eller 
kanske rattare lusus, easom den kallas Mela Kasv. V] simplicior. 

Rubus idaeus var. anomalus Arrh. 

In Fetuiia australi varo vel rarissime occurrit. 

Fenn. mer.-occ: Nym. Suppl. p. 105 nomine R. Leesi 
[Bab.]. 

Nyl. Nurmijarvi: Stenr. !, cfr 1. c. p. 47 et vide infra. — 
Ik. Kivennapa Teerijoki in fruticeto iuxta molam: Lindberg!, 
cfr Medd. XXII p. 7. 

Ta. Hattuia 1864: Zidb.!, spec. leg. Zidback & Paien!, 
cfr Bot. Not. 1875 p. 42, Blytt p. 1154 et Brenner in Medd. 
XVIII p. 209. — Kl. Kiiki-salmi in colle inter Piirna et Kivi- 
salmi: Lindberg! et G. Lang in Stel. herb. 

Neuman liksom afven Nym. Suppl., se ofvan, anser denna vSxt 
sasom en underart, i Mela Kasv. V betecknas deneamma sasom enluaus; 
tills vidare bar jag bar i anslutning till Herb. Mup. Fenn. II p. 7(; anfort 
densamma sasom varietet. Mabanda bor det namnas, att flertalet exem 
plar i H. M. F. ga under benSmningen var. svnplicifolitis Blytt. 

Ab. V'arieteten upptages harifrau Herb. Mus. Fenn. II p. 76, jfr 
Mela Kasv. IV o. V; uppg. afser Hollm^ns exemplar fran Lojo, hvilket 
numera fores till lusus simplicior. — Nyl. Angaende forekomsten harstades 
uamnes: »Tasta omituisesta muunnokaesta . . . kasvaa pnutarhassa Nur- 
mijarven etelarannalla useita pensaita, jotka ovat tuodut siune laheisen 
sekametsan laiteelta»: Stenr. 



Rubus SUberectuS Anders. 

/// hthmo karelico raro occurrit; in vicinitate autem 
huius ferritorii (rossica) freqventius inveniri indicatur. 

Fenn. mer.-or. (Istm. karel.), ubi a Malmberg detectus 1866: 
Nym. Suppl. p. 106, vide etiam Hjelt Utbr. p. 167 [34], Lindb. 
Pfl. p. 15, Lindb. in Atlas p. 39 et Hjelt in Atlas p. 51. 

Ik. r Rautu in coryleto ad pag. Raasuli! baud procul a 
domo vectigalium et in agro lapidoso in pago Kopola!: Malmb., 
cfr Trautv. Incr. p. 270, Koppen Verbr. I p. 326 not. et Herb. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 45 

Mus. Fenn. II p. XI, spec, e Rautu Raasuli etiam leg. Al. Lagus!, 
Lindberg! et G. Lang in Ssel. herb.; Uusikirkko [»Nykyrka»] in 
silva inter pagos Lempaalii et Ino: Lindb. comm. et 0. A. 
Grondahl!, cfr Medd. XXVIII A p. 16; Kivennapa Polviselka! et 
Joutselkii!: Elsa Sillman; [in toto territorio hie illic st fq Kolo- 
maggi [nonne Kalamaki], Parkala [»Pargola»], Ossinowaja— 
Rotscha, Lempaala [»Lembolowa»], Murina: Meinsh. p. 94; ad 
pag. Parkala ad lacum: Flinck!; Toxowa prope fines fennicos: 
E. Savanderll. 



Eabas p Meatus AVeihe & Nees. 

In Istlimo kafelico unico loco lectus est; for si tan ad- 
venticius. 

De distributione vide Mela Kasv. V, Ale. IV et cfr Lindb. 
Pfl. p. 15, Lindb. in Atlas p. 39 et Hjelt in Atlas p. 51. 

Ik. Kuolemajarvi in silva ad occidentem versus a lacii 
Hatjalahdenjarvi: T. Jarvi!, cfr Medd. XXV p. 33 et 98, L. Y. 
1898 p. 209, Bot. Not. 1899 p. 70 et vide infra. 

Pa etiketten ar antecknadt: » forma (det. K. Friederichsea okt. 1898)>, 
jfr (Prot. 3, XII, 1898) Medd. 1. c; exemplaret ar insamladt 29, VII, 1898. 
— I Mela Kasv. V namnes: »Metsi8t.?» 

Angaende artens ailmanna utbredning se t. ex. Nym. Consp. p. 216, 

Rubus copylifolius Sm. * nemoralis F. Aresch. 

Specimina, quae e Fcnnia hoc nomine lecta sunt, ad * jrru inosnm 
[J. P.] ArrJi. pertinent. 

Angaende li. corylifolius * nemoralis F. Aresch. anfor Arrhenius: 
»Togs [af mig] forsta gdngen redan ar 1879 pa Juddo i Foglo samt ater- 
fanns senaste sommar [1881] ymnig och sardeles vacker pa en stenig 
strandbacke darsammastades* (Prot. 1, X, 1881): Medd. IX p. 123, jfr 1. 
c. p. 145, Herb. Mus. Fenn. II p. 76 under namn af R. corylifolius var. 
nemorosits (Arrh.), Brenn. Flor. under namn af R. nemorosus, Mela Kasv. 
etc. — Pa denna uppg. [bestamningeu af F. W. C. Areschoug] grundar 
sig afven sFenn. mer.-occ. (ins. Aland. )» : Nym. Suppl. p. 109. Emellertid 
namner Arrhenius senare : »Enligt Friederichsens bestamning borde ifragava- 
rande form bara namnet R. pruinosus [J. P. Arrh.], hvadan alltsa denna bor 



46 Rubus corylifolius * nemoralis. 

vinna medborgarratt i var flora, fran hvilken daremot R. nemoralis bor 
utga» (Prot. 15, V, 1898): Medd. XXIV p. 68, jfr t. ex. L. Y. 1898 p. 177 
och Bot. Not. 1898 p. 187. — Nagra uppgifter, sarskildt en del aldre sa- 
dana, g& emellertid under koUektivnamnet R. corylifolnis Sm., och dessa 
kunna fortfarande anses vara riktiga. S&dana aro t. ex. uppg. i Herb. 
Mu8. Fenn. II p. XII, Hjelt Utbr. p. 167 [34] och Caj. vaell. p. '27. 



Rubus corylifolius * pruinosus (Anh.) 

hi Alandia varissime occurrit. 

De distributione cfr Lindb. in Atlas p. 89 et Hjelt in 
Atlas p. 51. 

Al. Foglo ins. Juddo in declivi saxoso litorali: Arrhenius! 
nomine R. corylifolius '■' nemorosus [J. P.] Arrh., cfr Lindr. 
p. 12, Liro Ured. p. 418 et Mela Kasv. V, spec, ex eodem loco 
etiam reportavit Florstrom ! 

Vide ceterum sub B. corylifolio * nemorali. 

Angaende R. corylifolius * 7 wm or alis tiUagges: i>Si8tnamnda ar [1881] 
i juni fann jag pa Skrafso utanfor Degerby en stor, frodig, men ej blom- 
mande form, som troligen afven hor hit» [sannolikt till * pruinosus] : Arrh. 
Fl.; R. pruinosus vackert och ymnigt blommande pa sin solvarma, eteniga 
strandsluttning 1897: Arrh. 

Om den allmanna utbredningen af * pruinosus se t. ex. Nym. Consp. 
p. 221. 

Hubus eaesius L. 

Jn parte occidentali Alandiae passim vel satis fre- 
quenter provenit, ceterum cultus est et in saburra etc. occurrit. 

Kalm; Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 221; 
Fenn. hab. in ins. Aland.: Nym. Suppl. p. 109, vide ceterum 
infra, DC. Prodr. II p. 558, Koppen Verbr. I p. 331, Hjelt Utbr. 
p. 167 [34], Ssel. marj. p. 24, Norrl. in Atlas p. 21, Hjelt in 
Atlas p. 51 et Caj. vaell. p. 27. 

Al. (st r): Bergstr.; complur. loc. Basto, ins. Kulla: Bergstr. 
Beskr., spec, e Saltvik Haraldsbyholmen I; Foglo— Lemland-Geta, 
Eckero propior oram fq, sed pc in interiore parte: Tengstr.!; 
Finstrom (!) Bergo: Sael. ann.; Foglo Gripo: Elfving in dupl.!; 
Geta Dano et Gummholm: Hult ann. et herb.; Sund: Brenner 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 47 

in herb. lye. n.; Saltvik Haraldsbyholmen, Soderholmen et Gull- 
bergsholmen, Finstrom, Godby et Grelsby, Jomala Mariehamn, 
Eckero Storby: Arrh. & K. ; Foglo Juddo!, Kokar Lindo: Arrh. 
insula Garso prope Mariehamn in lapidosis st cp : Ssel. herb. 
Foglo Gripo, Skrafso etc.: Arrh. Fl., vide infra; Jomala Lovise 
lund: A. G. H.!, cfr Ale. Ill; Sund Hogbolsta[d]: Ale. Ill; [Sund 
st fq in insulis minoribus, etiam in aliis litoribus umbrosis: Prim 
p. 67 ; Jomala in insula Jomala : Lauren ! ; Geta : Popp. p. 2 1 ; Lem 
land Hamnbaeka: R. Dahlberg in Hayr. herb.; Finstrom Bergo! 
Jomala Ramsholm! in prato et Lillbroskiir ad Hammarudda 
inter Hippophaen: Palmgren; Lemland in lueo: J. S. W. Ko 
ponen!; Sund in vicinitate Bomarsund compluribus loeis, Lum 
parland eompluribus locis: J. F. Manner in litt. ad Arrh.; Ec 
kero in lapidoso orae maritimae: A. A. Faven!; Eekero Ora 
Liro Ured. p. 418; e 6 locis enumeratur Palmgr. Hipp. p. 145 
146, 150, 156, 159, 166, 168 et 173, cfr I. c. p. 68, 70 et 114 

Ehuru det ar mindre sannolikt, att liiihus caesins forekommer verk 
ligt vildt vaxande i skargarden utanfor fasta Finlands sydvflstra kuster 
vore en undersokning af forhallandet synnerligen onskvard. Otvifvelaktigt 
ar, att ett bekraftande resultat skulle Magalagga artens stora sallsynthet 
darstades. Emellertid skall jag bar nedan i ett sammanhang anfora alia 
uppgifter, som antyda en padan forekomst. Rubus repena, batus, Mora 
vaticana hos Till, torde val afee denna art, men uppg. banfor sig mk- 
banda till odlade exemplar. PS, Aland och i finska skargarden: Gadd 
Forsok II p. 102; »in agris quoque Finlandiae imo in antris, coUibus & 
clivis»: Stjerna p. 16 [uppg. forefaller mindre sannolik pa grund af st&nd- 
orterna]; »in nemoribus petrosis insularum maritimarum Finl. australis 
p» : Pr5'tz, jfr Zigra II p. 121, Led. II p. 66, Rupr. Diatr. p. 65 och Fries; 
r SV och S: Brenn. Flor. — A b. Pojo i narheten af en tradgard: G. H. 
Gronroos!, jfr Ale; Svart& bruk i Karis socken: Leop. ann. [Hvardera 
uppg. hanfor sig otvifvelaktigt till forvildade eller odlade exemplar] [Lojo] 
Garknas forvildad i tradg&rden : Lindb. comm. — Nyl. Helsingfors Sum- 
parn : Sselan !, jfr Ale. ; exemplaret uppgif ves (enl. C. W. I. Sundman) 
vara uppdraget fran turioner fran Porkkala udde, se langre fram. — Sat. 
uppraknas af Gadd Sat. p. 48, — Af de ursprungliga uppg. antyder dock 
endast den i Gadd Forsok med bestamdhet, att arten skulle forekomma verk- 
ligt vild afven ntom Aland; Prytz daremot gor ofta ingen atskillnad emellan 

o 

sodra Finl. i allmanbet och Aland, ocb Gadds uppg. fran Sat. ar sakert 
oriktig, hvarfdre afven uppg. i Gadd Forsok bor betraktas som mindre sanno- 
lik. Af Wirz. ann. m. fl. framgar emellertid otvetydigt, att de forf., som skrefvo 
fore Wirzens tid, antogo, att R. caesius verkligen forekom i skargarden 



48 Rubus caesius. 

kring egentliga Finland. Papekas bor mahanda i detta sammanhang, att 
artens nordgrans i Sverige uppgifves vara Gastrikland: Wistrom p. 22, 
jfr Hartm. p. 2S4; Neuman p. 396 nppgifver s. Norrland. 

A 1. Som af det anforda framgar, toreligger ingen uppgift fran ostra 
delen af provinsen. Sa upptages arten icke af Bergr. fran Sottunga och 
Kumlioge; ej beller bar Arrbenius sett den i Sottunga: Arrh. De langst 
at oster belagna fyndorterna aro, savidt nu ar kandt, Sund [ilere uppg.], 
Foglo Juddo ocb Kokar Ido ; sanuoHkt ar dock, att arten skall patraffae 
nagot langre osterut. Som intressant och belysande fortjanar i detta 
sammanbang anforas foljande uttalande af kyrkoberden J. F. Manner i 
bref till Arrbenius IV, 1914: »Jag tror icke, att E. caesius forekommer 
pa Kumlinge, emedan jag annu icke patraffat den bar. I Lumparland 
ocb i Bomarsundstrakten fOrekommer den pa manga platser. Afven i 
Vardo, utposten mot Kumlinge, vill jag minnas, att jag sett den» : Arrb. 
Med anledning af Tengstroms uppg. ma anmarkas, att R. caesius afven 
forekommer taml. langt fran bafvet, t. ex, Finstrom Godby och Grelsby : 
Kiblni. Ofvers. — Nyl. Sfelans exemplar fran .Sumparn Sr forsedt med 
folj. anteckning: »In borto, ut indicatur, e turiouibua e peninsula Porkkala 
reportatis subductus* ; jag formodar, att arten pa Porkkala forekommit pa 
barlast. — Perno Lassdahl barlastplats : G. v. Frenckell ! ; ett annat exem 
plar fran Perno pa barlast ar insamladt af K. Lonnfors! ocb inlamnadt 
af Poppius. — [Ik. Meinsb. p. XXIV upptager I-III, men 1. c. p. 94 
upptages »nur in den Sudgebieten> ocb alia de upptagna fyndorterna arc 
belagna i denna del, bvarfore uppg. p. XXIV troligen bero pa tryckfel ; 
sakert ar, att nagon. upjjg. fran linska sidan ej foreligger.] — Sa. Will- 
manstrand odladt stalle: H. Buch i Hayr. herb. — Kb. Liperi : Europteus 
i dupl. !, jfr Ale. III. Exemplaret ar sakerbgen odladt; uppg. om det- 
samma bar utgatt fran Ale. IV. 

Angaende artens odiing: bar jag, forutom de ofvan anforda uppg. (se 
under Ab., Nyl,, Sa. ocb Kb.), endast antecknat densamma sasom odiad a 
Nyl. Mantsala Frugard 1808: Medd. XXV p. 13. Se afven Elfv. Vedv. p. 36. 

Arrbenius framballer, att i Lemland ocb Foglo — pa Gripo, Skrafso, 
Juddo ocb andra bolraar — forekomma en mangd former, som belt sakert 
till ofvervagande antal arc bastarder mellan />'. caesius och R. idaeus : Arrh. 

Ihibus caesius bybridiserar i Finland, savidt nu ar kandt, med R. 
idaeus ocb R. saxatilis (se langre fram). 



Habus saxatilis L. 

In toto fere tervitorio frequenter (in Fennia orientaU 
etiam freqitentissime) provenit; betulae autem terminum, ut 
videtur, vix aut raro adtingit. 

Till.; Kalm; in (pratis) submontosis umbrosis fq: Prytz; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 49 

maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. . . .: Nym. 
Consp. p. 222, vide etiam Fl. Suec. p. 173, DC. Prodr. II p. 
564, Led. II p. 69, Borg Beitr. p. 100, (113,) 134 et 141, Liro 
Ured. p. 412 et 422, item Ssel. marj. p. 24. 

Al. (st fq): Bergstr.; fqq : Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., 
Arrh. Ann., A. Nyl., Sand., Sel.. Printz, Flinck, Weeks, et Caj. 
Kasvist. ; (st fq): Renv. ; fqq: V. E, Broth. — Nyl. fq: omnes 
auct. — Ka. fq: Blom et Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq in 
toto territorio: Meinsli. p. 95]. 

Sat. st fq: Malmgr. ; fq et st pc— cp, in insulis ostii flu- 
minis Kumo [»deltat»] deest, Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb.; 
inter »Gjolbohl» et Hvittisbofjard [»Hvisbofjard»] cpp: Linne 
Iter lapp. p. 199; fq : Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. 
fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hann.; Valamo fq: Sa^l. ann. 
— Kol. fqq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq : Laur. Viixtf., cfr 1. c. p. 8. — 
Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq : Enw.; 
fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H., Axels. 
Pntk. et Wainio Kasv. — Kon. fqq et cpp variis locis, in 
Saoneshje fqq atque plur. loc. Reg. occ. : Norrl. On.; ubique: 
Giinth. p. 37. 

Om. fq: Hellstr., vide infra p. 50; f((-fq(|: A. L. Backm. 
Fl., quern 1. inspicias; fq: Tenn. —Ok. fq: Wainio Kasv., 
Must, et Brenn. Obs. ; fq et cp: Kyyhk. litt. — Kp. fq: Wainio 
Kasv.; f(|— fqq: Bergr. Ant. 

Ob. fq: Brenn. Obs.; fqq: Leiv., Rantaniemi et Keckm., 
vide etiam Leiv. Veg. p. 199 et infra; Kemi: Jul. p. 285; [st 
fq: 0. R. Fries p. 162;] »fq (-st fq)»: Hjelt & H. — Kuus. fq: 
Wainio Kasv.; in parte septentrionali »st fq (— fq)»: A. L. 
Backm. comm. — Kk. fq: Wainio Kasv. et Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. »f(j (— st fq), fructus matures (saltern in 
parte boreali) non vidimus»: Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 
103;] in silvis frondosis siccioribus, ripis lapidosis fluviorum 
nee non in declivibus arenosis riparum st fq at st pc provenit: 
Blom Bidr.; per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp, om- 
nium ubique parcius . . . Finmarkia rarius: Wahlenb. p. 143 
et 144; ubique: Fellm. Lapp.; st fq et suis locis etiam f(| in 

Typis impr. ^3 1915. 4 



50 Rubus saxatilis. 

Kemijarvi, verisimiliter etiam in Kuolajarvi, Sodankyla et Inari, 

etiam in regione pinifera ad Paatsjolci et in regione betulina 

ad KongJis st fq provenit, in convallibus in iugo Suoloselka iq 

crescit: Wainio Not.; fq in reg. silv. inprimis secundum aquas, 

etiam in lucis reg. subalpinae (Akanharkiikuru): Hult Lappm.; 

Pallastunturit st fq in reg. silv. et subalp. : Hjelt; Utsjoki st fq: 

Sael. kat., cfr S. Castren p. 59 et 60 [tantum p. 853 in Hush.]; 

in nemoribus, ac silvis frondosis fertilioribus, in ripis lapidosis 

editis st fq per reg. subsilv. et subalpinam, sed terminum be- 

tulae, ut videtur, baud attingit, Peldoaivi SE 336, [Rastekaisa 

SE 185] : Kihlm. Ant.; e permultis (17) iocis in Varangria au- 

straii enumeratur: Norm. FI. Spec. p. 353, quem 1. inspicias, 

vide etiam Blytt p. 1173, Hartm. p. 284 etc. — [L. ent. reg. 

subalp. et silv. fq: Laest. ; p— st fq in vallibus rivorum et in 

ripis lapidosis reg. subalpinae, r in reg. alp. montis Angeloddi 

(S 685 m): Linden Bidr., vide etiam Fries & Mart. p. (71) et 

infra.] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in lapidosis p parcius: N. I. 

Fellm.; enum.: Beket. p. 560; Lt fq in reg. silv. in ripis et 

vallibus rivorum lapidosis, Lim. fq in reg. silv. et st r in 

reg. alp. in declivibus montium alpinorum, ut Viertsoivi in 

declivi australi, Siuluoivi et Siulutoldi in declivibus austro- 

occidentalibus et in montibus alpinis Vuojim: Linden Ant., cfr 

Linden Beitr. p. 16, vide etiam Middend. Bericht p. 166, Broth. 

Wand. p. 7 et 11, item Knabe Pfl. p. 280. 

I mSnga trakter forekommer arten ymnigt, se t. ex. Caj. Kasvist., 
Stenr., Linn6 Iter lapp. under Sat., Borg Tiet., Norrl. On., A. L. Backm. 
Fl. och K}'yhk. litt. — Ob. »merenkareilla runsas»: Leiv. Putk. ; Kemi cp : 
Linn6 Iter lapp. p. 175 under nanin af Baccae Labruscae, jfr Smith p 152 
och Brenn. Obs. — Kk. stundom ymnig, sasom pa en brand ang SW om 
Suvanto: Bergr. Ant. Daremot namnes: >u8eimmiten vahavaltai8ena> : 
Axels. Pntk., se jifven Blom Bidr. - [L. ent. L. L. Lsest. p. 292 upp- 
raknar hufvudformen [a] bland vaxter, hvilka saknas kring Kaaresu'anto. 
Denna uppgift forefaller mig miudre sannolik ; dock fortjanar i detta sam- 
manhang foljande uppgift att anforas: Former med langskaftade, oftast 
.S-blommiga blomflockar arc de vanligaste: Linden Bidr] 

Angaende de former, under hvilka R. saxatilis hos oss upptrader, 
foreligga endast fa uppg. O m. I Perho, vid Myllykoski, forekommer en 
form med smala, hvita kronblad, dubbelt langre an fodret, 2- till 4 blom- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 51 

mig, rak och spenslig : Hellstr.— Ang. formen i L. ent. se of van. Ang. 
var. hijbridus Wahlenb. och triflorus (Rich.) se ater under R. arcticus X 
saxatilis. 

Rubus saxatilis hybridiserar hos oss med R. arcticus, R. caesius och 
R. idaeus (dessa hybrider behandlas langre fram). 



Rubus humulifolius C. A. Mey. 

In australi parte Fenniae orienialis raro invenitur. 

Carel. or. (div. Simming 1863): Nym. Consp. p. 222; 
tantum in parte australi Kareliae rossicae, ubi multis locis lec- 
tus est: Schedae p. 81, vide etiam Lindb. Pfl. p. 13 et Norrl. 
in Atlas p. 3. 

Kol. r reg. silv. Nikola! in abiegno humido betulis im- 
mixtis, Fabrika! in abiegno humido, Vosnessenje! non procul 
ex Onega, in abiegno vasto humido arboribus frondosis immix- 
tis, pluribi fq: Elfv., cfr Medd. Ill p. 172 et 175; in silvis um- 
brosis, valde udis circa Vosnessenje, Nikola, Matvevoj-selka 
[»selgi»]: Giinth. p. 37; parum ad meridiem versus a Nikola 
[ad Rovskoje fere], complur. locis circa Vosnessenje! [vide su- 
periora], ad livina, ad septentrionem versus a Kalajoki! ad 
ripam lacus Onega, Shoksu, Latva, inter Selkii! et Petrosa- 
vodsk, contra Solomeno: Caj., spec, etiam e Suolosmaki!; Pe- 
trosavodsk : Ivanitzky ! 

Kon. rr speciem banc insignem et distinctissimam iam 
24, VI, 1863 ad Suosaari florentem detexit beat. Simming!: 
Norrl. On., nbi descriptio, cfr etiam Not. XllI p. 472, Herb. Mus. 
Fenn. II p. XI et 138; Unitsal et Saoneshje Velikaja-guba!: 
Poppius. 

PI. Finl. exs. N:o 262 »Kol. Latva in silva mixta iuxta 
viam ad Kilitschosero leg. Lindroth & Cajander». 

Kton. [Povjenets] i gamla fuktiga granskogar sallsynt Schiajesero, 
Losinajagora, i NW i narheten af Tschias-Salma . . . bar ej frukt: Ispol. 
p. 60 i ofvers. — I Mela Kasv. V uppgifves arten forekomma bl. a. i 
Kton. och Kpor. och gar ealedes dar vida langre mot norden an i det 
egentliga flora omradet, — [I H. M. F. foreligger afven ett exemplar fran 
Ross. bor. >ad flumen Tschernetzoff fundo calcareo* : Cajander & 
Lindroth !] 



52 Rubus arcticus. 

Kubus arcticus L. 

In Lapponia inferiove, Fennia septentrionali et majlma 
parte Fenniae mediae frequenter saepeque copiose provenit; 
australi in Fennia passim vel satis frequenter, in Alandia, 
nonnullis plagis Kareliae (Jsthmo) et Taoastiae raro 
(—rarissime) occurrit; in Lapponia superiore usque in regio- 
nem subalpinam progreditur. Fructus autem et in australi 
et in septentrionali parte supra 67^ aut raro aut non matu- 
rescunt. 

»In utraque Bottnia . . . cpp. In . . . Finlandia rarius 
nobis obvia erat»: Fl. Lapp. N:o 207 p. 162; in . . . Oslrobott- 
nia cp, in Finlandia hinc inde: Fl. Suec. p. 194; Kalm; »in 
campis subhumidis inprimis Finl. medialis et borealioris cp»: 
Prytz; in locis caespitosis, uliginosis hinc inde per lotam patriam. 
Versus septentrionem vulgatior fit incjue Lapponia subalpina, 
ubi (vulgatissimus), polypetakis evadit : Wirz. pi. off., vide infra; 
maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 
222 ; optime viget inter 63^ et circulum polarem, sed rarior et 
parcius fructificans et ad septentrionem et ad meridiem versus 
in tota fere Fennia invenitur: Ign. Geogr. p. 342, vide etiam 
Led. II p. 70, Koppen Verbr. 1 p. 320, Norm. Fl. Overs, p. 
232-235, Borg Beitr. p. 100, 134 et 144, Liro Ured. p. 420 et 
507-508, Heintze Vaxtg. p. 51-52, Sivl. marj. p. 23 et Norrl. 
in Atlas p. 23. 

Al, Spec, loco non nominato leg. A. Bomansson 1863!, vide 
infra; Bergstr. autem non ex hac prov. enumerat. — Ab. r Korpo 
(Wilenius): Bergstr, Beskr., cfr Bergstr.; (st fq): Zett. & Br.; r 
Gustafs Viikatmaa, Kunnarais, ad stagnum Boda: Bergr. ; [Pargas 
{!)]: Elmgr. p. 181; Pargas p, hicillic [»flackvis»] st cp: Arrh.; fq: 
Benv.; st pc ex. gr. Bjorkskar, Tiicktom etc.: A. Nyl.; Bromarf st 
fq, admodum autem raro fructibus maluris: Sand.; fq: Sel.; Vihti 
baccis raro maturis (E. af Hallstrom): W. Nyl. p. 205; Vihti fq: 
Printz et Flinck ; (f(|q): V. E. Broth.; Pyhajarvi et Pusula fq : 
Weeks.; Mietois et in media parte par. Mynamaki p, ceterum st fq 
— fq, saepe cp: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias, vide ceterum infra. 
— Nyl. Ekenas st r, in oppido Ekeniis Flyet et Knipniis Julo, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feuuica, T. 41, N:o 1. 5.? 

his locis pc: Hayr.; p st cp: His.; fq, suis locis cpp: Stenr. ; 
fq, baccae hie non bonae: W. Nyl.; fq: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] 
r in prato, Tytarsaari: Brenn., vide etiam infra. — Ka. st fq; 
Blom ; in vieinitate fluvii Vuoksi non vidi, pc in par. Raisala 
tamen provenire dicitur, in partibus interioribus p: Linden. — 
Ik. st fq ad Kakisalmi [»Kexhohn»], ubi etiam fructificat, ut 
in par. Viborg, Kakki et Muola. In Pyhajarvi semel tantum 
lectum (a Lsethen) in ceteris paroeciis Isthmi adhuc, quantum 
scio, (non) repertus: Mahnb.; etiam in ceteris paroeciis obvius, 
quamvis r: Lindb. comm.; [hie illic sp, enum.: Meinsh. p. 95, 
vide etiam infra]. 

Sat. p: Malmgr. et Hjelt; st f(i — fq etstcp— cp, Hvittis- 
bofjard fq: Hayr. Bjorneb., quem 1. inspicias; st fq: Sola Flor. 
p. 88 ; extra territorium cp in Parkano et nonnullis locis in 
Ikalis: Hjelt, vide etiam infra. — Ta. in nonnullis insulis parvis 
lacus Kukkia et ad Kuohijoki in arena [»sandjord»]: Leop.; 
Saaksmaki (fq): Tikk. ; Kalvola baud infrequens ad margines 
agri; Knabe Fort.; p: Asp. & Th.; in parte australi complur. 
locis, in parte septentrionali rr: Norrl. s. 6. Tav., vide infra; 
HoUola Hersala, Hollola Pyhaniemi et Sairikkala nonnullis locis 
st cp, ut in sacell. Koski (Norrlin): Wainio ann.; st fq: Bonsd.: 
st fq — p: Borg Tiet., vide infra; Luhanka tantum in Judinsalo 
et ipsis incolis ignotus, Korpilahti Veijo, Tyystjoki, Tianen, Korlio: 
Wainio Tav. or., vide ceterum sub Tb. et Rapol. p. 50. — Sa. 
fq [in tola Savonia] : E. Nyl. & Chyd., vide infra; [Ruokolaks 
et Rautjarvi] (fqq): Hult. — Kl. fq, p: FI. Kar ; in vieinitate 
lacus Ladoga ut in Hiitola et Vavoja p: Linden; Parikkalafq — 
fqq, interdum cp: Hann. ; in Impilaks r (Backm.): Norrl. Symb. ; 
Palkjarvi fqq: Hjelt, vide etiam infra. — Kol. fq — fqq : Elfv.; 
[cp ad Schliisselburg: Sahib. Dagb., cfr Meinsh. p. 95]. 

Oa. (p): Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf., vide etiam infra. — 
Tb. fq iam in parte australi par. Jyvaskyla: Wainio Tav. or.; 
fq: Broth, et Norrl. n. v. Tav. p. 430, vide etiam infra. — Sb. 
fqq, copiosior tantum nonnullis locis: Enw. ; fqq: Mela et M. & 
J. Sahib., vide etiam infra. — Kb. f(| : Eur. & H. [vide infra] et 
Wainio Kasv. ; fqq, maximam partem cp: Axels. Putk. — 
Kon. ad Onegam cpp: Fl. Kar.; fqq in deustis, graminosis ad 



54 Rubu8 arcticus. 

vias et sepes, pratisque subhumidis (praes, subturfosis) cp, cet. 
in pratis humidis, collibus campisque graminosis vel herbidis 
minus siccis fq, in Saoneshje ad Schungu et Velikaja guba, in 
Reg. oec. ad Suojiirvi et Mokko in deustis fqq saepeque cpp 
adest. Ad Nikolskij-ostroff beatus Simming formam pumilam 
(3,7—7,4 cm) (»li/2 — 3 poilicarem») albifloram legit: Norrl. On.; 
Libique: Giinth. p. 37. 

Om. fqq: Hellstr. et Tenn.; fq — fqq, inprimis cp in mar- 
ginibus agrorum deustorum [»kyttlands»], sp — cp aliis locis, 
enum.: A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias, vide etiam infra. — 
Ok. fq : Wainio Kasv. ; fqq: Must. ; fqq, in partibus maxime orien- 
taiibus fq: Brenn. Obs.; fq— fqq et cp: Kyyhk. litt., vide etiam 
infra. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq — fqq, interdum cp: Bergr. Ant. 

Ob. fqq, in parlibus maxime septentrionalibus fq: Brenn. 
Obs., quem 1. inspicias; fqq: Leiv. et Keckm., vide etiam Leiv. 
Veg. p. 198 et infra; [fq: 0. R. Fries p. 162;] fq per totum 
territorium, fructus autem rari et supra Lohiniva in par. Ro- 
vaniemi baud visi: Hjelt & H.; Jul. p. 285 tantum enum. — 
Kuus. fq, in vicinitate lac. Paanajarvi minus cp (»st fq — fq»): 
Wainio Kasv.; fq, raro cum fructibus: Sahib. Fort.; in parte 
septentrionali fq — fqq: A. L. Backm. comm. — Kk. fq: Wainio 
Kasv.; fq — fqq, secundum Pistojoki ad ripas fqq [»ytterst all- 
man*]: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. fq, fructus non visi: Hjelt & H., vide sub 
Ob.; [fq, enum.: Birg. p. 103, cfr 1. c. p. 87;] in pratis grami- 
nosis humidis vel subturfosis, paludibus subuliginosis nee non 
in lucis silvisque frondosis humidis fq per totum territorium 
occurrit: Blom Bidr. ; per partem silvaticam, subsilvaticam et 
subalpinam Lapp, omnium . . . vulgatius, ut etiam iuxta flu- 
mina in districtu Tanensi ubique . . . baccas suas in tota Lap- 
ponia vix maturat: Wahlenb. p. 144, cfr 1. c. p. XVI; ubique, 
baccas tamen suas rarius maturat: Fellm. Lapp.; fq in Kuola- 
jarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, et ad Paatsjoki usque ad 
Kongas in regione betulina prope Mare glaciale: Wainio Not.; 
f(] in reg. silv. : Hult Lappm.; fq florens ad flumen Muonio: 
Norrl. Lappm. p. 258; Utsjoki, Inari nullae baccae, flores tantum 
in Lapponia: Ssel. kat., qui tamen addit: »Frukten i Lappland 



Acta Socielatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, ISi:o 1. 



55 



ungefar som vid Helsingfors», vide infra, cfr S. Castren p. 58; »in 
pratis subtiirfosis, clivis graminosis, nee non in ipsis propatulis 
domuum per totum territorium fq, ad flum. Vaskojoki, ubi 
habitacula hominum desiderantur, parcius. Fructus eius raro 
maturescunt, ad lac. Mandojayri Utsjokiae tamen die 3 Aug. 
duas baccas invenirnus magnas et maturas, quod incolarum huius 
loci admirationem movebat» : Kihlm. Ant.; ad Puolmak usque 
ad 40,.5 m [»129 Fod»]: Lund Beretn. p. 47; in Varangria 
australi e 14 locis enumeratur, etiam e multis ad Anarjokka 
et Tanaelv: Norm. Fl. Spec. p. 355-356, quern 1. inspicias, 
vide etiam Th. Fries Resa p. 26, Blytt p. 1173, Norm. Ind. p. 
13, Norm. p. 260, Norm. ann. p. 21 etc. — [L. ent. fq, raro 
cum fructibus: Grape p. 105; reg. subalp. et silv. fq: Lsest., 
cfr Norrl. Lappm. p. 262; fq in silvis [»skogsmarker»] et palu- 
dosis reg. subalpinae, in reg. alp. non adnotatus nisi in Tshaimo 
(fq) et pc in saliceto ad Valtijoki: Linden Bidr., vide etiam 
Suomal. Kilp. p. 38 et infra. 1 

Lapp. ross. exc. alpibus ubique fq, baccae tamen rarius 
maturant: Fellm. Ind.; in collibus graminosis iocisque humidiu- 
sculis fq, hinc inde etiam floribus plenis occurrit: N. 1. Fellm.; 
enum.: Beket. p. 560; Lt. fq in reg. silv. in ripis, pratis et 
locis silvosis humidis, Lim. st fq in reg. silv., (non adn. nisi 
e Siulujoki et Siululampi): Linden Ant., vide etiam Middend. 
p. 693 et Knabe Pfl. p. 280. 

Bubns areticus uppraknas afven fran Kton.: Ispol. p. 60, jfr Mela 
Kasv. V. 

Anmarkas bor, att Wirzens uppg. om artens utbredning ej ar fuUt 
riktig. da dess centrum val maste anses ligga i nordliga Finland och ej 
i Lappland. AUdeles riktigt — savidt jag kan bedoma forhallandet — 
sagea ocksa om artens forekomst i norra Sverige : Traffas oftast med 
frokt [i skogsregionen], ehura den icke finnes sa allmant och ymuigt som 
t. ex. i trakten af Haaparanta, dit man kan forlagga medelpunkten for 
utbredningen af denna vackra och angenama vaxt: Lsest. p. 14. Se afven 
Ign. Geogr. p. 342 (ofvan p. 52). 

Rubus areticus her till de ytterst fa arter, af hvilka exemplar fore 
ligga fran samtliga provinser inom floraomradet, sadant detta tidigare 
begransades, Uppgiften fran Aland krafver emellertid enligt min mening 
bekraftelse, da nagon speciell fyndort ej omnamnes ; se afven om ett dy- 
likt fall Consp. Ill p. 245. Nagon utredning i fragan har jag ej lyckats 



56 Rubus arcticus. 

vinna, men bar dock latit iippgiften kvarsta. Framhallas bor, att E. 
Erics, i bref till Seelan betviflar artens forekomst p& Aland. 

Oni friiktsattningen i olika delar at" landet mS bar, utofver de upp- 
gifter, som inga i det ofvanstaende (se Igu. Geogr., Sand., W. Nyl., Malmb., 
Hjelt & H., Sahib. Fort., Wablenb., Fellm. Lapp., Sael. kat., Kihlm. Ant., Grape, 
Fellm. Ind.), anforas folj. ; nagra mera speciella nppgifter angaende utbred- 
ningen inga dai'jamte. ^Maamme etelaosissa hedelma hyvin harvoin kehit- 
tyy>>: Sael. marj. p. 23, — Ab. Fruktificerar icke: Zett. &, Br.; markas l)rtr 
eniellertid, att frukt uppraknae fran Abo 1780 o. 1785 : Moberg Nat. p. 152, — 
>Sag8 endast i bloui ; huruvida den fruktificerar ar mig obekanti-: Bergr. 
— [Pargas] »blominar, menger ej bar» : Elmgr. p. 181. Daremot namnes: »Jag 
bar m&nga somrar i Pargas traffat pa och fortart i relativt icke alldeles 
obetydliga kvantiteter fullt mogna akerbar, ehuru dessa i regain icke agt 
den storlek, saftigbet och utsokta arom, som plagar utmarka mer nord- 
vaxta frukter. Men visserligen visar iikerbaret bar en mycket ojamn 
fruktmognad, De fiesta friiktanlagen torka bort, innan de bOrjat rodna» : 
Arrh. — »Fann8 i ymnighet [i Eura] annu 1808 och man ser an i dag 
[omkr, 1850] blommor, men sSlllan nagon frukt* : Lindstr. p, 119. — Frukt- 
mognad omtalas bl, a. fran Bjarno : Moberg Klim, p. 13(1, — I Lojo sfltter 
den afven frukt om ock ej alia ar: Lindb. comm. — [Vihti] Siisom afven W. 
Nyl. anmarker, bar den sallan mogna frukter : Flinck. — »Pueulan Tar 
keilan jarven lilnsirannalla tavattu runsaasti hedelmalla» : Weeks. — »Kar- 
pan nokan palanut luhtaniitty Ruutissa [Mynamaessa] on taynnaan maa 
muuramia (marjoja ylen runsaasti)!*: Caj. Kasvist, — Nyl. Bar sallan 
frukt i Esbo: Kihlm.; [Nurniijarvi] »Mesimarjoja saadaan vuosittaiu ainakin 
paikkapaikoin runsaasti*: Stenr. ; Sselan namner om frukten vid Helsing- 
fors: Ofullstandigt eller som oftaet alls icke utvecklad ; den 24 juli 1877 
antraffades nagra fa mogna frukter vid Helsingfors : Sa-l. ann. ; Helsing- 
fors stora, val utvecklade bar 1883: Kihlm. ann.; bar blommor, men icke 
frukt i sodra delen af Borga: Ssel. O. Nyl. — [Ik, . . . »Fruchte, die in 
unserem Gebiete nur sehr selten zur Entwicklung kommen» : Meinsb. p. 
95.] — Sat. «Miu far, prof, C. J. Arrhenius, brukade prisa Bjorneborgs- 
^kerbaren, som vissa ar mognade och saldes i stora massor och lamnade 
ett harligt sylt» : Arrh. — Bar visserligen de fiesta ar frukt, men sallan i 
storre mangd och stundom t. ex, 1910 alldeles obetydligt: Hjelt. — Pa 
etiketten till ett exemplar fr&n Birkkala Kassila ! bar Th. Gronblom an- 
tecknat : »Bar forekomma ej». — Fran norra delen af provinsen namnes Mer : 
Ytterst allmant och rikt fruktifierande pa branda angsmarker: Herlin p. 
144. — Ta. Fruktmognad omtalas fr&n Tammela: Moberg Nat. p. 151 o. 
152. I Hattula »8atter Rubiis arcticus endast nndantagsvis frukt och, sa- 
vidt jag kan bedOma, aro baren sma och torra»: A. Wegel. — I Hollola 
allm. pa angsmarkerna kring Pyhaniemi och Hersala och bar bar under 
vissa kr rikligen frukt, liksom fallet afven ar stallvis i Koskis. Eljest 
sails. (Wesijarvi kanal, Kaitas etc) och -f steril : Norrl. Ant, — Fran Lan- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 57 

gelmaki, Orivesi och Kuorevesi namnes: *Suoniityilla yleensa p, Kuore- 
vedella ja yleensa pohjoisoeassa aluetta st fq, joskus vahjin runsaammin- 
kin ja kypsilla hedelmilla» : Borg Tiet. — Sa. Baren blifva dock endast 
i de nordliga delarna [af Savolaks] stora och goda: E. Nyl. & Chyd. — I 
trakterna vid Willmanstrand under vissa ar rikligt fruktbiirande: 8*1. 
ann. — K 1. IParikkala] sPaikotellen runsaastikin, mutta enimmakseeu 
steriili. Ainoastaan Innasennurkan ja Kuljusen kylissa yleisemmin hedel- 
moiva, muualla hyvin vahassa maarasea pienilla aloilla» : liann.— Palkjarvi 
utmarkta frukter i ymnighet: Hjelt. — Kol. [Schliisselburg bar ofta ymnig 
frukt, sasom det uppgifves : Sahib. Dagb.] — Oa. Satter allmant frukt 
inom hela omradet: liaur. Vaxtf — Tb. >Mene8tyy paraiten pohjois Ha- 
meessa (Saarijarven seuduilta pohjoiseen), mutta tavataan vahin etelam 
panakin>: Kapol. p. 50. — S b. I Jorois saluhallas akerbar arligen i ratt 
stora mangder: Lindb. comm. — Kb. Mognar ej i Liperi, men val i Pol 
vijarvi: Eur. & H. Detta ar en hogst afvikande uppg., hvilkeu anfores soni 
uppmaniug till narmare undersokning af forhallandet. — O m. Pa oppna 
marker ymnigt fruktbarande : A. L. Backm. Fl. — Ok. [Kiauta] >Kyp8ia 
hedelmia olen nahuyt hyvin harvoin» : Kyyhk. litt. — Ob. »Krittain hyvia 
vatukka-maita loytyy kuten merenrannikko Oulueta pohjoiseen pain. 
Muuallakin loytyy vatukoita ruusaaeti" : Leiv. Putk. — Lapp. fenn. »in 
Lapponia baccas vix profert> : Wahlenb. p. LXl. [Lamnade till foljd af 
de gynnsamma vegetationsforhdllandena mogen frukt harstades [i Pstjala] 
i somras [1890], nagot som lar forekomma ovanligt sallan : Samz. p. 184.] 
Akerbar hinna dock ej alia ar till mognad bar uppe, men detta ar [182(j] 
. . . mognat allmant . . . till och med i Utsjoki : Fellm. Anteckn. I p. 403, 
jfr Moberg Nat. p. 152. — Akerbaren fullmogna [1822]: 1. c. p. 138. — 
>Ich kann z. B. erwiihnen, dass Bubus arctieus an der Miindung des Ivalo- 
Flusses im siidlichsten Teil von luari [>Enare>] nach meineu eigeuen 
Beobachtungen wie nach den gauz iibereinstimmenden Angaben der Be- 
volkerung, in der Kegel Friichte ausbildet. In den VValdgrenzgegenden 
habe ich wohl immer Bluten, aber nie Friichte gesehen, und auch die 
Einwohner kennen dort die Friichte dieses Krautes nicht. Herr V. Soriola 
in Utsjoki hat (nach freundlicher Mitteilung) die Fruchtentwicklung der 
besagten Pflanze in den sieben Jahren 1905—1911 mit groasem Interesse 
genau verfolgt; trots alljahrlich reichen Bliihens wurden Friichte nie aus- 
gebildet» : Aug. Renv. p. 145—146. — Paatsjoki [»Pasvikelven»] »Svanviks 
omegn, blomstrende stfengel 8 cm hoi, planten samtidig med blomst og 
frukt 13 cm hoi* : Norm. Fl. Spec. p. 355, [se afven Norm. p. 260j. — 
[L. ent. med frukt ganska sparsam i bjorkregionen : Ljest. p. 9; 1. c. p. 
14 anfores ofvan p. 55. — Mognar ehuru ratt sparsamt efter Konkama 
alf atminstone upp till barrskogsgransen: Fries & Mart. p. (71.)] 

Som fossil ar R. arctieus ytterst salleynt. I O a. Lappo bar Lind- 
berg funnit en fruktsten : Lindb. Bot. p. 260. 

Cm de manga formerna af Riibus arcticu>< foreligga i litteraturen 



58 Rubus arcticus. 

talrika spridda uppgifter, men i H. M. F. aro de fiesta former icke kon- 
sekvent sarekilda. 

0. Kuntze, Methodik der Speciesbeschreibmig und Hubus (Leipzig 
1879) upptager fran Finland utom den tj'piska R. arcticus N:o 69 afven 
N:o 79 = f. brevipedunculata afvensom fran Lapp. ross. N:o 85 = t. 
maior p. 147—149, 

I Medd. XVIII p. 210 omnamner Brenner var. [rattare f.] suhqimi- 
qtielohus Ser., DC. och var. trilohus Ssel. jamte den vanliga (subq/thique- 
trilobus). I Mela Kasv. IV kallas dessa rr [»hh»], men denna vardesattning 
bar utgatt fran Mela Kasv. V, dar deras bytesvarde betecknas med 3 (af 10). 
Former med fyllda blommor (v. pleni/lorus Mela Kasv. II) torde ej 
vara synnerligen sallsynta, men bora val narmasl betraktas sasom mon- 
strOsa bildningar. A b. »1 eks. tyypillisten seasea rehevassa sekametsassa 
[Karjalassa] Laajoen kylan pohjoispuolella* : Caj. Kasvist. I, jfr Medd. 
XXIV p. 34 etc. — Sat. Karkku flerstades : Hjelt. — O k. [Kianta] »Tai 
valkosken rantalehdosta Ruhtinansalmen kylasta» : Kyyhk. litt. ! — Li. 
Vutuajoki [>Munkelven»] . . . »tildel8 flore subpleno med 11 kronblad» : 
Norm. Fl. Spec. p. 355. — Se afven N. I. Fellm. ofvan under Lapp. ross. 
afvensom Wirz. pi. off. 

Ungefar samma ringa systematiska varde hafva formerna med flikigt 
inskurna kronblad (f. scI/i;opetaIa). Uppgifter foreligga fran Sb. »Tavattu 
kesan kulueasa parissa paikassa Maaningas8a» : Kyyhk. litt., exemplar 
fran Hameenraaki ! — Om. Ylivieska (p): Tenn. i inledningen. —Ok. 
[Kianta] »nahty useita kerto.ia> : Kyyhk. litt., exemplar fran »Ruhtinan- 
salmi Tai valkosken varrelta» ! 

F. cladantha [Norm.] Li. >fo8aen mellem Salmijarvi [>T8Jolmejavre»] 
og Goalsejavre»: Norm. Fl. Spec. p. 355. 

F. glandulifera Ssel. N y 1. Hogland (Brenner !) : Ssel. ann. — Ob. 
Rovaniemi Meltaus : Brenn. Obs. 

Var. leuciticiis Ltest. Oa. Ofvermark: Elli Bjorkman !, cfr Medd. XL 
p. 225. — Om. Pedersore: Fontell i (Prot. 3, XII, 1898) Medd. XXV p. 
37, L. Y. 1898 p. 209 etc., jfr Liro Ured. p. 420. — Ok. [Kianta Emajoen] 
koskilla st cp : Kyyhk., jfr om bada dessa uppg. Mela Kasv. V och an- 
gaende den senare afven Brenn. bidr. p. 18. Antingen identisk med denna 
eller atminstone mycket narastaende ar f. albiflora Mela, se Mela Kasv. II. 
Dylika hvitblommiga former bar jag f annit i S a t. Karkku, dar jag dock 
ej var i tillfalle att iakttaga den mogna fruktens beskaffenhet, afvensom 
i Oa. i narheten af jarnvagen emellan Wasa och Ostermyra pa ett par 
stallen. — Kon. Jalguba Nikolskij ostroff: Simming!, jfr Norrl. On. — Se 
afven Kuntze !. c. N:o 73. 

Till atskillnad fran (en del af) de nu framatallda formerna kallas 
hufvudformen var. vulgaris Mela: Mela Kasv. II. 

Hybrider aro iakttagna med B. idaeus och B. saxaiilis (se langre 
fram). Se afven under B. chamacmorvs. 



Acta Hocietatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 59 

Eubus cliamaemorus L 

In Lapponia et Fentiia septentrionali frequentissime et 
copiosissime provenit; cetevum frequenter (-satis frequen- 
ter), nisi quod in nonnullis piagis Fenniae australis fre- 
quentia minuilur; in montibus alpinis interduni alte supra 
betulae terminwn progreditur. Fructus fere ubique matu- 
rescunt, sed forsitan non tarn boni saporis in australi ma- 
j'ime parte quam in cetero territorio. 

Till.; Till. Icon. 159; Kalm; fq in paludosis: Hell. p. 11; 
in paludibus turfosis inprimis Finl. borealis et Lapponia cpp : 
Prytz; in paludibus silvaticis per totam patriam usque in re- 
giones subalpinas Lapponiae, ubi vulgatissimus: Wirz. pi. off.; 
maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 
222; Fenn.: Nym. Suppl. p. 109; per totum territorium fq aut 
fqq obvius: Schedae p. 82, vide etiam DC. Prodr. II p. 565— 
566, Led. II p. 71, Ign. Geogr. p. 342, Koppen Verbr. I p. 320, 
Borg Beitr. p. 100, 137, 139 et 143, Heintze Ranunc. p. 200 
et Ssel. marj. p. 23—24. 

Al. st fq: Bergstr. ; st fq— fq: Bergr., vide infra. — Ab. 
(r): Zett. & Br.; p circa Abeam et in Hiittis: Arrh.; p?: Bergr.; 
Pargas p: Adl., cfr Elmgr. p. 143; Pargas st fq: Arrh. Ann.; 
[Eura] »i mindre mangd»: Lindstr. p. 117 et 119; [Muurila] fq: 
Renv. ; [Pojo] fq secundum litus maris: A. Nyl.; Bromarf fq: 
Sand.; fq: Sel. et Prinfz; st fq: Flinck; fq: Weeks.; in vicini- 
tate amnis Laajoki fqq, maximam partem fq — st fq, in parte 
media par. Mynamaki p: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias; Nystad 
st fq: Hollm., vide etiam infra. — Nyl. fq: His. et Stenr.; fq, 
baccae hie non bonae: W. Nyl.; fq: Sael. 0. Nyl.; [Hogland] 
(fq): Schrenk p. 162; [Hogland] (r) in paludoso, Tytarsaari: 
Brenn., vide etiam infra. — Ka. fq: Blom; st fq: Linden. — 
Ik. p: Malmb. ; [non occurrit nisi in turfosis et ex iis per totum 
territorium dispersum: Meinsh. p. 95]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; Hayr. Bjorneb. vide infra. — 
Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort., A. Wegel, Asp. & Th., Bonsd. 
et Wainio Tav. or.; fq in turfosis: Norrl. s. o. Tav.; fq, saepe st 
cp: Borg Tiet. — Sa. fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hann.; 



60 Rubus chamaemorus. 

Valatno st fq: Sael. ann.; Impilaks (r) (Backm.): Norrl. Symb., 
vide etiam infra. — Kol. fq — fqq in sphagnelis: Elfv. 

Oa. (st fq): Malnfigr. ; fq: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 11. — 
Tb. fqq: Broth. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela et M. & J. Sahib. 
— Kb. f(i: Eur. & H. et Wainio Kasv. ; fqq, cp per totum ter- 
ritorium: Axels. Putk. — Kon. fq — fqq in sphagnetis abiegnis- 
(jue turfosis humidis, in Saoneshje ad Soslanow-nawlok et Veli- 
kaja-guba adnotata, in Reg. occ. fqq: Norrl. On., vide etiam 
Gunth. p. 37. 

Om. fq: Hellstr. et Tenn.; fqq, cp — st cp: A. L. Backm. 
Fl., cfr 1. c. p. 138. — Ok. fq: Wainio Kasv.; (fq): Must ; fqq, 
in parte orientali fq : Brenn. Obs.; fq et cp: Kyyhk. — Kp. 
(fq): Wainio Kasv.; quam copiosissime: Sahib. Bidr. ; (fq— ) fqq, 
in taeniis fqq et cp: Bergr. Ant. 

Ob. fqq: Brenn. Obs., quem 1. inspicias, Leiv. etKeckm.; 
[fq: 0. R. Fries p. 162;] fqq: Hjelt & H., vide sub Lapp, fenn., 
Jul. p. 285 et infra. — Kuus. (fq): Wainio Kasv.; fqq: Sahib. 
Fort.; in parte septentrionali fqq: A. L. Backm. comm. — Kk. 
(fq): Wainio Kasv. et Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. fqq saepe cp per totum territorium, fructus 
optimi maturescunt: Hjelt & H. ; [fq, enum.: Birg. p. 104;J in 
sphagnetis turfosis apertis et piniferis fqq et plerumque cp etiam 
in (lucis pratisque) uliginosis fq provenit: Blom Bidr.; omnium 
vulgatissimus in paludosis et uliginosis Lapp, silvaticarum, sub- 
alpinarum et inferalpinarum, ut etiam in ipso iugo alpium 
earumque lateribus infimis sat vulgaris . . . Baccas quoque in 
ipsis alpibus maturat: Wahlenb. p. 144 et 145; omnium vulga- 
tissime: Fellm. Lapp.; toto territorio fqq usque ad Kongas: 
Wainio Not.; fqq in reg. silv. etiam in pagis lapponum, fq in 
reg. subalpina, p in sphagnetis reg. alpinae: Hnlt Lappm., cfr 
1. c. p. 39; Utsjoki fqq (sed rarior in ripa septentrionali): Sael. 
kat.; in turfosis apertis et piniferis fqq et cpp, ultra terminum 
betulae hinc inde paullum progreditur. Interdum, ut anno 1880, 
etiam in fine mensis Junii frigus nocturnum maximam partem 
florum mordet et fructificationem prohibet i). Kuarvekods h. 



*) Vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 61 

400, Ailigas SV 400, [Rastekaisa SE 718]: Kihlm. Ant.; e per- 
multis (20) locis e Varangria australi eiiumeratur et usque ad 
453 m in monte Beljek indicatur, item in Finmarkia interiore 
etc.: Norm. Fl. Spec. p. 363-364, quem 1. inspicias, vide etiam 
Schiib. p. 356, Blytt p. 1175 etc. et infra. — [L. ent. fqq: 
Grape p. 105; reg. alp., subalp. et silv. fq: Lsest.; fqq, interdum 
cp in turfosis et paludosis reg. subalpinae, in reg. alpina fqq 

— fq locis idoneis, ex. gr. in turfosis ad Kahlaamakoski, Valti- 
joki et Jopmajaur, alte in reg. alpinam adscendit, Mehkasvaarri 
(E 675 m) et in caciimine montis Tshaimo (780 m): Linden 
Bidr.; fq: Fries & Mart. p. (71).] 

Lapp. ross. vulgatissimus: Fellra. Ind.; fqq in paludosis: 
N. L Fellm.; enum.: Beket. p. 560, vide infra; Lt. fq — fqq in 
turfosis reg. silv., Lim. fq — fqq in turfosis reg. silv., sed etiam 
in reg. alp. in clivis montium alpinorum et usque ad cacumina 
(Viertsoivi): Linden Ant., vide etiam Middend. p. 693, Broth. 
Wand. p. 13, Knabe Pfl. p. 281 etc. 

PI. Finl. exs. N:o 264 e Tb. Viitasaari Lakomaki in 
abiegno paludoso leg. Kihlman. 

Arten uppgifves afven fran Kton.: Ispol. p. 60, dar det kanda tor- 
hallaudet, att manga stand ej })ara frukt, framhalles ; se vidare Mela 
Kaev. V etc. 

Fragorna cm artens frekvens i sydligaste Finland och om frukt- 
mognaden darstades maste an sd lange anses oafgjorda. Zett. ct Br. 
och Brenners uppg., som angifva en mindre frekvens, forefalla naml. na- 
got osakra; se langre fram. Afven uppg., att arten vore sallsynt i Impi- 
laks, torde, om den ar fuUt riktig, narmast kunna forklaras genom bristen 
pa lampliga vaxtplatser, jfr langre frani Caj. Kasvist. under A b. och Hayr. 
Bjorneb. under Sat. 

Yttermera ma har anforas nagra detaljuppgifter, 

Al. >Hjortronvaxten forekomraer ofta massvis pa hogmossartade 
platser pa utskarsholmarna i Foglo, Sottuuga och Kdkar. Blominar rik- 
ligen. Oni fruktsattningcn ar mig intet med sakerhet bekant. Jag har 
dock anledning misstanka, att den ofta felsl&r*: Arrh. — >Ofta pa 
klobbar i yitre skargarden, vaxande bland Ijung och krakris*: Bergr. — 
A b. »0ck8a i Korpo ytterskargard finna-i pa holmar och kobbar talrika 
hjortronmossar. Jag har skal att tro, att fruktsattningen ocksa har liksom 
i de alandska ytterskaren icke haller, hvad blomningen lofvar» : Arrh. 

— [Lounais— Vihti] jsuontapaisessa viidakossa . . • erittain runsaasti, 
mutta muualla naissa seuduissa . . . harvinainen» : V, E. B. p. 206. [My- 



62 Rubus chamaemorus. 

namaki etc.] »Sen yleisyys paikkakuuuan eri osissa on suoraan suhteelli- 
nen suomaiden yleisyyteen ja laajuuteen> : Caj. Kasvist. — Nyl. Ymnig 
pa Jusarogaddarna i Ekenas skargard : Hayr. Ber. — Forekommer ganska 
talrikt och ymnigt fruktbarande i Kyrkslatt och Helsinge socknar, men 
det bander icke 8a sallan att froster i juni forstora bloramorna: Sael. ann. 
— Sat. Antecknad fran Lyttskar r, Pihlava (,T. Asplund enl. Fontell), 
Kumnas och Bredvik fq och cp (H. Selin), i alhnanhet saknas lampliga 
lokaler. Hvittisbofjard fq. Luvia cp i sumpinarkerna (E. Hermonen): 
Hayr. Bjorueb. — Ob. »8oissa ja ramioissa, ojit. kedoille, pellonpientar. 
run?aasti kaikkialla. Suurempia hillasoita ei ole aivan [Oulun] laheisyy- 
dessa, ennenkuin Korvenkylan puolessa sydanmailla» : Leiv. Pntk. — Kemi 
cp : Linne Iter lapp. p. 175, jfr Brenn. Obs. — Lapp. ross. »Der hoch- 
arktiscben Flora kauin zugerechnet» : Kihlm. Pfl. p. 113 

Till de uppgifter angaende fruktsSttuingen bos liubus chain aemorus , 
hvilka i det foregaende blifvit anforda (se W. Nyl., Stel. ann. funder N y 1. 
i petitstycket), Hjelt & H., Wahlenb. och Kihlm. Ant.) ma folj. tillaggas 
Al. Rikligt fruktificerande : Bergr. — Ab. »Mognar i Pargas, men icke i 
nagra stOrre mas9or» : Arrh. — jRunsaasti hedelmalla Pyhajjirven rameisellft 
kaakkoisrannalla ja Pusulan Hyrkkolan Raystin kobdalla laajalla ra- 
meella» : Weeks. — Nyl. »V. 1883 tuotiin Petkelsuosta poimituita marjoja 
Helsinkiin kaupaksi useita kuormia» : Stenr. — Forekommer pa de yttre hol- 
marna i skargarden vid Helsiugfors och Borga och bar darstades vanligen 
fuUmogen frukt: Ssel. ann. — K I. [Parikkala] »Ainoastaan barvoin hedel- 
moivana, enimmakseen steriili sentabden etta kukat kylmavat» : Hann. — 
Ob. Utvecklar rikligt bar, bvilka dock synas vara sardeles omtaliga ') for 
frost; de utgora for allmogen en ganska viktig inkomstkalla: Keckm. — 
Lapp. fenn. »Baccas ultimas (exc. Empetro) in alpibus offert* : Wahlenb. 
p. LXI. Hjortron funnos ymnigt [i Utsjoki 1822]: Fellm. Anteckn. I p. 
138; manga andra uppg. nr derta arbete kunde annn anforas. — Frost- 
skador papekas t. ex. S. Gastrin p. 354. — Barns jarga reg. subalp. ymn. pa 
torfmossorna, baren mogna sedan 10, VIII, [1880]: Arrh. ant. Senare tillag- 
ges: »I medlet och slntet af augusti 1880 atodo de vidstrackta mossarna 
kring Varangerfjord alldeles skimrande gula af hjortron, som voro prakt- 
fuUt stora och utsokt lackra>. 

Om artens forekomst sasom fossil forehgger endast en osaker uppg. 
fran Sat. .lamijarvi i ett lager, jsom synes mig sa godt som recent*: 
Herlin p. 180 och G. And. p. 118. Harom namnes: >Har egendomligt nog 
aldrig funnit arten fossil* : Liudb. comm, 

Nagra former eller hybrider af denua art forekomma icke. Visser- 



') Det torde ej vara baren utan blommorna, som aro omtaliga for 
frost. Detta galler saval sodra Finland (se nyss ofvanfor under Nyl., och 
Lappland (ee Kihlm. Ant. m. fl.), jfr Ssel. ann. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, >^:o 1. 63 

ligen uppgifver Beketoff fran Lim. Sashejka en hybrid emell&n R. arcticus 
och R. chamaemorus (:Beket. p. 560), men enl. benaget meddelande at" 
Kihlman, som sett exemplaret, ar detta endaet en vanlig R. chamaemonis 
med morkroda foderblad: Kihlm. i bref 26, X, 1891. 



Hubus arcticus X idaeus'). 

Lno loco Fenniae maxime ad septentrionem vergentis 
a. 1908 lectus est. 

Kuus. Havananvaara: W. Brenner!, spec, cleterminaverunt 
Brenner in Medd. XXXV 138-139 et Lindberg I. c. p. 143-144, 
cfr 1. c. p. 255, Bot. Not. 1910 p. 41-42, Medd. XXXVl p. 28 
et W. Brenn. p. 106, ubi locus describitur. 

Exemplaren insamlades 29, VII, 1908 af W. Brenner pa Havanan- 
vaara i ostligaste delen af Kuus., ungefar en mil i sydvast fran Kont- 
jarvi vid ryska gransen (Medd. XXXV p. 138, 1. c. p. 143 kallas sjOn 
riktigare Kenttijarvi) och forevisades af Lindberg 6, II, 1909. Lindbergs 
upppats »Formae duae hybridae generis Rubi novae e Finlandia» ar for- 
sedd med en afbildning af de bada Individ, som inlamnats till H. M. F. 

Rubus arcticus X saxatilis'). 

In Lapponia, Fennia septentrionali et media plerumque 
satis raro nascitur, nonnullis tamen plagis copiose inveniri 
indicatur; in australi Fennia nisi raiissime non occurrit, 
sed usque ad 60^ 30' fere ad meridiem versus lectus est. 

Maxima pars Lapp.: Fries ^); Lapp, adventicia: Fries ^); 
Lapp.: Nym. Gonsp. p. 222 •■); Lapp, fennica: Trautv. Incr. p. 
267^^); »hab. etiam Fenn. plur. (scil. exc. mer. multa)» : Nym. 
Suppl. p. 109 '■')•, in Lapponia, Finlandia septentrionali et media 
baud infrequenter inter parentes obvius, in Finlandia australi 
tamen rarus aut rarissimus: Schedae p. 82 ■'), vide etiam Borg 
Beitr. p. 100, 118, 119, 134 et 144 "■). 



') R. binatus Lindb. fil. in Medd. XXXV p. 143. 

^) R. castoreus Lsest. 

^) Nomine R. castoreus Lsest. 

*) Nomine R. saxatilis var. Iiyhridus Wahlenb. 

*) Nomine R. arcticus X saxatilis. 



64 Rulnis arcticus X saxatilis. 

Nyl. Thusby (baud r): Astr. & HJi); Thusby Gammelby 
prope praediolum Granbacka 7, VII, 1880: Hjelt! '^l, cfr Diar. 
3, XII, 18811) et 4, XI, 18821), ut etiam Herb. Mus. Fenn. II 
p. 138^); Sibbo ad praedium Tallmo 1884 st cp: Siel. herb.-) 

— Ik. Valkjarvi in insula Sikosaari fluvii Vuoksi: 0. Collin! 
nomine B. saxatilis X idaeiis, spec, determinavit Lindberg, 
cfr Medd. XXXI p. 28"-), ubi in Ka. lectus esse dicitur. 

Kl. Ruskiala Sarkisyrja! et Ilola!: A. L. Backman, cfr 
Medd. XXVIII p. 28 ') et vide infra; Suistamo Koitonselka: I. 
M. Vartiainen!, cfr Medd. 1. c; e Suistamo etiam comm. G. 
Lang: Medd. XXV p. 22 •'). — Kol. rr Mjatusova in prato hu- 
mido: Elfv. ! '); inter Kalajoki et Latva et in vicinitate huius 
locis [ad Kilitchjarvi!], Shoksu. prope Petajiiselka! et Derevjan- 
noje!: Caj. "-), cfr Liro Ured. p. 420"-), ubi etiam e Soutujarvi 
[»Soutojarvi»] commemoratur, spec, in PI. Finl. exs. N:o 263 
ad Pyhaselka in betuleto leg. Lindroth & Cajander. 

Oa. Kristinestad in insula extra Anttila: M. Sundman! ■'); 
Lappfjiird in insula parva ad Anttila: R. Dahlberg! "-), [ad eun- 
dem atque antecedens locum spectat]; ad urbem Vasa: Alce- 
nius! 1); rr in insula in taeniis Jerby, prope Vasa: Laur. Vaxtf. -) 

— Tb. Hankasalmi: L. M. Runeber^! i); Kinnula prope templum! 
et ad partem maxime septentr.-occidentalem lacus Kivijarvi!: 
Marklund! -) — Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm. '); r: Mela i), 
spec, e Kuopio Julkula!; Kuopio Vaajasalo Alahovi : Lin- 
kola! '") — Kb. rr c. 10 spec. [»kymmenkunta>] [Pielisjarvi] pag. 
Koli in valle paludosa inter lacus Purnu! et Sarkilampi: Axels. 
Putk. "-) — Kon. nondum certe adnotatus, vide tamen infra 
sub Kpor. 

Om. rilava Herlevi: Hellstr.! =^); Perho Myllykoski: Hell- 
strom!, cfr Hellstr. p. 154 not. i), ubi descriptio; st r Soini 
Hallapuro (Nystrom), Alajarvi Ukonmaki! in silva frondis laeta, 
Vesterbacka ad praediolum Poikkijoki! spec, unicum in silva 
mixta, Lappajiirvi Oudenpuun niitty!, [pag. Savo] Eskeli Sepan 



') Nomine R. saxatilis var. hyhridus Wahlenb. 

*) Nomine R. arcticus X saxatilis. 

") Nomine B. rasforeus Lfost. 

*) Nomine R. Iripurus Hook. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 65 

perkkio!, Harju infra scholam, ad ripam freti Kama inter Pentti- 
niemi! et Koppeloniemi [in vicinitate templil, Veanteensaari ! 
sub fruticibus ripae, Ilkkasaari cp in silva densa frondosa, 
Norssisaari ! in silva frondosa et in ripa, in pineto raro insulae 
partis australis lacus [Lappajarvij Vasikkasaari (E. Odenvall!): 
A. L. Backm. Fl. i), cfr 1. c. p. 138 i) et Medd. XXX p. 103 i); 
Vimpeli [»Vindala»] Pikkusaari aut Saminakkosaari in ripa: A. 
L. Backman!^); Larsmo Hallo in alneto: Fontell!^); Ylivieska 
[cp in insula contra deversorium! -)], Haapajarvi: Tenn. -) et Tenn. 
in exordio -). — Ok. Paltamo Mieslahti in luco: A. R. Ruora- 
nen!^); Kuhmo in prato humido ad Kalastenkoski: Edv. af 
Hallstrom! 1); [Kianta] saltern ad Salmipuro! et Niettussaari, for- 
san aliis quoque locis: Kyyhk. ^), spec, lecta prope templum ad 
Aittokoski!, likoski prope Hossa! et Kiannankylii in prato ad 
Jiiniskanto!, cfr de his fere omnibus Brenn. bidr. ^), vide etiam 
Medd. XXXIII p. 34^) et infra. — Kp. in parte austro-occiden- 
tali ad effluvium amnis Muujoki! a lacu Muujarvi in luco hu- 
mido ad deiectum aquae, Rukajarvi ad Onnanjoki! complur. 
locis baud procul ab influente amne Ruvanjoki : Bergr. Ant. ^) 
Ob. r: Brenn. Obs. i), ubi sequentes p. p. commemorantur; 
Ulea Maikkula, Pudasjarvi: Zidb. -); Muhos (alumn. I. Barck- 
man): Must. p. 52 not. •'), cfr Brenn. Obs. [forsitan opus sit 
coniirmatu]; Simo prope praedium sacerdotis: V. W. Wester- 
lund!^), cfr Brenn. bidr. i); p Kemi Hattsaari et Ylivalmari, 
Simo Viantienjoki et in insula Vatunki, ad amnem Simo ad 
superiorem partem rivi Martimonoja cp, ad Ruona cpp : Keckm. -), 
cfr 1. c. p. 16"), vide etiam infra; Kemi Kallinkangas: Ranta- 
niemi i); [(r): 0. R. Fries p. 162 ^), vide infra]; Pello in lapidosis 
ad ripam fluminis [Torniojoki] : Linden litt. 28, I, 1911 "^); (rr) 
Rovaniemi ad Lohiniva: Hjelt & H. ! ^) — Kuus. Paanajarvi 
in ripa arenosa ad effluvium amnis Tervajoki: Montell!^), cfr 
Medd. XXVI p. 74 i); Paanajarvi prope Mantyniemi! ad ripam 
rivuli et inter Haataja et Oivanki! [4 km ab Haataja] in silva 



') Nomine R. arcticus X saxatilts. 

■'') Nomine F. castoreus Lsest. 

^) Nomine R. saxatilis var. Ii/jbridus Wahlenb. 

Typis impr. "|, 1915. 



66 Rubus arcticus X saxatilis. 

abietina humida: A. L. Backman i), cfr Medd. XXIX p. 117 i); 
Hirvasvaara! spec, solit. in declivi lapidoso ut etiam in ripa 
australi lacus Hirvasjarvi!, Oulankajoki Pitkakoski cp in ripa 
glareosa deiectus aquae, supra Sarvisuvanto in montibus ripa- 
riis, st cp in prato ad Lammasniemi nonnulla km ab effluvio, 
Savina cp in ripa humili infra Viksijarvi denique Kitkajoki ad 
Ahvenperankallio: A. L. Backm. comm. i). — Kk. (fq) secundum 
Pistojoki saltern a viciniis Suvanto et saepe cp velut ad Manty- 
koski, etiam ad Ruomaanjoki, ad Ohtajarvi et Uhtuanjoki: 
Bergr. Ant. i), spec, adscriptum KiimasjarviM); in silva iuxta 
lacum Tuntsanjarvi: Lindbergh) 

Lk. (rr) Kittila ad Kukas-! et Aakenusjoki! nonnullis locis, 
ut in vicinitate declivitatis occidentalis mentis Aakenustunturi, 
baud procul a pago Kittila in calcariis, ad Paahtakallio: Hjelt 
& H. 2); [Muoniovaara in par. Pajala: LaestadiusP), cfr Backm. 
& H. p. 130^); enum. compl. locis: Birg. p. 103 1); Samz. vide 
infra;] [Ylitornio] Koskenniemi: Linden Bidr. in exordiol^); 
circa flumen Muonio usque ad Kengis: L. L. Lsest. p. 296 ^); in- 
terdum in reg. abietina ad ripas flum. Muonio, frequentior tamen 
in reg. subsilv.: Norrl. Lappm. p. 258 2), spec, e Muonio Kat- 
kesuanto— Sonkamuotka! '); Muonio in ripa lapidosa deiectus flu- 
minis ad Ylikyla: Montell'i), vide infra; Pallastunturit Rihma- 
kuru ad lacum parvum: Hjelt 2); r in ripa lapidosa graminosa 
fluvii Kitinen ad habitaculum Koskenniska una cum B. arxtico 
St pc: Blom Bidr. ^X cfr Wainio Not. % spec, e Sodankylii in 
margine fluvii Kemi!^); [Sodankyla] inter Vuostimonniemi et Pyha- 
tunturi (L. Johansson): Huum. Kasv. p. 153 1); Sodankyla ad 
septentrionem versus a Kongiis ad amnem Kitinen: Lindbergh); 
Tankajoki et ad ostium fluvii Pihtijoki, ambo loca in reg. silv. : 
Hult Lappm. % cfr 1. c. p. 7, 8, 12, 16 et 39 2); Kuolajarvi [»Salla»] 
ad Jyrkama in fluvio Tenniojoki: Borg & Rantaniemi! i); Kuo- 
lajarvi [»Salla»] infra Korja prope Tuijoka! in luco ad ripam et 
ad fontem fluvii Tennio! in margine fluvii: Axelson & Borg i); Kuo- 

^) Nomine R. arcticus X saxatilis. 
*) Nomine R. castoreus Lsest. 

») Nomine R. triflorm (Richards aut) Hook, aut R. saxatilis var. triflo- 
rus (Hook.) 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 67 

lajarvi (st fq), cp in praerupto mentis alpini [»ravin»] in parte sep- 
tentrionali mentis Sallatunturi 1909! et complur. locis in vicini- 
tate lacus Vuorijarvi: Edv. af Hallstr. ^) — Li. Utsjoki Kuurunaud- 
sche: Silen! -); Mutkevaara (Lonnbohm): Hult herb. -); »ad catar- 
rhactam Menikka in flumine Paatsjoki sat abundanter obviam, etiam 
fertilis (floribus rubris), specimen a R. saxatili vix nisi eaule 
inermi recedens in Tervasaari in Inari legi»: Wainio Not.-); 
in nemore alpis Peldoaivi et ad Parshi! iuxta flum. Tenojoki 
sito pec et ad Kultala st cp inventus: Kihlm. Ant. -), spec, e 
Kultala leg. A. Tigerstedt! 2); Inarijoki Angeli: V. OllilaP); ad 
fontem infra Puoresoaivi! et Paatsjoki ad Rajakoski!: FontelP); 
Varangria australis Paatsjoki [»Pasvikelven»] Salmijarvi [»Tsjolme- 
javre»J ad meridiem versus a Svanvik ... in Finm. interiore 
Anarjokka Bagje Tsjaskejavre in Bassevuovde: Norm. Fl. Spec, 
p. 354 1), quern 1. inspicias. — [L. ent. plur. loc. cp : Fries p. 
169 -); reg. subalp. et silv. p: Lsest. ^), spec, e Kelosuannon- 
saari in fluvio Muonio!; reg. subalp. et silv. r Lahtemasuo prope 
Kaaresuanto (!): Laest. \ cfr Backm. & H. p. 130 ^); Kurkiokoski 
et Jukkasjarvi: Backm. & H. p. 130^); Naimakka [in dupl.!] et 
Palojoki!: Malmberg ^); cp in ripa occidentali deiectus fluvii 
Vahakurkio: Linden in litt. 28, I, 1911 % cfr Medd. XVIII p. 
243-); in valle amnis prope Leppiijarvi: Montell ! ^), vide infra ; 
vide etiam sub Lk.] 

Lim. Imandra: Mela herb.; ad lacum Imandra in ripis, 
Sashejka: Mela PI. ^); Imandra ad flumen Niva prope Sashejka! 
compl. spec, pc ad Hirvasjaur: Enw. ann. -); ad flum. Umba 
in ripa lapidosa prope catarrhactam Kangaskoski! et in insula 
parva lac. Lusmjavr! in ripa lapidosa aperta: Kihlman ^). — Lv. 
nondum visus. — Lp. Pjalitsal in devexo lapidoso inter fruti- 
ces [Lv. in Herb, Mus. Fenn. II p. 77 hoc spec, spectat] et 
Katschkofkal in fruticetis saxosis cp: Kihlman i); Ponoj in clivo 
ad ripam septentrionalem fluvii: Montell! ^) -) — Lt. nondum ad- 



') Nomine R. arcticus X saxatilis. 

*j Nomine R. castoreus Leest. 

') Nomine R. triflorns (Richards aut) Hook, aut R. saxatilis var. 
triflorus (Hook.) 



€8 Rnbus arcticus X saxatilia. 

notatus. — Lm. prope pagum Voroninsk! inter frutices ripae 
fluvialis et Porrjavr! in silva nemorosa: Kihlman^); Litsa: 

Brotherus! ^). 

0. Kuntze, Methodik der Speciesbegchreibung und Rubus, Leipzig 
1879, p, 144 upptager R. castoreus N:o 61: i>Von Hartmann um Helsing- 
fors gesammelt». Det forefaller mig foga troligt, att Hartman skulle hafva 
insauilat R. castoreus i Nyland ; sannolikt afses nagou ort i Sverige med 
namnet Helsingfors. For ofrigt ma namnas, att Kuntze 1. c. skiljer emel- 
lan R. castoreus, som narmar sig R. arcticus, med roda, och R. psendotri- 
■:florus, som narmar sig R. saxatilis, med hvita blommor, men att ban 
anser ingendera vara hybrid. Den i sodra Finland, t. ex. i Thusby, fore- 
kommande formen med refvor och roda blommor synes ej varit honom 
bekant. — Focke p. 117 sager om hybriden R. arcticus X saxatilis endast, 
att den liknar an den ena, an den andra af stamarterna. 

Icke blott den intermediara formen f. ))iedius Neum. utan afven 
formerna perarcticus och persaxafilis aro representerade i H. M. F. Harom 
namnes : ilnchidit f. persaxatileni et f. perarcticani ; utraque inter parentes 
vel solitaria vel mixtim obvenit* : Herb. Mus. Fenn. II p. 138. Det torde 
•dock icke vara skal att bar i Conspectus soka narmare sarskilja dessa 
former. — Kl. A. L, Backman namner, att hybriden blifvit antraffad pa 
tvenne stallen i Suistamo at I. [M.] Wartiainen 1898 och pa sarskilda 
stiillen i Ruskiala 1900. Formen perarcticus allmannare, endast tvenne 
■ex. persaxatilis: Medd. XXVIII }>. 38 •''). Senare namnes, att hybriden 
blifvit antraffad i Ruskiala Ilola pa 4 sarskilda stallen: A. L. Backm. 
comm. — Ok. »Kajaanin seurakunnassa Savisaaressas : Must. ^), som dock 
bifogar ett? — Angaende forekomsten i Kiauta namner Kyyhkynen se- 
nare: »paik., harvoin runs. Kirkonkyla Niettussaaressa, Salmipuron nii- 
tylla, Alanteen myllyn 1. ja Taipaleen lehdossa Alanteen 1., Sahinpuron 
varr. ylimm. niitylla ja Aittokosken suvantoniitylla. Alajarvi Kortejoen koa- 
ken varr., Ylinaljanka Nivajoen varrella. Kiannankyla Tuomiaron 1. Kap- 
sun puron varr. ja Vaaron naroUa Kiannanniemella, Ruhtiuansalmi Ahon- 
perassa Alangon 1., Savilahden puron niitylla Juntusrannalla, Peltolammin 
niitylla Murtovaaran 1., Lebtoaen puron varr., Kauniilla kankaalla ja paik. 
likempanakin 8aarijarvea; likosken rannalla ja muuallakin Hossan tie- 
noillai) : Kyyhk. litt. — Ob. [Simo alfdalj »vid Ruona synnerl. rikl. afven 
med frukter, ehuru omogna 17, IX, 1892. Vid Hattsaari [i Kemi] fann 
jag pa hosten 1892 inga frukter, ehuru arten bar var ymnig»: Keckm.*); 
[. . . star att doma efter ex. harifran onekligen narmare R. saxatilis . . . 
satter mera sallan frukt — bar kunde oaktadt noggrant sokande ingen 



') Nomine R. arcticus X saxatilis. 

'^) Under namn af R. castoreus Lsest. 

') Under namn af 7^. arcticus X saxatilis. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feimica, T. 41, N:o 1. 69' 

enda antrilffas: 0. R. Fries p. 162').] — Lk. och L. ent. f. siibaretieus 
[forekommer] fleretades saval i Muonio som Enontekianen [«Enontekis»] 
— f. medius Neum. Lk. holme i Muonio alf vid Ylimuonio, L. e n t. nara 
Leppajarvi, Vahaniva tu. fl. — f. subsaxatilis Neum. r L. ent. flodstrand 
mellan Vahaniva och Kuttainen : Mont, karlv. p. 155—156. — Lk. Afven 
Enwald framhaller, att hybriden var allmiiu i trakten af Sallajarvi invid 
Kuolajarvi kyrkoby : Enw. ann. (iSe f. 6. Edv. af Hallstr.). — Sannolikt 
bor detta dock fattas sa, att hybriden stallvie ar ymnig i denna trakt. — 
[L. ent. Vahakurkio fors ligger alldeles vid gransen emellan barrskogsregio- 
nen och bjorkregionen, jfr Medd. XVIII p. 243 ') ; inom den egentliga 
bjorkregionen fann Linden icke hybriden : Linden i bref 28, 1, 1911.] 

Riibus casforeus uppgifves afven fran Kpor. : I fuktig granskog pa 
tvenne etallen i S fran Siesjarvi [»Sjegosero»j nara byn Tschobino och i 
narheten af Jevgora pa stranden af floden Pedjai : Ispol. p. 60—61 i ofvers., 
dar en kort beskrifning lamnas. — Den foreg. fyndorten ar m&handa he- 
lagen i Kon. 

[R. Pajale?isis H. Samz. eller R. arcticus X castoreus beskrifves 
Samz. p. 184 och uppgifves forekomma: »Bland pilsnar efter Tornio alfs 
strander kring Pajala» : Samz. 1. c. Att doma af beskrifningen afses har 
antagligen en f. perardicus.] 

I sammanhang harmed kan namnas, att R. eastoretts upptogs sasom 
art i Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. I Herb. Mus. Fenn. II p. VIII not upp- 
raknas densamma bland de arter, hvilka numera anses s&som hybrider. 

Eubus caesius X idaeus'). 

In Alandia ravius nascitur. 

Al.: Mela Kasv. V. 

Al. [Foglo] Juddo 1879 et Harklappen ad Gripo 1897: 
Arrhenius in (Diar. 15, V, 1898) Medd. XXIV p. 67 etc. ; [Foglo] 
Gripo, Skrafso multisque aliis insulis, Lemland compluribus 
locis : Arrh.; Foglo Nafverholma: E. Erikson!, spec. comm. 
W. Lauren, cfr Medd. XXXI p. 101 ; Jomala in taeniis occiden- 
talibus 1898, dein multis locis in Lemland, Jomala, Hammar- 
land et Geta (Palmgren & Klingstedt) 1901 et 1902: Palmgr.; 
Jomala Tistronoren! inter Hammarudda et Kungso, Lemland 
Grano! et Jerso!, Finstrom in parte occidentali ins. Bergo! st 
cp, Geta Labbnas! inter praedium et litus et Olsnas! ad occi- 



') Under namn af R. castoreus La^st. 

'') R, caesio-idaeus P. J. Miill. secundum Nym. Consp. p. 221. 



70 RubuB caesius X idaeus. 

dentalem partem stagni: Palmgren, cfr Medd. XXXV p. 193; 
Lemland Nato: Palmgr. Hipp. p. 166; Lemland Jerso: 1. c. p. 
167, cfr 1. c. p. 71. 

Det aldsta i H. M. F. bevarade exemplaret af Ruhus caesius X 
idaeus var atminstone ar 1910, dS. det nu publicerade manuskriptet i huf- 
vudsak redigerades, det af E. Erikson 1886 funna exemplaret, hvilket dock 
inforlifvades med samlingen forst ar 1905. Sasom af det ofvanstaende 
framgar, uppvisades hybriden for forsta gangen i Finland 1898 af Arrhe- 
nius. N^got senare lamnades en ingaende framstalluing af dess forekomst 
pa Aland af Palmgren; det fortjanar kanske i detta sammanhang fram- 
h&llas, att Palmgrens exemplar fran Jomala och Finstrom iiro insamlade 
af Palmgren (och Klingstedt) och bestamda af Arrhenius afvensom att 
Palmgren framlade dem vid motet 3, IV, 1909. Arrhenius skrifver senare : 
>Med stod af mina fler&riga iakttagelser har jag kommit till den ofver- 
tygelsen, att R. caesius X idaeus pa Aland forekommer mer eller mindre 
talrikt ofverallt, dar dessa bada arter vaxa samman. Pa det lilla skaret 
Harklappen t. ex. bildade den formliga snar, pa manga af holmarna i 
Foglo och Lemland upptradde den ymnigt — ubique inter parentes» : 
Arrh. — Se afven ofvan p. 48. 

o 

Exemplar af denna och foljande hybrid, tagna 1902 pa Aland af 
Klingstedt, odla?' i Botaniska tradgarden i Helsingfors: Elfv. Vedv. p. 36. 

Rubus caesius X saxatilis '). 

In Alandia raro vel rarissime nascitur. 

Al.: Mela Kasv. V. 

Al. [Foglo] Juddo: Arrhenius in (Diar. 15, V, 1898) Medd. 
XXIV p. 67—68 etc., forsitan R. idaeus X saxatilis, vide in- 
fra; Lemland Nato et Asko 1901: Palmgr.; Geta: G. v. Frenc- 
kell!, spec, determ. Lindberg, vide Medd. XXXIII p. 133-134 
et infra; Lemland Asko!, in pago Nato! et Grano!: Palmgren, 
cfr Medd. XXXV p. 193; e Nato etiam legit H. Buch! et ex 
insula in par. Lemland Florstrom! 

Som af ofvanstaende framgar, antraffades och uppvisadea denna 
hybrid for forsta gangen i Finland ar 1898 af Arrhenius, som dock icke 
inlamnat nagot ex. trkn sin Juddo-lokal till H. M. F. En kompletterande 
framstalluing om forekomsten af R. caesius X saxatilis pa Aland lamnades 
3, IV^ 1909 af Palmgren, som — delvis jamte Fr. Klingstedt — insamlat 



*) R. Areschougii A. Blytt: Nym. Consp. p. 221 et Nym. Suppl. 
p. 109. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 71 

sitt rika material aren 1901, 1904 och 1907. G. v. Frenckells exemplar, 
som uppgafs vara fran Lemland: Medd. XX XII p. 7—8, bestamdes af 
Brenner till R. idaeus i. siibviridis (se ofvan p. 43). Bestamningen och 
uppg. rattades af Lindberg, se Medd. XXXIII p. 133—134; enl. uppg. af 
Lindberg ar exemplaret insamladt af Palmgren, ehuru det inlamnades af 
G. V. Frenckell. 

Pa Aako bildar hybriden enligt anteckning af Palmgren ett mindre 
bestand; likasa ett vackert bestand pa Grano. Arrhenius bar pa Asko 
iakttagit ett annat bestand, mindre an Palmgrens: Arrh. 

Har ma slutligen erinras om, att den bekante danske Rubus-kdimi&ren, 
apotekaren K. Friederichsen i Slesvig, var tveksam, huruvida icke de af 
Arrhenius som B. caesius X saxatiLis betecknade exemplaren fran Juddo 
kanske snarare borde uppfattas som tillhOrande R. idaeus X saxatilis, jfr 
Medd. XXIV p. 68. Arrhenius motsager emellertid bestamdt en sadan 
tolkning och framhaller for ofrigt, att Palmgrens exemplar fran Nat6 och 
Asko aro fullt identiska med bans Juddo-form : Arrh. Det bor tillaggas, 
att Friederichsen ej sett Palmgrens exemplar. 

Angaende odlade exemplar se under R. caesius X idaeus. 



Rabus idaeus X saxatilis ^). 

Septentrionali saltern in Fennia lectus est. 

Ok. Kianta [»Suomussalmi»] ad pedes iugi Korkealainen 
prope templum: Kyyhk. !, spec, determinavit Lindberg in (Diar. 
6, 11, 1909) Medd. XXXV p. 142-143, cfr Bot. Not. 1910 p. 
42-43, Medd. XXXV p. 256, Brenn. bidr. p. 18 et vide infra; 
etiam alio in loco eiusdem iugi a. 1909 et in ambobus cpp 
[»aika runs.»]: Kyyhk. litt. 

Lindberga uppsats om hybriden bar titeln < Formae duae hybridae 
generis Rubi novae e Finlandia*, jfr ofvan p. 63. I uppsatsen inga tvenne 
afbildningar af hybriden. 

Angaende en mojligen hithorande form fran Al., se under R. cae- 
sius X saxatilis. 



Af slaktet Rubiis odlas, utom R. idaeus och R. caesitis, hvarom ofvan 
(p. 42 och 48j, afven nagra andra arter, ehuru relativt taget sallan och i 
ringa utstrackning. 

Rnbus odoraius L. Odlad i parker atm. till Uleaborg: Ale. Ill, jfr 



R. digeneus Lindb. fil. in Medd. XXXV p. 142. 



72 Rubus sp. cultae. 

Ign. Geogr. p. 345, Brenn. Flor., Mela Kasv. II-V, Elfv. Vedv. p. 36 och 
Leiv. Senare uppraknas arten bland deiii, hvilka kunna odlas anda till 
Tornea: Puut. 1900 p. 34. 

B. frulicosus [L.] >Blommar i Nykarleby. Uleaborg andra sommaren 
1896* : Elfv. Ant. p. 82. — Afven R. laciniatm Willd. uppgifves forekomma 
som odlad : Mela Kasv. V. — R. delieiosus Torr. omnamnes : Elfv. 
Vedv. p. 36. 

Angaende R. spectabilis [Pursh] uppgifves Ob. sPuistikoissa viljel- 
tyna» : Leiv. Putk., jfr Leiv. Huruvida bestamningen ar fullt saker, kan- 
ner jag ej. 



Fragaria collina Ehrh. ') 

In Aiandia varius occurrit. 

Fenn. merid. occ. : Fries; Fenn. mer.-occ. : Nym. Gonsp. 
p. 222; Fenn. non nisi in Aland, lecta est: Nym. Suppl. p. 109, 
vide etiam Ssel. marj. p. 22 et Norrl. in Atlas p. 21. 

Al. r: Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Saltvik] »Sodra Haraldsby- 
holmen» (I): Bergstr. Beskr. ; [Finstrom] Bergo: Ericson!; Geta 
Vastergeta: Hult ann. et herb.; r Saltvik »Sodra Haraldsbyhol- 
men» !, Jomala Ramsholm, Finstrom Bergo, Sund prope tem- 
plum: Arrh. & K.; Jomala Sviby: Arrh.; ad pag. Jomala: Laur. 
Fort.; Jomala in devexis graminosis inter pag. Mockelby et 
Sviby: W. Granberg!, cfr Medd. XIII p. 204; [Sund] hand in- 
frequens, compluribus locis est adnotata ex. gr. prope praedium 
sacerdotis, in vicinitate Mangsteckta [spec. leg. Aug. Renvall!] 
et ad Bomarsund: Prim. p. 67; Hammarland Appelo, Sund 
Kastelholm, cp ad orientem versus a templo: Bergr. comm. 
[cfr Prim. 1. c.]; Jomala in pago Jomala in Jomalanabben, quae 
appellatur, Finstrom Emnas, Bjorsbyholmen etc.: E. Erics.; [Fin- 
strom] Farjsundet: E. Ericson in Sael. herb, [ad eundem atque 
antecedens locum forsitan spectet] ; Mariehamn ad septentrionem 
versus a Klintens st cp: Gadol.; compluribus locis in taeniis 
par. Lemland 1901: Palmgr., spec, e Nato! prope litus orientale; 
Jomala Ramsholmen in colle herbido: Palmgren! [vide Arrh. 
& K.]; Eckero Ora in colle sicco et lapidoso pc: Lindberg!; 



') Fragaria viridis Duch. apud multos auctores, vide autem Nym. 
Consp. p. 222. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 73 

Geta Bolstaholm: V. Westerlund in Hayr. herb.; Jomala Rams- 
holmen [vide supra] et Ytternas duobus locis, Lemland Skobb- 
holmen: Florstr., vide etiam Palmgr. Hipp. p. 44 et 114. 

»In coUibus apricis sterilissimis p» : Prytz; uppgiften innebar en up- 
penbar oriktighet. »In collibus et locis apricis aliis per provincias australes 
orientem versus in septentrionem adscendens in Laukaa, Rautalampi, 
Kuopio, Kaavi»: Wirz. pi. off., en uppgift, som sannolikt ar belt och bal- 
let gripen ur luften; hvardera uppg. anfores af Led. H p. 64—65. — »Scand. 
(exc. Lapp.)*: Nym. Syll. p. 270; uppg. rattas af Nyman sjalf. — SV o. S. : 
Brenn. Flor. ; uppg. grundar sig pa Hisingers uppg., som dock maste anees 
oriktig. — Ab. och Nyl. »r Fagervik et in par. Karis ad Rejbole» : His., 
jfr Herb. Mus. Fenn, [ed. J] och Ale; exemplaret hOr till Fr. vesca. 

Arten forekommer afven odlad: Ssel. marj. p. 22. Ett exemplar, 
som antagligen ar odladt eller forvildadt, forefinnes fran Sat. Kyro [»Ha- 
meenkyro*] Marri »kyekkitarha» : Sola! 



Fragaria collina X vesca. 

In taeniis Alandiae ravo vel rarissime nascitur. A. 
1901 ab A. Palmgren primum apud nos distincta est. 

Al. in taeniis par. Lemland compl. locis 1901: Palmgr.; 
a 1902 in tribus insulis et 1904 in quarta insula taeniarum 
par. Lemland, cum parentibus occurrit et his quidem copiosior : 
Palmgren in (Diar. 3, XI, 1906) Medd. XXXIII p. 33 nomine 
Fr. vesca X vij'idis, cum primum e Fennia indicata est, cfr 
Medd. 1. c. p. 133, spec, e Lemland Nato! in colle inter fru- 
tices, Skobbholm! et st pc ad Granholm!; Lemland Skobbhol- 
men, Jomala Ytternas in Espholm: Florstr. 

Fragaria vesca L. 

In Fennia frequentissi me— frequenter saepeque copiose 
usque ad 64^ inprimis in interiore parte procenit; ad sep- 
tentrionem versus in Fennia maxime occidentali 65^ 50' vix 
superat, in Lapponia orientali autem adliuc ad. 67^ 10' ad- 
notata est, quamvis nonnulLis plagis iam prius rarescat aut 
desinat; dein etiam in Maris glacialis vicinitate lecta est. 
Fructus maturos saltern ad 66^ profert, sed forsitan ultra. 



74 Fragaria vesca. 

Fq vel fqq ^) usque ad 64^ (Kb. et Kp. vide infra) inve- 
niri consentiunt omnes fere auctores, cfr Till., Till. Icon. 113, 
Kalm, Hell. p. 11 et Prytz; in locis apertis, apricis, lapidosis, 
inprimis silvarum usque ad Lapponiae fines australes, Kuusamo : 
Wirz. pi. off.; Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 222; per totam 
Finlandiam fqq dispersa, minus fq in Lapponia australi occur- 
rit: Schedae p. 82, vide etiam DC. Prodr. II p. 569, Led. II p. 
63— 64, Birg. tabula geogr. N:o 5, Ssel. marj. p. 22 et vide infra. 

Om. fq: Hellstr.; st fq-fq: A. L. Backm. Fl.; (fqq): 
Tenn. — Ok. Sotkamo prope templum!, in parte australi pa- 
roeciae baud infrequens, in par. Kubmo non visa, sed in Kianta 
complur. loc. ad Kiannanniemi ! et ad Pabanlampi et Saarijarvi!: 
Wainio Kasv.; Sotkamo Naapurinvaara cp: Brenn. Reseb. p. 66; 
tantum in parte australi par. Puolanka: Brenn. Reseb. p. 72; 
[Paltamo] fq : Must. ; p in australi parte par. Puolanka, Paltamo, 
Kajana et Sotkamo: Brenn. Obs. ; Kianta r ad officinam Amma, 
et ad Ylinaljankii, vide Wainio Kasv.: Kyyhk., cfr Brenn. bidr.; 
Kianta [»Suomussalmi»] nonnulla spec, etiam in marginibus 
agri ad praedium sacerdotis!, Pesionkyla ad Kulma pec, Yli- 
naljanka in declivibus mentis Kurkivaara, Yliruhtinansalmi ad 
Tervonen! et cp ad Rytys! [prope Saarijarvi]: Kyyhk. lift., spec, 
etiam ex Ylinaljanka in luco ad rivulum prope Kurkela!, vide 
etiam sub Ob. et infra. — Kp. (fq) in vicinitate lacus Sies- 
jarvi, quamquam non cp, st fq in vicinitate lacus Sarkijarvi, 
quamquam non cp, ceterum r, enum.: Bergr. Ant., vide infra 
et cfr Medd. XXI p. 20, ubi st fq in australi maxime parte, 
ceterum r inveniri dicitur, spec, etiam lectum e Kilgamosaari 
in Voijarvi!; Wainio Kasv. et Sahib. Bidr. ex hac provincia 
non comm. 

Ob. Liminka Hellstrom!, cfr Brenn. bidr.; [Uleaborg] r 
(Julin jun.): Jul. Fort. p. 102; »omkring staden finnas inga 
smultron, men pa Pudas holmar och i Paltamo temmeligen 



') Prytz, Bergr., Arrh. Ann., Flinck, V. E. Broth., Weeks., Stenr., 
Blom, Linden, [Meinsh. p. 98 »gemein»], Hjelt (Sat.), Leop., Norrl. s. o. 
Tav., Borg Tiet., Wainio Tav. or., Hult, Hann., Broth., Mela, Axela. Putk.; 
fq - fqq, in coliibus deustis interdum cp: Elfv. ; fqq saepeque cpp: Norrl. On. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 75 

ymnigt» : Jul. p. 285; »antraffades vid rian pa Buchtens aker 
. . . 1795 af Thoden och Julin junior»: Jul. ann.; ad oram fq, 
inprimis in insulis, in parte interiore p, in par. Ylitornio et 
septentrionali parte par. Rovaniemi non visa: Brenn. Obs., 
ubi multae adnotationes commemorantur, spec, ex li Karhu!; 
Kemi: M. Castren p. 334 et 340 (fructus); fqq — p: Keckm., 
vide infra; Kemi fq: Rantaniemi; Alatornio 2 aut 3 km ad 
orientem versus a deversorio Yliluukas, ubi etiam cum fructibus 
(1877), ad meridiem versus subito frequentior fit: Hjelt; Tornea 
fq in insulis maritimis, baccae maturescunt et in oppido ven- 
duntur: Hougb. not., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; [Angeson 
etc.: 0. R. Fries p. 162,] vide ceterum infra. — Kuus. ad li- 
vaara ! et Paanajarvi in vicinitate huius lacus st fq et suis locis 
adeo cp, ut fructus vendantur: Wainio Kasv.; in silva prope 
praedium Juuma, uno loco ad meridiem versus a Paanajarvi, 
Ruskeakallio : Hirn Fort.; Rukajarvi: Brotherus & F. v. Wright!; 
in ripa occidentali fluminis Oulankajoki circ. 3 km a Savilampi, 
Taivalkoski et pc ad Kiutakongas, Paanajarvi Ruskeakallio [vide 
supra] et in monte ad meridiem versus a Manninen, Juuma 
Hautaniitynvuoma: A. L. Rackm. comm., cfr Medd. XL p. 161; 
Paanajarvi Ruskeakallio, Rajala, Manninen et compluribus locis 
ad Oulankajoki: Edv. af Hallstr.; Salla Tainotunturi in declivi 
septentr.-orientali : Borg!, vide etiam E. Lagus p. 353 et Fellm 
Lapp. — Kk. in par. Oulanka in deustis ad Vartiolampi et pag 
Oulanka, ceterum ex hac provincia non nota : Wainio Kasv. 
Keret: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. et Fellm. Anteckn. I p. 521 

Lk. Kuolajarvi [» Salla »] in pag. Ylipaa in margine agr 
prope Kalliainen: Borg & Rantaniemi!, cfr Medd. XXVII p. 91 
Kuolajarvi [»Salla»] in margine agri ad Mikkola: Axelson & 
Borg!; Kuolajarvi Pyhakuru! [prope Vuorijarvi] st cp et, ut 
dicitur, ad Mikkola prope partem australem lacus Yli-Kuolajarvi: 
Edv. af Hallstr., spec, e Pyhakuru etiam leg. V. v. Willebrandt! 
[nonne Willebrand], vide etiam infra. — Li. Varangria australis 
Kirkenas: Fontell ! ; [Nyborg: Schiib. Virid. p. 128 et Arrhenius 
& Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138 etc.] 

Lapp. ross. r ad pagos Kantalaks! et Umba: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXI not., XXXVIII et XLIII, Beket. p. 559 et Herb. 



76 Fragaria vesca. 

Mus. Fenn. 11 p. 138 (Umba); Shelesna, Tshapoma fructibus 
maturis 30, Vlll, 1870, Ponoj: Mela herb.; Shelesna ad Kanta- 
laks, Tetrina, Tshapoma et Ponoj in monte: Mela PL; Shelesna: 
Broth. Wand. p. 4; Puitsitunturi in declivi australi in valle 
[»kuru»]: Axelson & Borg!; Tshapoma in nemorosis subhumidis 
ad »Usi»: Kihlman!, cfr Kihlm. Ber. p. 24; Ponoj: Knabe Pfl. 
p. 280, [vide Mela PI. et herb.], cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138. 

Storsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; detta ager knappast sin 
riktighet med hansyii till det lineka flora-omradet, afven oiii arten i Norge 
gar anda till 70» 17': »Schub. p. 358 eller t. o. m. till 70''28'-29': Norm. 
ann. p. 22. Angaende forekomsten vid N5'borg etc. se of van. Uppg. i 
Fellm. Lapp, citeras af Led. 11 p. 64 for Lappland, dit K u u s. atminstone 
icke langre kan raknas. I sydligaste delen af Finska lappmarken ar smul- 
tronorten forst funnen i senaste tid. Anna raera vilseledande ar det, da 
Beket. p. 559 pa grund af [J.] Fellmans uppg. anfor arten fr&n Kola, jfr 
afven N. I. Fellm. p. XXI not. 

Ik. st fq: Malmb. — Sat. et f q — f q och pc — cp, Hvittisbofjfird 
fq: Hayr. BjOrneb., dar artens standoi'ter uppraknas. — Rorande ut- 
bredniugen i Kb. namnes: »tav. aina Maanselkaan saakka ja aamiiten 
myos Repolassa, vaan ei erittain runeas . . . Nurmeksen sydanmailla ta- 
vattu ainakin Mujejarvelle saakka» : Wainio Kasv. — Ok. Senare upp- 
raknar Kyyhkynen Fragaria vesca fran anuu 4 ii 5 stallen i Kianta, 
men tillagger: »Mutta yleensa oli tama marja* nimeltaankin tuntematon 
usein paikoin Suomussalmella» : Kyyhk. litt. — Kp. Bergrotli namner yt- 
termera: kring Rukajarvi antecknad endast fran Moina, antagligen afven 
annorstades, atminstone i trakten af Ondarvi, i centrala omradet Hiisi- 
vaara! [nara Piebarvi by] pa varma bergsafsatser mot S och W, st cp 
kring stranderua af Sjagarvi och an ofvanfor, 1896 ej sedd nordligare an 
pa sved 7 km [»verst>] norr om Sarkijarvi, Kellovaara pc vid Kellovaara 
by, Kemijoki vid Tuhkakoski och ofvan staden Kemi pa lerbranter vid 
alfven pc, i Jyskjarvi trakten ej observerad: Bergr. Ant. — Ob. Angaende 
fQrekomsten harstades ma till det ofvan auforda annu tillaggas nagra 
specialuppgifter. [Uleaborg] (fqq): Leiv. ; rattas af folj. sLOytyy harvassa 
vaan tavallisena saarilla ja rannan labeisilla paikoilla. Muhokeella ja 
merensaarilla runsaampi ja paik. runsas* : Leiv. Putk., se afven Leiv. Veg. 
p. 199. — xKiiminki! ymnig kring Ukkola, ej mer sa ymnig i Pudasjarvi 
vid Timonen»: Nyb, Ber.; vid Kemi kyrka och ehuru mycket sparsam 
langs alfven anda upp emot Rovaniemi: Brenn. Ber. 1864, dar arten lik- 
som i Brenn. Ber. 1869 o. 1870 f. o. uppraknas fran flere fyndorter; Kemi 
— Tornea icke fruktbarande : Ssel. ann. och kat. — [Kemi och Simo] sar- 
deles ymnig pa holmarna i skargdrden tillsammans med Ruhus idaeus, 
men blir sallsyntare ju hogre uppfor Simo alfdal man kommer: Keckm. 
— «Mansikka ei ole villina koko laajassa Pudasjarven pitajassa muualla 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N.o 1. 77 

kuin Satasormen vaaralla Korpisen kylassa ja Latvakouvon vaaroilla Sa- 
rajarven kylassa* : Martik. p. 38. - Nordgransen i Sverige nppgifves till 
Neder-Kalix-Haaparanta: Birg. p. 82, se afven Birg. p. 86. Rovaniemi 
(J. Backvall): Moberg Klira. p. 140, 143 o. 145; Turtola (N. Ekstrom): 1. 
c. p. 143; maune odlad? — Lk. Ed v. af Hallstrom namner, att ban atit 
mogna smultron vid Pybaknru den 7 aug. 1909. Fyndorten vid Mikkola 
[nagot ofver 66° 55'] ar den nordligaBte iuom Finlands politiska granser: 
Edv. af Hallstr. — Lp. Smultronen mogna i Tsbapoma afven enl. Kihlm. 
Ber. p. 24 ; daremot uppgifves, att Fragaria resca icke satt frukt vid Ponoj : 
Knabe Pfl. p. 280. — Uppgifter angaende fruktmognad inga f. o. afven i 
sjalfva texten under Ob., Runs, ocb Lapp. ross. 

Af flere forf. framhalles, att arteu ar ymnig, s§, t. ex. Caj. Kaavist. 
[»vali8ta erinomaisen runsas»], Stenr., Elfv. (se i noten), Axels. Putk., 
Norrl. On. (se i noten). — St cp: Borg Tiet. — Se f. o. i sjalfva texten, 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 265 aro insamlade i »Ta. par. Sysma 
Nya Olkkola, in colle lapidoso sicco af Unoniu8>. 

I O b. bailer sig Fragaria vesea, sasom af det ofvanstaende framgar, 
foretradesvis till kusten. Daremot vaxa smultron i s6dra Finland enligt 
tillgangliga uppgifter ymnigare i inlandet an vid kusterna. 

Smultron odlas afven, ehuru knappast i uagon storre utstrackning. 
De omnamnas sasom odlade i Simo ocb Pudasjarvi, a det fOrra stallet 
med utmarkt resultat: Elfv. Ant. p. 82. Nagot oftare torde i Finland 
kultiveras manadssmultron ocb remontantsmultron, jfr S;el. marj. p. 22. 
Dessa asyftas mabanda med uppg. i Medd. XXV p. 12; Lojo : Elfv. 
Ant. p. 82. 

Formen med bvita bar (f. leucocarpa) ar sallsynt, jfr Mela Kasv. V. 
Folj. uppg. foreligga ; de omnamnas nSstan alia af Hayren i Medd. 
XXXVIII p. 2i-26, dar afven nagra kompletterande upplysningar tillag- 
gas. — Ab. Pargas Lill-Tervo en storre mangd for manga ar sedan (E. 
Renter): O. M. Renter i Medd. XXX p. 4, jfr Medd. XXXVIII p. 28, dar 
uppg. kompletteras. «Ka8vaa eraalla auringon paahtamalla, mantyja kasva- 
valla maenrinteella hyvin karussa maaperassa. Hedelmat kiiltavan val- 
keat, paikka on [Niemenkylassa] Koykkalan alueella Lounais-Vibdissa* : 
V. E. Broth., jfr L. Y. 1903 p. 223, Medd. XXX p. 3 ocb V. E. B. p. 
201, dar narmare upplysningar lamnas. — N y 1. Kyrkslatt: Poppius i 
Medd. XXX p. 4; [Nyl. Borg&] »Hofvarbole uti en skogsbacke» ; »pa 
Storkroksnas ['>Storkrognas>>] skola afven dybka rara bar vaxa invid en 
dikeskant uti tradgarden* (Bbl.): Wasa Tidn. 1885 N:o 88; [Borga] pa 
Storkroksnas Brantudden vid Haikkofjarden (Tb. Lindb): Seel, ann, — Ta. 
Janakkala Monikkala (Elfving): Hayren 1. c, dar narmare uppg. lamnas; 
Padasjoki «Kellosalmella lahella professori Bonsdorffin buvilaa* : Aaniu- 
lebti 1903 N:o 158, jfr Hayren 1. c. ; Kubmois »Harmoisteu Hukin maalla, 
kirkkomaella talon labeisyydessa* : Pobjan Poika 1907 N-o 123, jfr Hayren 
1, c. — Det fortjanar mabanda omnamnas, att afven hvita lingon uppgif- 



78 Fragaria vesca. 

vas forekomma pa sistnamnda stalle. — T b. Saarijarvi »Kyyrau talon 
torpassa Summasjarven kylassa* : A. J. Oksanen i L. Y. 1911 p. 278. 

En form »med kvarsittande rodaktiga kronblad vid mogen frukt» 
ar tagen i Lojo af S. O. LindbergI, jfr (Prot. 9, XI, 1878) Medd. VI p. 
207. — En liknande form ar funneu af Arrhenius i Pargas : Arrh. 

Fragaria elation Ehrh. 

Ex hortis nonnunquam australi in parte disseminatur et dm perststit. 

Sodra Finl.: Fries; «Fennia merid. (Sctirenk in litt.)» : Led. II p. 
64; r S[6dra Finland]: Brenn. Flor. 

Al. Sund Kastelholm: Hult ann. och herb. — Ab. p >/sannolikt 
allestades f6rvildad»: Zett. & Br., ex. fran sTuorla in area prope hortum 
vetustum, baud fruct)ficans» ! ; Rimito vid tradgardsplank forvildad : Th. 
Gronblom!; Kuusto Jnllas sin nemore in vicinitate horti efferata fructi- 
fican8>: S;«l. ann.!; Tenala: K. W. Bruncrona i dupl. !, jfr Ale; »Pojo 
Sallvik prope Ekenas ad hortum efferata*: Ssel. herb.; Vihti p: Printz, 
jfr Flinck; [Mynamaki] »viljelty ja paikotellen metsistynyt, esim. Kallis- 
ten puistos8a» : Caj. Kasvist. — Nyl. Ekenas seminariet forvildad : Hayr. 
herb.; Ekenas >in pluribus locis prope praedium Vesterby efferata, in 
pascuo consaepto nomine »Hasthagen> collecta» : W. Wahlbeck!; >'Fager- 
vik! spontanea in horto ! et in Stor Ramsjo ad praedium » : His.; Inga 
Svartback: Brenner i Medd. XXIX p. 93!, jfr Brenn. vaxtf. p. 79, se 
harom langre fram ; Kyrkslatt Wohls i en gammal tradgard: E. Lindstrom ! ; 
Kyrkslatt Stromsby vid backstrand uara garden: Brenner!; >rr c. praece- 
dente [= Fr. vesca] in arboreto Horti botanici, ut videtur omnino spon- 
tanea» : W. Nyl. ; Helsingfors Sumparn forvildad, steril, och pa Degero 
Stansvik : Seel. ann. ; [Helsingfors] Turholm, torr ang, vildt vaxande : elev 
G. A. Andersson i dupl. ! ; Helsinge Hartonas gard : A. Thuneberg ! ; 
Thusby >forekommer alldeles vild» : Astr. & H.; Thusby Gammelby for- 
vildad nara tradgarden: Spel. herb. — Ka. Sakkijarvi »Hovi> : V. Krohn! ; 
Saima kanal Rattijarvi sluss vid hotellet: H. Buch ! ; r i Kaukola kyrkoby 
observerades nagra enstaka indiv., hvilka spridt sig fran en gammal trad- 
gard : Linden. — Ik. r vid Leiuikkala gard i Rautu socken : Malmb. ! ; 
Valkjarvi Veikkola »in prato eff.»: Lindberg!; Nykyrka [»Uusikirkko»] 
Sykiala banvall: 0. A. Grondahl! ; [»nicht haufig und nur hie und da in 
tiefer Wildniss-Walder . . . bei Parkala [»Pargola»], Levaschowo»: Meinsh. 
p. 99, se afven langre fram]. 

Sat. se langre fram. — Ta. Saaksmaki r eff . : Tikk. ; Hattula Pel 
kola inom tradgardsomradet : A. Wegel. ! ; Vanaja Aulango : K. Collin ! ; 
Vanaja Ingala »in colle silvatico cp, efferata, per multos annos persistens*: 
Saelan I — Kl. Valamo »in nemoribus efferata, fructificans*: Sa?lan ! 

Oaktadt arten, sasom framgar af det ofvanstaende, af Here forf. 
upptages eom vildt vaxande, torde den dock i vart land utan tvifvel bora 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 79 

betraktas sasom tillfalligtvia utkommen ur tradgardar. I Herb. Mus. Fenn. 
[ed. I] upptogs den bland de vildt vaxande arterna [fran Nyl.], men har 
utelamnats fran Herb. Mus. Fenn. 11, jfr 1. c. p. IX not, Mela Kasv. V" 
etc. I Nym. Consp. p. 222 och Suppl. p. 109 betecknas arten sasom »prob. 
introd.j, reap, ssine dubio primitus introd.'* i Sverige. I senare tid 
har emellertld Brenner uppgifvit, att densamma i Inga Svartback vore 
ursprungligen vild, se (Prot. 7, U, 1903) Medd. XXIX p. 93, dar ban nar- 
mare motiverar sin asikt. I anslutning hartill ma anforas, att jag a 
Sat. Karkku Kauniais under en foljd af j\r sag Fragaria elatior pa gards- 
planen, dar den sakerligen icke odlats, Mminstone icke under de sista 
15 a 20 aren. Forst da det namnda omradet anyo planerades, forsvunno 
dessa jordgubbsplantor, som jag stadse betraktat som ursprungligen for- 
vildade. Annu ma tillaggas, att Meinsh. fran I k., dar ban anser arten 
vara vildt vaxande, namner : sFriichte sab icb in der Wildniss noch nicht»: 
Meinsh. p. 99. Brenner betecknar arten i Inga sasom steril; se afven 
under Ab. 

Angaende odling' af tradgardssmultron eller jordgubbar hanvisar jag 
framst till Elfv. Ant. p. 82 '). Har ma tillaggas folj. Nordgransen upp- 
gifves vara vid Uleaborgs och Torneas breddgrader (65°— 66° Jat.): Ign. 
Geogr. p. 349 ^), jfr Elfv. Kult. p. 87 '). Senare namnes dock : Jordgubbar 
hafva odlats med framgang a Jolraa i Ob. Ylitornio [»Ofvertornea>] nara 
Aavasaksa: Turistf. Arsbok 1902 p. 80 i) och F. Tradg. 1909 p. 126 *). [Om 
deras odling pa nordsvenskt omrade namnes : Haaparanta medelgodt re- 
sultat : Birg. p. 59 ').] Fran annu nordligare trakter uppgifves L i. Toivo- 
niemi inford 1882 : Nordling p. 307 ^), jfr Elfv. Ant. 1. c. ; baren mognade 
i borjan af September: 1. c p. 315 2). Se f. o. Grotenf. p. 197 ') och 199 ^), 
Klingst. Nyl. p. 88 under namn af Fr. moschata, Stenr. p. 16 ^) och A. L. 
Backm. Fl. p. 26 % dar arten U])prakna8 bland dem, som odlas allmanl i 
O tn. Lappajarvi. 

I de fiesta nyare arbeten anvandes den aldre benamningen Fr. 
moschata Duch. I anslutning till Nym. Consp. p. 222 har jag dock fore- 
dragit namnet Fr. elatior Ehrh., eftersom flertalet uppgifter om arten som 
vildvaxande eller forvildad aro publicerade under detta namn. — Se f. o. 
langre fram. 



Sarskildt i senare tid hafva afven flere andra arter af slaktet Fra- 
garia varit foremal for odling i vart land; sa Fr. chilomsis Ehrh., Duch., 
Fr. virginiana Ehrh., Duch. och Fr. grandifhra Ehrh. afvensom hybrider 
emellan dessa arter. Fr. grandiflora, som af nagra florister anses som 
primar-hybriden Fr. chilomsis X virginiana, se t. ex. Mela Kasv. V, upp- 



') Under namn af jordgubbar, resp. ihyotymansikat*. 
') Under namn af tradgardssmultron eller jordgubbar. 



80 Fragaria elatior. 

togs som odlad i sodra Finland redan af Fries ; (uppg. i Hjeit Kann. p. 
73 not 2, rattas 1. c. p. 152). Vidare namnes om densamaia: >In Feunia 
colitur* : Trautv. Incr. p. '266, jfr Brenn. Flor. och Elfv. Kult. p. 87. Ett 
exemplar fran N y 1. Kyrkelatt Masabacka angsdikeskant vid vagen, [vii- 
xande i en] 6 m [>20 fot»] lang och 1,2 a 1,8 m [14 a 6 fot»] bred tat 
grupp: Brenner!, ar inlamnadt under namnet Fr. elatior, men tillhor en- 
ligt Lindberg Fr. virginiana. 

Angaende Fr. chiloijnsis och Fr. rirginiana se Elfv. Kult. p. 87, 
Mela Kasv. V" och Sjiel. raarj. p. 22—23. Af Fr. virginiana fdreligga i H. 
M. F. exemplar fran Nyl. Kyrkslatt Thorsvik »efferata in horto» : Sgelan! 
— Ka. Saima kanal Rattijarvi sluss vid hotellet: H. Buch ! ; — Sat. Kyro 
»[Hameenkyro] Marri kyokkitarha» : A. Sola ! ; exemplaren aro bestamda af 
Lindberg. 

Odannolikt ar icke, att manga af de under Fr. elatior bar ofvan 
anforda generella uppgifterna om »jordgubbar», »byotymansikat» etc , afse 
de nu senast omtalade arterna. 



Comarum pjilustre L. 

In tola Jere Fennia et Lapponia frequenter (vei fre- 
cjuentissime saepe) provenit; usque in inferiorem partem reg. 
alplnae progreditur. 

Fq in Fennia inveniri consentiunt plurimi auctores, cfr 
Till., Kalm, Prytz; Scand.: Nym. Consp. p. 222; P'enn.: Nym. 
Siippl. p. 109; per totum territorium plerumque fqq dispersum: 
Schedae p. 82, vide etiam Fl. Suec. p. 180, DC. Prodr. II p. 
583, Led. II p. 62-63, Grotenf. p. 113, Borg Beitr. p. 100, 
113, 134 et 139, Norrl. in Atlas p. 15 et 19, Lindb. subfoss. 
in Atlas p. 55 etc. 

Lapp. fenn. fqq in toto territorio : Hjelt & H.; [fq enum.: 
Birg. p. 104;] in pratis humidis vel udis, turfosis aperti.s et 
piniferis, abiegnis turfosis fq, (in lucis quoque hand infrequens): 
Blom Bidr. ; per partem silvaticam usque in subalpinam omnium 
Lapp, vulgare et in inferalpinis . . . Finmarkiae p: Wahlenb. p. 
148 et 149; fqq: Fellm. Lapp.; fq toto territorio usque ad Kon- 
gas prope Mare glaciale: Wainio Not.; Ounastunturit Raututun- 
turi in reg. alp.: Sandm. p. 29; fq in reg. silv. : Hult Lappm.; 
Utsjoki fqq: Ssel. kat.; per reg. subsilv. et subalpinam fq, supra 
terminum betulae vix adscendit,-Peldoaivi N 396 m, Kuarvekods 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 81 

h 400 m, Ailigas SV 400 m, Pietarlaultasoaivi S 30S m, Ham- 
masuro h 342 m [Rastekaisa h 415 m]: Kihlm. Ant.; e multis 
locis enum.: Arrh. ant.; Varangria australis e permullis (17) 
loeis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 372, vide etiam Blytt p. 1179 
etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq : Liest. ; fq in ripis de- 
pressis, vallibus rivorum etc. reg. subalpinae, st fq in fossis 
pallidum et ad rivos reg. alpinae: Linden Bidr. ; fq: Fries & 
Mart. p. (62).] 

Lapp. ross. fq : Fellm. Ind,; (p) (st pc): N. L Fellm.; e 
permultis locis enum.: Mela PI.; fq — fqq, suis locis ep in locis 
paludosis et in ripis reg. silv.: Linden Ant., vide etiam Beket. 
p. 559, Broth. Wand. p. 12 etc. 

Folj. uppg. om afvikande frekvens har jag antecknat; Al. st i<[: 
Bergstr. — A b. st fq : Arrh. Ann. ; Mietois och centrala delen af Myua- 
inaki [sMt ja Ft»] »8t fq, muuten fq» : Caj. Kasvist., dar narmare uppg. 
lamnas; fqq: V. E. Broth, och Weeks. — N y 1. fqq: Ssel. 0. Nyl. — [Ik. 
fqq: Meinsh. p. lOO.] — Sat. st fq: Malmgr. ; p — fq och st op — cp, uppr : 
Hayr. Bjorneb. — Ta. st f q : Borg Tiet, — Kol. fq-fqq: Elf v. — Oa. 
st f q : Malmgr. — S b. f(jq : Mela. — Kon. fqq: Norrl. On. — Om. fq- 
fqq: A. L. Backm. Fl. — Ok. fqq, i Caj. or. f q : Brenn. Obs. — Ob. fqq: 
Brenn. Obs., Leiv., Keckm. och Hjelt & H. 

Angaende ex. i PI. Finl. exs. N:o 266 namnes : jNyl. par. Ekenas 
Tvarmiuue Krogen leg. J. A. Palmeu». 

Nagon gang upptrader Comanon mer eller mindre ymnigt, se Caj. 
Kasvist., Hayr. Stud. p. 167, Stenr., A. L. Backm. Fl., Kyyhk. litt. etc. 
Uppgifter om sattet for dess forekomst inga f. 6. t. ex. Hayr. Stud. p. 
167, Laur. Vaxtf. p. 10 o. 11, A. L. Backm. Fl., Leiv. Veg. p. 199 etc. 

Som fossil ar arten funuen pa ett stort antal stallen, se G. And. 
p. 101 ; sedan dess hafva yttermera talrika fyndorter tillkommit. 

Om formerna hos Comarum redogor J. G. Gunnarsson i Bot. Not. 
1914 p. 217—224 i uppsatsen »Harighetens variationer hos Potentilla pa- 
lusfris (L.) Scop.». Har omnamnas bl. a. f. typica fran Finland: 1. c. p. 
219 afvensom f. glandulosa fran Nyl. Ekenas Tvarminne Krogen jhumidis 
loci8» 2, VII, 1906 (Falmen): 1. c. p. 220. Hvardera formenbeskrifves i 
uppsatsen. 

Afven namnes: »Lehdet joskus paaltakin pain huomattavasti ho- 
peanhohtaisia* : Kyyhk. litt. 

Potentilla fputicosa L. 

In hortis saepe colitur. 

Om. Nykarleby fullt hardig, har blommat i Ob. Uleaborg och i 
Simo, Sb. Suonenjoki 4-5 dm hog, vacker (Kihlman): Elf v. Ant. p. 82—83. 

Typis impr. "j^ 1915. 6 



82 Potentilla fruticosa. 

I Ale. Ill kallas arten allm. odl. — Brenn. Flor. uppgifver odl. 1. t'orvil- 
dad ; den senare delen af uppg. hanfor sig sannolikt till Brenners notis i 
Medd. XV p. 218, dar en smalbladig och smablommig form, tagen af 
elever vid harvarande realskola [i Heleingfors], omnamnes easom forevisad 
af Brenner. [Nagon speciell fyndort uppgifves icke 1. c] I Mela Ka8v. 
II— V upptages arten endast sasom odlad. — Uppg. om odlingen inga 
f. o. atm. i Elfv. Vedv. p. 36, Om. Lappajarvi odlad a herrgardar: A. 
L. Backm. Fl. p, 25. —Ob. [Uleaborg] ^Puistikoissa viljeltyna* : Leiv. 
Putk., jfr Leiv. Den uppraknas bland arter, Hom kunna odlas anda till 
Tornea : Puut. 3 900 p. 34. Utom P. fruticosa upptages i Elfv. Vedv. p. 36 
fyra andra odlade arter af slaktet Potentilla. 

Af detta elakte hafva i Finland under senare tid tillkommit flere 
arter och former (se t. ex. Medd. XXIV p. 119). Da dessutom ett par 
odlade (resp. forvildade) arter upptagits i Conspectus, blef det nodvandigt 
att franga artuppstallningen i Herb. Mus. Fenn. II. Den ordning, som 
bar foljes, bar foreslagits af Lindberg. 

Potentilla pupestpis L. 

Duobus saltern loeis Fenniae australis adventicia occurrit. 

Nyl. Ekenas »ad textrinam Pojoensem . . . spec, unicum observa- 
tum»: W. Wahlbeck ! — Ka. Viborg Liimatta nara tradgarden, observerad 
manga somrar pa samma stalle: Thesleff 18911, jfr Mela Kasv. V och 
Ale. IV. 

Potentilla iimltifida L. 

Perpaucis tantum locis Fenniae et Lapponiae orientalis 
inter 66^ 52' et 67^ 10' lat. et circ. 50^ long, adhuc visa est. 

Lapp, or.: Fries et Nym. Consp. p. 223. 

Kk. Knjasha in rupe praerupta: J. Hamalainen & S. Ju- 
selius!, cfr Medd. XXVI p. 67 et 74. 

Lim. in campis siccis ad pagum Kantalaks [»Kandalax»] 
Lapp, ross.: Spic. II p. 6 et 7, ubi plene describitur nomine 
P. multifida var. Lapponica, cfr N. I. Fellm., ubi eadem de- 
scriptio, 1. c. p. XXV et XXXVIII; spec, e Kantalaks retulerunt 
F. Nylander!, Sahlberg!, Malmberg! et Lindberg!; Kantalaks rr: 
Broth. Utdr. p. 132 et Broth. Wand. p. 4!, vide etiam infra. 

Den inom vart flora-omrade forekommande formen kallas af fler- 
talet finska botanister var. lapponica F. Nyl. Emellertid anforea : »P. niul- 
fifida var. lapponica F. Nyl. anses af [d:r H.] Siegfried [i Winterthur] sy- 
nonym med P. multifida L, non auct.»: Lindberg i Medd. XXIV p. 119. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 83 

Tillaggas ma, att om denna form namnes: »Planta lapponica (Malmberg!) 
varietatem subsordidam (lapponicam F. Nyl.) constituit*: Xyra. Consp. 
p. 223. 

Lim. Efter det Beket. p. 558 citerat N. I. Fellmans uppg. tillagges : 
»Srednjaja Luda (Kudrawtsow)». Antagligen afses nagot berg i narheten 
af Kantalaks [Srednjaja Luda = mellersta klipporna] och icke Srednji i 
Lt. — Ytterligare ma anforas, att P. multifida uppgifves vara funnen a 
kyrkbacken vid Kantalaks af vensom nara byn a Akerrenar : Mela PI. — 
Brotherus' sterila exemplar ar insamladt »ad marg. viae arenosae . — Lv. 
I det referat af forhandlingarna vid motet 3, III, 1900, hvilket ingar i 
L. Y. 1900 p. 79, uppgifves P. ynultifida vara inlamnad af lyceisterna [J.] 
Hamalainen och [S.] Juselius »Varsugan Lapista». Exemplaret ar emel- 
lertid fran Kk. Knjasha, hvilket afven framgar af det fullstandigare refe- 
ratet i Medd. XXVI p. 67. 



Potentilla sericea L. 

Unico tantum loco Kareliae circ. 61^ 4V adhuc lecta est. 

De distributione vide Medd. XXV p. 22 et Lindb. Pfl. p. 
13, cfr etiam Norrl. in Atlas p. 9 et Lindb. in Atlas p. 88. 

Kl. [Sortavala] in fissuris rupium montis Linnanvuori in 
insula JVIakisalo: G. Lang! & Wegelius! in (Diar. 5, XI, 1898) 
Medd. XXV p. 22, cfr 1. c. p. 29, L. Y. 1898 p. 192, Bot. Not. 
1898 p. 284, Lindb. Alch. p. 150 etc., vide etiam Medd. XXIV 
p. 119; spec, ex eodem loco leg. Palmgren! et A. R. Ruoranen! 

I Medd. anvandes oftast f5r denna art namnet P. dasyphylla Bunge. 
Lindb. Enum., Lindb. Pfl., Ale. IV etc, anvanda namnet P. sericea L. ; i 
Mela Kasv. V och Norrl. in Atlas kallas den P. sibirica Wolf. Lindberg 
namner, att P. sericea L. innefattar en mangd former. P. dasyphijlla ar en 
form af P. sericea med ofvan glatta eller taml. glatta blad. Var form ar 
emellertid ofvan starkt harig: Lindb. comm. 

Potentilla atrosang-uinea Lodd. 

In hortis interdum colitur, efferata rarissime inveniri indicatur. 

Ej sallan odlad i tradg., nagongang fOrv.: Ale. IV, jfr Mela Kasv. 
V. — Sb. lisalmi Runni: A. W. Lindstrom!, jfr Brenner i Medd. XXXII 
p. 14, dar narmare detaljer om forekomsten meddelas. (I Helsingfors Po- 
sten 1905 N:o 304 uppgifves beroende pa ett misetag att arten vore fun- 
nen i Ta. Kangasala). 

Ett exemplar, antagligen ursprungligen odladt, foreligger fran Nyl. 
Fagervik : Hisinger! 



84 Poteutilla nivea. 

Poteiitilla Divea L. 

In summis montibus alpinis aut subalpinis Lapponiae 
raro occurrit; etiani in par. Kuusamo Fenniae maxime 
septentr.-o/u'entalis lecta est. 

Lapp.: Nym. Consp. p. 229; Fenn. bor. (Kuus.): Nym. 
Suppl. p. 112, vide etiam DC. Prodr. II p. 571, Led. II p. 57, 
Medd. XXIV p. 110, Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 134, 137 et 
145, item Lindb. in Atlas p. 37. 

Kuus. r Buskeakallio ad lacum Paanajarvi: Nyberg!, 
Silen! et Sahlberg!, cfr N. I. Fellm., Wainio Kasv. et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 139; spec, indidem etiam leg. A. R. Ruoranen!, 
Montell! et W. Brenner!; Kitkajoki Paaskosenkallio! prope 
Juuma in fissuris rupium et alio loco prope Jauma: Broth, lilt., 
cfr Broth. Bar. 1883; Paask6s[en]kallio, Buskeakallio: Hirn Fort, 
vide etiam A. L. Backman in Medd. XXIX p. 113; Oulankajok 
ad Sarvisuvanto! [inter Ahola et Savilampi] in rupe [»klippvagg»] 
in monte infra Savilampi!, Taivalkoski, Buskeakallio ad Paana 
jarvi sp in fissuris rupium: A. L. Backm. comm., cfr Medd 
XL p. 1()1; Kuolajarvi [»Salla»] in fissuris rupium ad Janis 
kongas : Borg & Bantaniemi ! 

Lk. Kuolajarvi Pyhakuru st cp: Edv. af Hallstr. !, vide 
infra. — [L. ent. in alpibus ad Enontekiiiinen [»Enontekis»]: 
Fellm. Lapp.; reg. alp. p: Lsest., spec, e Peltsana!; Koltapahta: 
Malmberg!, cfr Norrl. Lappm. p. 265; Peltsana [»Paltsama»], 
Pallus: Fries & Mart. p. (70), vide etiam Hartm. p. 290 etc.; 
Linden Bidr. non comm.] 

Lim. Hibinii [»Chibina»] rr (Selin!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. 
XXXIV et Beket. p. 559; Seredna! ad Kantalaks et Shelesna: Mela 
PI.; cp in monte subalpino Shelesna prope pag. Kantalaks: Broth. 
Wand. p. 4!; Hibina [»Umbdek»] rr in reg. alpina: Broth. Wand. p. 
8; Lujauri urt ad rivulum Kaltuaj prope Seidjavr in reg. alpina su- 
periore ad rupes loco occulto pc : Kihlman ! — Lt. Vogoaivi: Fontell ! 

Selin 27, XI, 1862 primus Museo dedit, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 10. 

Wahlenb. p. XVI uppraknar P. nivea bland arter, hvilkas hemlaud 
ar Sibirien. — Lk. Om artens forekomst i denna provin.s namnes ytter 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, >>':o 1. 85 

niera: >Enligt hvad jag i sotnmar konstaterat, tinnes denna art endast pS. 
de bergafsatser i regionens inellersta del, dar jag redan ar 1909 upptackte 
densamma, och ar den salunda sallsynt i P^'hakurnj : Edv. af Hallstr. 
aug. 1910. 

Potentilla*) argentea L. 

In Fennia austroli frequenter, media in parte satis 
frequenter vel passim videtur provenire; ad septentrionem 
versus in occidentali parte usque ad 65"^ 50' , orientali autem 
in parte multo minus longe progreditur. 

Kalm; saepius in agris: Gadd Forsok III p. 171; in pa- 
scuis siccis fq; Prytz; in locis apricis siccioribus et in rude- 
ratis per provincias australes et medias ad Vasa, Nykarleby, 
Jorois: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. 
exc. . . .: Nym. Consp. p. 224; exc. etiam Lapp. plur. et Fenn. 
bor.-or: Nym. Suppl. p. 110, vide etiam DC. Prodr. II p. 577, 
Led. II p. 47-48, Liro Ured. p. 432 et NorrL in Atlas p. 16. 

Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergr. — Ab. fq: omnes fere 
aiict., vide infra. — Nyl. fq: omnes auct., vide etiam Medd. 
XXXVII p. 160. — Ka. fq: Blom et Linden. — Ik. (p): Malmb.; 
[ubique fq: Meinsh. p. 102]. 

Sat. (p): Malmgr.; p — fq, ad ostium [»deltat»] deest, st 
cp — cp . . . Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb.; fq: Hjelt. — Ta. 
st fq: Leop. et Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; 
st fq in rupibus et aliis locis siccis, sp: Borg Tiet. ; st fq: Wainio 
Tav. or. — Sa. fq: Hult. — Kl. fqq: Fl. Kar.; [Parikkala] st 
fq: Hann.; f q : Backm. et Hjelt. — Kol. st fq in reg. silv. et 
coll.: Elfv. 

Oa. p: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. 
— Sb. (fq): Enw. ; p: Mela et M. & J. Sahib.; Maaninka! Kin- 
nulanlahti fq, Polja compluribus locis, ceterum rarior: Kyyhk. 
litt.; Pielavesi: Lundstr.; multa spec, in H. M. F. inprimis e 
vicinitate oppidi Kuopio! — Kb. Kide fq: Brand.; Liperi! (fq): 
Eur. & H.; Eno Jakokoski: Wainio ann.; st r [Lieksa] pag. 



') Plurimas huius generis species recensuit D;r H. Siegfried in Win- 
terthur a. 1897, vide Medd. XXII p. 116-119. 



86 Po ten til la argentea. 

Koli in praedio Lahnaaho in coUe sicco et nonnullis locis in 
australi territorii parte st pc: Axels. Piitk.; ad oppidiilum Nur- 
mes st fq, ceterum non visa nisi ad Lieksa: Wainio Kasv. — 
Kon. fq saltern per partes interiores, Saoneshje ad Schungu 
fq, Velikaja-guba: Norrl. On.; ad lacum Santalo: Selin!^), vide 
etiam Giinth. p. 37. 

Om. p: Hellstr. [spec, e Gamla Karleby! ad f. pe/'mc?sam 
pertinet]; rr Lappajiirvi in prato praedii sacerdotis, Nykosen- 
niemi in colle sicco (Nystrom), Evijarvi in vicinitate templi 
[»kyrkobyn»] (alumn. Hamren): A. L. Backm. Fl.; p: Tenn. 
[spec, ex Haapajarvi! ad i. perincisam pertinet]; Pyhajoki r 
Hyytama: Lackstr. — Ok. r Paltamo Mattila: Must.; rr Paltamo: 
Brenn. Obs., forsitan adventitia, vide infra. — Kp. nondum 
certe indicatur, vide infra. 

Ob. p ad Oram, in par. Simo usque ad Ruona: Brenn. 
Obs., spec, e Kemi ValmariP); [Uleaborg(!)] (fqq): Leiv.; Simo 
Marrostenmaki: Brenn. herb.; Kemi, sed rarior: Jul. p. 285, 
cfr M. Castren p. 334; in collibus apricis p in regione litorali. 
st r in valle fluvii Simo Ylikarppii et Ruona: Keckm.; Kemi 
{st fq) in parte inferiore: Rantaniemi; Kemi Kallinkangas et 
inter Tornea et fluvium Raumo, magis ad meridiem versus 
frequentia subito augetur: Hjelt; [Alatornio] p: Hougb. not.; fere 
ad Tornea: Herb. Mus. Fenn. II p. 139; [inter Tornea et Kalix 
p: 0. R. Fries p. 162]. 

Ab. fqq: V. E. Broth, och Weeks.; fq — st f q : Caj. Kasvist., dar 
narmare uppg. lamnas. — Nyl. st cp : Stenr. — Ok. Mahanda ar arten 
tillfallig i Paltamo; fyndorten snurmella* : Must, syues mig tala harfor, 
jfr folj. uppg. — [Kianta] suseampia kappaleita Lehdon v. 1907 kylvetyssa 
heinapellossa Keralaiikylassa» : Kyyhk. litt. ! ; det synes mig otvifvelaktigt, 
att arten har, som afven Kyyhkynen framhaller, upptradt tillfalligt, jfr 
Brenn. bidr. — Kp. Anmarkningsvardt ar, att ingen fyndort for P. 
argentea upptages i Bergr. Ant. Arten angifves val sasom »allman 
ofver hela omradet* : Sahib. Bidr., men denna uppg. hanfor sig s&ledes 
icke till Kp. Visserligen upptages den harifran [!>Poc.>]: Mela Kasv. V, 
men sistnamnda uppg. beror mahanda pa nagot misstag. — Ob. Fran 
Uleaborgstrakten namnes: j>Koko alueella vilhemman huomattavassa maa- 
rassa> : Leiv. Putk. Som artens nordgrans pa svenskt omrade angifves 



') Haec specimina determinavit Siegfried 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 87 

Neder-Kalix— Haaparanta : Birg. p. 82 ; senare omnamnes den dock fran 
L k. Pajala: Birg. Till. p. 72. — Lapp. ross. P. argentea uppraknas bland 
arter, som aro lika allmanna bade i Petersburg och pa Kolahalfon: Ku- 
drawtsow p. 260; oriktigheten af denna uppg. ar stalld utom allt tvifvel. 

Forutom de i det foljande upptagna formerna omnamnas var. 
sordidn Fr. och virescens Wahlenb. t. ex. i Mela Kasv. IT — IV, dar de be- 
tecknas sasom sallsynta eller mycket sallsynta. I hvad man dessa former 
sammanfalla med de af Siegfried uppstallda, torde vara tamligen vanskligt 
att afgora. (Om var. nivea A. Bl., som afven upptages i Mela Kasv. 1, c., 
och var. dissecfa Wallr. se under var. tephrodes.) 

Hufvudformen kallas var. discolor: Meinsh. p. 102 m. tl. 

Af koUektivarten P. argentea L. aga vi enligt Siegfried's bestam- 
niugar 6 olika former: 4 arter och 2 varieteter, naraligen P. argentea L. 
med varieteterna perincisa Borbas och perdivisa Borbas, P. incanescens 
Opiz, P. tephrodes Reichenb. och P. argentata Jordan : Lindberg i (Prot. 
12, II, 1898) Medd. XXII p. 118. Flertalet af de exemplar, som till- 
hora dessa former, aro visserligen inlamnade under namnet P. argentea, 
men da a andra sidan de fiesta af dessa exemplar tillhora hufvudformen 
(= f. discolor), ar det min asikt, att de of van berorda uppgifterna fOre- 
tradesvis afse denna. Af denna anledning bar jag ej heller uppraknat 
de manga exemplaren fran A 1. — Kb., hvilka aro bestamda af Sieg- 
fried. Hvad de af Siegfried sarskilda formerna angar, torde det emeller- 
tid vara vanskligt att pa grund af hans bestamningar identifiera de- 
samma, heist nagra af dem synas vara mer eller mindre tillfalliga af- 
vikeleer; de under senaste tid tillkomna exemplaren i H. M. F. aro ej 
heller konsekvent sarskilda. Detta galler speciellt f. perincisa, hvilken for 
ofrigt icke synes vara synnerligen sallsynt, jfr Medd. XXIV p. 119. Da 
det a andra sidan kan vara af iutresse att ik kannedom om Siegfrieds 
bestamningar, anfor jag dem fullstandigt, hvarvid jag dock i anslutning 
till Mela Kasv. V betecknar perincisa och perdivisa sasom former, de 6f- 
riga sasom varieteter. 

F. perincisa Borbas. Se angaende utbredningen Lindberg i Medd. 
XXIV p. 119. — Ab. Uskela; E. J. BonsdorffI — Nyl. Inga Svartback: 
Brenner! [bestamd af Kihlman]; Hogland Pohjaskorkia: Brenner!; Hogland 
[>Suursaari»]: E. Nylander! — K a. Kirvu Kuismala: Linden! — Sat. 
Karkku: Hjelt!; Sastmola: Malmgren ! — Ta. Asikkala! och Jamsa!: 
Niklander. — O a. Solf »3 km ad meridiem versus a deversorio Rimal in 
rupe»: Hedv. & Hj. Hjelt! — O m. Gamla Karleby: Hellstrom ! ; Haapa- 
jiirvi stenbacke [i] kyrkbyn: Tennander! 

F. perdivisa Borbas. Ik. Valkjarvi Veikkola »in coUe arido arenoso 
una cum P, intermedia^ : Lindberg!, jfr Medd. XXIV' p. 51 och 119. 

Var. argentata (Jord.) Ab. Lojo Lindkulla »in colle aridos: Lindberg!, 
jfr Medd. XXIV p. 27, 51, 61 och 119. 



88 Potentilla argentea var. incanescens. 

Potentilla argentea var. incanescens (Opiz) Focke. 

Cum forma tijpica varior, ut videtu?', occurrit; ad sep- 
tentrionem usque ad 63^ 8' inveniri indicatur. A. 1897 apud 
nos rite distincta, quam ob rem distributio non satis explo- 
rata videtur esse. 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXIV p. 119, cfr 
Brenn. Flor. 

Ab. Lojo Kaikuma: R. Krogerus ! — Nyl. Pojo [verisi- 
militer Ekenas] Tvarminne in agro arido una c. P. argentea: 
Kihlman!; Inga Svartback p: Brenn. vaxtf. p. 79, complura spec, 
in H. M. F. !; Kyrkslatt Varnas: Brenner!; Borga: J. V. Johns- 
son! i) — Ka. Viborg: Fl. Ingr. p. 321. — [Ik. rarior quam f. 
typica, p cum eadem in plagis magis cultis: Meinsh. p. 102.] 

Sat. Euraaminne »Linnamaa slottsruiner> : C. G. Bjorken- 
heim!; Viljakkala Inkila in margine agri: Kihlman! — Ta. 
Sysma Nya Olkkola: Unonius!^) — Sa. Yillmanstrand Parkka- 
riia in colle aprico arenoso: Saslan!^); Imatra: Fl. Kar. p. 321. 
— Kl. Kronoborg ad pontonem, ubi naves vaporiferae appelluntur: 
G. Lang!; Uukuniemi: Nikl.! ^); Sortavala Makisalo! in gradu 
montis ad meridiem versus et Sortavala Kirjavalaks! in declivi: 
Palmgren, spec, e Sortavala Makisalo Linnavuori etiam leg. G. 
Lang! — Kol. Mandroga: Elfving! i); Vosnessenje in monte: 
Lindroth & Cajander!; Petrosavodsk: Simming!^) 

Sb. Jorois Jarvikyla Rantahovi ad marginem fossae: Lind- 
berg!; Maaninka in margine agri praedii Kinnula: Kyyhk. litt.! 

1 Mela Kasv. V upptages var. incanescens afven fran Kon. och Kton. 

Potentilla argentea var. tephrodes Reich. -) 

In Ferinia australi, quantum scimus, raro occurrit. 

De distributione etc. vide Lindberg in Medd. XXIV p. 
(118-) 119. 

Ab. Vihti in monte Kauppila ad Kirvela: Sselan!; Nystad 
[»l]usikaupunki»] Birkholm Kapyli: Hollmen! ^) — Nyl. [Ekenas] 
Tvarminne in statione zoologica in insula Jofskar: Wecksell!, 



') Haec specimina determinavit Siegfried. 

''■) P. argentea var. absint hi folia (Tratt.) apud Ascherson. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 89 

Spec, determ. Lindberg; Inga Svartbiick in campo herbido [»angs- 
backe»]: Brenner! — Ik. Koivisto [»Bjork6»]: J. V. JohnssonP) 
[= Ka. : Mela Kasv. V]; Valkjarvi Pahkinamaki in declivi are- 
noso aridissimo: Lindberg! ^), cfr Medd. XXII p. 76 nomine var. 
dissecta Wallr. et Mela Kasv. IV. 

Ta. Koskis: A. Norring! i) — S a. Villmanstrand Park- 
karila in campo arenoso arido: Saelan ! ^); Nyslott »[Savonlinna] 
Kylpylaitoksen puisto»: A. Kettunen !, spec, determinavit 
Lindberg. 

Det bor kanske framhallas, att nagra af de exemplar, hvilka Sieg- 
fried bestamt till P. tephrodes, blifvit inlamnade under namnet P. argentea 
var. incanescens ; se f. o. under denna. 

Var. 7iivea A. Bl. Al. Jomala 6 och lierstades i skargdrden: Laur. 
Fort, afser mahanda var. tephrodes : atminstone ar Johnssons exemplar 
fran Ik. BjOrko inlamnadt under namnet nivea. 

Potentilla iiorvegica L. 

In maxima parte Fenniae australis et mediae satis 
frequenter vel passim occur rit, in maxime austro-occidenta- 
libus autem provinciis r^arior aut non inveniri indicatur. Ad 
septentrionem versus, quamvis rara aut rarissima, usque ad 
69^ 30' lecta est: in Lapponia orientali nondum reperta est. 

Kalm; in Finl. boreali et mediali p: Prytz; in Lapponia, 
Norvegia etc.: DC. Prodr. II p. 573; Scand. exc. Lapp.: Nym. 
Consp. p. 228; Fenn. cum Lapp. occ. : Nym. Suppl. p. 112, 
vide etiam Led. II p. 36 et Medd. XXIV p. 117. 

Al. nondum observata est. — Ab. (r): Zett. & Br.; prope 
arcem in agro, etiam in Lojo (Ann. ad Till.): Leche p. 12, cfr 
1. c. p. 18; in vicinitate opp. Abo et in Pargas st r: Arrh.; 
Pargas (rr): Adl.; [Pojo] p: A. Nyl.; Bromarf st fq: Sand. ; Muu- 
rila p: Benv.; st fq: Sel.; (fq): Printz; st fq: Flinck, cfr W. 
Nyl. p. 204; st fq: V. E. Broth, et Weeks.; stfq — p— r, enum.: 
Caj. Kasvist., quem 1. inspicias; Nystad Birkholm: Hollm.; So- 
mero: K. L. Sagulin in herb. lyc. n. — Nyl. p: His.; st fq, pc: 
Stenr.; st fq: W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl., vide etiam Brenn. For. 



') Haec specimina determinavit Siegfried. 



90 Potentilla norvegica. 

p. 132-133; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. p: Blom; p, 
maximam partem in clivis deustis: Linden. — Ik. p: Malmb.; 
[baud r, inprimis fq in plagis turfosis ad septentrionem versus 
a [S:t] Petersburg: Meinsb. p. 101-102]. 

Sat. st fq: Malmgr. ; p et pec— st pc, enum.: Hayr. 
Bjorneb., quern 1. inspicias; p — st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop. 
et Knabe Fort.; fq: A. Wegel. et Asp. «& Tb ; st fq: Norrl. s. 
6. Tav. ; fq: Bonsd.; st fq, sp— spec. soHt.: Borg Tiet. ; st fq: 
Wainio Tav. or. — Sa. (fqq) saepe cp: Hult. — Kl. p: Fl. Kar. 
et Hann.; Valamo st fq: Sael. ann.; fq: Backm.; st fq: Hjelt. — 
Kol. per totas regg. silv. et coll.: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; p — st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: 
Brotb., vide etiam Prim. p. 49. — Sb. baud infrequens: Enw. ; 
p: Mela et M. & J. Sablb.; Pielavesi: Lundstr. — Kb. Liperi 
fq in deustis: Eur. & H. ; Polvijarvi st fq: Seel, ann.; st fq, sp 
in variis territorii partibus: Axels. Putk. ; st fq in vicinitate lac. 
Pielisjarvi et Viekijiirvi et visa usque ad Maanselka et in inte- 
riore parte ad Saramo: Wainio Kasv. — Kon. etiam ad One- 
gam: FI. Kar.; st fq, Saonesbje ad Velikaja-guba, in reg. occ. 
ad Mokko: Norrl. On., vide etiam GiJntb, p. 37. 

Om. p, frequentior in interiore parte: Hellstr., cfr 1. c. p. 
137, spec, e Perbo!^); p, pc: A. L. Backm. Fl., spec, e Vindala 
Viitaniemi! et Alajarvi Paavola!; p in interiore parte: Tenn. 
Ok. Paltamo Paltaniemi! i), Sotkamo Pollyvaara! ^) et Puolanka 
Iso Ayla: Brenn. berb.; r Kajana ad Amma prope Kalkkisilta: 
Must.; p: Brenn. Obs., ubi superiores enumerantur; rr [Kianta] 
unic. spec, ad officinam Amma: Kyybk. !; Kianta nonnullis locis 
ad officinam Amma! et unicum spec, in agro ad [Suomela] prae- 
diolum Hulkkonen! prope templum, etiam complur. spec, ad 
Keralankyla Lebto in agro 1907 gramine consito: Kyybk. litt., 
cfr Brenn. bidr. — Kp. in parte australi st fq circa Siesjarvi 
inprimis in vicinitate Paadane! ^), in deustis saepe cp, media 
in parte pc c. 4 km ad meridiem versus a Sjagarvi ! ^) et Eba- 
tysvaara pc in deusto: Bergr. Ant.; Wainio Kasv. ex bac parte 
non comm. 



Haec specimina determinavit Siegfried. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 91 

Ob. in parte septentrionali [»Nor.»] st r, in parte maxima 
[»Obor.»] (rr): Brenn. Obs., ubi seqiientes maximam partem 
enumerantur; Liminka: Hellstrom I^); Muhos ad praedium sa- 
cerdotis: Brenn. herb.; Uiea: Eberh. ; Uleaborg locis cultis, 
quamvis baud fq: Zidb.; [Uleaborg] p pc Raatinsaari, Hietasaari, 
Linnansaari in pratis et campis: Leiv. putk., cfr Leiv. ; p in 
regione litorali: Keckm.; Kemi st r: Rantaniemi, cfr M. Castren 
p. 334; [Alatornio] st r ex. gr. ad Torpa: Hougb. not.; Alkkula 
ad flumen Torniojoki: Nyberg! ^); r et semper pc Rovaniemi 
Tolonen, Tarkiainen et Tervo! ^), Ylitornio [»Ofvertornea»] Ten- 
geli: Hjelt & H. — Kuus. in Lapponia Kuusamoensi: Jul. p. 
285, cfr Wainio Kasv., confirmatione autem indiget. — Kk. 
Kiestinki Valasjoki et Oulanka Kankahinen: Wainio Kasv., spec, 
ex Oulanka Siprinki!^); Koutajarvi: Mela PI. 

Lk. r et pc Kolari Mona unum spec, tantnm visum et 
Jokijalka! 1): Hjelt & H.; rr »in propatulo iuxta Anneberg uni- 
cum spec. legi» : Blom Bidr., cfr Wainio Not. et 1. c. p. 31; 
Kuolajarvi [»Salla»] in agro pagi Vuorijarvi: Borg & Ranta- 
niemi! — Li. in Varangria meridionali ad ripas fluminis Paats- 
joki [»Pasvigelv»] infra catarrhactam inter Goalsejavre et Bosso- 
javre ab omni cultura remotissima, sed pec, lecta tamen bene 
evoluta: Norm. p. 261, cfr Norm. Ft. Spec. p. 381, Blytt p. 
1181, Herb. Mus. Fenn. II p. 139 etc., vide autem infra. — 
[L. ent. Hietajarvi: Malmberg! i), cfr Diar. 2, XI, 1867.] 

Sodra el. vastra Finl. : Fries ; uppg. iir uppenbarligen vilseledande. 
— Lk. P. norpegica uppraknas bland arter, hvilka finnas i sodra Lapp- 
marken, men saknas i nona Sodankylas barrskogsregion : Hult Lappm. 
p. 40. Fran det nord-svenska omradet namnes: r Kengis vid bruket, in- 
ford med fro (Brnndin): Birg. p. 104, jfr 1. c. p. 84. — Li. Da arten icke 
blifvit aterfunnen sedan 1864, torde den val bora betraktas sasom till- 
fallig pa detta stalle. 

Potentilla nopvegrica f. ruthenica (Willd.) -) 

In Fennia raro occurrit; ex australibus promnciis usque 
ad 65^ 45' adnotata est. 



*) Haec specimina determiuavit Siegfried. 

-) P. norvegica var. varians (Moench) Ascherson & Graebner. 



92 Potentilla norvegica f. ruthenica. 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXIV p. 117. 

Ab. Abo: I. Ringbom!!) — Ik. Metsapirtti : Malmberg! i); 
[cum f. typica: Meinsh. p. 101]. 

Sat. Karkku: Hjelt'.i) ~ Ta, Sysma Nya Olkkola in 
horto: Unonius! ^) — Sa. Villmanstrand in ruderatis: Sselan! i); 
Lappvesi Lauritsala: A. H. Brotherus ! ^) — Kol. Vosnessenje 
in agro: Lindroth & Cajander! 

Oa. i^appo ad marginem fossae in prato: Lindberg!, cfr 
Medd. XXVII p. 49. — Tb. Laukaa: BrotherusM)— Kb. Liperi 
Simananniemi! 1) et Leppalaks! ^): Europaeus & Halistrom. — 
Kon. Kishi in agro: Lindroth & Cajander! 

Ob. Uleaborg: [auctor non indicatus] ! i); r cum superiore 
[P. norvegica] Kemi Kallinkangas, Simo Marrostenmaki: Keckm., 
cfr de his Brenn. Obs., ubi rr inveniri indicatur. 

Siegfried betecknar pa etiketterna denna vaxt sasom en sarskild 
art, Lindberg daremot framhaller, att P. rutJtetiica »8ynes vara en i P. 
norvegica ofvergaende obetydlig form»: Medd. XXIV p, 117. 

I H. M. F. II p. 78 upptogs f. rutlt-enica endast fran K b. och O b, 

Flertalet af de aldre exemplaren ar inlamnadt under namnet P. 
norvegica, ett par dock afven under namn af P. intermedia. 

Potentilla intermedia L ') 

Forma typica apud nos, quantum scimus, plerumque 
rara est, etsi a partibus maxime austro-orientalibus, ubi 
nonnuLlis plagis maiore frequentia indicatur, usque ad 63^ 
30' lat. et ultra ad septentrionem versus observata est. In 
partibus occidentalibus et maxime septentrionalibus vix nisi 
adventicia occurrit. Haec species cum his primum temporibus 
apud nos rite distincta sit, distributio nondum satis explorata 
videtur esse (vide sub varietate). 

Fenn. or. (var.): Nym. Consp. p. 225, vide etiam Lindb. 
Pfl. p. 14. 

Nyl. Kyrkslatt in aggere viae ferratae prope stationem 
minimam [»plattform»] Getberg: Lindb. comm.; Helsingfors in 



') Haec speciraina determinavit Siegfried. 
') a typica. Rnpr. 



2 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 93 

montibus Observatorii: Hull herb.; Helsingfors prope viam fer- 
ratam: Arrh., Hollm. et Kihimanli); Helsingfors Tolo prope 
cisternam aquae [> vattenborgen»] : Brenner!; Somas ad statio- 
nem viae ferratae: A. Lindfors! [his locis verisimiliter adven- 
ticia], vide etiam infra. — Ka. ad canalem Saimaa: Wainio 
herb. [spec, forsan inc.] -- Ik. Nykyrka Peri^jarvi ad marginem 
viae pubHcae: Lindbergh), cfr Medd. XX! p. 5; Nykyrka Mu- 
stamaki prope stationera viae ferratae: 0. A. Grondahl! -) 

Sat. Karkku Jiirventaka [Linnais]: Printz!-) [certe adven- 
ticia, vide infra]. — T a. Tampere in margine viae: Sola! '); 
Tampere loco arenoso prope ripam lacus Pyhajarvi: 0. Collin! 
nomine P. intermedia b) Heidenreichii [his locis forsitan ad- 
venticia]; [Hollola] circa Upila et Hersala in marginibus agri, 
Evo : Norrl. ant. [nonne ad (:{ spectat?] ; Kuhmoinen in parte au- 
strali prope Harmois ad viam: Hult comm. — Sa. Lappvesi 
Parkkarila prope Villmanstrand in litore arenoso lac. Saimaa! i)"-) 
et Villmanstrand ad vias in castro!^)^): S?elan; Lappvesi Lau- 
ritsala: Seel. herb. — Kl. Parikkala: M. Werving! i) -); [Parik- 
kala] p Hiiotikkala, Koitsanlahti, Tyrja, Melkoniemi, Mentolahti 
et Kivijarvi: Hann., cfr Linden p. 137 -); Sortavala Tulolan- 
saari in insula freti ad Mantsiila: Palmgren!; Suistamo: Bro- 
therus & Hjelt! -) — Kol. Mjatusova, ad Mandroga ! i) p - st 
fq: Elfv. 

Tb. Jyviiskyla: Kyyhk. litt. ; [Jyviiskyla] in declivi Harju 
ad oppidum a. 1912 (K. H. Hallstrom!), ad viam ripariam prope 
seminarium a. 1913 (K. H. Hallstrom): Link. Jyv. p. 189. — Sb. 
r: Mela, spec, e Kiiopio Biistavesi! i) et Raima! i); Kuopio: E. 
Nylander!!) nomine P. rwrregica; Kuopio Piispanpuisto in 
campo unicum spec, visum: Linkola!; Kuopio prope career: 
Kyyhkynen! -'); Jorois Jarvikyla in colle arido : Lindberg! i); 
Maaninka Oravimaki pone Naarvanlahti! [»Naarvanlahden taka- 
listolla»] ad Lapinlahti versus, Kokkosenmaki et Virtala in agro, 
Polja nonnullis locis, Pulaste et adventicia ad praedium 
[»hovi»] Kinnula! in margine agri, denique spec, unicum ad viam 



^) Haec specimina determinavit Siegfried. 

-j Nomine P. canescens Bess, aut P. intermedia var. canescens. 



94 Potentilla intermedia. 

publicam ad Siilinjarvi in par. Kuopio: Kyyhk. litt. — Kb. 
Kide: Brander! i) nomine P. argentea var. sor<i/rfa ; Liperi (fq) 
in deustis: Eur. & H. [verisim. ad var. /i spectat, spec, repor- 
tatum ad banc pertinet, alteram spec, ad P. norvegicam f. t'li- 
themcam]; r Nurmes Konnanlampi: Wainio Kasv. — Kon. »f. 
typica rarior est»: Norrl. On.; Kishi! et Sennoguba! in agro: 
Lindroth & Cajander; Kusaranda in agro deserto: Kihhnan ! i) -) 
Kp. in agro deusto ad meridiem versus a Paadane una 
cum P. norvegica obveniens: Bergr. Ant. 1^) 

Ehuru exemplar af P. intermedia iosamlats redan af E Ny lander 1852, 
blef dess forekomst i Finland forst 1871 utredd af Norrlin (var. canescens), 
se Herb. Mus. Fenn. II p. XI och jfr Not. XIII p. 472. — I Herb. Mus. 
Fenn. II kallades arten P. canescens Bess., ett namn, som dock enligt 
Siegfried ar oriktigt, se (Prot, 12, II, 1898) Medd. XXIV p. 116 och 19.3. 
Enl. min mening ar P. intennedia mer eller mindre tillfallig i Nyl., 
Sat. och Tb., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139 under P. canescens. Dessutom 
foreligga nagra andra uppgifter om en tillfallig forekomst; hit raknar jag 
folj.: Sat. Karkku Jarventaka Alauen 1896, men ej aterfunnen, Torseva 
ett exemplar 1907! [exemplaret bestamdt af Lindberg], I.iunais under 
manga ar, men ursprungligen inkommen med andra fron [se of van]: Hjelt, 
ex. af 01. Meurman! — Oa. [Wasa vid angkvarnen] sparsara: Lauren i 
Medd. XXII p. 38 [pa detta stalle langesedan utrotad]; Gamla Wasa 1897 
trol. inford med andra vaxter fran Sa.: Hjelt, jfr afven Ale. Ill ^). — Ob. 
Uleaborg Raattiholme, fataligt med P. argentea pa torr, fran barlastgrus 
och frammande vaxter fri plats : Zidb. ^), jfr Brenn. Obs. *), dar arten be- 
tecknas pa samma satt som de vildt vaxande arterna, medan ater Huum. 
lis. p. 87 papekar, att den bor raknas till de tillfalliga; [uppg. afser ma- 
handa /?, men de foljande sannolikt a]\ Uleaborg >[Oulu] pihanurmikolla 
Oulujoen pohjoispuolella 2 km kaupungista (Hintta)»: Leiviska!, jfr Brenn. 
bidr.; [Uleaborg] >Raatinsaarella [se Zidb.] maantien pohjoispuolella, kau- 
pungin puistikoissa ja muuallakin r ja pc»: Leiv. Putk., jfr Leiv. ; »v. 1902 
1 kpl puunjalostustehtaan ! luona. V. 1904 1 kpl jyvamakasiiuin luona 
(A. E. Mikkonen)»: Huum. sat. p. 89; [1910 — 12] »Seurahuoneen puistossa 
3 kppl.»: Huum. Oul. p. 177. 

Flere fyndorter anforas Liudr. Verz. p. 25, men en del afse sakert 
var. Heidenreichii, hvarfore jag ej ar forvissad om riktigheten af folj. 
uppgifter. Nyl. Helsingfors Hogholmen (S. Grenman): 1. c; Borga (J. O. 
Johansson): Liro Ured. p. 432. — Afven i Mela Kasv. II— IV, Herb. Mus. 
Fenn. II p. 77 etc. aro de bada formerna icke atskilda. — Mahanda afse 



^) Haec epecimina determinavit Siegfried. 

^) Nomine P. canescens Bess, aut P. interii/edia var. canescens. 



Acta Societatis pro Fauna et flora Fennica, T. 41, N:o 1. 95 

afven nagra af de fa ofriga litteraluruppg. andra former an de, hvilkas 
naiun de har bara (se a typica under Kb., var. Heidenreichii under Kl.). 
Mer eller mindre fullstandiga beskrifningar ofver bade P. intermedia och 
dess varieteter inga, forutom i fioror etc., bl. a. i Rupr. Diatr. p. 63 o. 64, 
Medd. XXIV p. 117 etc. 

P. intermedia synea allt mer utbreda sig at vaster. Pa grund 
haraf har jag anfort talrika uppg. i den egentliga texten for att fasta 
uppmarksamheten vid arten. 

M former upptages var. Heidenreichii har nedan. Augaende var. 
eller * coniposita namnes: »In regione urbia Viburgenaia plura spec. leg. 
cl. Graff »: Rupr. Diatr. p. 63—64, dar formen beskrifvea; jcis et trans 
Nevam>: Fl. Ingr. p. 323; [Parkala [»Pargola»], Murina, Lachta: Meiush. 
p. 102—103]. Denna form ar mig obekant och saknas i H. M. F. 

Potentilla intermedia var. Heidenreichii (Zimm.) Focke ^). 

Quamvis ante annum 1872 praetermissa, in media parte 
Fenniae orientalis satis frequenter occurrit et in adiacentibus 
provinciis haud rara videtur esse. Ad occidentem versus 
rarissima est et vix nisi adventicia; ad septentrionem versus 
saltern ad 63^ progreditur, cfr Not. XIII p. 472. 

Ab. Lojo Mongola in prato culto infra SOLhem haud indi- 
gena: Lindberg!-') — Nyl. Helsingfors Somas in saburra: 0. 
Collin! — Ka. Antrea [»S:t Andreae»] ad meridiem versus a sta- 
tione viae ferratae Antrea: 0. Collin!; Viborg Kiiskila 1854: 
J. Krohn in herb. lye. n. — Ik. Pyhajarvi Salitsaranta in colle 
arido: Lindberg! -), [vide etiam Meinsh. p. 102 nomine P. in- 
clinata W.]. 

Ta. HoUola in margine agri: Norrlin! -); HoUola Hersala 
et Enonsaari: Wainio herb. — Sa. in oppido Villmanstrand ad 
margines viae publicae: Sselan! -); Villmanstrand insula Halko- 
saari in sinu lacus Saimaa et oppidura Nyslott ad Kyronsalmi: 
Sael. herb.; Ruokolaks: A. F. Londen in herb. lye. n.; Saaminki 
Mallatsaari in rupe: K. Enwald!; Saaminki Lammassaari: K. J. 
Lagus! — Kl. p in par. Palkjarvi et Ruskiala, st fq in Suistamo, 
etiam in Hiitola adnotata: Hjelt Ant. p. 66, spee. e Palkjarvi 
Anonniemi! -) [alterum spee. e Suistamo ad « typieam pertinet]; 



^) P. intermedia var. canescens Rupr. non Bess.: Siegfried in sched. 
*) Haec specimina determinavit Siegfried. 



96 Potentilla intermedia var. Heidenreichii. 

Sortavala Rausku: VVegelius! — Kol. (rr) Vosnessenje in colle 
arenoso, arido: Elfv. [spec, reportatum ad P. Goldbachii pertinet]. 

Oa. »Gamla Vasa» in minis: Hjelt! i); »Gamla Vasa» in 
fossa arenae: Lauren!^) — Sb. Jorois Huutokoski sicco loco: 
Lindberg! ^) — Kb. Tohmajarvi (p): Hjelt Ant. p. 66, spec. ex. 
Jouiikela! ^); Liperi Simananniemi in deusto: Europaeus & Hall- 
stroni!^) nomine P. intermedia (vide sub a); Polvijlirvi Kirkon- 
kyla in colle pratensi cum P. norvegica et in coemeterio cum 
P. argentea et P. norvegica: Ssel. herb.; Eno Jakokoski: Wai- 
nio ann.; [inter Hoytiainen et Pielisjarvi] p — st r in declivibus 
lapidosis in partibus territorii orientalibus et septentrionalibus, 
plantae solit., in [Lieksa] pag. Koli subdominans in nonnullis 
campis: Axels. Putk., vide etiam sub f. typ. — Kon. st fq in 
collibus campisque duris, nee non in deustis macrioribus obvia, 
in Saoneshje, ad Schungu cet. : Norrl. On., spec, e TiudieP) et 
PerttiniemiP); Kapselkii: Simming! i); Sennoguba [in insula Kli- 
metskij] in rupe: Lindroth & Cajander! 

Se f. 0. under P. intermedia a iypica. — Nordgransen for P. cane- 
seens Bess, angafs vara Sb. Kuopio, Kb. Liperi, Kon. Tiudie: Herb. Mus. 
Fenn. II p. 139. Kuopio hanfor sig till exemplar af P. intermedia a typica. 
Sedan dess hafva emellertid, som af ofvanstixeude fraragar, bade arten 
och varieteten antraffats annu langre norrut. J-In Ab., Nyl. etOa. veri- 
similiter tantum adventicia»: 1. c; detta anser jag allt fortfarande galla 
for hvardera formen. A b. hade afseende pa ett exemplar fran Kimito 
Dalsbriik: HoUm^n!, hvilket visat sig tillhora P. norvegica. 

Potentilla recta L. 

Haro colitur, rarissime disseminatur. 

Ab. Reso Grona udd . . . vid en tradgard eller korsbarsplantering; 
exemplaret ar inlamnadt af O. Collin, funnet af J. I]. Sargren och bans 
son E. Sargren! — Nyl. Helsingfors Botaniska tradgarden: Brenner! un- 
der namn af P. norvegica var., jfr om dessa uppg. Mela Kasv. V och 
Ale. IV, 

Potentilla thuriiigiaca Bern. Goldbachii 

(Kupr.) Th. Wolf. 

In Fennia orientali raro invenitur ; occidentalibus in 
partibus vix nisi adventicia occurrit. 

') Haec specimina determinavit Siegfried. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 97 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXII p. 75—76 
et Medd. XXIV p. 117, vide etiam Lindb. Pfl. p. 13. 

Ik. vide infra. 

Kl. Kirjavalaks in devexis siccis! et in limits prati culti!: 
G. Lang, cfr Medd. XXV p. 22, et Palmgren!; Sortavala Kasin- 
lak.s in colle : Palmgren!; Sortavala in prato ad oppidiim: G. 
Ekman!; Sortavala Kymola (I. M. Wartiainen): Liro Ured. p. 
432; Sortavala Karmala: T. Pesu!; e Sortavala etiam reporta- 
verunt Lonnbohm! i), Elsa Sillman! et G. Lang! — Kol. Vos- 
nessenje: Elfving! i) nomine P. intermedia var. canescens; Vos- 
nessenje in rupe: Lindroth c^^ Cajander!, cfr Liro Ured. p. 432; 
Petrosavodsk : Simming!^) nomine P. intermedia var. composita. 

Kon. Saoneshje Kishi in Uima-ostroff: Poppius! i), cfr 

Medd. XXIII p. 50. 

Det aldsta exemplaret i H. M. F. ar insamladt af Simming 1863; 
artens forekonist i floraomradet utreddes forst 12, II, 1898 af Lindberg, 
se Medd. XXI [ p. 75-76. 

Ab. Pargas [»Parainen>] Lemlaks (!) »nurmella kansakoulun luona 
(run.saa8ti)»: Linkola! — Nyl. Elimaki grSsmark, lerjord: C. G. Tigerstedt!; 
Perno Tervik Kalfholmen: G. v. Frenckell!, jfr Brenner i Medd. XXXII 
p 8 _ Ka. Viborg: V. Kroger! genom Lindberg; Jaaski »Papineaari 
niitylta> : K. J. Vallel; Saimaa kanal Lietjarvi slues: H. BuchI — Ik, Valk- 
jjirvi »spec. unicum in prato culto iuxta praediuni Veikkola»: Lindberg! '); 
Muola Pollila »ahonurnii>: Hannikainen! — Sat. Birkkala Mattila fuktig 
aug: Th. Gronblom!; Kyro [»Hameenkyro>J Kostula Hannu, backsluttning 
under Turkimus torp, aker: Printz I, jfr Medd. XXXIII p. 133, »verwil- 
dert>: 1. c. p. 184. — Ta. Tyrvanto Stjernsund [»Lepaa»] >heinapelto» : 
Wecksell! — S a. Mikkeli [».S:t Micheh] Kyrkotorget: Hasselblatt! M under 
naran af P. intermedia. — Tb. Jyvaskyla Hienvarrella seminaarin uima- 
huoneen luona, kesalla v. 1913 huomattavasti enemman kuin v. 1912; 
kentalla seminaarin alueella (!) pari yksiloa v. 1912j : Link. Jyv. p. 189, 
jfr 1. c. p. 185, exemplar af Leskinen! och K. H. Hallstrom I — Sb. Jo- 
rois >in prato culto>: N. K. Grotenfelt ! ') genom Lindberg; Jorois Huuto- 
koaki graslinda: Edit Lindstrom ! ; Jorois Jarvikyla »in prato culto spec. 
unic.»: Lindberg! 

]^Ieinsh. p. 102 anser P. QoJdbachii Rupr. vara hybriden P. inclinata 
X salisburgensis. Oriktigheten af Meinahauseus bestamningar uppvisas 
af Lindberg i Medd. XXII p. 76, dar ban bl. a. framhaller, att Meins- 
hausens exemplar af P. opaca L. tillhor P. Ooldbachii. Dk P. opaca upp- 



^) Haec specimina determinavit Siegfried. 

Typis impr. '^U 1915. 



98 Potentilla thuringiaca * Goldbachii. 

tages bl. a. fran Isthmus [»Nordgebiete>] Valkeasaari [»an der Syster bei 
Belostrowa*], Parkala [>Pargola>] och Lewaschowo: Meinsh. p. 103—104, 
formenar Lindberg, att dessa uppgifter afse P. Ooldbaekii. 

1 Medd. XXIV p. 117 framhaller Lindberg, att P. Gohlhachii ar 
vild endast i Kol. och Kon, Da emellertid sedan dess flere exemplar iu- 
lamnats fran K I., torde den kanske afven darstades kunna raknas till 
de vildt vaxande arterna. 1 Mela Kasv. V beieeknas arten sasom vild 
icke blott i K I., utan afven i N y 1. och I k. 

Mela Kasv. V benamner arten P. tlniringiaea Bernh. * Goldhachii 
(Rupr.) Adl. — I Lindb. Enum. kallas vaxten >P. Ooklhadni Rupr. (P. Thu- 
nngiaca C. A. Mey., non Bernh.)>\ Den af mig anvanda benamningen 
grundar sig pa Lindb. comm. 



Potentilla villosa Ciantz. 

In Fennia austro-occidental i satis frequenter— frequen- 
ter provenit: ad septetitrionem et ad orientem versus rare- 
scit, ut supra 62^ 15' nisi rarissime non occur raty sod, ut 
earn deter minavit H. Siegfried, ad 67^ 45' fere in Lapponia 
orientali lecta est. 

Till.; Kalm ■'); »finnes ofta nog i Finlands akrar» : Gadd 
Forsok III p. 171 •■); in pascuis elatis fqq: Prytz ■'); maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries'); Fenn,: Nym. Consp. p. 225-); 
Rossia europaea arctica, insulae alandicae Maris baltici: Trautv. 
Incr. p. 262 1); vide etiam I. c. p. 256^); in Finlandia australi, 
excepta parte orientali, plerumque satis frequenter crescit, in 
Finlandia media et septentrionali rarissima, in Lapponia tamen 
baud infrequenter plerumque i. fir ma (Gaud.) obvia: Schedae 
p. 83 nomine P. villosa (Crantz) Zimmeter c. typica Th. Wolf, 
vide etiam Just. p. 11 '). 

Al. (fq): Bergstr. ^); p: Bergr. •'), vide etiam Medd. XXXI 
p. 4'') et Palmgr. Hipp. p. 162 et 164 3). — Ab. (p): Zett. c»c 
Br. '^); copiose in Biskopsangen (Ann. ad Till.): Leche p. 32"); 

o 

Abo st fq: Arrh. ^); par. Gustafs st fq, Inio Norrby: Ber.ur. •'); 
p: Arrh. Ann.^); .st fq: Henv. •^); Bromarf Norrstrand: Sand. '); 



') Nomine P. inaculata Pourr. 
'') Nomine P. alpestris Hall. 
•"') Nomine P. verna L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 99 

p: Sel. -); Vihti (fq): Printz -) ; [Vihti] st f([, maximam partem 
sp: Flinck ^); (fqq) in silvis: V. E. Broth. -); st fq in marginibus 
agrorum Pyhajarvi Haavisto et Nyhkala, Pusula Ikkala et in 
vicinitate templi etc.: Weeks. -^j; st fq in nonnullis partibus, in 
aliis deficiens (?): Caj. Kasvist. ^), quem 1. inspicias; Nystad st 
fq: Hollm. •^) — Nyl. p: His.-); [Nurmijiirvi] p, subdominans, 
Simonsberg, Numlahti, Lepsama, Kylanpaa, Niimmenpaa: Stenr.-^); 
(fq): W. Nyl.-); Thusby p: Astr. & H. '); Sibbo ins. Kalkholm 
in taeniis maritimis: Ssel. herb. '); in par. Borga (!) et Artsjo 
st fq, r in Morskom, Elimaki et Lapptrask! ^), etiam in Orimat- 
tila (!)'): Ssel. 0. Nyl. •^) — Ka. Fredrikshamn: Bergroth! •'); 
ad canalem Saimaa prope claustrum Kansola: H. Buch! ■'); Vi- 
borg in moenibus: Lindb. comm.!') 

Sat. st fq: Malmgr. '); in territorio st fq et interdum st 
cp, saltern usque ad Kyro Mahnala, ubi autem pc, extra terri- 
torium Ruovesi 15 km a Ruhala ad Korkeakoski versus: Hjelt i), 
vide etiam Gadd p. 48 •^), Carlss. -) et Asp ■'); Hiiyr. Bjorneb! 
non comm. — Ta. p, Pakkala, Tursula, Saari, Nukari, prope 
templum par. Luopiois etc.: Leop. -'); Saaksmaki p -— st fq: 
Kihlm. 1); [Kalvola] baud infrequens in pascuis siccis: Knabe 
Fort. '); Palkane Tommola, Kankahainen: Zidb. '); Hattula non- 
nullis locis, enum.: A. Wegel. ^); st fq: Asp. & Th. -), cfr Herk. '); 
st r Kaitas, Kurhila, in arenoso [>malm»] Vesivehmas, Viiiiksy: 
Norrl. s. 6. Tav. '-); prope Kukonkoivu: Wainio herb, i); Sysma 
prope templum: K. W. Renqvist! -) '); [par. Gustaf Adolf] st r 
ad praedium sacerdotis, Lohiniemi: Bonsd. -), spec, e Vehka- 
salo! ^); [Orivesi etc.] p in pratis silvaticis aliisque pratis, sp: 
Borg Tiet. ") — Sa. Valkiala r Virranniemi: Hult Fort.-); ad 
claustrum catarrhactae Miilkia canalis Saimaa: Wainio ann. -): 
Savitaipale in vicinitate templi i»kyrkobyn»]: H. Buch! •'); Puu- 
mala: W. Beyrath in herb. lye. n.; Puumala in vicinitate tem- 
pli: H. Buch! '); Saaminki prope oppidum Nyslott et in oppido 



') Nomine P. maculata Pourr. 

^) Nomine /'. alpestris Hall. 

") Nomine P. verna L. 

*) Haec specimina determinavit Siegfried. 

•'") Nomine P. rillosa Cr. 



]00 Potentilla villosa. 

ex. gr. Vaiiriisaari, Hungerborg, Kalkuunniemi: Budden "); ad 
oppidum Nyslott in colle graminoso 1908: Ssel. herb. ^) 

Oa. Jalasjarvi prope fines par. Kurikka in margine viae 
publicae: Hedv. & Hj. Hjelt! ^) '"); r Alavus, Nurmo complur. loc. : 
Laur. Vaxtf. '), spec, e Nurmo prope praedium sacerdotis ad 
ripam amnis! '), cfr Medd. XV p. 201 ■') [specimen superius an- 
tea et ledum et Museo datum]. — Tb. Jyvaskyla in campo 
herbido [»nurmikolla»]: Wainio Tav. or.-); Jyvaskyla in clivo 
ad Tuomiojarvi versus: K. H. Hallstrom! ^), cfr Link. Jyv. p. 
189; Pihlajavesi baud procul a statione viae ferratae ad Mylly- 
maki versus: Hjelt i). — Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm. "), 
vide ceterum infra. 

Om. rr Lappajiirvi prope templum, »Harju-Isakspark» pc in 
prato [»angsmark»] ad viam: A. L. Backm. Fl. ''), cfr 1. c. p. 136*') 
et Moberg Klim. 11 p. 125-). — Ok. Paltamo: Lackstromli)^); r 
Paltamo Leppiniemi: Must. ^), cfr Brenn. Obs. '), vide etiam 
Brenn. bidr. '') 

Kk. Pesioiva in fissuris rupium reg. subalpinae: Bergroth 
& Fontell!'') 

Lim. Shelesna prope Kantalaks: Brotberus! ^) '), cfr Brotb. 
Wand. p. 3 '■') et 4 "'); Seredna: Malmberg! ^) '"); Imandra in alpe 
Hibina: Enwald & Hollmen ! ^) ^), vide ceterum sub war. fij'ma. 

Enligt Siegfrieds bestamningar tillhora de Potentilla-tormex, som 
hos 08S kallats P. maculata, [alpestrisj verna och salisburgensis, tvenue 
arter, en hufvudsakligen sydvastlig, P. villosa Crantz, ocli eu iiteslutande 
nordisk, P. verna L. non auct. [Denna sistnamnda kallas i Conspectus P. 
villosa var. firma (Gaud.) Focke]: Lindberg i (Prot. 12, II, 1898) Medd. 
XXIV p. 116, dar olikbeterna emellan dessa arter pavisas. Det ar sale- 
des ej alltid mojligt att med full sakerhet afgora, hvilken af dessa arter, 
som med de sarskilda uppgifterna afses ; jag bar ocksa darfore sokt att 
noggrant framhalla, under hvilket namn resp. uppgifter publicerats eller 
meddelats; dessutom bar jag i vissa fall papekat, att uppgifterna mojligen 
afse hvardera arten (resp. fornien). — Upplysningar om uomenklatur m. m. 
inga vidare bl. a. i Rupr. Diatr. p. 61. 

') Nomine P. viaculata Pourr. 

') Nomine P. alpestris Hall. 

*) Nomine P. verna L. 

*) Nomine P. verna var. amhigua (Gaud.) aut P. ambiguci Gaud. 

^) Haec specimina determinavit Siegfried. 

®) Nomine P. villosa Cr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. 41, N:o 1. 101 

Da emellertid P. villosa enligt Siegfrieds bestamningar ar ganska 
allman i sydvastra delen af landet, bar jag i regeln ej ausett skal fore- 
ligga att upprakna exemplaren fran dessa trakter, men vill endast papeka, 
att ett storre autal (20 a 30) foreligger i H. M. F. och att Siegfried be- 
stamt atminstone 17 dylika fran Al. — Nyl,, Sat. och Ta., hvilka inlam- 
nats under namnen P. maculata, P. alpestris och P. verna: jfr afven Liudr. 
Verz. p. 25 under namnet P. villosa. 

Angaende PI. Finl. exs. N:o 268 namnes : »Ta. par. Lammi Ronni 
in collibus berbidis leg. Leopold* under namn af P. villosa (se under 
Schedae). 

»In Ostrobottniae collibus v. c. ad Vasam, Ulaburgum etc.»: Spic. 
I p. 21*), se under Oa. och Ob. — Sa. Juva [»Jokkas»]: Desideratkat. 
p. 26 ') ; numera erinrar jag mig icke, hvarpft uppg. ar grundad, men sanno- 
likt ar dock, att nagon elevuppgift forelegat. Sa. i Herb. Mus. Fenn. II 
p. 77 ') afser ett exemplar fran Villmanstrand Parkkarila : elev Savander ! 
Antagligen har exemplaret ej iusamlats p& den angifna fyndorten ; det 
forvaras ej vidare i hufvudsamlingen i H. M. F. — Oa st f q : Malmgr. '') 
Malragrens frekvens ar alldeles vilseledande och galler endast Sat. Hvar- 
ken Laur6n eller nagon annan botanist efter F. Nylanders tid bar sett 
P. villosa [P. salisburgensis] i Wasa eller dess narhet; uppg. i Spic. afser 
darfore sannolikt nagon tillfallig forekomst (se under Ob.). — Sb. Kuopio: 
Lundstr. '); arten upptages icke af Mela, hvarfOre vidare undersokning 
erfordras. — Kb. Kide f q : Brand. ^) Frekvensuppgiften ar sakert vilse- 
ledande ; oaktadt nSgon anuan uppg. fran K b. icke foreligger, har jag 
dock ej velat belt och ballet uteshita denna uppg. 

Om. P. maculata uppraknas bland arter, som icke ga till Gamla 
Karleby: Hellstr. p. 135'). — Ob. Spic.'*) se ofvan och jfr Brenn. Obs. ^), 
dar arten betecknas sasom rr; [Uleaborg] »l6ydetty satunnaisena paino- 
lastilla*: Leiv. Putk. \ jfr Leiv. '); [Uleaborg] vv. 1899 — 1900: Huum. pain, 
p. 85 ■^). Da alia senare uppgifter fran Uleaborg angifva en rent tillfallig 
forekomst, formodar jag, att sa afven varit fallet med F. Nylanders uppg. 
i Spic, jfr afven Huum. lis. p. 87. — [L. ent. Framhallas bor mahanda, 
att exemplar fran Kaaresu'anto : [L. L.j Lfestadius ! *), Nakkala: Malmberg! ') 
och Lataseno reg. subalp. Hirvasvuopio: Linden!*), hvilka af Siegfried 
bestamts till P. villosa, jfr Medd. XXIV" p. 116, af Lindberg blifvit forda 
till P. villosa var. firma.] — Lt. Enligt Siegfrieds bestamningar skulle 
P. villosa afven forekomma i detta landskap, jfr Medd. XXIV p. 116; alia 
exemplar harifran foras numera till var. firma. [In: 1. c. ar sakert tryckfel 
for Im. = Lim.] 



') Under namn af P. maculata Pourr. 

*) Under namn af P. alpestris Hall. 

*) Under namn af P. rerna L. 

*) Under namn af P. salisburgensis Hsenke. 



102 Potentilla villosa var. tirma. 

Potentilla villosa var. firma (Gaud.) Focke. 

In superioribus Lapponiae partibus haud rara vide- 
tur esse. 

Territor. Kola! (Fellm.), Lapponia! (Prytz, Fellm., Schrenk 
pi. exs.): Led. II p. 56^); Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. 
Consp. p. 226 % vide etiam DC. Prodr. II p. 575 % Led. II p. 
55 3) et Borg Beitr. p. 100, 134 et 139 % 

Lapp, fenn, [Pajala in pago ad templum, Kengis: Birg. 
Till. p. 72 ■^) ^)] ; [Sodankyla] »r in campo graminoso ad Anne- 
berg nonnulla spec, mihi obvia»; Blom Bidr. '^) "^j, cfr Kihlm. 
Beob. p. XVII et 29'^)*); in alpium meridionalium inferioribus 
lateribus praecipue Norvegiam versus ubique fq, ut etiam in sep- 
tentrionalium radicibus . . . per . . . Finmarkiam orient, r ex. 
gr. in Hopseidet: Wahlenb. p. 146^); in Utsjoki (fq): Fellm. 
Lapp. •''); Sodankyla ad Aska et pag. Sodankyla, Inari plur. loc. 
in clivis arenosis et in fissuris rupium ad Kultala in regione 
coniferarum mixtarum: Wainio Not. ■'); p ad Kultala: 1. c. p. 
23 '); ad Aska etiam vidit Kihlm. •^) ''); Ollostunturi st cp in de- 
clivi australi reg. alpinae: Caj. Beitr. p. 19^); Ounastunturit 
Rautatunturi [in reg. alpina]: Sandm. p. 28^)-); p ad aquas 
[»vattendrag»] et in campis herbidis omnium regionum, in Lu- 
pukkapaa usque ad 500 m: Hult Lappm. ^)^), cfr 1. c. p. 158^) 
etc.; iuxta flumina Tenojoki, Anarjok, Utsjoki, Vaskojoki, Naa- 
tajoki, Pakananjoki in clivis siccioribus apertis st fq, etiam in 
reg. subalpina: Kihlm. Ant.''), spec, e Palokoski ! ^') ^) in ripa 
glareosa flum. Vaskojoki et e Vuopionsuu! ■) ^); Paatsjoki Kal- 
koaivi in reg. alpina: Fontelll-^); Naytiimo [»Nejden»(!)], Bugo- 
ntes, [Rastekaisa] in reg. alp.: Arrh. ant. **); Varangria australis 
et in Finmarkia interiore e permultis locis enum.: Norm. Fl. 



') Nomine P. inacidata Pourr. 

') Nomine P. cdpestris Hall. 

^) Nomine P. verjia L. 

*) Nomine P. salisburyensis Haenke. 

^) Nomine P. verna (i. 

*) Nomine P. rema var. amhigua (Gaud.) aut P ambigua Gaud. 

') Haec spec, determiuavit Siegfried. 

^) Haei' forsitan p. p. ad P. viUosam typicam spectant. 



Acta Sooietatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 103 

Spec. p. 380 -) '), vide infra, vide etiam S. Castren p. 58 [et 
351]^) et Blytt p. 1185 ^j. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. 
(f(|): Laest. -); st fq [aut minore frequentiaj: Bot. Not. 1883 p. 
160'); st fq in vallibus rivorum et in ripis reg. subalpinae 
et alpinae: Linden Bidr. ■'), spec, e Lataseno reg. subalp. Hir- 
vasvuopio! -); Siilastuba st pc: Heintze Vaxtg. p. 24''); Kilpis- 
jiirvi fq etc.: Fries & Mart. p. (TO)"), vide etiam Martins p. 
1S4 3) et Hartm. p. 289=5).] 

Lapp. ross. ad sinum Kantalaks: Fellm. Ind. ^); in colli- 
bus pratisque elevatis ut etiam ad ripas lacuum fluviorumque 
baud r: N. L Fellm. ^), cfr Beket. p. 559 ■'), spec, e Pulusosero 
ad septr. versus ex Imandra! -)"); Seredna ad Kantalaks, She- 
lesna, Hibina, Tshun, Kuusreka, Kaskarantsa, Tetrina, Pjalitsa 
et Ponoj : Mela PL, vide infra; Lim. p in vallibus rivorum 
el in declivibus montium alpinorum reg. subalpinae etiam altius 
in declivibus et in gradibus montium alpinorum reg. alpinae: 
Linden Ant.'); Orloff: Kihlm. Pfl. p 32 -); ad lac. Umpjavr 
Umpnishk! •') '') in ripa lapidosa, in alp. Lujauri urt Vavnbed! ^) '') 
reg. silv. super.: Kihlman ; Vanioaivi in parte orientali! ■) in 
reg. alpina inferiore et Tshun [»Tschuinatundra»] ! ^), in australi 
parte in declivi ad austro-occidentem versus in valle [»kuru»] 
profunda in reg. alpina inferiore: Axelson & Borg; ad lacum 
Nuotjavr in alpibus Tuatash: Enwald c'^- Hollmen! ''); Triostroff: 
F. Nylander! •') "); Ponoj in devexo sicco sabuloso: Kihlman! ") ^); 
Ponoj in declivi prope pagum: Montell! •^), cfr etiam Knabe Pfl. 
p. 280=*); Petshenga [»Peisen»]: E. Nylander e^ [M.] Gadd! -')'); 
Tshipnavolok: Ivanitzky ! ^); Kola in planitie: Brotherus ! =^) ^). 

I Mela Kasv. V kallas denna form P. re)-na var. sabaiida (DC), jfr 
Lindberg i Medd. XXIV p. IIG, hvaremot hufvudformen af P. rerna mot- 
svarar den art, som of van kallats P. riUosa Crantz. Hvad uppgifterua i 
Mela PI. augar, upptagas de dels under namnet P. alpestris, dels under 



') Nomine P. maculata Pourr. 

') Nomine P. alpestris Hall. 

') Nomine P. verna L. 

'') Nomine P. verna /?. 

') Nomine P. verna var. ambigiia (Gaud.) aut P. ambigna Gaud. 

*) Haec specimina determinavit Siegfried. 

') Haec forsitan p. p. ad P. villosam typicam spectant. 



104 Potentilla villosa var. firma. 

namnet P. ambigiia. Tyvarr har jag ej aiitecknat, hvilka uppgifter, som 
anforas under de olika uamnen, enar jag tidigare trodde, att de alia af- 
sago samma art; sannolikt ar dock, att de delvis afse P. villosa, hvilken 
art af Mela insamlats fran Seredna, delvis var. firma. — Under hufvud- 
arten har jag sokt framhalla, att olika former eller arter under olika tid 
burit namnet P. verna, se af ven langre fram p. 105—106. Detta bor man India 
i minuet for att forsta sadana uppg. som >P. verna hino a me non visa. 
Verisimiliter Kalm sub hoc nomine P. alpestrem intellexit»: W. Nyl. Distr. 
och >In tota Lapponia Rossica modo banc formam [P. vernam var. am- 
higuam] legi ; nee P. verna L. neque P. maculatn Pourr. obviae fuerunt» : 
N. I. Fellm. 

Af ofvanstaende framgar, att Siegfried ansag den form, som bar 
kallats P. villosa var. firma, vara en sarskild art ocb att ban for densamma 
anvande benamningen P. verna L. non auct. Emellertid bailer Lindberg 
numera fore, att deuna form omojligt kan betraktas sasom en fran P. villosa 
specifikt skild art, Vidare maste det anses oiiktigt att for densamma 
begagna namnet P. verna L., da Linne med detta namn i Fl. Suec. belt 
sakert icke afsag en fjallform, om afven synonymet Fl. Lapp. 212 anfores 
under ifragavarande art. I Lindb. Enum., dar benamningen P. verna [■} 
Sabauda (DC.) anvandes, tillagges : >P. verna vera auct.> 

Se f. o. under P. villosa. 

P. verna f. ternata Blytt upptogs i Herb. Mus. Fenn. II p. 77 fran 
Li. — Uppg. afser sannolikt ett exemplar fran Inari [»Enare»] >Vuopion- 
suu in sicco graminoso* : Arrhenius & Kihlman ! ; detta kallas af Siegfried 
P. verna. [Formen uppgifves afven fran L. ent. Inom bjorkregionen an- 
traffad ofvan Pahtasaari i klippspringor och i fjallregionen pa Angeloddi 
(S 680 m): Linden Bidr.] Samma form afses med var. gelida [Fr. baud 
C. A. Mey.], hvilken omnamnes fran Li. »Sydvaranger . . . Bugontes— 
fjeldene i msengde . . . Indre Finmarken , . . Bagje Tsjaskejavre, kun 
bemperket pa finsk side* : Norm. Fl. Spec. p. 380. 

[Var. subternata Simmons L. ent. Ala Salmijarvi, Pelt- 
sana [»Paltsama»]: Fries & Mart. p. (70).] 

Potentilla salisbupgensis Htenke var. geranioldes (Scbleich.) 

Per errorem apud nos indieata est. 

»In campis siccis ad pag. Kantalaks [»Kandalax>]: Spic. I p. 21 ; 
uppg. har, enligt hvad Nylander sjalf meddelar, afseende pa P. nudtifida 
var. lapponiea: Fr. Nyl. Und. p. 53. Se Trautv. Incr. p. 259 under namn 
af P. geranioides, dar afven P. verna [i i Fellm. Ind. anfores under deuna 
art; detta ar dock alldeles vilseledande. 

Angaende hufvudformen af P. salisburgensis H»nke se ofvan p. 100 
under P. villosa Crantz. DS Wied. & W. p. LXXXIX uppgifva P. salis- 
burgensis for Finland, rattar Rupr. Anal. p. 153 uppg. och papekar att 
bar forekommer P. verna [ratteligen P. villosa]. 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 105 

Potentilla aurea L. 

Per crroreni apud nos indicata est. 

Utsjoki: S. Castren i Hush. p. 351, jfr Prytz p. 75; uppg. liar 
otvifvelaktigt afseende pa P. villosa var. ftrma sasom denna of van blifvit 
uppfattad, jfr f. o, Wahlenb. p. 146. 

Potentilla cinerea Chaix. 
Per errorem apud nos indicata est. 

o 

Aland : Hermann p. 262 under namu af P. arenaria Berk. Upp- 
giften grundar sig sakert pa nagot misstag; mojligen forvaxling med P. 
Tabernatrnontani Asoh., hvilken art 1. c. icke upptages fran Aland. 



Potentilla Taberuaemontaiii Aschers. 

In Alandia et Karelia ladogensi rai'o occurrit; cetet'um 
e.r sabun^a etc. adnotata est. 

Finl. mer. : Fries i); Scand. (exc. Lapp.): Nym. Syll. p. 
271 1); vide etiam Lindb. Pfl. p. 15 ') et Lindberg in Medd. XXIV 
p. 119-^). 

Al. (p): Bergstr. 1); (»st fq»): Bergstr. Beskr. ^); Jomala 
Klinten in monte [= Mariehamn in monte Klinten: Sael. ann.j: 
H. Buch! ■-), cfr Medd. XXXI p. 4 % Lemland Slatholm et Skobb- 
holm in colle herbido: Palmgren! '-); Jomala Kungsholmen in 
colle arido, lapidoso: A. Bamsay! -), cfr Medd. XXXI p. 27 -;; 
Jomala Tersholmen prope Mariehamn: Printz comm. ■'^) et Florstr. '); 
Jomala Grano, Finstrom Emnas: Florstr.''); vide etiam infra. — 
Ka. vide infra. 

Kl. Valamo in litore scopuloso : Wegelius! nomine P. 
arenaria * fennica Siegfr., cfr Medd. XXV p. 98-); Valamo 
Bolschoi Skit in fissuris rupium ad litus lacus Ladoga: Knabe! -), 
cfr Medd. XXXI p. 4 2). 

Som af det ofvanstaende framgar, uppgafs den ifragavarande arten 
fran Aland redan af Bergstrand (1852) ; senare namner denne i ett bref till 
Kihlman cm aagda art och Pulsatilla vulgaris, att de »ingalunda arc sa 
sallsynta . . .; i Jomala och Lemland m. fl. stallen, dar sandjord upptrader, 

') Nomine P. verna L. 

') Nomine P. minor Gil. 

*) Nomine P. opaca L. [herb.] 



106 Potentilla Tabernaemontani. 

synes man kuniia soka de namnda vaxterna* (Kihlm. Ofvers.), jfr Desi- 
deratkat., Byteskat. etc. P. minor upptogs r SV: Brenn. Flor. Ett exem- 
plar, iusamladt af elev Skutnabb i Jomala pa 1880-talet, ansags ej fuUt 
palitligt, hvarfore det aunu 1889 namndes: »P. minor GW. {P. verna &\xcii.) 
in Fennia certe nondum est observata» : Herb. Mus. Fenn. II p. 139. Sakra, 
vildt vaxande exemplar inlamnades till H. M. F. forst 1899 fran Kl. af 
G. Lang och R. Wegelius, hvarfore P. (jpaca di betecknades sasom ny for 
tioran. Nagra ar senare (1904) aterfanns arten pa Al. af H, Buch, Palm- 
greu m. fl., foretradesvis just i de trakter, darifran den angifvits af 
Bergstrand. — Ab. Arten uppgifves af Bergstr. afven forekomma i D, 
d. V. 8. Korpo etc.; uppgiften erfordrar dock bekraftelse. — Ka. P. opaca 
uppgifves friin Viborg (Gobi & Transchel): I.iro Ured. p. 432; mahanda 
bar arten bar varit tillfallig. — Ik. Angaende Meinsh. p. 103—104 se of van 
p. 97-98. — Ob. Uleaborg barlast: Brenn. Obs. "'); Uleaborg [»Oulu>] »Top- 
pilansalmi painolastis: Huumonen!'); forekom tamligen ymn. pa barlast 
vid Vasankari sag i Simo 1888, ar numera [1897] forsvunnen: Keckm. *), 
jfr Brenn. Obs. "j 

Angaende nomenklaturen m. m. se under P. villnsa och P. villosa 
var. firma. Enl. Lindbergs forslag anvander jag for denna art namnet 
P. Tahcrnaemontani Aschers. Namnet P. minor anses numera vara mang- 
tydigt: Lindb. comm. Det bor framballas, att ehuru Prytz med P. vernci 
otvifvelaktigt forstod den form, som har ofvan kallas P. villosa Cr., anfor 
Led. II p. 55 bans uppgift under P. rerna Auct. = P. Tabernaemontani 
Aschers. 



Potentilla erecta (L.) Hampe. ') 

In tota Fennia australi et media frequenter— frequen- 
tissime provenit; supra 64^ nonnullis plagis passim vel satis 
frequenter invenitur, multis autem raro aut, ut in orientali- 
bus maxime partibus, omnino non est, in Lapponia occiden- 
tali ad summum fere septentrionem progredi indicatur: de 
distributione cfr etiam Wainio Kasv. p. 116. 

Till.; Till. Icon. 30; Kalm ; fq in pratis: Hell. p. 11; in 
pascuis sterilibus fqq: Prytz; locis apertis silvarum ad Lappo- 
niam inferalpinam usque: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et 
Lapp.: Fries; Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 227, vide etiam 



') Under namn af P. ver7ia L. 

'') Under namn af P. minor Gil. 

•) P. tormentiUa Crantz auct. plurimi apud nos. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 107 

DC. Prodr. II p. 574, Led. II p. 51, Medd. XXIV p. 117, Borg 
Beitr. p. 100, 134 et 141, Liro Ured. p. 434 et Norrl. in Atlas 
p. 15. 

Al. fq: Bergstr. ; fqq: Bergr. — Ab. f q : omnes fere auct. ; 
exe. vide infra. — Nyl. fq: omnes auct., exc. fqq, cp: Stenr. 
— Ka. fqq cp: Blom; fqq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [in tota 
Ingria fqq et ±^ cp [»dicht»]: Meinsh. p. 104j. 

Sat. (st f(i): Malmgr.; st fq et st cp — cp, enum.: Hayr. 
Bjorneb.; fqq: Hjelt, vide etiam infra. — Ta. fqq: Leop. et 
NorrL s. o. Tav. ; fq: Knabe Fort., A. Wegel., Asp. & Th., Bonsd. 
et Borg Tiet.; fqq: Wainio Tav. or. — Sa. fqq: Hult. — Kl. 
fqq: Fl. Kar., Hann. et Hjelt. — Kol. fqq: Elfv. 

Oa. (»st fq»): Malmgr., spec, e Jurva!; r, in par. Alavus et 
Kuortane st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fqq: Broth. — Sb. fq: Enw.; 
fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Brand. etEur. &H.; 
fqq, in campis herbidis aliisque campis [»ahomailla»] et in pra- 
tis semper fere cp, subdominans etiam in paludibus et inter- 
dum in marginibus sphagnetorum : Axels. Putk.; fq et in par. 
Nurmes visa usque ad Maanselkii: Wainio Kasv. — Kon. fqq 
in omni territorio: Norrl. On., vide etiam (iiinth. p. 37. 

Om. p, rarior ad oram: Hellstr., cfr 1. c. p. 137; p, enum. 
e permultis locis: A. L. Backm. FL, cfr 1. c. p. 137; in interiore 
parte: Tenn.; Piippola: Brenn. Ber. 1869. — Ok. r Kajana 
Koivukoski! et par. Puolanka: Brenn. Beseb. p. 67 et 72, spec. 
in herb, etiam e Puolanka inter Honkamaki et Ay la; r Paltamo 
Siivo in campo herbido, Kajana ad viam publicam australem, 
etiam in par. Kuhmo: Must., cfr de his Brenn. Obs., ubi r in- 
veniri indicatur; Puolanka Pitkala: Brenn. Ber. 1869; Kianta 
[*Suomussalmi»] r, sed hie illic cp ad viam publicam prope 
Romppala pag. Pesionkylii!, pag. Ylinaljanka in Matarasuo prope 
Kokko! cp, baud procul a Timppi et Junttila cp, Yliruhtinan- 
salmi ad Pystynpuro!: Kyyhk. litt., cfr de primo Brenn. bidr., 
vide etiam infra, spec, etiam a Kiannankyla Salovaara!; Wai- 
nio in hac prov. non vidit. — Kp. st fq — fq in orientali parte 
par. Repola: Wainio Kasv. p. 108; visa usque ad Kiimasjarvi 
prope fines par. Repola [ubi st r— r: 1. c. p. 108]: Wainio Kasv.; 
in parte australi st fq, media in parte fq, circa Sarkijiirvi st 



108 Potentilla erecta. 

fq: Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 20; Ondajarvi, Suondali, Paa- 
dane: Liro Ured. p. 434, vide etiam infra. 

Ob. [Uleaborg] (»fq»): Jul. p. 285; rr Tornea, Kemi Honka- 
aapa, ad fines inter Simo et Tervola, Uleaborg: lirenn. Obs., 
vide infra; [Uleaborg] (»p»): Leiv., vide infra; st r tantum in 
interioribus partibus territorii, Simo Pornio prope Alapenikka 
cpp, Kokkokivalo: Keckm., cfr 1. c. p. 10 et 15; Kemi rr: Ranta- 
niemi, spec, ex Honka-aapa!; in Alatornio [»Nedertornea»] non 
visa: Hougb. not.; [(p): 0. R. Fries p. 162]; nee in Ylitornio 
nee in Rovaniemi visa: Hjelt. — Kuus. visa ad Maivalainen 
et secundum Sahib, etiam circ. 10 km [ >noin penikulman paassa»] 
ad meridiem versus a templo, a vicinitate Kiitamii ad septen- 
trionem versus in tola prov., nonnullis plagis ex. gr. in vicini- 
tate montis Nuorunen fq, ceterum »st fq (— p)»: Wainio Kasv.; 
in vicinitate Paanajarvi p: 1. c. p. 108; e permultis locis enum., 
inter Ahvenpera— Juuma et Ruuki— Paanajarvi fq, aliis locis st 
cp: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p. 200, vide etiam 
infra. — Kk. in prato paludoso ad septentrionem versus ab 
Uhtua et compluribus locis in pratis circa Uhtuanjoki: Bergr. 
Ant. [ad Kp. forsitan spectet]; Wainio Kasv. ex hac parte non 
comm. 

Lapp. fenn. rr Kittila ad Kukasjoki prope Kukasjarvi! 
st cp in turfoso subpaludoso: Hjelt & H. !; [Sodankylji] r in 
silva mixta paludosa prope Mantovaara, in betuleto ad Emaus: 
Blom Bidr., cfr Wainio Not.; per partem silvaticam et subsil- 
vaticam Lapp, merid. ubique fq, et septentrionalium st pc usque 
ad Nonainen Lapp. Tornensis, ut etiam in inferalpinis Nordlan- 
diae vulgaris, in radices alpium p cp adscendens: Wahlenb. p. 
148, cfr I. c. p. XVII ; p, supra Petsikko-jaure in Utsjoki tamen 
ad septentrionem non penetrat: Fellm. Lapp.; Kuolajarvi in pa- 
ludibus prope Hautajarvi, in vallibus fq in iugo Suoloselka, 
Inari in ripis rivulorum et in paludibus atque limitibus paludum 
st fq ad Paatsjoki: Wainio Not., cfr 1. c. p. 8; st fq in reg. 
silvatica circa Raututunturi et Saariselka, minore frequentia in 
reg. subalp. : Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39, 93 et 94; [Kuolajarvi] 
inter Tammakk[a]oja et Kutsanjoki: Stjernv.!; Kuolajarvi [»Salla»] 
in vicinitate montis Eniantunturi: Borg & Rantaniemi!; usque 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 109 

ad Utsjoki: Saal. kat.!; »nobis paucis tantum locis desertorum 
inter Tschuolisjayri et Pakananjoki. ut etiam ad Kylajoki inter 
Rovanen et Kultala» : Kihlm. Ant., spec, e Tuulijarvi!; Paatsjoki 
Kalkoivi in reg. subalpina: Fontell!; baud infrequens usque ad 
Ftiilledsdistrikterne: Lund p. 79; Varangria australis e 6 locis 
enum.: Norm. Fl. Spec. p. 886, quern 1. inspicias, vide etiam 
Th. Fries Resa p. 61, Rlytt p. 1186, Schiib. p. 359, Norm. ann. 
p. 21—22 etc. — [L. ent. reg. subalp. r, reg. silv. p: Laest. ; 
in fennica parte nondum adnotata.] 

Lapp. ross. ad flumina Niva, KuoUejok, Tuloma et Lutto: 
Fellm. Ind.; »in paludosis Lapp, merid. baud infrequens, sep- 
tentrionem versus rarescit et paullo ante oppidum Kola termi- 
num suum borealem attigisse videtur. In peninsulae lapponi- 
cae partibus orientalibus nuUibi obvia fuit»: N. \. Fellm. i), cfr 
1. c. p. XXXVII; Teribjerka, in ripa sinistra fluvii Teribjerka 
et ex aliis locis enum.: Reket. p. 559; e permultis locis enum., 
inter quos Kuusreka, Tshapoma et magis ad occidentem versus: 
Mela PI.; Hibina [»Umpdek»] in reg. alpina: Rroth. Wand. p. 8; 
ad septentr.-occidentem versus a monte Kelesoiva: Axelson & 
Rorg!; Tshun [»Dschyn»]: Rrotherus!; r [in vicinitate lac. Nuot- 
javr] non visa nisi pc in silva abietina infra Rousselka! in reg. 
silv. (Lim.): Linden Ant.; Jambruts: Selin!; prope pagum Vo- 
roninsk : Kihlman ! 

Ab. fqq: Flinck, V. E. Broth., Weeks, och Caj. Kasvist., dar nar- 
mare uppg. lamnas. — Sat. Har ma tillaggas foljande. P^medan jag un- 
der mina resor icke iakttog P. ercrfa i O a., begynte jag agna densamma 
en sarskild uppmarksamhet och antecknade da, att arten i norra Sat. 
forst borjade visa sig vid Kuivanen i Parkano, men att den ej blir ymnig 
forran S om Parkano kyrka; i Honkajoki forekom arten flerstades: Hjelt. 
— Ok. Kyyhkynen tillagger, efter att hafva anfOrt uppg. fran Kianta: 
>Kajaanin puolessa tavall.> : Kyyhk. htt. ; mahanda ar dock frekvensen 
alltfor hog. — Kp. FOljande detaljuppg. ma tillaggas: Sydv. vid Tiiksi ! 
by pa fuktig ang ; Sodr. st fq i Siesjarvi-trakten pa svedjebackar, hard- 
valls — fuktiga angar m. m., sved vid vageu Ruoksarvi— Unosjarvi ; Centr. 
(Mm., forekommer typiskt i de lundartade lokalerna pa omse sidor om 
kafvelbroarua, hvilka leda ofver gungflyartade sumpmarker, afvensom vid 
kanterna af dylika marker pa tufvor mellan buskar; Onda fuktig ang midt 

^) Postea lougius et ad orientem et ad septentrionem versus adno- 
tata est. 



110 Potentilla erecta. 

emot Parandowa ; kuat. ej antecknad : Bergr. Ant., ex. afven fran Uhtua ! 

— Angaende forekomsten i (Ok. och) Ob. namnes : »Synes i dessa trak- 
ter forekomma endast pa sumpmark, hufvudsakligen i kuperade nejder> : 
Brenn. Obs., dar fleic aldre uppg. anforas, hvarfore jag bar forbigatt 
dessa. — I Uleaborgs-trakten foga allman: Zidb. Senare skrifves: >0n 
ehka loydetty ennen harvinaisena kaupnngiu etelap. Nykyaan ei ole ta- 
vattu»: Leiv. Putk. — Afven Huum. lis. p. 87 uppraknar Potentilla erecta 
bland arter, hvilka ban foigafves sokt i trakten af Uleaborg, hvarfore ban 
kanner sig l)ojd for att betrakta densamma sasom tillfallig i denna trakt. 

— Keckm. omnamner arten saeom forekommaude a sluttande mosear pa 
gungfiy. — Kuus. Kyybkynen namner: »Etela-Kuusamo8sa suossa 2:88a 
paikassa, joiden nimia en tieda» : Kyybk. litt. 

Anmarkas bor mahanda, att under det Wablenb. p. XVII upprak- 
nar P. tormentilla bland arter, som alska hafsklimat, framhaller Hellstr. 
p. 137, att den icke forekommer vid kusten, men ar taml. allman inat 
landet, jfr afven Tenn. ooh A. L. Backm. p. 137. 

I forbigaende ma namnas, att medan Siegfrie<l benamnde arten 
P. erecta (L.) Dalla Torre, jfr Lindberg i Medd. XXIV p, 118, sa fram- 
h&ller Lindberg senare, att Harape bor anses sasom auktor: Lindb. comm. 

Med genomgaende (eller delvis) 5-taliga hylledelar ar P. erecta 
sallsynt. Exemplar foreligga fran A b, Nystad : Soderman !, jfr Medd. 
XXIII p. 50. — Nyl, Helsingfors Alkarr 1903: Sicl. herb. — Sat. Karkku 
Linnais en eller ett par ganger: Hjelt; Ikalis [ilkaalinenxj Luhalahti nn 
prato subudo argillaceos : Kihlman ! 

Af egentliga former hafva vi endast att anteckua ett exemplar fran 
Ab. Lojo SOLbem: Lindberg!, som nagot afviker fran den vanliga formen 
och af Siegfried fatt foljande pateckning: "P. erecta (L.) Dalla Torre, f. 
macrophylla Paicbe, P. strictissima Zimni. p. p.>: Lindberg i Medd. XXIV 
p. 118. 

Potentilla reptans L. 

In maxima parte Alandiae satis ffequetUer (—fref/uen- 
ter) provenit, ceterum in Fennia australi plus minusve ad- 
venticia occunit. 

Kalm; in pascuis argillosis minus f(|: Prytz ; Fenn. merid. 
occ. : Fries; Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 226; 
Fenn. adest in Aland, (et casu Nyland.): Nym. Suppl. p. Ill, 
vide etiam DC. Prodr. U p. 574 et Led. II p. 52. 

Al. fq: liergstr.; complur. loc. Finstrom, Sund: Bergstr. 
Beskr. ; Arrh. & K. in 19 locis viderunt, etiam in ceteris paroe- 
ciis; Foglo Juddo! st r — p, *Sottunga kyrklandet» r, in Alandia 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. Ill 

firma, quae dicitur, st fq: Arrh.; [Sund] st fq in agris, in mar- 
ginibus agrorum et in collibus herbidis: Prim. p. 67; fq in 
Alandia lirma, quae dicitur: Bergr. comm.; in Alandia fq: E. 
Renter, vide etiam Lindr. Verz. p. 25, Popp. p. 23, Palmgr. 
Hipp. p. 69 etc. et infra; multa spec, in H. M. F. — Nyl. Lo- 
visa (!) in moenibus versus Viborg 1866: C. J. Arrhenius!; eodem 
loco annis 1870 — 1880 sequ.: Arrh.; eodem loco 1900: G. Sucks- 
dorff!, cfr de ambobus Lindr. Verz. p. 25, vide ceterum infra; 
Perno: alumn. R. K. Strahle in dupl. ! [forsitan ad eundem locum 
atque superior spectet]. 

»Finnes ofta nog i Finlands akrar»: Gadd Forsok III p. 171; ar 
fulikomligt oriktigt. »Ar af raig ej mer an en enda gang funnen pa en 
holme vid Ostersuudom gard i Sibbo socken, torde dock linnas annor- 
8tade8» : Hell. p. 11. Ehuru jag visserligen ar ofvertygad om att Hellenius 
for 130 a 140 ar sedan sag Potentilla reptans a Ostersundom, misstanker 
jag likval, att den var mer eller mindre tillfallig darstades och langesedan 
forsvnnnit. sin agris Alandiae et insularum circa Aboam et in sinu Fen- 
nico sitarum. Sibbo Ostersundom, Drumso» : Wirz. pi. off. p. 43. Upp- 
giften om artens forekomst pa Drumso ar ej osannolik, men behofver be- 
kraftas, da arten mig veterligen ieke eenare blifvit observerad darstades. 
Daremot torde Wirzens uppg., att P. reptans skulle forekomma pa oarna 
kring Abo och i Finska viken, belt och ballet vara bygd pa analogislut ; 
den maste darfore forkastas. — Al. Anmarkuingsvardt ar, att P. rrpfans 
alldeles icke upptages af Bergroth fran ostra delen af alandska skargardeu. 
— Ab. Korpo [»D»j: Bergstr. ; Pyhamaa: O. M. Reuter. Bagge uppg. arc 
mycket sannolika, men det b6r dock uarmare utredas, huruvida arten 
varit tillfallig eller fulikomligt vildt vaxande. Tenala Lappvik hamn: K. 
Holmberg!, jfr Hayr. Adv. p. 158, dar uppg. lamnas om forekomsten un- 
der olika ar; Lappvik lastageplats pa sandig mark; Palmen!; arten ar bar 
tydligen barlastvaxt. — Nyl. Inga Fagervik till vanster om ing&ngen till 
parken: Olsson!, jfr bl. a. Ale. IV. Liksom Olssons ofriga uppgifter 
maste afven denna emottagas med misstroende ; mojligt ar dessutom, att 
arten bar varit odlad. — Sibbo Ostersundom : Hell., se ofvan. — Borga 1883 : 
H. Stjernvall !, jfr Ale. IV; arten synes bar hafva forekommit pa barlast. — 
Da arten pa vallarna vid Lovisa bibehallit sig atminstone 30 ar, bar 
jag ansett, att densamma darstades kan upptagas bland de vildt vaxande 
arterna, ehuru den betecknas sasom tillfallig i Herb. Mus. Fenn. II p. 77. 
^^lojligt ar val och kanske sannolikt, att P. 7-eptans under den svenska 
tiden pa ett eller annat satt blifvit inford till vallomradet. Sakert ar, att 
den annu vid slutet af 80-aren forekom talrikt pa sin isolerade, langt fran 
staden belagna vaxtplats och att den dar verkar som en vildt vaxande 
planta* : Arrh. — Ob. »Finnea pa nagra fa stallen omkring Uleaborg» : 



112 Potentilla reptans. 

Jul. p. 285, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175, en uppg., som sannolikt sir helt 
och hallet gripen ur luften ; af ven Brenn. Obs. betecknar densamma sasom 
oriktig. Emellertid uppgifves: »V. 1904 painol. 1 kappale (E. Lahenius)> : 
Huura. lis. p. 85. — Lp. Ponoj : Knabe Pfl. p. 280; uppg. ar tydligen 
fullstandigt falsk. 

Lindberg framh&ller, att exemplar af P. rejitans L. fran Aland bade 
af Siegfried erkants tillhora denna art: Medd. XXIV p. 119. 



Potentilla anserina L. 

In Fennia australi frequenter (— frequentissime) sae- 
peque copiose provenit ; in interiore parte iam infra 62^ mul- 
tis plagis rai^escit vel desinit, sed ad or as maritimas usque 
ad summum septentrionem progreditur. Ad Mare glaciale 
* Egedii Wormsk. inpriniis occurrit. 

Till.; Till. Icon. 45; Kalm; fq in voraginibus exsiccatis 
[»uttorkade vatteng61ar»]: Hell. p. 11; in pascuis et ad vias 
vulgaris: Prytz; »ad vias, domos et in pascuis siccis in pro- 
vinciis meridionalibus et mediis. Ad litus maris adscendit usque 
in Kemi et Tornea et [eodem modo iuxta paludes finis Rossiae 
ad Kuhmo usque i),] desideratur vero in provinciis arenosis 
interioribus, ut Laukaa, Rautalampi, Viitasaari; Finmarkiae ad 
Hopseidet»: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; 
Eur. omn. . . .: Nym. Consp. p. 223; per totum fere territo- 
rium plus minus fq occurrit: Schedae p. 82, vide infra, vide 
etiam DC. Prodr. II p. 582, Led. II p. 44—45 et Hayr. Landv. 
p. 160. 

Al. (fqq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. et Bergr. — Ab. 
fq: Zett. & Br.; fqq: Arrh. Ann.; f q : Sand., Renv., A. Nyl., 
Sel., Printz et Flinck; fqq: V. E. Broth, et Weeks.; fq cp: Caj. 
Kasvist., quern 1. inspicias. — Nyl. fq: His.; fq, cp ad vias et 
in areis: Stenr. ; fq : W. Nyl.; fqq: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] (r) 
in litoribus: Brenn.; Hogland in cacumine montis Pohjaskorkea 
(Sievers): Brenn. Till. p. 39; [Hogland] (r), ad Suurkyla cp : Sae- 
lan in Medd. XXV p. 77. — Ka. (fqq): Blom; stfq: Linden. — 
Ik. fq: Malmb.; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 101]. 



') Haec incerta videntur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 113 

Sat. st fq: Malmgr. ; fq et st pc — cp, maximam partem 
st cp, Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb.; fq — st fq: Hjelt. — Ta. 
»{fq — st fq)»: Leop.; fq: Knabe Fort., A. Wegel., Asp. & Th., 
Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq — p, ad vias in plagis cultis fq, 
interdum st cp, in plagis silvestribus p et sp: Borg Tiet.; Wai- 
nio Tav. or. omnino non comm. — Sa. [in Savonia] fq: E. Nyl. 
& Chyd.; Valkiala fq: Hult Fort.; p (interdum cp): Hult; Sul- 
kava in praedio Linkola cp 1906 : Link. ; Nyslott, non autem 
in Mikkeli: Hasselbl. — Kl. fqq: Fl. Kar.; [Parikkala] stfq-fq: 
Hann.; Valamo st fq: Sael. ann.; [Impilaks] fq : Backm.; in par. 
Palkjarvi et Suistamo rarior: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. fq : Elfv. 

Oa, st fq: Malmgr.; fq ad oram, p in interiore parte: 
Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 12; Ilmola Talvitie in fossis: Lindb. 
Bot. p. 310. — Tb. Rautalampi Koskis (P. J. Aschan): Moberg 
Klim. p. 145 et 146; Rautalampi ad balneum praedii »lso- 
Pappila» ad viam 1902: Link. — Sb. [Kuopio] p: Mela; Maa- 
ninka in area scholae ad Kinnulanlahti et cp in area praedii 
Mattila, Polja pec in prato prope stationem [»pysakin l.»]: Kyyhk. 
lift.; Enw. non comm. — Kb. Kide: Brand.; Liperi r in ripa 
ad Harjula: Eur. & H.!; Wainio Kasv. omnino non comm. — 
Kon. p, fq, in Saoneshje fq, in Reg. occ. ad pagum Lintajarvi 
fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 37. 

Om. st fq, vulgatior ad oram: Hellstr. ; st fq prope oram: 
Tenn.; Pyhajoki: Lackstr. ; Brahestad: Hjelt. — Kp. Sarkijarvi 
in ripa arenosa contra pagum Sarkijarvi, ad oram compluribus 
locis, saltem ad litus ad septentrionem versus ab ostio rivi 
Shuja ^), Usmana ! in ripa argillosa, ad oppidum Kemi ^), Go- 
rellie-ostrow '), Studentskoj-ostrow i), [Solovetsk ^) complur. locis 
in litoribus arenosis]: Bergr. Ant. 

Ob. fq ad oram, in par. Simo usque ad Ylikiirppa: Brenn. 
Obs.; (fqq): Leiv.; Kemi: M. Castren p. 338; pluribus locis in 
Kemi et Tornea: Hellstr. Distr. p. 6; st fq in regione litorali, 
in valle fluvii Simo non visa supra Ylikarppa: Keckm., cfr 1. c. 
p. 14; Kemi fq in reg. litorali, (p) in parte superiore: Ranta- 
niemi; propius ad opp. Tornea (st fq): Jul. p. 285; r oppidum 



^) Haec forsitan ad P. * Egedii spectent. 
Typis impr. '|, 1915. 



114 Potentilla anserina. 

Tornea: 0. R. Fries p. 162; Tornea in oppido: Hjelt!, vide 
etiam infra. — Kk. Sonostrow: Mela PI. ^), vide etiam Fellm. 
Ind. sub Lapp, ross.; Bergr. Ant. ex hac parte non comm. 

Li. ad mare septentrionale . . . Finmarkiae: Wahlenb. Fl. 
Suec. p. 336; Paatsjoki: E. Nylander & M. Gadd! [spec, cum P." * 
Egedii commixtum]; modo in Varangria ad Niiytamo etc.: Kihlm. 
Ant. ^); in regione betuiina ad pag. Kongas prope Mare glaciale: 
Wainio Not. ^), cfr 1. c. p. 21; Varangria australis Karlbunden, 
Barsnjarga, Naytamo [»Nejden»], Bugonges, [Nyborg] reg. subalp. 
litor.: Arrh. ant. ^j; in Varangria meridionali ad Elvenses etc.: 
Norm. p. 262 1); Varangria austr. in 10 locis: Norm. Fl. Spec, 
p. 375, vide sub P. * Egedii, vide etiam Blytt p. 1181 ^), Norm, 
ann. p. 22 i) et infra. 

Lapp. ross. in litoribus Maris albi usque ad Kantalaks 
. . . non infrequens: Fellm. Ind. i); »in litoribus glareosis Maris 
glacialis (fq), etiam in interioribus Lapp, orientalis circa lacus 
fluviosque ""), sed tnulto rarior»: N. I. Fellm. i), vide infra et cfr 
Beket. p. 559; Ponoj in ripa: Montell! 

Enar P. anserina dels saknas, dele ar eallsynt i flere delar af flora- 
omradet, ar uppg. i Schedae p. 82 alltfor summarisk. — Ok. Kuhmo 
[»Kuhmoniemi»] : Wirz. pi. off. (se ofvan) torde knappast vara riktigt, 
eftersom Wainio Kasv. ej alls upptager arten; ej heller har den i dessa 
trakter iakttagits af nagon senare botanist. — Kuus. Kuusamo: Fellm. 
Lapp.; Wainio citerar uppg. med reservation, och Brenn. & Nyb. saga ut- 
tryckligt : "Ej observerad i Kuusamo». Denna uppg. aufores af Led. II 
p. 45 for Lappland; Lappouia (Schrenk): 1. c. har afseende pa Lapp. ross. 
— Wahlenb. p. 145, som upptager P. anserina »per totam Nordlandiam 
ubique et Finmarkiam r ex. gr. in Hopseidet, sed de cetero per totam 
Lapp, nullo loco a me visa*, tillagger »in his loci^ vix nisi foliis nudis 
occurrit unquam*. — Lapp. ross. Nagon fyndort fran den inre delen ar 
mig icke bekant. I Mela PI. uppraknas arten fran 14 sarskilda fyndorter, 
men alia dessa aro belagna vid hafvet ; N. I. Fellmans uppg. fran den 
inre delen torde darfore kraf va bekraftelse. Sannolikt ar f. o., att P. * Egedii 
ar allmannare i dessa trakter an hufvudformen. De i H. M. F. p. 77 om- 
namnda exemplaren tillhora till storre delen P. * Egedii. 

P. anserina uppraknas bland de arter, som p3, svenskt omrade hafva 
sin nordgrans mellan NederKalix— Haaparanta och hvilkas spridning ar 



*) Haec forsitan ad P. * Egedii spectent. 
^) Haec Incerta videntur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 115 

beroende af kulturen : Birg. p. 83. Fyndorterna vid hafsknsteu aro harvid 
tydligen icke tagna i betraktande ; se redan Wahlenb. p. XVIII, dar det 
papekas, att arten langre norrut endast forekommer vid hafskusten. 

Narmare uppgifter angaende artens forekomst vid kusten lamnas 
bl. a. i Hayr. Stud. p. 169 och i Leiv. Veg. p. 199. — Af ofvanst&ende 
framgar, att P. anserina ofta, mojligen oftast, forekommer mer eller mindre 
ymnigt, se t. ex. Hayr. Stud. 1. c. 1 Leiv. Veg. 1. c. namnes: >gew6bn- 
lich 8parlich>; det kan darfore tillaggas, att om dess fSrekomst i trakten 
af Ob. Uleaborg namnes: >Hyvin runsaasti Kuusiluodon . . . rannalla» : 
Leiv. Patk. 

Angaende exemplaren i PI. Finl. exs. N;o 267 Bkrifves: »Ab. opp. 
Nystad, Stor Birkholm in prato iuxta litus leg. H. Hollra6n» ; de tillhora 
a argentina (Huds.). 

Af former ar f. sericea Hayne ingalunda sallsynt, och flere ex. i H. M. 
F. tillhora densamma; den ar dock icke konsekvent sarskild. Ur littera- 
turen har jag, forutom uppg. i floror etc., endast antecknat : O b. Kemi 
stad Huha : Rantaniemi, jfr Brenn. Obs. 

F. viridis Koch uppgifves sasom r: Mela Kasv. [IIj, jfr Mela Kasv. 
V och se Wahlenb. p. 145 (anford of van p. 114). ^ rirescens [Blytt] »i 
Finmarken isfer i de ostlige Dele* (N. Lund, Norman): Blytt p. 1181. 
Angaende f. groenlmidica Ser. Norm, se under * Egedii, som afven kallas 
var. groenlandica (Hook.). I Mela Kasv. II betecknas afven f. salina Mela 
sasom rr ; enl. miu formodan afser uppg. P. * Egedii. 

Var. Kolensis beskrifves fran norra delen af Kolska landet: Beket. 
p. 559 ; i afseende a denna form far jag hanvisa till originalet. 

Potentilla anserina * Egedii Wormsk. 

Ad litora Maris glacialis et albi occurrit; apud nos 
non ante a. 1906 rite distincta; distributio earn ob rem non 
satis explorata est. 

Vide Lindberg in Medd. XXXIII p. 54, ubi in territorio 
primiim distincta est. 

Om. Brahestad Bredskar: Lindberg! — Kp. Kemi ad Mare 
album: Malmgren!; [Solovetsk: Selin!], vide etiam sub forma 
typica. 

Kk. Knjasha typica et bene evoluta: Lindberg! in Medd. 
XL p. 26, cfr 1. c. p. 226. 

Li. Paatsjoki cum forma typica: E. Nylander & M. Gadd!; 
Varangria australis in litore marino ad sinum Niiytamo [»Nej- 
denfjord»]: Granit & Poppius!; [in vicinitate Nyborg: Norm. 



116 Potentilla anserina * Egedii. 

Fl. Spec. p. 375 nomine P. anserina var. viridis f. groenlan- 
dica Ser.]. 

Lim. in litore insulae iuxta Kantaiaks et Kolvitsa: Lind- 
berg!, cfr Medd. XL p. 28 et 226. — Lp. Orloff in litore marino: 
Kihlman! — Lm. Olenji: N. I. Fellman!, spec, recedens. 

Da Lindberg vid motet I, XII, 1906 demonstrerade denna form, 
namnde ban bl. a., att den forekom >i mindre val utpraglade former vid 
nordligaste delen af Bottniska viken»: Medd. XXXIII p. 54. Enl. refe- 
ratet i Nya Pressen 1906 N:o 329 upptogs den sarskildt fr&n Om. Gamla 
Karleby. Emellertid skrifver Lindberg numera om detta exemplar, O m. 
Gamla Karleby, sandetrand : Tennander !, att det >kan utelamnas, da det 
knappt tillhor P. * EyediiT) : Lindb. comm. 

Uppgifter, grundade pa ett par osakra exemplar, bar jag bar for- 
bigatt, meii anser mig dock bora framballa, att P. anserina upptages fran 
manga fyndorter i Lapp, ross,: Mela PI.; det synes mig likval sannolikt, 
att atminstone en del af dessa uppg. afse P. * Egedii. 



Sibbaldia procumbens L. 

In montihus altioribus Lapponiae inprimis occidentalis 
copiose pj'ovenit, ab Us non nisi in vicinitatem eorum raro 
descendit, sed etiam ad Mare glaciate occur rit. 

Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. p. 229, vide infra, vide 
etiam DC. Prodr. II p. 587, Led. II p. 32-33, Borg Beitr. p. 
101, 104, 116, 118, 134 et 145, Norrl. in Atlas p. 29 et Lindb. 
in Atlas p. 37. 

Lapp. fenn. [r nonnullis locis [»flackar»] ad viam pu- 
blicam prope templum par. Pajala: Birg. p. 104, vide etiam Samz. 
p. 187;] »r in pineto arenoso iuxta semitam nonnulla spec, mihi 
obvia»: Blom Bidr. !, cfr Wainio Not.; per totum alpium iugum 
praecjpue a latere suecico fere ubique fqq, in alpibus vero 
maritimis baud crescit, nee extra alpes ipsas descendit (unquam): 
Wahlenb. p. 75, cfr 1. c. p. XVII et LXI; in regionibus alpinis 
et declivis alpium omnium fq: Fellm. Lapp.; Muonioniska prope 
pagum inferiorem: 0. Hjelt M. S.; reg. silv. prope templum par. 
Muonio [»Muonio kyrkoby*]: Sandm. p. 31 not.; etiam in par- 
tibus inferioribus ex. gr. Ylimuonio, Muonio prope templum: 
Mont, karlv. p. 355; Pallastunturit fq in tota reg. subalpina in- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 117 

primis circa rivulos: Hjelt!; [Pallastunturit] Taivaskero: A. Ny- 
man in Medd. XXXIII p. 17, spec, e Pallastunturit etiam leg. 
K. 0. Elfving! et Einar Reuter!, cfr etiam Herb. Mus. Fenn. 
II p. 139; Ounastunturit: F. W. Maklin! et Malmberg!, cfr Norrl. 
Lappm. p. 258; Ounastunturit Raututunturi in reg. alp.: Sandm. 
p. 29; etiam in reg. subalp.: 1. c. p. 31, cfr 1. c. p. 32; Kittila 
Niilivaara: C. Soldan!; Kittila in vicinitate templi: E. Sillmanl; 
Sodankyla Pelkonen, spec, unicum florens ad Sattanen: Kihlm.; 
compluribus locis in reg. alpina mentis Saariselka in terra hu- 
mida: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 159; Kuolajarvi [»SalIa»] in 
pago Ylipaa prope praedium Kalliainen in margine agri: Borg 
& Rantaniemi!; in terra glareosa, madefacta per reg. alpinam 
fq, ad terminum betulae orgyalis, sed vix ultra, descendit. Ter- 
minus inferior Peldoaivi S 431, Kuarvekods SE 488, h. 410, 
Ailigas SV 425 [Rastekaisa SE 730, SE 224]: Kihlm. Ant., cfr 
Hult alp. Pfl. p. 181 et 186; locis herbosis declivis alpium 
altiorum omnium . . . usque ad Finmarkiam et fines Rossiae 
ubique: Wahlenb. Fl. Suec. p. 203; e 5 locis in Varangria au- 
stral! enumeratur, etiam e nonnullis locis in vicinitate: Norm. 
Fl. Spec. p. 390—391, quern 1. inspicias; Arrh. ant. e nonnullis 
locis enumerat, vide etiam Blytt p. 1176 etc.; multa spec, in 
H. M. F. — [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. et silv. r: Laest., 
cfr Grape p. 105; r in reg. subalpina superiore, spec, solitaria 
in ripis catarrhactarum Saari- et Mutkakoski, fq in reg. alpina 
usque in montibus alpinis Haiti, Rinjok 857 m: Linden Bidr., 
vide etiam Mont, karlv. p. 355, Hartm. p. 290 et infra.] 

Lapp. ross. Ad alpem Hibina [»Chibina»] et Mare gla- 
ciale baud infrequens: Fellm. Ind. p. 307; in alpinis Maris 
glacialis usque ad Ponoj (!) Maris albi p: N. I. Fellm., cfr Beket. 
p. 558; Kelesoiva! in latere austro-orientali in reg. alpina in- 
feriore et Vanioaivi! in latere orientali ad marginem rivi in reg. 
subalpina: Axelson & Borg, cfr Borg Ber. p. 36 et 37; Lujauri 
urt: Kihlman!; Tshun!, Tuatashl et in montibus alpinis ad 
sinum Kola, cp: Enw. ann.; [in vicinitate lacus Nuotjavr] Lim. 
p — st fq in vallibus rivorum et in declivibus montium alpino- 
rum in reg. subalp. et alpina: Linden Ant.; Devjatoi ad litus 
maris, etc.: Mela PI.; Varsina, Jenjavr et Keinjavr: Broth. Reseb., 



118 Sibbaldia procumbens. 

vide etiam Broth. Wand. p. 8 et 10, Broth, exk. p. 76, Knabe 
Pfl. p. 280 etc.; insuper haud pauca spec, in H. M. F. adservata 
in vicinitate maris in Lp., Lt. et Lm, lecta sunt. 

>In lateribus montium subalp. par. Kuueamo rarius*: Prytz, jfr 
Led. II p. 33 och Wainio Kasv. ; storsta delen af Lappl. ocb norra Fin].: 
Fries; Fenn. bor.: Nym. Syll. p. 273 och Nym. Consp. p. 229. Alia dessa 
uppg. om artens forekomst i norra Finland grunda sig tydligen pa Julins 
uppg. (se under Kuus.) — K u u s. st fq i Kuusamo: Jul. p. 277, jfr 
Wainio Kasv. Oaktadt Wainio anfor denna uppg. utan reservation, och 
oaktadt den, easom ofvan framgar, dessutom citerats af flere forf., maste 
densamma dock, i likhet med en stor del af Julins uppg., anses mindre 
tillforlitlig. — [L. ent. Angaende forekorasten i Kaaresu'anto socken nam- 
nes: AUman pa fjallhedarne samt bar och hvar i de of re delarne af bjork 
skogen: Fries & Mart. p. (73).] 

Alcliemilla vulgaris L. 

Species cotlectiva in Fennia usque ad 64^ frequentis- 
sime (^frequenter) provenit; dein 7'aj'ius, magis autem ad 
septentrionem versus satis frequenter occur rit, cfr Wainio 
Kasv. p. 116. De subspeciebus, in quas nunc dividitur, 
vide infra. 

Fqq 1) aut fq in Fennia usque ad 64^ inveniri consentiunt 
omnes fere auctores (exceptiones vide infra), cfr Till., Till. Icon. 
38, Kalm, Hell. p. 3, Prytz; »in graminosis siccis usque in 
alpes»: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. 
omn. . . .: Nym. Consp. p. 238, vide etiam DC. Prodr. II p, 
589, Led. II p. 29, Borg Beitr. p. 101, 134 et 140 et Norrl. in 
Atlas p. 15-16. 

Om. fq: Hellstr.; fq, st cp in pratis in clivis riparum et 
ad fossas pratorum : A. L Backm. Fl.; st fq: Tenn.; Lackstr. 
e Pyhajoki non comm. — Ok. Sotkamo Naapurinvaara fq etiam 
in parte australi par. Puolanka: Brenn. Beseb. p. 67 et 72; 



') Bergstr., Arrh. Ann., Flinck, V. E. Broth., Weeks., Caj. Kasvist., 
Stenr., Bloin, Linden, Leop., Norrl. s. 6. Tav., Hann., Broth, et Mela; fq — 
fqq: Borg Tiet. et Wainio Tav. or.; fqq, cp in devexis pratorum fertilibus 
in reg. collina: Elf v.; fqq et cpp in omni territorio praesertim in reg. 
media: Norrl. On. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 119 

Kajana fq ad viam publicam: Wainio ann.; in par. Kuhmo et 
Kianta omnino non visa est, Sotkamo minime raro [»iso levene- 
minen»]: Wainio Kasv.; fq: Must.; in parte australi par. Pal- 
tamo, Kajana et Sotkamo fq, in parte media r Hyrynsalmi 
Salmi, Puolanka australi Vayryla, in parte orientali non visa: 
Brenn. Obs., cfr Brenner in Medd. XXIII p. 42; Kyyhk. vide 
infra. — Kp. in vicinitate lacuum Kiimasjarvi et Luvajarvi: 
Wainio Kasv., vide etiam sub Kk.; circa Sarkijarvi fq, in parte 
media st fq, Kemi fq inprimis secundum fluvium Kemi et circa 
oppidum eiusdem nominis, ceterum enum. e permultis locis: 
Bergr. Ant. 

Ob. (st fq) in graminosis [»lindor»]: Jul. p. 275, cfr Jul. 
i V. Ak. H. p. 175; in parte occidentali partis septentrionalis 
[»Nor.»] p Turtola, Ylitornio, Alkkula, Karunki Husa, Tornio, 
in parte litorali par. Kemi et Simo, in parte maxime australi r 
Haukipudas, Uleaborg, Utajarvi Myllyranta, Hailuoto [»Karl6»]: 
Brenn. Obs., quem 1. inspicias, cfr Brenner in Medd. XXIII p. 
42; [Uleaborg] (»fqq»): Leiv., vide infra; Uleaborg Slottsholmen 
et Ylitornio [»Ofvertornea»] Alkkula: Brenn. herb.; li: Brenn. 
& N. ; in parte australi et media provinciae tantum ad Tornea 
et Alkkula adnotavi: Hjelt; st r— p, non visa nisi in parte lito- 
rali, Kemi Mahlasaari et Polho, Simo Kemheikki et Ervasti: 
Keckm., cfr 1. c. p. 14; Kemi p, enum.: Rantaniemi; r Tornea: 
0. R. Fries p. 162; tantum in vicinitate fluvii Tornea adnotata, 
Turtola in pago eiusdem nominis, sed pc: Hjelt & H. — Kuus, 
in parte australi visa non est — primum ad Muosalmi et Nuo- 
runen — e lacu Kuusamo ad septentrionem versus frequentia 
augetur, ad lacum Paanajarvi fq obviam: Wainio Kasv.; ad 
viam inter Rajala et Mantyvaara et ad Mantyvaara: Hirn Fort. 
— Kk. in par. Oulanka et parte septentrionali par. Kiestinki, 
dein deest usque ad fines par. Repola: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. Kolari ad Simu, prope Mona, Niesajoki et 
Lappea: Hjelt & H.; [p, enum.: Birg. p. 103;] per partem sil- 
vaticam et subalpinam omnium Lapp. . . . ubique (vulgatissime); 
in salicetis alpium iuxta rivulos quoque p occurrit, sed nonnisi 
rarius ulterius adscendit: Wahlenb. p. 50; baud infrequens: 
Fellm. Lapp.; Pallastunturit st fq usque ad reg. subalpinam 



120 Alchemilla vulgaris. 

superiorem: Hjelt, cfr L. Y. 1898 p. 170 et Caj. Beitr. p. 37; 
Ounastunturi Raututunturi in reg. alp.: Sandm. p. 29; reg. subalp.: 
1. c. p. 32; in regione betulina ad Kongas prope Mare glaciale 
fq, obvia etiam ad lacus fluminis Paatsjoki, Inari ad fontes et 
in lucis ad Kultala st fq et alibi ad flumen Ivalojoki p — fq in 
regione coniferarum mixtarum, etiam ad Koppelo in regione 
pinifera, Sodankyla ad fontes in iugo Suoloselka p— fq, ad Pelko- 
senniemi: Wainio Not., cfr 1. c. p. 8, 10 et 21; p in reg. sil- 
vatica montium Raututunturi et Saariselka: Hult Lappm.; Uts- 
joki st fq: Sael. kat., cfr S. Gastren p. 353; in devexis herbidis 
reg. subsilv. fq, iuxta rivulos reg, subalpinae st fq, in locis 
graminosis, humidis, fertilioribus quoque umbrosis terminum 
betulae attingit et hinc inde paullo superat, Pietarlauttasoaivi 
S 307, Hammasuro h. 382, Ailigas SV 400, [Rastekaisa SE 718]: 
Kihlm. Ant.; reg. subalp. st fq: Arrh. ant., ubi e multis locis 
enum.; Varangria australis e multis (13) locis enum.: Norm. Fl. 
Spec. p. 400, quem 1. inspicias, vide etiam Blytt p. 1143 etc. 
— [L, ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Lgest. ; in reg. subalp.: 
Norrl. Lappm. p. 262; fq in vallibus rivorum et in ripis fluvio- 
rum herbidis, humidis reg. subalpinae, fq— st fq in reg. alpina: 
Linden Bidr.] 

Lapp, ross. p: Fellm. Ind.; in graminosis siccioribus et 
circa rivulos baud r: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLVII; enum.: 
Beket. p. 558; enum. e permultis locis: Mela PI.; Lt. p ad ripas 
et in vallibus rivorum reg. silvaticae, Lim. p— st fq in vallibus 
reg. silvaticae et in declivibus montium reg. alpinae: Linden 
Ant., vide etiam Fellm. Anteckn. Ill p. 271, Broth. Wand. p. 
8, 9, 11 et 12, Knabe Pfl. p. 280 et Borg Ber. p. 33. 

Ah och Ab. Synes ej vara allman utom mojligen i Kumlinge, FOr 
ofrigt antecknad endast p: Bergr. — Kb. »fq — st fq etenkin savisilla 
mailla»: Wainio Kasv. — Ok. [Kianta] »Kasvaa Kirkonkylassa useissa 
paik. . . . Vuokissa on sita loydetty myOs usean talon laheisyydessa, mutta 
pitajan pohjoispuolella lienee se paljon harvinaisempi* : Kyyhk. litt. — Ob. 
»Alchemilloja kasvaa useammissa eri paikoissa knten Hupisaarella, Kos- 
kenniskassa, monessa kohdeu ratavarressa ja niityilia kaupungin ymparilla 
siella taalla. Ylimalkaan harvoissa kohdin, mutta paikassaan aina tiheasti. 
Etela-Suomen verraten on aivan harvassa* : Leiv. Putk. — L k. Efter om- 
namnandet af fcirekomsten pd Pallastunturit tillagges: »Lapin matkallani 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 121 

en niita muualla tavannut* : B. St[ahlber]g i L. Y. 1898 p. 170. Blom 
Bidr. upptager alldeles icke arten. 

I sodra Finland ar A. vulgaris ofta ymnig. Uppg. i denna riktning 
inga atm. hos Caj. Kasvist., Stenr. och Hjelt (Sat.), se afven noten. Dar- 
emot namnes: »Niityilla ja ahoilla usein joke. runs, [st cp], myoskin koi- 
vikoissa, hajan.» [sp]: Borg Tiet. — Kb. »Enimmakseen vahavaltaisena 
[subdominans] alueen nurmikoilla, kosteilla niityilla ja ahoilla, vahem- 
massa maarin lehdoissa ja koivikois8a> : Axels. Putk. 



Den forste, som i Finland p&pekade, att Alchemilla vulgaris L. ar 
en kollektivart, bestaende af en mangd arter, underarter och former, var 
Arrhenius, som vid motet 13, V, 1896 faste uppmarksamheten vid Sv. 
Murbecks uppsats i Bot. Not. 1895 h. 6 och som framholl, att afven den 
finska floran hyser ett flertal af de i densamma omnamnda »underarterna>, 
se Medd. XXII p. 80-81 och jfr Lindb. Alch. p. 32. Den forsta beetam- 
ningstabellen ofver de finska smdarterna ingick i Mela Kasv. IV (1899), 
dar Murbecks bestSmningar i korthet (p. 487—488) atergifvas, och dar afven 
(p. 583-588) en utforligare framstallning af R. Buser iugar, jfr Lindb. 
Alch. p. 34. En annu fuUstandigare tabell af Lindberg ing&r i Lindb. 
Alch. form. p. 143—149 (1904). Sasom bekant bar Lindberg senare utar- 
betat monogratin Lindb. Alch. 

Det torde vara omojHgt att utreda, hvilken af de nedan upptagna 
smaarterna resp. uppg. om den kollektiva A. vulgaris L. egentligen ksyi- 
tar; jag har icke ena gjort nagot forsok i detta afseende, utan behandlat 
kollektivarten sarskildt for sig. I de trakter, dar kollektivarten ar mer 
eller mindre sallsynt, har jag dock icke uppraknat de speciella fyndor- 
terna, isynnerhet galler detta Bergr. Ant. (fran Kp.), se afven Lapp. ross. 
Vid behandlingen har nedan af sm&arterna har jag sjalffallet fullkomligt 
anslutit mig till Lindb. Alch.; dock har jag liksom Murbeck (Neuman och 
Mela Kasv. V) betecknat dessa former s&som underarter och icke sk- 
som arter. 

Da flere personer insamlat en art i samma trakt, har jag i regein 
ej ansett nodigt att upprakna dem, enar de alia omnamnas i Lindb. Alch. 
— Af samma skal har jag endast vid de mest sallsynta sm&arterna infort 
de speciella fyndorterna. — De har asyftade exemplaren inga dels i H. 
M. F., dels i Lindb. herb. ; endast till en mindre del i andra herbarier, 
se Lindb. Alch. p. 3. 

Uppgifter, hvilka hanfora sig till flere af smaarterna, inga bl. a. i 
Medd. Ill p. 191 och XXXIII p. 83—34 (den senare om hostfargningen) 



122 Alchemilla vulgaris * pubescens. 

Alchemilla Tulgaris ' pubesceDS (Lam.) Buser. 

In Fennia australi usque ad 62^ 55' haud infrequens, 
inprimis in austro-occidentali parte satis frequenter occurrit. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 139—140 cum tabula 
2 et tabula geogr. II, cfr 1. c. p. 158—159; in Finlandia australi 
usque ad 62*^ 55' haud infrequens, praesertim in parte austro- 
occidentali satis frequenter crescit: Schedae p. 83, cfr Lindb. 
Alch. form. p. 148. 

Al. fqq [»synnerligen allman»]: Arrhenius in Medd. XXV 
p. 19; enum. e multis (13) locis: Lindb. Alch. p. 52, cfr etiam 
Medd. XXXI p. 42. — Ab. Pargas: Arrhenius in Medd. XXV 
p. 19; enum. e 6 locis: Lindb. Alch. p. 52. — Nyl. enum. e 
15 locis: Lindb. Alch. p. 52—53, vide etiam Brenner in Medd. 
XXIU p. 41 et 71 et Medd. XXV p. 19; enum.: Brenn. vaxtf. 
p. 79, cfr etiam Rosb. KyrksJ. p. 109, Medd. XXXI p. 27 et 
136. — Ik. enum. e 4 locis: Lindb. Alch. p. 53, cfr Medd. 
XXV p. 19. 

Sat. enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 53, cfr Sola Flor. 
p. 88. — Ta. enum. e 3 locis: Lindb. Alch. p. 53. — Sa. 
Villmanstrand, Ruokolaks Imatra: 1. c. — Kl. enum. e 5 locis: 
1. c, vide etiam Huum. retk. p. 223. — Kol. (fq) in hac pro- 
vincia: Lindroth & Cajander in Medd. XXV p. 19, qui e 5 locis 
legunt, cfr Lindb. Alch. p. 53. 

Sb. complur. locis (9), inter quae plurima ad Kuopio (!): 
1. c, cfr Medd. XXV p. 19 et XXXI p. 27; [Kuopio] st r: Link. 
Lis., quern 1. inspicias, vide etiam infra. — Kb. Kontiolaks (E. 
Piipponen): Lindb. Alch. p. 53. — Kon. Kishi (Lindroth & 
Cajander!): 1. c. 

Spec, in PL Finl. exs. N:o 270 Ab. par. Lojo SOLhem, 
humosis locis in rupe calcarea leg. Lindberg. 

Om utbredningen i Sb, tillaggos: jMaaningan Pulkonlahdella Nis- 
silan luona ja Lehtoinmaen rinteella, Kurolanlahdella ! Petaisen jarven 
tienoilla pientarilla ja Kapeenjarven! rannalla niittyrinteella oik. runsaasti 
ja viela muutamalla rinteella samalla kylalla vaikka niukasti. Kaikki nama 
kasvupaikat muodostavat yhtenaisen alueen, noin 1—2 km laajan. Myos 
Lapinlahden ! puolelta Kuusrannan paivarinteella [Naarvanlahden kylasta!] 
loyein sita kaksi juurta . . . kukattomia>: Kyyhk. lilt. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 123 

A. vulgaris (i pubescens Wahlenb. uppgifves fran Lapp. fenn. >in 
alpestribus apricis siccis p occurrit*: Wahlenb. p. 51, dar den beskrifves; 
p: Fellm. Lapp. — Lindberg framhaller, att det ej kan afgoras, hvilken 
af smaarterna Wahlenbergs uppg. afser, men att det sakerligen icke ar 
nS.gon af gruppen pubescentes: Lindb. Alch. p. 27. 

Alchemilla vulgaris ^ pubescens* birsutieaulis 

Lindb. fil. 

Nonnullis adhuc locis Fetiniae orientalis lecta est. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 139 cum tabula 1 
et tabula geogr. 1, cfr 1. c. p. 161; species pulcherrima in Fin- 
landia (rarissinia) est. Tantum pc in opp. Sb. Kuopio et st cp 
nonnullis locis circa opp. Villmanstrand [in Sa,] lecta est: Sche- 
dae p. 83, cfr Lindb. Alch. form. p. 143, ubi primum describitur 
(Diar. 7, V, 1904), 148 et 168. 

Sa. Villmanstrand (!) compl. locis (!), Joutseno Pellisen- 
ranta (!), Ruokolaks Imatra (!), Ruokolaks Vallinkoski (!): Lindb. 
Alch. p. 44, cfr Medd. XXXI p. 4; Lappvesi: H. Buch! — Kl. 
Jaakkima Vaarankyla Peltola in prato sicco (0. Sundvik!): Lindb. 
Alch. p. 44. — Kol. Kalajoki (Lindroth & Cajander!): 1. c. p. 
45, quem 1. inspicias. 

Sb. Jorois (T. J. Hintikka): Lindb. comm.; Kuopio (!): 
Lindb. Alch. p. 44-45, cfr Medd. XXXI p. 27 et Link. Lis., ubi 
rr inveniri dicitur. 

Spec, in PI. Finl. exs. N:o 269 in S a. opp. Villmanstrand 
in colle sicco graminoso leg. H. Buch. 

Om A. hirsuticaiilis sages: »Sie ist offenbar in jiingster Zeit aus 
Russland heriibergekommen* : Lindb. Alch. p. 139, jfr 1. c. p. 161 och 
Link. Lis. p. 6. 

I Mela Kasv. IV kallades denna form A. colorata Bus., se harom 
Lindb. Alch. form. p. 148, Lindb Alch. p. 34 m. fl. 

Alchemilla vulgaris * plicata Bus. 

In Alandia et ad oram austr^alem satis frequenter oc- 
currit. Etiam in locis sparsis interioris partis ad septentrio- 
nem versus usque ad 62^ 18' et ad orientem versus usque 
ad 5° 40' ab Helsingfors lecta est. 



124 Alchemilla vulgaris * plicata. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 140—141 cum tabula 
3 et tabula geogr. Ill, cfr 1. c. p. 160; in Alandia st fq crescit, 
ceteroquin r in Finlandia australi usque ad Pieksamaki in Sb. 
(62° 18') occurrit: Scbedae p. 84, cfr Lindb. Alch. form. p. 148. 

Al. enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 56, cfr Medd. XXXI 
p. 42. — Ab. enum. e 4 locis: Lindb. Alch. 1. c, cfr Medd. 
XXXI p. 42; Pargas Lampis ad ripam lacus Lampistrask: Lin- 
kola! - Nyl. enum. e 15 locis: Lindb. Alch. 1. c. — Ik. Muola 
Kyyrola (Hannikainen!): I. c. 

Ta. Tammerfors (Sola!): 1. c, cfr Medd. XXXIII p. 133; 
Lahtis ad stationem viae ferratae: Lindberg! et'T. J. Hintikka! 
— Sa. Villmanstrand (H. Buch!): Lindb. Alch. p. 56. — Kl. 
Kirjavalaks Paksuniemi (Wecksell!): 1. c, vide etiam PI. Finl. 
exs. N:o 271 b. 

Sb. Pieksamaki Valkiamaki in colle sicco iuxta viam ad 
par. Jorois: Lindberg!, cfr Lindb. Alch. 1. c. etc. 

Spec, in PI. Finl. exs. N:o 271 a) Nyl. Helsinge Malm in 
locis graminosis siccis leg. E. v. Rettig, N:o 271 b) Kl. Sorta- 
vala Paksuniemi in prato sicco leg. V. Jaaskelainen. 

Alchemilla vulgaris * pastoralis Bus. 

Jn Fennia australi frequenter vel frequentissime pro- 
venit; ad septentrionem versus frequentia minuitur, sed adhuc 
in Ostrobottnia media satis frequenter inveniri indicatur. Ad 
septentrionem versus in Fennia usque ad 65^ 45' lecta est, 
in septentrionalibus maxime partibus nescio an adventicia. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 141 cum tabula 4 
et tabula geogr. IV, cfr 1. c. p. 160—161 et Lindb. Alch. form. 

p. 148. 

In provinciis Al., Ab., Nyl., Ka., Ik., Sat., T a., Sa., 
Kl., Kol., Oa., Tb., Sb. et Kb. omnino 158 spec, enum.: 
Lindb. Alch. p. 62- 64. 

Om. St fq: A. L. Backm. Fl., 5 spec, e Lappajarvi! etc. 
in Lindb. Alch. p. 64 enum.; Gamla Karleby (Knabe!): Lindb. 
Alch. 1. c, cfr Medd. XXXI p. 28. — Ok. 5 spec, e Kajanal: 
Lindb. Alch. 1. c, cfr Brenn. Obs.; Paltamo Hovelo (A. Ruot- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 125 

salainen!), Kuhmo [»Kuhmoniemi»] iuxta templuni (J. E. Aro!), 
Kianta [»Suomussalmi»] Amma in ruderatis (Kyyhk.!): Lindb. 
Alch. p. 64; [Kianta] rr et pc etiam ad Tolppa et Roinila: Kyyhk. 
litt., vide etiam Brenn. bidr. — Kp. Rukajarvi (Bergroth & 
Lindroth!): Lindb. Alch. 1. c. 

Ob. Kemi Mahlasaari (Rantaniemi!): Lindb. Alch. 1. c, cfr 
Brenn. Obs. et vide infra. 

Da A. * pastoralis otvifvelaktigt ar den allmannaste AlchemUla-ior- 
men i sodra delen af Finland, bar jag icke ansett vara skal att upprakna 
specialuppg. om dess forekomst darstades. Har ma endast framhallas, 
att om densamma uj^ypges fran Sat. fqq: Sola Flor. p. 85; Tb. fqq: Link. 
Jyv. p. 189; S b. fqq: Link. Lis.; f. 6. foreligga i allmanhet endast enstaka 
fyndorter, ee dock Brenner i Medd. XXIII p. 41, 43 och XXIV p. 6. 

Om forekomsten af denna underart i de nordliga delarne af landet 
namnes: >In Finland geht ihr urspriingliches Gebiet kaum welter als bis 
in die Gegend von Kajana. In Kianta [>Suomu88almi»], bei Uleaborg und 
Tornea ist sie sicher nur auf Ruderatplatze beschrankt>: Lindb. Alch. p. 141 

A. * pastoralis omnamnea afven fran Kton.: Lindb. Alch. p. 64. 

Herb, florae rossicae N:o 2017 ar insamlad i Sb. Jorois: Lindb. 
Alch. p. 57. 

Uppg. i (Prot. I, XII, 1900) L. Y. 1901 p. 23 beror endast biolo- 
giska fragor. 

Ang. var. vestita se under A. * minor. 

Alchemilla vulgaris * micans Bus. 

In Fennia orientali frequenter nonnullis saltern plagis 
ad 63^ 10', in ocadentali autem Fennia raro occurrit. Ad 
septentrionem versus usque ad 64^ lecta est, ubi nescio an 
adventicia sit. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 141—142, cum ta- 
bula 5 et tabula geogr. V, cfr 1. c. p. 160—161 et Lindb. Alch. 
form. p. 148. 

Al. Eckero Storby (H. Buch!): Lindb. Alch. p. 69. — Ab. 
Lojo Kiviniemi! et ad praedium sacerdotis!: Lindberg, cfr 1. c. 
et Medd. XXXI p. 27. — Nyl. enum. e 10 locis: Lindb. Alch. 
p. 69, cfr Medd. XXXI p. 27. — Ka. Sakjarvi Nisalahti (Lin- 
kola!): Lindb. Alch. p. 69; ad canalem Saimaa ad ripam lacus 
Mustajarvi ad orientem versus a Rattijarvi: H. Buch! — Ik. 
enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 69, cfr Medd. XXXI p. 27. 



126 Alchemilla vulgaris * micans. 

Ta. Heinola (Arrhenius!): Lindb. Alch. p. 69. — Sa. enum. 
ex 8 locis: Lindb. Alch. p. 69-70. — Kl. enum. ex 8 locis: 
Lindb. Alch. p. 70. — Kol. enum. e 4 locis: I. c. 

Tb. Jyvaskyla st fq: Link. Jyv. p. 189; Kivijarvi in 
pago ad templum: G. Marklund! — Sb. enum. ex 8 locis in 
par. Jorois! et ad oppidum Kuopio sive circa id!: Lindb. Alch. 
p. 70; [Kuopio] p: Link. Lis.; Maaninka fq in vicinitate pag. 
Kinnulanlahti! et in pago Hyttila complur. locis ut ad Lahtela!, 
»Osuuskaupan luona»!, Mattila, in agris ad Ilomaki et Pitkanaho, 
etiam ad Airaksila! prope Merilahti et ad Torteis, in aliis plagis 
baud visa, haec loca territorium continuum efficiunt, denique 
ad Polja Lassila et Hamula ad Panninniemi, forsitan in par. 
Kuopio: Kyyhk. litt., vide etiam infra. — Kb. Raakkyla Pak- 
suniemi (Axelson!): Lindb. Alch, 1. c. 

Ok. [Paltamo] Suomenselka Mustomaki (A. Ruotsalainen!): 
Lindb. Alch. p. 70 [in spec. Murtomaki], vide infra et cfr 

Brenn. bidr. 

Sb. Senare (1914) tillagges: >Ei ole kovin harvinainen taallapainj : 
Kyyhk. litt., dar annu ett par fyndorter uppraknas. — Ora fyndorten i 
Ok. namnes: »Ein wahrscheinlich zufalliger Fundort liegt sudlich vom 
See Uleatrask (64° n. Br.)»: Lindb. Alch. p. 142. 

Herb, florae rossicae N:o 2016 a) ar insamlad vid Helsingfors: Lindb. 
Alch. p. 65. 

Alchemilla vulgaris - strigosula Bus. 

Non lecta est nisi in orientalibus territorii partibus 
neque ad occidentem versus apud nos ultra Jsthmum kare- 
licum adnotata est. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 142-143 cum tabu- 
lis 6-8 et tabula geogr. VI, cfr 1. c. p. 159-160 et Lindb. Alch. 
form. p. 149, ubi errore typographico scribitur A. strigulosa, 
cfr Lindb. Enum. 

Ik. Sakkola in praedio sacellani!, Nykyrka Leistila (!), 
Nykyrka in prato ad fl. Vammeljoki iuxta lac. Vammeljarvi (!), 
Valkjarvi Veikkola!: Lindb. Alch. p. 74, quem 1. inspicias. 

KoL Shoksu [»Schokschu»] ad viam ad Guserero (!), Sou- 
tujarvi (!), Latva (Lindroth & Cajander!): 1. c. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 127 

Kon. Kishi ins. Klimetskoj [»Kliimetski»] (Lindroth & Ca- 
jander!): 1. c. 

Kp. Tarasow ostrow (Bergroth & Lindroth!): 1. c, quem 
1. inspicias. 

Tre exemplar, hvilka af Buser blifvit bestamda till A. strigosula v. 
karelica, tillhora enligt Lindberg A. * pastoralis, se Lindb. Alch. p. 64 och 
74 not. 

Alcliemilla vulgaris =•= siibcrenata Bus. 

In tota Fennia, inpiHmis autem in parte septentrionaliy 
frequenter aut satis frequenter inveniri videtur. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 143 cum tabula 9 
et tabula geogr. VII, cfr 1. c. p. 160—161, Lindb. Alch. form, 
p. 148 et Brenner in Medd. XXIII p. 41-42. 

Al. enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 79. — Ab. enum. e 
9 locis: 1. c. p. 80, cfr Medd. XXXI p. 27; Vihti fq: Weeks, 
muist. — NyL enum. e 13 locis: Lindb. Alch. p. 80. — Ka. 
Sakjarvi (E. Carpen): 1. c. — Ik. enum. e 5 locis: 1. c. 

Sat. enum. e 5 locis: Lindb. Alch. p. 80; enum.: Hayr. 
Bjorneb.; »st fq?»: Sola Flor. p. 88. — Ta. enum. ex 8 locis: 
Lindb. Alch. p. 80. — Sa. enum. e 6 locis: 1. c. (Valkiala sub 
Ta.) — Kl. enum. e 6 locis: 1. c. — Kol. enum. e 6 locis: 
1. c. p. 81. 

Oa. enum. e 3 locis: Lindb. Alch. p. 80. — Tb. enum. 
e 2 locis: 1. c; fq: Link. Jyv. p. 189. — Sb. enum. e 10 locis, 
inter quae multis locis in par. Kuopio: Lindb. Alch. 1. c; [Kuo- 
pio] fq: Link. Lis.; Maaninka etc. st fq — p et hie illic cp: Kyyhk. 
litt — Kb. enum. e 2 locis: Lindb. Alch. 1. c. — Kon. Mund- 
jarvi (Kihlman!): 1. c. p. 81. 

Om. enum. e 13 locis: Lindb. Alch. p. 81; »(st) fq» : A. 
L. Backm. Fl., cfr etiam Medd. XXXI p. 28. — Ok. enum. e 
12 locis: Lindb. Alch. p. 81, inter quae Kajana in graminosis 
in oppido fqq: Lindberg!; [Kianta] in parte australi st fq, in 
parte septentrionali p et pc Juntusrannalla, ad Puukuttaja in 
pago Saarijarvi: Kyyhk. litt.!, vide etiam Brenn. bidr. — Kp. 
enum. ex 8 locis [insuper e Solovetsk multa spec.]: Lindb. Alch. 
p. 81-82. 



128 Alchemilla vulgaris * subcrenata. 

Ob. enum.: Brenn. Obs. ; sola species generis A/c/iem?7/ae, 
quam Huumonen! in vicinitate oppidi Uleaborg! vidit: Medd. 
XXXVIl p. 90; Kemi Mahlasaari (Rantaniemi!): Lindb. Alch. p. 
81, cfr Brenn. bidr., vide etiam Lindb. Alch. p. 138 et 143. — 
Kuus. Muosalmi (Wainio!): Lindb. Alch. p. 81 (sub Ob.), cfr 
Brenner in Medd. XXIII p. 41. — Kk. Knjasha in prato prope 
pagum: Lindberg! in Medd. XL p. 26, cfr 1. c. p. 226. 

Lim. [ad] radices mentis ad litus marinum prope Kanta- 
laks: P. Lackschewitz! 

A. * subcrenata forekommer afven i Kton.: Lindb. Alch. p. 81. 

Herb, florae roesicae N:o 2018 (f. vegeta) och 2019 (f. aprica) aro in- 
samlade fran Sb. Jorois: Lindb. Alch. p. 75. 

Det fortjanar mahanda framhallas, att A. * subcrenata af Buser upp- 
gifves forekomma >koko Suomessa ja Etela-Lapi98a»: Mela Kasv. IV p. 
587, jfr Lindb. Alch. p. 34. 

Kon. Ett exemplar, insamladt Voruowa — Kivatsh: Selin!, fores af 
Buser till A. * subcrenata; Lindberg anser exemplaret vara svartydt, hvarfore 
ban ej upptagit det i sin monografi: Lindb. Alch. p. 81 och Lindb. comm. 

Alchemilla vulgaris -= acutangula Bus. 

In Fennia australi et media plus minusve frequenter" 
usque ad 63^ et pai^um supra procenit. In Fennia occi den- 
tali usque ad 63^ 50' progreditur, orientali autem in parte 
frequentior occurrit. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 144 cum tabula 10 
et tabula geogr. VIII, cfr 1. c. p. 160-161 et Lindb. Alch. form, 
p. 148. 

Al. enum. e 7 locis: Lindb. Alch. p. 85, cfr Medd. XXXI 
p. 42. — Ab. enum. e 7 locis: Lindb. Alch. p. 85—86. — Nyl. 
enum. e 10 locis: 1. c. p. 86, cfr Medd. XXXI p. 27 et Liro 
Ured. p. 92. — Ka. enum. e 2 locis: Lindb. Alch. p. 86. — 
Ik. enum. e 7 locis: I. c, cfr Medd. XXXI p. 27. 

Sat. enum. e 7 locis: Lindb. Alch. p. 86; enum.: Hayr. 
Bjorneb.; (fqq-) fq: Sola Flor. p. 88, cfr etiam Medd. XXXI p. 
27. — Ta. enum. e 15 locis: Lindb. Alch. p. 86, cfr Lindb, 
Medd. p. 274. — Sa. enum. e 5 locis: Lindb. Alch. 1. c, inter 
quae Ruokolaks Imatra fq: 0. A. Grondahl. — Kl. enum. e 
9 locis: Lindb, Alch. 1. c. — Kol. enum. e 2 locis: 1. c. p. 87. 



Acta Societatis pro Faumi et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 129 

Oa. Kristinestad (S. Brusen!): Lindb. Alch. p. 86. — Tb. 
enum. e 3 locis: 1. c; Jyvaskyla fq: Link. Jyv. p. 189. — Sb. 
enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 86, inter quae multis locis in 
par. Kuopio: Linkola!; [Kuopio] fq, sed non cp: Link. Lis.; 
Maaninka Hameenmaki! cp, etiam ad Mattilanmokki!: Kyyhk. 
litt., vide etiam Medd. XXXI p. 42. — Kb. enum. e 2 locis: 
Lindb. Alch. p. 87. — Kon. enum. e 2 locis: 1. c. 

Om. Vimpeli [»Vindala»] Koskela in colle herbido ad am- 
nem: A. L. Backm. Fl.!, cfr 1. c. p. 136 et Lindb. Alch. p. 87; 
Gamlakarleby (Knabe!): Lindb. Alch. 1. c, cfr Medd. XXXI p. 28. 

A. * acutangula uppraknas bl. a. fran Kol. Sontujarvi [»Soutojarvi>]: 
Liro Ured. p. 92; fyndorten ingar ej bland dem, som omnamnas af Lindb. 
Alch. p. 87, hvarfore mahanda narmare undersokning erfordras. 

Herb, florae rossicae N:o 2012 ar insamlad S b. Jorois: Lindb. 
Alch. p. 82. 

Alchemilla * acutangfula var. adpresse-pilosa Lindb. fil. 

Cum forma typica varissima occurn't. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 87, ubi primum de- 
scribitur. 

Al. Jomala Mariehamn Parken, una cum typo: Palmgren. 
— Nyl. Helsingfors Djurgarden in graminosis: H. Buch. 

Sa. Ruokolaks Imatra Kronopark: 0. A. Grondahl. De 
his omnibus cfr Lindb. Alch. p. 88. 

Alchemilla vulgaris * minor Huds. 

In Fennia non lecta est nisi paucis locis in inter iore 
parte australis Fenniae. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 145 cum tabula 13 
et tabula geogr. X, cfr 1. c. p. 154—156 et 162. 

Ka. Jaaski: K. J. Valle!, cfr Medd. XL p. 227. 

Sat. Birkkala Thorslof prope Epila in graminosis siccis 
una cum A. * alpestri et A. * Jilicauli (Th. Gronblom!): 
Lindb. Alch. p. 96, cfr 1. c. p. 33, (Diar. 7, XI, 1908 in) Medd. 
XXXV p. 74, cum primum e P'ennia recte adnotata est nomine 
.4. Jilicaulis * vestita Bus., et 1. c. p. 256. 

Typis impr. ''|, 1915. 9 



130 Alchemilla vulgaris * minor. 

A. vestita [Bus.] uppgif ves forekomma i N y 1. Inga ooli Snappertuna 
kusttrakten: Brenner i Medd. XXV p. 19, jfr Medd. XXIV p. 6, dar den 
afven upptages fran Ta., och Medd. XXIII p. 41. Vidare angifver Bren- 
ner densamma fran Ob. Uleaborg och Ok. Sotkamo Vuokatti: Brenn- 
Obs. under namn af A. pastoralis var. vestita (Bus.). I fr&ga om dessa 
uppgifter galler dock: » Exemplar, hvilka hos oss tidigare benamnts A. 
vestita, ha visat sig tillhOra andra former*: Lindberg i Medd. XXXV p. 
74, jfr Lindb. Alch. p. 33 not 2. Se afven Brenn. bidr. p. 18-19, hvari 
namnes, att denna var. vestita (Bus.) maste utga ur den nordfinska tloran. 

Alchemilla vulgaris * minor var. filicaulis (Bus.) Lindb. fil. i) 

In Fennia austvali et media plus minusve p^equenter 
provemt. Ad septentrionem versus usque ad 64^ 18' proce- 
dit, sed etiam unico loco ad 65^ 25' et alter o circ. ad 68^ 
25' lecta est. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 145—146 cum tabula 
14 et tabula geogr. XI, cfr 1. c. p. 154 et Lindb. Alch. form, 
p. 148 nomine A. JiUcaulis a denudata [Bus.]. 

Al. enum. e 9 locis: Lindb. Alch. p. 103. — Ab. enum. 
ex 18 locis: 1. c; (fqq) [»yleisin»]: Caj. Kasvist. — Ny 1. enum. 
e 30 locis: Lindb. Alch. p. 103; enum.: Brenn. vaxtf. p. 79, 
vide etiam Brenner in Medd. XXV p. 19. — Ka. enum. e 2 
locis: Lindb. Alch. p. 104. — Ik. Muola (Hannikainen!): 1. c. 

Sat. enum. e 12 locis: 1. c; enum.: Hayr. Bjorneb.; fqq 
-fq: Sola Flor. p. 88. — Ta. enum. e 3 locis: Lindb. Alch. 
p. 104. — Sa. enum. e 4 locis: 1. c. — Kl. enum. e 3 locis: 
1. c; inter haec f. umbrosa ad Sortavala Juvosenlaks in alneto 
(Wecksell!). 

Oa. Jalasjarvi in prato prope Koskenjarvi [»Kaskeniarvi»] 
(Hedv. & Hj. Hjelt!): Lindb. Alch. p. 104. — Tb. enum. e 2 
locis: 1. c; Jyvaskyla (!) Hirvenpelto in campo: Link. Jyv. p. 
189. _ Sb. enum. ex 18 locis: Lindb. Alch. p. 104; [Kuopio] 
st fq: Link. Lis.; Maaninka etc. st fq-p, maximam partem pc 
f»vahan paikassaan»], sed suis locis cpp ex.gr. ad Polja: Kyyhk. 
litt. — Kb. Polvijarvi in campo graminoso ad lacum Kylyjarvi 
(Sselan): Lindb. Alch. 1. c. 



>) A. mifior Hude. * filicaulis (Bus.) Lindb. fil. in Lindb. Alch. etc. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 131 

Om. St fq — p: A. L. Backm. FL; enum. e 7 locis: Lindb. 
Alch. p. 104. — Ok. Paltamo (A. Ruotsalainen!): 1. c, cfr 
Brenn. bidr., vide etiam infra. — Kp. Uhtua (Bergroth & Fon- 
tell!): 1. c, vide infra. 

Li. prope flumen Sotajoki inter Moberginoja et Wuijemi- 
joki (A. Torckell!): 1. c. — [L. ent. Sauskaskoski: Fries & 
Mart. p. (57), vide infra.] 

O k. ^A. filicaiilis Bus. [hade] antraffats i hela den 8odra deleu af 
landet anda till Sotkamo i Kajaua harad, dar deu dock blir mer harig an 
soderuts : Brenner i Medd. XXIII p. 41, jfr Brenn. Obs. 1 Lindb. Alch, 
omnamnes icke denna art fran Sotkamo, hvarfore det ar sannolikt, att 
Brenners uppg. afser nagon annan form. Det bor kanske i detta sam- 
manhang erinras om att Brenners exemplar fran Sotkamo Vuokatti!, hvil- 
ket inlamnats under namn af A. vulgaris, tillhor A. * subcrenata. — Kp. I 
Lindb. Alch. p. 146 uppgifves fyndorten ligga vid ung. 66°; Uhtua ligger 
dock omkr. 65" 25'. — Li. I Lindb. Alch. p. 144 sages fyndorten ligga 
vid 67° 45'; savidt jag kunnat liana, ar den belagen ungefar vid 68° 25'. 
— Hum det forhaller sig med fyndorten i L. e n t., kanner jag ej ; sanno- 
likt ligger den icke pa finskt omrade. 

Alcliemilla vulgaris =•= glomerulans Bus. 

Inprimis in Lapponia occurrit, sed etiam quamvis ra- 
rior usque ad provincias Fenniae australes legitur. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 146 cum tabula 15 
et tabula geogr. XII, cfr 1. c. p. 148—153, Lindb. Alch. form, 
p. 149 et Lindb. in Atlas p. 38. 

Ab. Lojo Kiviniemi! et Lojo loco scaturiginoso infra iugum 
ad finem par. Sjundea (Lindberg), Lojo Vaanila loco scaturigi- 
noso ad pedein iugi (0. Sundvik): Lindb. Alch. p. 110, cfr Medd. 
XXXIII p. 6 et de Sjundea Lindb. Res. p. 343. — Nyl. Hel- 
singfors Hortus botanicus Kallarbacken una cum .4. * obtusa 
(Lindberg): Lindb. Alch. p. 110, cfr 1. c. p. 151-153, vide 
etiam sub Ab. 

Sat. Birkkala Pitkaniemi ad viam publicam (Sola!), Birk- 
kala in campo graminoso (Wecksell!), Ylojarvi Pengonpohja 
(Sola!): Lindb. Alch. p. 110, cfr Medd. XXXIV p. 158; Ylojarvi 
(st fq): Sola Flor. p. 88. — Ta. Janakkala Turenki Iso-Hiitis 
in prato humidiusculo inter frutices una c. A. * obtusa (Lind- 



132 Alchemilla vulgaris * glomerulans. 

berg!), Lempaala in campo graminoso ad stationem Kulju (Week- 
sell!), Tammerfors in campo arido argilloso (Sola!): Lindb. Alch. 
p. 110, cfr Medd. XXXIII p. 133; Jamsa Kaipola: G. Marklund !, 
cfr Medd. XXXVI p. 140. — Sa. Villmanstrand in nemore solo 
argilloso (H. Buch!): Lindb. Alch. p. 110. — Kl. enum. e 5 
locis: 1. c. 

Tb. Kinnula! in prato prope viam a templo ad Jaapitaja 
et Saarijarvi in luco prope ripam septentr.-orientalem lacus 
Lumperoinen!: G. Marklund. 

Ok. Kianta [»Suomussalmi»] prope templum (Kyyhkynenl): 
Lindb. Alch. p. 110; [Kianta] r sed cp, in vicinitate templi ad 
Roinila et Hulkonniemi, Alajarvi Kylanmaki! et Haapaaho! am- 
bobus locis cpp: Kyyhk. litt., vide etiam Brenn. bidr. 

Kuus. enum. e 3 locis: Lindb. Alch. p. 110, cfr Medd. 
XXXI p. 27, spec, a Poppio datum leg. Montell!; Paanajarvi 
ad ripam austro-orientalem et in ripa ad Mantyjoki, ad Oulan- 
kajoki omnino non obvia: A. L. Backm. comm.! 

Lk. enum. e 15 locis: Lindb. Alch. p. 110—111, [vide 
etiam 1. c. p. 109;] Muonio (st r): Mont, karlv. p. 155!, vide 
infra; (fq) saltem ad Tuntsajoki et Naruskajoki 1908: Edv. af 
Hallstr.! Li. enum. e 5 locis: Lindb. Alch. p. Ill, cfr Medd. 
XXXI p. 27; Varangria australis enum, e 5 locis: Lindb. Alch. 
p. 108. — [L. ent. Kalkki (Montell): Lindb. Alch. p. Ill, cfr 
Mont, karlv. p. 155 et vide infra; Kilpisjarvi: Suomal. Kilp. p. 
38; (fq) [in par. Kaaresu'anto] : Fries & Mart. p. 57.] 

Lim. enum. e 4 locis: Lindb. Alch. p. HI [Nuortitunturi 
ad banc provinciam verisimiliter est referendum, non ad Lk.]. 
— Lt enum. e 5 locis: 1. c. — Lm. enum. e 3 locis: 1. c. 

Lk. och L. ent. Om A. * glomerulans namnes: Den enda observe- 
rade arten af detta slakte. Tamligen sallsynt i Muonio, nagot allmannare 
i Enontekiainen [)'Enontekis>]: Mont, karlv. p. 155. Hvad for ofrigt fore- 
komsten 1 L. ent. angar, ma tillaggas, att denna form redan af [L. L] 
Laestadius insamlats i Kaaresu'anto: Lindb. Alch p. 110. 

Alcliemilla vulgaris =•= acutidens Bus , Lindb. fil. ampi. 

In Fennia septentrionali et australi, etiam in Lapponia 
inprimis orientali, nonnullis locis lecta est. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 133 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 146—147 cum tabula 
16-18 et tabula geogr. XIII, cfr 1. c. p. 153—154 et Lindb. Alch. 
form. p. 149. 

Al. Jomala Golby Norrangen, Jomala Klinten (!) in coryleto, 
Finstrom Amnas: Lindb. Alch. p. 123. — Ab. Lojo Kiviniemi 
(Lindberg!): 1. c, cfr Medd. XXXIII p. 6. — Nyl. enum. ex 11 
locis: Lindb. Alch. p. 123, cfr Medd. XXXI p. 27. — Ka. Sak- 
jiirvi Nisalahti (!), Viborg Monrepos!: Lindb. Alch. p. 124. — 
Ik. enum. e 4 locis: 1. c. 

Sat. Karkku Kulju (Printz!), Tammerfors Pyynikki (Week- 
sell!) [sub Ta.]: Lindb. Alch. p. 124; Karkku Jarventaka Lin- 
nais: Hjelt! — Ta. Messukyla Hirvenniemi (Keso!) [sub Sat.], 
Tammerfors (Sola!), Vanaja [»Vana»] Karlberg (Kihlman): Lindb. 
Alch. p. 124; Tavastehus [»Hameenlinna»] ad viam: V. A. Sep- 
palii! — Sa. Villmanstrand (H. Buch!): Lindb. Alch. I. c. — Kl. 
Sortavala Vakkosalmi (Wecksell!), Jaakkima Peltola (0. Sundvik!): 
1. c. — Kol. Vosnessenje in ripa lacus Onega (Cajander & 
Lindroth!): 1. c. 

Sb. Varpaisjarvi Lukkarila in vicinitate lac. Pyoreinen cpp, 
etiam in eodem pago parcior in declivibus montis Hiirimaki: 
Kyyhk. litt. 

Ok. enum. e 5 locis: Lindb. Alch. p. 124, cfr Brenn. bidr.: 
[Kianta] rr nee tamen admodum pc Alavuokki Raate et Pesion- 
kyla Vasikka: Kyyhk. litt. — [Kp. Solovetsk (P. F. Niemann): 
Lindb. Alch. p. 124.] 

Ob. Turtola ad viam publicam (Hjelt & Hult!): 1. c, cfr 
Brenn. bidr. — Kk. in prato humido prope pagum Knjasha: 
Lindberg!, cfr Medd. XL p. 26 et 226. 

Li. Inari [»Enare»] Ivalo Sotojoki [num Sotajoki?] (A. Ren- 
vall), Paatsjoki (E. Nylander & M. Gadd!), Paatsjoki in alpibus 
Petshenga [»Petchenga»] (Granit & Poppius!): Lindb. Alch. 1. c; 
[Karasjok Jesjokka et] Varangria australis Naytamo [»Nejden»] 
(0. Dahl): 1. c. p. 120. — [L. ent. par. Kaaresu'anto (fq): Fries 
& Mart., vide ceterum infra.] 

Lim. Porje-guba [»Pore Guba»!] (Selin!): Lindb. Alch. p. 
124. — Lt. enum. e 6 locis: 1. c. — - Lm. prope pagum Voro- 
ninsk in ripa fluvii (Kihlman!), Teribjerka (Pankiewitzsch): 1. c. 



134 Alchemilla vulgaris * acutidens. 

A. * acutidens upptages bl. a. frau Ab. Vihti: Lindb. Alch. form. p. 
149. Exemplaret tillhor dock A. * obtusa: Lindb. comm., hvarfore uppg. 
bor utga, jfr Medd. XXXIII p. 6. — Sat. Bjorneborg 1905 (L. Heden 
Strom genom Fontell): Hayr. Bjorneb. Af det ofvan aiiforda framgar, att 
arten ej upptages fran Bjorneborgs-trakten i Lindb. Alch.; uppgiften har- 
stammar dessutom ursprungligen fran en skolelev. — [L. ent. A. vulgaris 
* Murbeckiana [Bus.] upptages fran Siilastoba mer sparsam: Heintze Vaxtg. 
p. 24. Lindb. Alch. p. Ill, jfr 1. c. p. 113-115, for ^. * Murbeckiana Bus. 
sasom synonym till A. * acutidens I,indb. fil. ampl.] 



Alchemilla vulgaris ;•= obtusa Bus. 

Jn Alandia et Fennia australi haud paucis locis occur- 
rit. Quantum scimus, supra 61^ 40' nondum est lecta. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 147 cum tabula 19 
et tabula geogr. XIV, cfr 1. c. p. 159, Arrhenius in Medd. XXV 
p. 38 et Lindb. Alch. form. p. 149. 

Al. enum. e 4 locis: Lindb. Alch. p. 126, cfr Medd. XXV 
p. 38 (et XXXIII p. 6). — Ab. enum. ex 8 locis: Lindb. Alch. 
p. 126, cfr Medd. XXXI p. 27 et 42. — Nyl. enum. e 14 locis: 
Lindb. Alch. p. 126, cfr Rosb. Kyrksl. p. 109, Medd. XXIV p. 
6, Medd. XXV p. 38, 74, 77 et Medd. XXXI p. 27. — Ka. ad 
canalem Saimaa Rysyla prope finem australem lacus Rattijarvi: 
H. Buch! 

Ta. enum. e 7 locis: Lindb. Alch. p. 126. — Sa. Vill- 
manstrand in nemore (H. Buch!): 1. c. ; Lappvesi ad claustrum 
catarrhactae Malkia: H. Buch! — Kl. Sortavala prope portum: 
H. Buch! 

A. obtusa betecknas af Brenner i Medd. XXIII p. 42 och 43 m. fl. 
stallen sasom en nordlig art. Redan i (Prot. 3, XII, 1898) Medd. XXV 
p. 88 m. fi. papekade Arrhenius oriktigheten haraf, och af den ofvan an- 
forda utbredningen framg&r tydligt, att Brenner forvaxlat A. * obtusa med 
andra former af detta slakte, sannolikt A. * acutidens och A. * glovterulans, 
se Lindb. Alch. p. 33. (Enl. Arrhenius 1. c. afses harmed A. * aljjestris, 
hvilket dock icke torde vara fallet.) 

Ob. »Norrut harifran [fran Sotkamo och Kuusamo] och fran Turtola 
norr om Tornea hade endast A. obtusa Bus. insamlats»: Brenner i Medd. 
XXIII p. 41. Denna uppgift ar emellertid, som nyss framhallits, oriktig 
och ^terfinnes ej heller i Brenn. Obs. — Lt. Jeretik [>Teretik»]: Mela 
Kasv. IV p. 585, jfr Mela Kasv. V. Det af K. M. Levander insamlade 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 135 

exemplaret fran Jeretik bestamdes 1906 af Buser till A. * Murbeckiana och 
fores numera till A. * acutidens: Lindb. Alch. p. 34 not 3 och p. 124; en 
natjot senare uppg. fran denna provins torde afse A. * glomerulans, se 
under var. comosa. 

Var. comosa beskrifves af Brenner i Medd. XXIII p. 42 enligt exem- 
plar, taget af Linden i Lt. pa stranden af Rahkujoki nara tioden Nuotjoks 
mynning. Denna varietet anfores sasom synonym till A. * glomerulans: 
Lindb. Alch. p. 105, jfr afven 1. c. p. 111. 



Alchemilla vulgaris =^= alpestrls Schmidt. 

In Alandia frequenter aut frequentissime pvovenit, in 
Fennia australi varo occurrit et supra 63^ 12', ubi jam ra- 
rissima, nondum est lecta. 

De distributione vide Lindb. Alch. p. 147—148 cum tabula 
20 et tabula geogr. XV, cfr 1. c. p. 157-158 et Lindb. Alch. 
form. p. 149. 

Al. enum. ex 19 loci.s: Lindb. Alch. p. 135, cfr Medd. 
XXXI p. 42 etc.; fqq: Lindb. Alch. p. 147. — Ab. Vihti ad 
viam publicam prope villulam Sipila (Wecksell!): Lindb. Alch. 
p. 135. — Nyl. Lovisa, Vallarna (!) »Bastion Rosen» (!) etc. 
[3 spec.]: 1. c. — Ka. ad canalem Saimaa prope claustrum 
catarrhactae Juustila: H. Buch! — Ik. Muola Kyyrola in prato 
fertili iuxta lac. Yskjarvi (Lindberg): 1. c. 

Sat. Kiikka Alitalo (Printz!), Birkkala ad viam publicam 
prope Pitkiiniemi (Sola!), Birkkala Nokia Haavisto (Printz!): 
Lindb. Alch. p. 135, cfr Medd. XXXIV p. 158; Karkku Jarventaka 
Jarvenpaa ad viam ferratam: 01. Meurman & Hjelt!, vide etiam 
infra. — Ta. Hattula in abiegno prope templum iuxta viam 
publicam ad par. Hauho (H. Buch!), Sario [Sairio: Lindb. Alch. 
form. p. 149] prope opp. Tavastehus (0. Collin!), Tammerfors 
(Sola!): Lindb. Alch. 1. c, cfr Medd. XXXI p. 62. — Sa. Vill- 
manstrand in nemore solo argilloso et in nemore prope lac. 
Hanhijarvi (H. Buch!): Lindb. Alch. 1. c. — Kol. Nimpelda iuxta 
flumen Svir (Cajander & Lindroth!): 1. c. 

Tb. Konginkangas (62^ 50') ad septentrionem versus ab 
oppido Jyviiskyla (!): Lindb. Alch. p. 148; Konginkangas Raiha 



136 Alchemilla vulgaris * alpeetris. 

in ripa fluvii lisjoki: Edv. af Hallstrom!; Korkeakoski ad fossam 
viae publicae (K. H. Hallstrom!), Taulumiiki! in fossa viae pu- 
blicae ad pontem supra Tourujoki, Tourujoki cp in prato ad 
ripam amnis: Link. Jyv. p. 189. 

Om. Lappajiirvi: Nystrom!, cfr Medd, XL p. 227. 

Sat. BjOrneborg 1905 (Elna Grdnblom genom Fontell): Hayr. 
BjOrneb.; om denna uppg. galler det samma som om A. * aciitidens (se 
ofvan p. 134). — Lim. A. * aJpestris uppraknas blaud arter, hvilka aro 
»hajanai8et Leivoivan itaisella puolella»: Borg i L. Y. 1899 p. 157; upp- 
giften afser otvifvelaktigt nagon annan art eller form. 

Alchemilla apvensis (L.) Scop. 

In saburra rarissime et parcissime o/iin est lecta. 

Oa. I tva exemplar 1883 i Wasa bofrattspark: Lauren! i Medd, 
XXII p. 42, jfr Medd. XVIII p. 248, under namn af A. aphanes Leer., 
floror etc, Harom namnes: Synes inford med kalk fran Oland eller Gott- 
laud: Ale. III. Savidt mig ar bekant, bar arten icke blifvit aterfunnen i 
Wasa sedan 1883. Om dess allmanna utbredning se t. ex. Nym. Cousp. 
p. 239. 

Alchemilla alpina L. 

In sLiperioribus Lapponiae partibus raro occurrit. 

Lapp.: Nym. Gonsp. p. 238, vide etiam DC. Prodr. II p. 
589-590, Led. II p. 30, Borg Beitr. p. 101, 104, 114, 134, 145 
et 146, Norrl. in Atlas p. 30, Lindb. in Atlas p. 37 et de di- 
stributione in Scandinavia J. Frodin in Arkiv for Botanik, Band 
XI, Uppsala 1912, p. 62-63. 

Li. [»tantummodo in alpe Rastekaisa in latere norvegico 
invenimus». Ti. Rastekaisa NE 457, 525 NE: Kihlm. Ant., cfr 
Hult alp. Pfl. p. 186 et 192;] Varangria australis Renosund 
Ornfjallen! in reg. alpina et prope Kirkenasl: Granit & Poppius, 
cfr Medd. XXIII p. 39 et XXIV p. 46; in monte prope »Munk- 
elfs fall» [= Vuliiajoki] unicum specimen: Granit!; Beljek in 
parte australi prope cacumen 442 m supra m.: Norm. Fl. Spec, 
p. 405, ubi etiam e nonnullis locis in vicinitate territorii enu- 
meratur, quem 1. inspicias, vide etiam Blytt p. 1144 etc. — 
[L. ent. in alpium meridionalium lateribus fq, in septentriona- 
lium parcius ... In suecico latere infra ipsas alpes altiores 



Acta Socielatis pro Fanua et Flora Fenr.ica, T. 41, ^':o 1. 137 

numquam descendit, utpote haud visa infra . . . Peltsana [»Pelt- 
sanen»] Lapp. Torn.: Wahlenb. p. 51, cfr 1. c. p. XVII; ad 
supremam partem huius territorii rr, ceteris regionibus Lappo- 
niae planta vulgaris: Fellm. Lapp.; reg. alp. r Peltsana (Wahlenb.) 
. . .: Laest.; r in reg. alp. Angeloddi N 705 m et E, ad septen- 
trionem versus a Nassaljaur in declivi australi: Linden Bidr., 
cfr Medd. XVIII p. 245 et Linden in Bot. Centr. LXI p. 221, 
spec, adscriptum Jokasjaur, reg. alpina Toskaljaur!; Pikku Tanta: 
Fries & Mart. p. (57); Siilasmalla ad Kilpisjarvi: Montell!, cfr 
Medd. XL p. 180, vide etiam Grape p. 105 etc.] 

Lapp. ross. ad radices alpium Maris glacialis (p) cp: 
Fellm. Ind.; »a me autem modo in arenoso-argillaceis insulae 
Kildin (!) visa»: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 558 et Broth. Wand, 
p. 10; Lujauri urt ad rivulum Suluaj! in reg. alpina superiore 
et ad rivulum Jeedotshuaj! unico loco cp in reg. alp. inferiore: 
Kihlman, cfr Kihlm. Veget. p. 34, ubi dicitur non in alpe Hibina 
[»Umptek»] inveniri; in alpibus Tuatash [ad lacum Nuotjavr!]: 
Enwald & Hollmen!; Tuatash cp paucis locis: Enw. ann.; Lim. 
p in vallibus [»dalgangar»] reg. silvaticae et in vallibus rivorum 
et in declivibus montium alpinorum reg. subalp. et alpinae, in- 
primis in declivibus montium Siuluoivi et Siulutoldi!, Rousselka 
et alpium Vuojim st cp: Linden Ant., cfr Linden Beitr. p. 16 
et Medd. XIX p. 14; inter Vaidoguba et Cap Skorobeieff et ad 
Muotkavuono [»Bumansfjord!»]: Broth. Wand. p. 13 et 15. 

Vid granskning af exemplaren i H. M. F. har Buser antecknat: 
»Alle nordische alpina == A. alpina L. sensu restricto: R. Buser 1898. 

>In alpium continiis Utsjoki*: Prytz; denna fran S. Gastrin har- 
stammande uppg. behofver bekraftas, da arten ej upptages harifran af se- 
nare forf., och da den af Kihlman iakttagits endast pa Rastekaisa, se Kihlm. 
Ant. De nyaste uppg. fran Li. afse samtliga fyndorter, hvilka kcappast 
kunna afses med uttrycket »coufiniis Utejoki^. — Norra (el. oatra) Finl. 
och storsta delen af Lappl: Fries; alldeles oriktigt, hvad Finland augtlr. 
— Li, Utsjoki: S. Castren p. 59 (och 352), ee of van. — Lapp. ross. Arten 
uppraknas i Fellm. Anteckn. Ill p. 271 bland vaxter, som aro karaktaris- 
tiska for kusttrakten ; senare har den dock blifvit funnen i Lujauri urt 
och i fjallen vid Nuotjavr. 



138 Dryas octopetala. 

Dryas octopetala L. 

In siunmis montibus alpinis Lapponiae saepe copiose 
occurrit; ad meridiem versus apud nos usque ad Kuusamo 
descendit. Subfossilis etiam unico loco Fenniae austro-orien- 
talis (in Isthmo karelico) lecta est. 

»In locis elevatis et ad latera alpium lapponicarutn Tshat- 
sekaise [»Tschjatsekaise»], Rastekaisa, Stormens hed, Kobdo- 
vanka»: Wirz. pi. off.; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . 
alp.: Nym. Consp. p. 229, vide etiam DC. Prodr. II p. 549, Led. 
II p. 20, Koppen Verbr. I p. 313, Hjelt Utbr. p. 172 (39), Medd. 
XX p. 9, Medd. XXIV p. 101, Borg Beitr. p. 101, 104, (118), 
134 et 145, Lindb. Phyt. p. 177, Norrl. in Atlas p. 9, 25, 27 
et 30, Lindb. in Atlas p. 37, Suomal. Ornith. p. 8 etc. 

Kuus. Jakalavuoma ad praedium Juuma cp: Hirn Fort.!, 
cfr (Diar. 7, X, 1893) Medd. XX p. 8 et Rosb. Lappi p. 66; in 
vicinitate ostii fluvii Oulankajoki in lacum Savilampi influentis 
prope fines par. Kuolajarvi (A. F. Tigerstedt): Kihlman in Medd. 
XX p. 50—51; Kiutakongiis [ad Kitkajoki]: Alanne p. 52; in 
montibus ad ripam australem fluvii Oulankajoki prope ostium 
eius in Savilampi!, ad Kiutakongiis! in Hautaniityn- (!) et Ja- 
kalavuoma et in montibus ad ripam australem fluvii Kitkajoki 
aliquot km infra Juuma: A. L. Backman in Medd. XXIX p. 117 
[ad eadem loca atque superiores maximam partem speetal]; in 
alpe ad lacum Kitkajarvi leg. K. A. Sipola! comm. Borg; Juuma 
Lammasvuoma in gradibus montium: W. Brenner!, vide etiam 
Medd. XXXV p. 198, Eron. maant. p. 196 et 197! et infra. 

Lapp. fenn. »per totum alpium iugum et omnes alpes 
maritimas locaque etiam sublitoralia vulgatissime. Sed extra 
centrales alpes in sueticis (nunquam) descendit, utpote infra . . . 
Njaravare Lapp. Tornensis baud mihi visa»: Wahlenb. p. ]49, 
cfr I. c. p. LXI; in alpibus baud infrequens: B'ellm. Lapp.; 01- 
lostunturi st cp [»ziemlich reicblich»] in reg. alp.: Caj. Beitr. 
p. 19; Pallastunturit (Malmberg!): Norrl. Lappm. p. 259, cfr 
Norrlin in Oma maa p. 43 et Herb, Mus. Fenn. II p. 139; certe 
ibidem r, mihi enim non obvia: Hjelt; Ounastunturit Baututun- 
turi: Sandm. p. 27, vide etiam infra; Ounastunturit (r): Mont. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fencica, T. 41, N:o 1. 139 

kiirlv. p. 155; Raututunturit [ad fines par. Sodankylii et Inari] 
interdum tegens humum [»bild. mattor»]: Rosberg p. 38, cfr 
Wainio Not. [in iugo Suoloselkii] et 1. c. p. 8; Raututunturi in 
reg. alpina, Kopsuspaa et Palotunturi 480—500 m: Hult Lappm., 
cfr 1. c. p. 158; per omnes alpes perpetuam nivem habentes vel 
etiam maritimas a Finmarkiae ultimis finibus . . . ubique fq: 
Wahlenb. Fl. Suec. p. 343; »[in alpe Rastekaisa et] in litore 
varangrico cp, sed intra territorium nostrum nullo loco visa»: 
Kihlm. Ant.; e Rastekaisa iam enum. Fellm. Anteckn. I p. 393, 
vide etiam Hult alp. Pfl. p. 186, 189 et 192; Harmitschokka 
(Nordling): Zidb.; Hirvaspaii in parte septentrionali iugi Saari- 
selka: Granit!, cfr Medd. XXVII p. 112; Utsjoki in campo gla- 
reoso Rados in Risnjarvarre in reg. alpina: Rancken!; Paatsjoki 
in alpibus Petshenga in reg. alp.: Granit & Poppius!; ad ostium 
fluminis Paatsjoki: E. Nylander & [M.] Gadd!; Varangria austra- 
lis Finnbukten: Fontell!; Angsnas! reg. subalp. — reg. alp. in- 
ferior, Rastekaisa cp, Rugonses: Arrh. ant; Varang. merid. usque 
ad lat. 69° 57'— 58': Norm. ann. p. 22; enum. e 5 locis: Norm. 
Fl. Spec. p. 337, vide etiam Rlytt p. 1175 etc. — [L. ent. reg. 
alp. (fq): Lsest.; copiosior in reg. alp. ad Kilpisjarvi: Norrl. 
Lappm. p. 265, cfr Suomalainen in Medd. XXXVI p. 35, Suomal. 
Kilp. p. 39 et 41; st r in summa reg. alpina cp in declivi oc- 
cidentali montis Saivaarri, Angeloddi N 710 et p in alpinis 
Haiti, in declivi occidentali montis Halditshok usque ad 1270 
m adscendit: Linden Bidr., cfr Medd. XVIII p. 245 et Rot. Cen- 
tralblatt LXI p. 221; Saana[tunturi] cp: Montell in Medd. XXXVIII 
p. 82, cfr Wall. p. 54 not. et Montell in Medd. XL p. 179; 
Pallus, Tanta, Pikku Tanta et Kuolpanaive ad Kilpisjarvi, Pelt- 
sana [»Paltsama»] complur. loc, Tjuosmir, Gabnetjakko: Fries 
& Mart. p. (63), vide etiam Grape p. 105 etc.] 

Lapp. ross. in regionibus septentrionalibus (fq): Fellm. 
Ind.; in regionibus alpinis rarior v. gr. ad Hibina [»Umptek»] 
(F. Nylander!, Selinl), Petshenga [»Peisen»] (E. Nylander & [M.] 
Gadd!), Olenji (!) et Katschkofka: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 557; 
Hibina: Broth. Wand. p. 7 et 8!, Mela PI.!, et alii!, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 139; in alpibus Lujauri urt: Kihlman in (Diar. 
8, X, 1887) Rot. Not. 1887 p. 268!, vide etiam Kihlm. & Palm. 



140 Dry as octopetala. 

p. 9; Tshun (!) [»Tschuinatundra»] in cacumine maxime sep- 
tentrionali, quod investigatum est, in reg. alpina inferiore: Axel- 
son & Borg!; Lim. p in reg. alp. in campis alpinis [.fjallplataer»] 
et in declivibus montium alpinorum st cp Tuatash (!), Siulutoldi, 
Siuluoivi et Vuojim: Linden Ant., cfr Linden Beitr. p. 16 et 
Medd. XIX p. 14; Orloff: Kihlm. Bericht p. 13!, cfr 1. c. p. 16, 
Kihlm. Pfl. p. 32 et vide infra; Teribjerka: Broth. Utdr. p. 130!; 
e Lt. niulta spec, in H. M. F., vide etiam Broth. Wand. p. 12 

et 13 et sub Li. 

K u u s. Om forekomsten af Drijm i Lammasvuoma, Niittyvuoma 
och Jakalavuoma nara Jnuma ma tillaggas: >Se kasvaa paikoin hyvin 
runsaasti, peittaen useampaa neliometreja kosteita kallioupeinia*: V. E, 
Broth. Muist. p. 103. Yttermera namnes : Oulankajoki pa bergen of vanom 
Savilampi fq och cp pa omse sidor alfven, berg strax nedauom Savilampi 
cp, Taivalkoski Kiutakongas fqq - cp, Savina hogra strand pa ett litet berg 
c. 5 km upp Mn Savilampi, klippdalarna vid Juuma, berg vid stranden 
af Kitkajoki nedanfor Juuma: A. L. Backra. comm., jfr Medd. XL p. 161, 
hvaraf framgar, att fyndorten vid Savina ligger shalfvags till Viksijarvi 
frau utloppets. — Taivalkoski och Kiutakongas cpp pa berg och klippor 
pa hvardera sidan om alfven: Edv. af Hallstr. — Lk. Om forekomsten 
pa Ounastunturit tillagges: ymniga tata mattor . . . formationsbildande i 
reg. alp.: Sandm. p, 28. Uppgifter om artens forekomst i trakter nara 
intill finskt gransomrade lamnar t. ex. Samz. p. 187. 

Som fossil ar Dryas antraffad i Ik. Kivennapa vid Limianmaki af 
Lindberg 1897 och ater funnen pa samma stalle 1907. Detta synnerligeu 
anmarkningsvarda fynd omtalas flerstades i iitteratnren t. ex. Bot. Not. 
1898 p. 63, G. And. p. 102, jfr 1 c p. 9, Liudb. Subf. p. 73, Medd XXIV 
p. 100-102, dar fullstandig redogorelse lamnas ofver fyndet, jfr Prot. 4, 
XII, 1897, Medd. XXXIV p. 4G, Mela Kasv. V, (Ale. IV,) Lindb. Phyt. p. 
177 och 192, G And. Spatqu. p. 10 m. fl., Norrl. in Atlas p. 10, jfr afven 
Sallm. p. 8 etc. Om samma fynd namnes vidare, att det »vorlautig inner- 
halb unseres Landes das einzige ist, welches glaziale Pflanzenreste auszu- 
weisen hatK Lindb. Phyt. p. 178. Senare har emellertid Lindberg fuunit 
ett blad i hvarfvig lera invid Li. Kyro by pa vastra stranden af Ivalo- 
joki, ej langt fran dess utflode i Inari sjo: Lindberg i (Prot. I, X, 1910) 
Medd. XXXVII p. 4-5, jfr afven Lindb. Subf. in Atlas p. 54, 59 och 61. 

En tabell ofver artens alder, tillvaxt m. m. vid Lp. Orloff ingar i 
Kihlm. pa. p. 229, och torde det vara nog att har hanvisa till densamma. 

[Geum maerophyllum Willd. 

Ill ricinitate territorii tnveniri indicatur. 

Angaende denna art uppgafs: »An hortis aufuga . . . Parkala [>Par- 
golae'>] locis duobns in fossis ad vias pc, sed quasi sponte annis 1840 et 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 141 

1843 (Kiihlew. ! Horan.), in regioue Wiburgensi (Hb. Graff)*: Rupr. Diatr. 
p. G4. Senare namnes: >In der Umgegend von Parkala [»Pargola>] haufig, 
bei Ossinowaja— Rostscha, und im Walde unfern Lachtaj>: Meinsh. p. 96. 
Sannolikt ar, att Graffs exemplar ar insamladt pa nagon af de orter, 
livilka anforas af Meinshausen; sakert ar emellertid a andra sidan, att 
uagot exemplar eller nagon uppgift fran den finska delen af Ik. f. n. ej 
forellgger.] 



Geum urbaiium L. 

In Fennia maxi'me austral! multis plagxs satis frequen- 
ter occurrit, sed fi^equentia videtur esse inaequalis neque 
aliis plagis nisi rarius invenitur; supra 61^ raro vet raris- 
sime, sed usque ad 63^ lectum est. 

Till.; Till. Icon. 34; Kalm; cp in insulis taeniarum et uno 
alteroque loco partis interioris: Hell. p. 11; in ruderatis et 
dumetis montosis Finl. infer, (fq): Prytz; ad sepes et domos 
inque dumetis in prov. meridionalibus, Tyrvaa [»Tyrvis»], Tam- 
merfors: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. 
exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 230; in Fenn. bor. deest: Nym. 
Suppl. p. 113, vide etiam DC. Prodr. II p. 551, Led. II p. 21 
-22, Scheutz p. 24, Lindr. Verz. p. 26 et infra. 

Al. st fq: Bergstr.; st fq, praecipue in nemorosis et fruticetis 
litor.: Arrh.; st fq in declivibus fruticosis et in lucis: Bergr. — 
Ab. (fq): Zett. & Br.; Pargas p: Adl. et Arrh. Ann.; Pojo: J. 
V. Hedberg in herb. lyc. n,.; Bromarf Bredvik, Ostanberg et 
Hango: Sand.; (r) Isosaari ad Hermala: Sel.; Isosaari ad Maila 
sub ulmo magna: Al. Lagus; Lojo Vanhakyla: Sa3l. ann.; Vihti 
r Vanhala Ylostalo [»Ylestalo»] Kukoissuo: Printz, cfr Flinck, 
qui ipse non vidit; Mietois p, in lucis ad litus sinus Saari baud 
infrequens [»joks. yl.»]: Caj. Kasvist.; A. Nyl. omittit. — Nyl. 
Ekenas Tvarminne Krogen st cp: Ssel. ann.; (r) Fagervik: His.!; 
inga Svartback! (fq): Brenn. viixtf. p. 79; Kyrkslatt Osterby 
Nygard: E. Lindstrom!; Kyrkslatt Baback, Esbo Korsniis: Sael. 
ann.; (fq): W. Nyl; Helsingfors fq — st fq: Kihlm. ann.; Thusby 
baud fq: Astr. & H.; Sibbo Loparo, Borga Haiko, Svarta, Dregsby, 
Saxby, Tullholm (Fastberg): Sa-1. ann.; Sibbo Kalkholmen, in- 
sula maritima, et Borga Sandholmen: Ssel. herb.; r Borga Tunn- 



142 Geum urbanum. 

holmen, Aggskar et Porto, Stromfors Bullers!, Hogland Pohja- 
kylii: Ssel. 0. Nyl., cfr Brenn. — Ka. Siikjarvi Ristiniemi: Blom!; 
r Jaaski Ahola in vallibus rivorum: Linden. — Ik. st fq: Malmb.; 
multa spec, in H. M. F.; [in toto territorio fq: Meinsh. p. 97]. 
Sat. p Birkkala (!): Malingr.; Raiimo: W. Wallenius!; 

o 

Euraaminne Kaino: Kl. Wahlman!; Nakkila: A. G. H.!, cfr 
Hiiyr. Bjorneb.; Bjorneborg Rafso Tahkoluoto in nemore: Seel. 
herb.; [Bjorneborg] p et st pc — st cp, enum. (7 locis), Hvittis- 
bofjard p: Hayr. Bjorneb.; r— st r Karkku! Paavi, Kulju et Ora- 
vula Pipo (Wellenius), Birkkala Haavisto complur. locis et Pitkii- 
niemi etc: Hjelt; Kyro: Asp, vide etiam supra. — Ta. Saiiks- 
maki (fq): Tikk., spec, in hac paroecia leg. 0. Ticcander! et A. 
Donner!; Piilkane Kankais, Tommola (Zidback): Leop.; [Kalvola] 
r unico tantum loco prope officinam vitrariam [littala]: Knabe 
Fort.; Hattula minus fq: A. Wegel.; [Tavastehus] (r) ad Aulango: 
Asp. & Th.; Hauho: Herk.; ceteri auct. non comm. ^Sa. Val- 
kiala r: Hult Fort.; Ruokolaks: Simming!; rr [Ruokolaks] Imatra: 
Hult. — Kl. r Hiitola in vicinitate templi et in clivo fertili 
prope lacum Veijalanjarvi: Linden, spec, ex Hiitola Vavoja!; 
Kirjavalaks complur. loc, Leskela: Chyd.; Kronoborg Otsanlaks: 
E. Juslin!; Parikkala st r in pascuo consaepto praed. Koitsan- 
laks!: Hann.; Valamo: Nikl.!; Valamo pc: Ssel. ann.; Sortavala 
(Boehm): Hult herb.; Sortavala Makisalo ad Malkinvuori: Palm- 
gren!; (p) Viipula: Backm.; Impilaks Neulaislampi: Hjelt Ant. 
p. 66; in Fl, Kar. tantum e Kol. enum. — Kol. in reg. coll. 
loc. nonnullis: Elfv.; r Petrosavodsk: Fl. Kar., cfr Norrl. On. 
Oa. (p) Kasko!, Qvarken: Malmgr.; Kristinestad: Stromb.; 
Vasa Gronvik: Ale, cfr Kihlm. Beob. p. 29; r Iskmo Gronvik, 
Vasa Nagelskar: Laur., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Qvarken 
(p — st fq): Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 15. — Kb. Kide, Tohma- 
jiirvi (F. E. Hartman): Chyd.; Kide V2 km a templo Ruskiala 
versus: Enw. hav., cfr Brand.!; Liperi r Lammo Makela, Malja- 
salmi: Eur. & H. [spec, e Kuusjarvi! ad G. strictum pertinet]. 
— Kon. st r Kendjarvi in clivis et nemorosis, Dvorets in deustis 
[spec. leg. Simming!], inter Mundjiirvi— Kanitsanselka in luco ne- 
moroso ad viam cp, Jalguba (Simming), Saoneshje ad Schungu: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 143 

Norrl. On., cfr Giinth. p. 37; de Schungu cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 139; Kusaranda: Kihlm.; compluribus locis in Klimetskoi 
[»Sennoguba»] et in insulis adiacentibus: Caj.; Kishi [»Kiischi»!], 
Sennoguba: Lindr. Bidr. p. 19. 

Om. Gamla Karleby in saburra: Hellstr., cfr 1. c. p. 136. 

Denua arts utbredning torde knappt kunna anses vara tillrackligt 
utredd. Medan den sdlunda i manga trakter otvifvelaktigt blifvit forbisedd, 
har den a andra sidan af en del forf., sasom Tikk., tillskrifvits alltfor stor 
frekvens. Likasa uppgifves den af Ale och Brand. [Kb. Kide] forekomma 
allmant. Sannolikt angifva afven Zett. & Br., W. Nyl., Backm. och Laur. 
Vaxtf. frekvensen nagot for hog. Fries' uppg., storsta delen af Finl., ar 
kanske alltfor omfattande; likasa afven uppg. i Nym. Coiisp. p. 230, hvil- 
ken rattas af Nyman sjalf. — Sa. Nyslott: Desideratkat. p. 26; redan den 
ursprungliga uppg. var, savidt jag nu minnes, osaker; dessutom ar det 
mer sannolikt, att den i sjalfva verket asyftar O. strictuni. — T b. Laukaa 
i njirheten af Apala gastgifveri (A. L. Borenius): Broth.; exemplaret tillhor 
den tidigare ej sarskilda G. strictuni, hvarfdre T b. horde utga fran Herb. 
Mus. Fenn. II p. 78. — Sb. r: Mela; om detta exemplar galler detsamma 
som om det fran Tb. — Ok. och Ob. 0. urbanum upptages 1—16: Mela 
Kasv.; sannolikt tryckfel for 1—13 eller 1—14, om man medraknar den 
tillfalliga forekomsten i Om.; uppgiften rattas i Mela Kasv. V. 



Geum strictuni Ait. 

In Fennia austro-orientali raro occurrit. Anno 1894 
primum apud nos distinctum est. 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXI p. 4 et Ar- 
rhenius in Medd. XXIV p. 15, cfr etiam Lindb. Pfl. 14 ^). 

Ik. Rautu ad viam prope Leinikkala: Lindberg!, cfr (Diar. 
6, X, 1894 in) Medd. XXI p. 4, cum primum in territorio est 
adnotatum, 1. c. p. 101, Bot. Not. 1894 p. 272 et Lindr. Verz. 
p. 26; Kivennapa [»Kivinebb»] pag. Rantakyla Kukonmiiki in 
loco graminoso prope praediolum: Lindberg! in Medd. XXII p. 
6; [st fq in territorio, inprimis in regione calcis: Meinsh. p. 
96-97]. 

Sa. Nyslott ad marginem viae: Gerda Grotenfelt!, spec, 
comm. Lindberg, cfr Medd. XXIV p. 15; Kyronsalmi prope Ny- 



') Nomine G. alepptcum Jacq. 



144 Geuin strictura. 

slott in eodem loco 1880, 1899 et 1901, specimina tantum per- 
pauca: Sselan in Medd. XXX p. 100^). — Kol. Mandroga ad 
ripam rivuli loco umbroso: Elfving! nomine G. intermedium?, 
spec, determinavit Lindberg, cfr Medd. XXII p. 21; Yli-Ostre- 
tshina!, Vakrutschej, Vosnessenje!, Makisoutujarvi, Petrosavodsk 
[»Petroskoi»]: Caj., cfr Cajander in Medd. XXV p. 27. 

Tb. Laukaa ad lacum prope deversorium Apala: A. L. 
Borenius! nomine G. urbanum^ etiam in Herb. Mus. Fenn. II 
p. 78, spec, determinavit Arrhenius, cfr Medd. XXIV p. 15. — 
Sb. Kuopio: Malmberg!; Kuopio Hiltulanlaks: E. Nylander!, 
ambo spec, lecta nomine G. urbanum, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 78, spec, determinavit Arrhenius, cfr Medd. XXIV p. 15. 
— Kb. Liperi Kuusjarvi: Europaeus & Hiillstrom! nomine G. 
urbanum, spec, determ. Arrhenius, cfr 1. c. — Kon. spec, loco 
non dicto leg. W. Nylander!, cfr 1. c. 

I Mela Kasv. IV^ och V iipptages O. slrictum sasom underart under 
O. nrbmium L., med hvilken art den emellertid enl. Lindberg intet bar 
att gora: Lindb. comm. — Angaende den allmanna utbredningen af G. 
strictum se t. ex. Scheutz p. 28—29. 

Ik, Kuru alf: Medd. XXIV p. 15 afser enligt sammanhanget tyd- 
ligen fyndorten i Kivinebb, ehuru namnet blifvit nagot forvrangdt. 

G. strictum upptages afven fran Kpor.: Mela Kasv. V; den speciella 
fyndorten ar mig obekant. 

l)et aldsta exemplaret i H. M. F. ar, sasom framgar af Medd. XXIV 
p. 15, det ar 1852 af E. Nylander i Sb. insamlade. 

Geum rivale L. 

In tota Fennia usque ad 64^ (vel 63^) frequenter (in- 
terdum frequentissime) provenit; magis ad septentrionem 
versus nonnullis plagis rara est vel non est, aliis autem in 
plagis passim (aut satis frequenter') inveniri indicatur et 
usque ad summum septentrionem pj'ogreditur, cfr Wainio 
Kasv. p. 122. 

Till.; Kalm; in pratis humidis fq: Prytz; ad rivulos et in 
locis humidis per totam patriam usque ad ipsa latera alpium 



') Nomine 0. aleppicum Jacq. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 145 

lapponicarum: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; 
Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 230; per totum territorium 
plus minus fq dispersum: Sehedae p. 81, vide etiam DC. Prodr. 
II p. 551, Led. II p. 23-24, Scheutz p. 37, Borg Beitr. p. 101, 
119, 134 et 141 et Norrl. in Atlas p. 15. 

Al. fq: Bergstr.; fqq: Bergr. — Ab. fq plurimi auct. (ex- 
ceptiones vide infra). — Nyl. fq: His., W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; 
fqq, st cp: Stenr.; [Hogland] Kiiskinkylii, complur. ioc. (E. Nyl. 
Ber.): Brenn.; [Hogland] p: Brenn. p. 447 et Brenn. Till. p. 39. 

— Ka. fq: Blom ; fqq: Linden. — Ik. f q : Malmb.; [fqq per 
totum territorium: Meinsh. p. 97]. 

Sat. fq: Malmgr.; st fq — fq, Kumnas p (H. Selin) et st 
pc — st cp, Hvittisbofjard fq: Hiiyr. Bjorneb.; fq (— st fq): Hjelt. 

— Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. 
et Bonsd.; (minus) fq: A. Wegel.; fq, sp: Borg Tiet.; fq — fqq: 
Wainio Tav. or. — Sa. fq: Hult. — Kl. fq: FI. Kar.; Valamo 
fq: Sa^l. ann.; fqq: Hann. - — Kol. fqq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. fqq: Broth — 
Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. 
& H.; fq ad Jukokoski in Eno: Wainio ann.; fq, subdominans, 
interdum etiam cp per totum territorium: Axels. Putk.; nonriul- 
lis locis usque ad Maanselka: Wainio Kasv.; Pielisjarvi st r: 
1. c. p. 109. — Kon, fqq, in nemorosis umbrosis, convallibus 
fertilibus herbidis vel graminosis subsilvaticis saepe cpp, cet. in 
pratis humidis fq et cp, in Saoneshje ad Shungu et Velikaja 
fqq, in Reg. occ. ad Mokko cet. fq est visa: Norrl. On., cfr 
Giinth. p. 37. 

Om. fq: Hellstr., A. L. Backm. Fl., Tenn. et Lackstr. — 
Ok. Hyrynsalmi ad deversorium Laattaja: Wainio ann.; (st fq): 
Must.; p, in parte orientali non visum: Brenn. Obs.; Paltamo 
Melalahti: Brenn. Ber. 1869; [Kianta] st fq prope praedium sa- 
cerdotis, ad officinam Amma, in prato Raivio cp, ad Myllyn- 
puro etc.: Kyyhk., spec, e vicinitate templi! et Kiannankyla 
Kiannanniemi!, cfr Brenn. bidr.; [Kianta] p, hie illic cp . . . in 
parte septentrionali et orientali rarius inveniri videtur: Kyyhk. 
litt., ubi e 20 locis enum.; Wainio Kasv. non ex suo territorio 
in hac provincia enumerat. — Kp. in parte media st fq, ceterum 

Typis. impr. ",, 1915. 10 



146 Geum rivale. 

e permultis (15 a 16) locis enum.: Bergr. Ant., spec, lectum ad 
pag. Usmana!; enum.: Beket. p. 557; Kemi: Malmgren in dupl.!; 
[Solovetsk: Selin!;] Wainio in Repola orientali et circa Kiimas- 
jarvi non vidit: Wainio Kasv. p. 109. 

Ob. ad Oram st fq, in parte interiore p, in parte maxime 
septentrionali rr: Brenn. Obs.; Liminka: Hellstrom!, cfr Brenn. 
Obs.; [Uleaborg] (»fqq»): Leiv.; fq quamvis non cp [»kovin ti- 
heassa»] in- pratis, insulis et ad ripas: Leiv. Putk., cfr Leiv. 
Veg. p. 199; Kiiminki et li!: Brenn. herb., vide etiam A. L. 
Backman in Medd. XXIX p. 112; st fq in reg. litorali, p ad 
scaturigines in parte interiore Simo Konttikivalo, Alapenikka: 
Keckm., cfr 1. c. p. 10; (fq) circa opp. Kemi: Hjelt, cfr Jul p. 
285 et M. Gastren p. 332; Kemi (fq): Rantaniemi; Alatornio p: 
Hougb., cfr Brenn. Obs.; rr Rovaniemi Lohiniva, prope pagum 
Turtola (Hult): Hjelt & H., vide etiam infra. — Kuus. ad li- 
vaara! et in vicinitate lac. Kiitama ad Hanninen, unde ad sep- 
tentrionem versus frequentia augetur, circa lac. Paanajarvi st i 
fq obvium: Wainio Kasv.; p— st fq : 1. c. p. 109, cfr Jul. p. 285; 
compluribus locis: Hirn Fort.; enum. e multis locis, nonnullis 
p, aliis st fq aut fq, interdum cp, quamvis non in omnibus 
partibus: A. L. Backm. comm. — Kk. Oulanka et Kiestinki »p 
(_ st r)», in par. Oulanka inprimis Paanajarvi versus, ad me- 
ridiem versus usque ad Vuorankylii: Wainio Kasv.; e 5 locis 
enum.: Bergr. Ant., spec, lectum ad pag. Suvanto!; ad flumen 
Keret: Fellm. Ind., vide sub Lapp. ross. 

Lapp. fenn. non vidimus: Hjelt & H.; in pratis subhu- 
midis . . . Finmarkiae rr ex. gr. ad Puolmak, nee non per 
partem silvaticam et subsilvaticam Lapp, suecic. p, unde etiam 
iuxta rivulos praecipue fontium usque in lateribus alpium ad- 
scendit [saltim Lapp, umensis]: Wahlenb. p. 148, cfr 1. c. p. 
LXIV; ad rivulos fluminaque (fq): Fellm. Lapp.; rr non visum 
nisi ad Tepastojoki in septentrionali parte par. Kittila: Mont, 
karlv. p. 155; Kuolajarvi in vallibus baud rarum prope Hauta- 
jiirvi, Inari in lucis et ad fontes nonnullis locis prope Kultala, 
ad ilumen Paatsjoki (Menikka) et fq in regione betulina ad 
Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 21 et 23, 
Hult Lappm. p. 40, 41, 93 et 150; Kuolajarvi [»Salla»] Sorsan- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 147 

tunturi! in reg. subalpina et prope pag. Peteri! in fossa: Borg 
& Rantaniemi (cfr Medd. XXVII p. 91); usque ad Inari st fq: 
Sa'l. kat.; in prato humido alpis Ailigas! (reg. subalp.) st pc, 
eeterum tantum in Varangria ad pagum Skolta (ad Naytamo), 
ad Puolmak et liinc orientem versus, Ailigas h. 329: Kihlm. 
Ant.; Paatsjoki (!): E. Nylander & M. Gadd!, spec, florens; ad 
inferiorem partem fluminis Paatsjoki: Fontell!; enum. e multis 
(9 saltern) locis: Arrh. ant.; enum. e multis (9 saltem) locis in 
Varangria australi et in plagis adiacentibus: Norm. Fl. Spec, 
p. 341 — 342, quern 1. inspicias, vide etiam Lund p. 80, Blytt 
p. 1177 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. r . . . (vide Wah- 
lenberg) (Fristedt): Laest.; infra Siilasmalla ad Kilpisjarvi st cp 
infra declivem australem: Montell in Medd. XL p. 180, cfr 1. c. 
p. 226; nee Linden Bidr. nee Mont, karlv. p. 155 ex hac pro- 
vincia comm., vide etiam infra.] 

Lapp. ross. ad flumina Niva et Paatsjoki nee non ad 
lacum Imandra p: Fellm. Ind.; in silvaticis pratisque subhu- 
midis usque in summum septentrionem parcius: N. L Fellm., 
cfr 1. c. p. XLVII et Beket. p. 557; Kantalaks, inter Shelesna 
et Seredna, Tshun, Hibina, Porjeguba, Kuusreka, Olenitsa, Tet- 
rina, Tshapoma, Pjalitsa, Ponoj: Mela PI.; Lujauri urt in reg. 
silv.: Bot. Not. 1887 p. 268; sp in parte orientali montis Leiv- 
oiva: Borg in L. Y. 1899 p. 157; ad Kivijoki: Axelson & Borg!; 
Lt, p in ripis amnium lacuumque et in vallibus rivorum in reg. 
silv., Lim. in reg. silv. sicut superior, sed etiam pc in reg. 
alpina in declivibus montium alpinorum ut in parte septentrio- 
nali montis Viertsoivi et in parte occidentali montis Tuatash: 
Linden Ant., spec, e Lt. prope ostium flum. Nuotjok ad ripam 
Kaskimajoki!; ad fluvium Pjalitsa: Kihlmanl; Ponoj ad occi- 
dentem versus a pago: Montell!; Srednji: Broth. Wand. p. 9!; 
Tsipnavolok: 1. c. p. 11; inter Nisnjavr et Ayrmanjavr: Broth. 
Reseb.; prope pag. Voroninsk ad rivulum in betuleto subnemo- 
roso: Kihlman! 

PI. Finl. exs. N:o 261 NyL par. Ekeniis Tvarminne Krogen 
in prato humido leg. Palmen. 

Ab. fqq: Flinck, V. E. Broth, och Weeks.; et fq - fq, cp: Caj. Kas- 
vist., dar narmare uppg. lamnas. — Ob. Arteu uppraknas bland dem, som 



148 Geum rivale. 

saknas i det undersokta omradet: O. R. Fries p. 156; ej heller omnamnes 
■densamma af Birger. — [L. ent. Oeiwi rivale anfores bland arter, hvilka 
saknas kring Kaaresu'auto: L. L. Ljest. p. 291. Likasa omnamnes den 
•endast fran Jukkasjarvi: Fries & Mart. p. (65); den synes salunda vara 
ratt sallsynt i dessa trakter.] 

Monstrosa bildningar hos O. rivale aro ej synnerligen sallsynta, 
om de afven, savidt mig ar bekant, forekomma ratt sparsamt. Det torde 
ej vara skal att upprakna speciella fyndorter, da flere exemplar finnas i 
H. M. F. fran Ab., Nyl., Sat., T a., Sa., Kl., Sb. och Kb. Daremot kun- 
de anforas, att dylika bildningar omnamnas redan af W. Nyl. p. 38 not, 
afvensom Medd. XX p. 27 (Kb.), XXI p. 6 (Ta.), XXX p. 48 (Ta.) och 
XXXIII p. 42 (inicht selten»), se afven L. Y. 1900 p. 145 och Link. Lis. 
(Sb. r) under namnet f. hijbrida Wulf. Afven i uagra mannskript omnam- 
nes denna form, atminstone Hayr. (fran Nyl. och S a t.), Zidb. (fran O m.) 
och Kyyhk. (Sb. upaikoin*). 

Modif. hybridiim (Wulf.) upptages vidare: »Ab., Sa., Kb. y. m.»-. Mela 
Kasv. V, jfr Mela Kasv. IV och Scheutz p. 38. 

F. simplici folia Lindb. omnamnes fran Ab. Lojo [Toivola!] af Lind- 
berg i Medd. XVIII p. 190. Afven af denna form foreligga exemplar i 
H. M. F. 

Var. pallida (Mey.) omnamnes fran Kol.: Mela Kasv. V. Uppgiften 
afser ett exemplar, insamladt Kol. sMaschezeron ja Derevjannojen valisen 
polun varrella lehdossa»: Lindroth & Cajander! Enligt benaget meddelande 
af Lindberg tillhor det dock icke den akta var. pallida, hvilken val ratte- 
ligen ar att betrakta som en sarskild art, se Nym. Suppl. p. 113, utan 
endast en blekare moditikation af hufvudformen. Ett exemplar, som star 
den typiska G. rivale an narmare, har jag iakttagit i Sat. Karkku Jar- 
ventaka Jarvenpaa vid jarnvagen, vaxande bland den typiska formen. En 
dylik form omnamnes fran Sb. Maaninka Polja: Kyyhk. litt. Denna 
modifikation ar emellertid sakerligen sallsynt. 



Oeum rivale X urbaaum'). 

In Fennia maxime australi rarissime et parcissime 
nascitur. 

Eur. plur. (exc. praes. mer.): Nym. Consp. p. 230, vide 
infra; cum ff. perw^bana eipern'vali inter parentes: Herb. Mas. 
Fenn. II p. 139, vide etiam Scheutz p. 41—43. 

Al. Jomala Ramsholm: Laur. Fort.!; Finstrom Emnas 
Soderbynaset: E. Erics.; Kokar Ido: Gadol.; Lemland Herroska- 



\ 



*) 0. intermedium Ehrh. 



Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, T. 41, ^.'o 1. 149 

tan: Klingstedt & Palmgren!; Finstrom Bergo: E. Kiirki!; Brando 

o 

Kyrklandet!, Afva et Blomo, in coryletis ubique pc, t perrivale! 
ad G. rivale valde accedens in Kyrklandet lecta est: Bergr. — 
Ab. Korpo Tvegyltan: I. Ringbom!, cfr Zett. & Br.; Reso: 0. 
I. Myren! [Luonomaa: Zett. & Br. ad hoc spec, etiam spectat]; 
Abo in horto ad templum: Arrh.!; in monte Observatorii [»Vard- 
berget»] complur. locis luxurians et numerosum adhuc in 
primis annis post 1900: G. J. Arrh. et Arrh.; Abo Hirvensalo: 
0. ColHn!; Nagu Sjahlo in dumeto: A. Dahl!; Lemo: A. Gruner 
in herb. iyc. n.; Pargas rr a. 1852 in insula Lillholmen in Kyrk- 
fjarden, nee tamen reperta: Adl.; Pargas Lofsdal (0. & E. Reu- 
ter), Gunnarsnas Ostergard in horto relicto, multa specimina: 
Arrh. Ann.; Kimito Dahlsbruk: Hollm. in herb. Bot. Byt. 1883; 
Karis: Hjelt herb.; Karislojo Immila ad viam publicam: R. Col- 
lander!; Lojo Paloniemi (Tikkanen): Hult herb.; Lojo ad Lylyis 
in alneto ripario una c. parentibus: Edv. af Hallstrom!, spec, 
comm. Arrhenius; Lojo Lylyis in margine fossae: P. Gadd!; 
Vihti Vanhala »Walkoja backen» [1 km ad occidentem versus 
a pago Vanhala]: Printz, cfr Flinck, qui ipse non vidit, spec, 
vidi in herb. Hult. — Nyl. prope oppidum Ekenas in loco um- 
broso insulae Ramsholm inter parentes inventum: W. Wahlbeck!; 
Helsingfors prope »Langa bron» inter G. urbanum: Hjelt!; Hel- 
singfors prope »Langa bron» ad sinum Tolo inter G. vivale 
et urbanum 5 lulii 1884: Seel, herb., nunc saltern post a. 1911 
exstinctum: Sail, ann.; [Helsingfors] Somas [»Sodernas»]: alumn. 
Stenberg in dupl.!; Helsingfors in horto botanico: Hult herb. — 
Ka. Jaiiski ad viam publicam: Hjelt. — Ik. Sakkola in alneto 
ripae lac. Suvanto prope »Kapellansbostallet» duo spec, alterum 
f. perurbanum!, alterum f. perr'walet: Lindberg; Pyhajarvi: 
alumn. J. A. Werving!, vide etiam infra [et Meinsh. p. 97-98]. 
Sat. Birkkala: Malmgr., cfr Carlss. et vide infra; rr et 
pec Saaris in luco prope pontem [rectius ratem] contra tem- 
plum [par. Ulfsby] unicum spec. 1901: Hayr. Bjorneb., cfr Hayr. 
und. p. 25; rr Karkku Kulju unicum spec. 1887, alterum spec. 
1896: Hjelt; Birkkala Pitkaniemi: Hougb. — Ta. Lempaala inter 
R. idaeum prope praedium sacerdotis: Br. Malmio!; Piilkane 
in ripa praedii Kangais ad Mallasvesi, ubi nonnulla specimina 



150 Geum rivale X urbanum. 

unacum multis spec, aliarum specierum [G. urbanum et G. 
rivale] occurrunt: Zidb.; Hattula Saarela! in horto et Pelkola 
ad ripam lacus Lehijarvi: A. Wegel. 

A b. Om ett exemplar fran Abo Runsala: K. H. Boning i herb, 
lye. n. har jag for langesedan antecknat, att det tillhorde f. penfrba?uim; 
mahanda vore dock fornyad undersokning af noden. — Ik. r Pyhajarvi 
i en hage nara prastgarden: Malmb. Till exemplarets etikett ar bifogad 
foljande anteckning: »Mojligen O. riralc med subklorantiskt, nagot mon- 
strost utbildade blommor. Ej bastard*: Arrhenius; afven Lindberg for- 
modar, att det icke ar nagon bastard. — Sat. Simmings exemplar fran 
Birkkala!, hvarpa Malmgrens uppg. stoder sig, hor, enl. hvad Malragr. 
ejalf meddelar p. 41, narmast till G. urbanum; numera fores detta exem- 
plar emellertid ater till G. rivale X urbanwn. Pa exemplarets etikett npp- 
gifves, att specialfyndorten ar Pirttiniemi, jfr Ale. HI; min vissa ofver- 
tygelse ar, att bar foreligger en felskrifning, oeh att exemplaret harstam- 
mar fr&n Pitkauiemi, dar hybriden afven blifvit iakttagen under senare 
tid. — Fran Satakunta finnes yttermera ett exemplar, insamladt af 
Karsten!, men utan narmare angifven fyndort. — Ta. Hybriden upptages 
i Herb. Mus. Fenn. H p. 78 fran denna provins; jag kanner ej, hvilket 
exemplar uppg. asyftar; de i texten anforda aro senare inlamnade. — Kol. 
scum praecedente» [G. iirband]: Elfv., jfr Herb. Mus. Fenn. H p. 78; 
exemplaret fran Maudroga hor till den pa J870-talet annu ej sarskilda G. 
strictiim (se of van p. 144). 

Om hybridens allmanna utbredning tillagges: »Hybr, a G. vrbano 
et G. ru-ali . . . ubi dictae species niixtae erescunt vulgo oritur, nunc 
huic nunc illi propius accedens»: Nym. Consp. p. 230 under namnet G. 
intermedium Ehrh. I Nym. Suppl. p. 113 sages ssed vix hybr.», hvilket 
knappast ar riktigt. I sammanhang harmed kan framhallas, att G. inter- 
tnedium upptogs sasom sarskild art i Herb. Mus. Fenn. [ed. I], men i Herb. 
Mus. Fenn. II p. VIII not uppraknas bland vaxter, hvilka numera anses 
for hybrida former. Focke p. 124 anmarker, att man af G. rivale X ^irba- 
num kan sarskilja tva former: G. per-rivale (dolichopogon C. A. Mey.) och 
G. per-urbanum (brachypogon C. A. Mey.), darvid dock betonande, att alia 
exx. icke lata sig inrangeras under den ena eller den andra formen. Jfr 
f. 6. de olika namuen i Trautv. Incr. p. 252. 

Fran Kton. namues: I skuggrik granskog i trakten af byn Neste- 
rowa-gora. Det ar dock antagligt, att denna form ar hybriden G. rivale 
X G. macroplnjllwn : Ispol. p. 60 i ofvers. under namn af G. intermedium. 

Agrimonia odorata Mill. 

Jn Fennia maxime australi j^aro vel rarissime inve- 
nituv. A. 1902 primum apud nos distincta est. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, iS':o 1. 151 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXVIII p. 36. 

Al. [Jomala] ad ripam orientalem sinus Slemraen in vir- 
gultis ripariis: G. v. Frenckell!, cfr Medd. XXX p. 4 et 5; Lem- 
land [rectius Jomala: Florstr.] Terso contra Mariehamn: H. Buch!, 
cfr Ale. IV etc.; Jomala! Terso et cp in Saltholmarna, ambo 
ad fines par. Lemland, etiam in insula minima vicina [qnamvis 
pc] : Florstr. — Nyl. Inga Baro: D. Gripenberg!, A. Klingstedt!, 
cfr Medd. XXVIII p. 35-87 A et 68 A, et W. Brenner!; Inga 
Baro Aborrholm: Brenn. vaxtf. p. 79, vide etiam infra. 

Den forsta, som veterligen i Finland insamlade A. odorata, var da- 
varande eleven Dagmar Gripenberg, hvars exemplar ar dateradt d. 5 aug. 
1900. Detta exemplar, liksom ett annat, insamladt af A. Klingstedt, be- 
stamdes af Lindberg, som 1, III, 1902 fOrevisade dem och darvid redo- 
gjorde for artens utbredning och kannetecken, se Medd. XXVIII p. 35— 
37 A, L. Y. p. 125 etc. Arten aterfanns sedan pa samma stalle af A. 
Klingstedt, se Medd. XXIX p. 9. 

Nyl. Om fyndorten namnes vidare: Inga pa sOdra sidan af Baro- 
landet, ute \>k en udde vid den mot W inskjutande etorre viken. Pa 
udden fanns upplag af ved (Klingstedt): Hayr. Enligt uppg. forekom at- 
minstone ett '20-tal individer af A. odorata darstades: Medd. XXVIII 
p. 35 A. 

Agrimonia eupatoria L. 

]n Alandia satis frequenter (—passim) occurrit, ceterum 
in australi parte raro usque ad 6P 45' lecta est. 

Till.; Till. Icon. 48; Kalm; »en sallsynt vaxt utom skaren, 
der hon finnes till myckenhet»: Hell. p. 10; in oris maritimis 
Finl. australis p: Prytz; in collibus et (pratis) apricis provin- 
ciarum meridionalium, ut circa Aboam, Buotsinsalmi [confirma- 
tionis nescio an indigeat]: Wirz. pi. off.; Gamla Finland: Knor- 
ring p. 29; Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. Scand. bor. . . .: 
Nym. Consp. p. 238; exc. etiam Fenn. bor., med.: Nym. Suppl. 
p. 116; in Finlandia australi raro— sat raro occurrit, in parte 
occidentali (in Satakunta) usque ad 61^ 30', in parte orientali 
(in Karelia ladogensi) ad septentrionem versus usque ad 61*^ 45' 
progreditur: Schedae p. 84, vide etiam DC. Prodr. II p. 587, 
Led. II p. 81 et Lindberg in Medd. XXVIII p. 87 A. 

Al. (p): Bergstr.; p— st fq: Kihlm. Ofvers., qui e 10 locis 
enum., insuper in H. M. F. multa spec, Ch. E. Boldt e 4 locis 



152 Agrimonia eupatoria. 

enum.; etiam Florstr. e 4 locis; p — st fq in coryletis in Foglo, 
Sottunga et Kokar: Arrh.; st fq: Laur. Fort.; st fq — fq in parte 
occidentali et media: Bergr. et Bergroth in Medd. XX p. 37, 
quem I. inspicias, vide etiam Prim. p. 67 et Palmgr. Hipp. p. 
44, 114, 159 et 174. — Ab. r: Zett. & Br.; ad Kathrinedal 
[»Cathariniedal»] (!) Heikkila (Ann. ad Till): Leche p. 22; Abo 

o 

Rofvareholm ad Vapparen: [J. A.] Hertzman!; Korpo: A, G. H.l; 
Korpo Gyltgalten: G. Renvall!; Nagu (Nyholm): 0. Hjelt M. S. 
[forsitan non prorsus certa]; Pargas r LilJholm ad Gunnarsnas 
et ad Pettiby: Arrh. Ann.; Kimito Vestanfjard: Malmgren!; Us- 
kela r: Nikl.!; r in promuntorio Karkali, Isosaari ad Maila prope 
ulmum altam etiam ad Hermola: Sel.; Lojo in ins. eiusdem 
nominis, Jalansaari: Hels.; Vanhakyla ad lac. Lojo: Ssel. ann.; 
Lojo (!) Paloniemi (Tikkanen): Hult herb.; Karislojo in promun- 
torio Karkali: A. Lagus! [vide Sel.]; Karislojo Maila in declivi: 
P. Gadd!; in taeniis opp. Nystad Puttsaari: Hollm. — Nyl. 
Ekenas Tvarminne (!) Krogen Storangsberget! in coryleto: Pal- 
men in PI. Finl. exs. N:o 272, cfr A. Silfvenius in L. Y. 1904 
p. 275, Geogr. F. T. 1905 p. 61 et Hayr. Landv. p. 164; Snap- 
pertuna: G. A. af Hallstrom!; Snappertuna Raseborg in minis: 
Ssel. herb.; Inga Orslandet Rovass in declivi sicco: Alf Brenner! 
et W. Brenner!; Sibbo Martensby: Astrom!; Borga Dregsby : 
Ohrnb. — K a. r Jaaski Pelkola in clivis aridis ad viam: Lin- 
den!; Jaaski in margine viae publicae inter templum in Jaaski 
et Kuurmaanpohja st cp: Ssel. herb. — Ik. r Valkjarvi in cory- 
leto ad pag. Valkiamatka: Malmb.! 

Sat. r — st r Karkku Heinoo Aarikka, Mouhijarvi Haija 
st cp ad Ryomala! et Arkkila Horola (G. Hjelt), veris. etiam 
ad pag. Karkku et Vesilahti Kurala: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 139. — Ta. [Kalvola] r unicum spec, inter praedium Lil- 
jevik et officinam vitream [littala]: Knabe Fort., cfr Knabe Skizz. 
p. 88; [Tavastehus] r prope praediolum Aulango: Asp. & Th. et 
K. Collin!; Vanaja Luhtiala [»Luhtia»]: Kekoni! — Sa. r Imatra: 
Fl. Kar., Relander in dupl.!, Simming! et Hult; [Ruokolaks: 
Nikl! et Ale. etiam ad Imatra spectat]; ad catarrhactam Imatra 
in clivo argillaceo st cp: Sael, herb.; Mikkeli [»St Michel»]: Ahl- 
berg in dupl.! — Kl. Sortavala: Europseus!; Sortavala Haka- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, jS:o 1. 153 

saari et Hiekka Jormakka [forsitan spectat ad A. pilosam, quae 
tantum ex Yhinlaks eniimeratur] : Envv. hav.; Kirjavalaks: Herb. 
Mus. P'enn. II p. 139, vide infra. 

Nyl. Om forekomsten pa Tvarminne-6n namnes: st cp i lundarna 
pa sluttningrar vid Storangsberget: Hayr. — [Ik. Om utbredningen i den 
till lEgermanland hdrande delen af Isthmus sages: »8ehr selten oder feh- 
lend im Nordgebiete>: Meinsh. p. 105; arten uppraknas icke 1. c. p. XXIV 
fran I.] — Ta. Tavastehus Lahtis by: Ale. Ill; sakerligen afses Luhtiala, 
som pa originaletiketten skrifves Luhtia, men pa en afskrift Lahtis. — Sa. 
Vid Imatra sags A. eupatoria jinnu 1885: Buddeu; vid Imatra taml. ymnig 
d. 16 aug. 1899: Sa-l. aim. — Kl. Uppg. fran Kirjavalaks tordo, om jag 
icke tar fel, harrora fran Kihlman. — Ob. [Uleaborg] »Hietasaaren paino- 
lastilla loydetty satunnaisena useina vuosina:» Lei v. Putk,, jfr Leiv. 

Agrimonia pilosa Led. 

In Fennia austral/ ad 61^ 45' raro occurrit; ad occi- 
dentem versus e 43^ long., item in niaxime orientali Fennia 
nondum visa est. 

In Karelia australi detexit [J. G.] Appelberg: Spic. II p. 
6; Fenn. orient.: Fries; in Tavastiam ea quoque e Karelia transit. 
In Mus. Fenn. adsunt spec. Tavastensia lecta a D. D. [0.] Hjelt 
et Kekoni ^). Foliis infra subnudis mox dignoscitur ab A. eupa- 
toria: W. Nyl. Distr., cfr 1. c. p. 74; Fenn. or.: Nym. Gonsp. 
p. 238; Fenn. mer.-or. (Karel), mer.-occ. (Tavastl.): Nym. Suppl. 
p. 117, vide etiam Lindb. Pfl. p. 14 et Lindberg in Medd. XXVIII 
p. 37 A. 

Ka. Raisala: Rupr. Diatr. p. 19; r Raisala (Appelberg): 
FI. Kar., cfr Spic. II p. 6 et Linden. — Ik. r Valkjarvi ad 
Valkiamatka! cum superiore [A. eupatoria], Rautu ad stagnum 
Leinikkala, Nykyrka! in pago Kopola, Kivennapa [»Kivinebb»] 
(E. Nylander!): Malmb., spec, etiam e Rautu pag. Kiirsala! [= Ka. 
in Herb. Mus. Fenn. ed. I], spec, e Valkiamatka etiam leg. 0. 
Gollin!; Valkjarvi Pahkinamaki in nemore: Lindberg!, vide 
etiam mfra. 

Ta. (st r) cp ad [Hollola (!)J Uskila (!) in declivi lapidoso 
pascui consaepti Heikkila et pc ad Kydonsaari et Lautakota in 
terra aperta glareosa sub montibus, in prato Salmi prope Anian- 

') Vide infra. 



154 



Agrimonia pilosa. 



pelto (Stromborg): Norrl. s. o. Tav., spec, ex Asikkala Salmi 
reportavit Nikl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139 [Asikkala]. — 
Kl. r Ruskiala (Appelberg), ad Sortavala!: Fl. Kar., vide etiam 
sub Ka. et cfr Rupr. Diatr. p. 19; Kronoborg Otsanlaks: E. 
Juslin!; [Sortavala (!)] ad Yhyenlaks et Kirjavalaks (!), Anjala 
(Backm.): Norrl. Symb., spec, e Kirjavalaks Anjala report. Pop- 
pius!, I. M. Wartiainen! et alii!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 193 
[Sortavala]; Kirjavalaks r inter Hiekka et praedium Jormakka: 
Hj. Neiglick & J, L. Lupander in dupl.! 

Ab. Uskela: Ale. bor vara Uskila i HoUola socken, saledes i Ta. — 
Ale. Ill atskiljer ej de bagge arterna. — [I k. »In isthmo Kareliae ad 
pagum Orowa pr. Koltusehy (Kubarkim herb.)»: Fl. Ingr. p. 353: men se- 
nare skrifves: >Dem Nordgebiete seheint die Pflanze zu fehlen': Meinsh. 
p. 105.] — Ta. N&got exemplar af A. pilosa, insamladt af O. Hjelt och 
G. W. Kekoni, tinnes icke i H. M. F., hvaremot A. eupaforia insamlats af 
Kekoni i Vanaja [»Vona»]; W. Nyl. Distr. afaer mahanda Niklanders 
exemplar fran Asikkala! — Kutemois: Rupr. Diatr. p. 19; hvilken ort, 
8om har egentligen asyftas och hvar den ar belagen, kanner jag ej. 



Sang-uisopba officinalis L. 

Forma typica in Fennia australi adimificia tantum et rarissime oecur- 
rit; vide cetcruni sub f. poly gam a. 

Till, under namn af Pimpinella majoi-; den uppraknas bland offiei- 
nella vaxter: Hjelt Nat.; Till. Icon. 115 odlad; >tal klimatet»: Gadd Ron 
p. 19; Finland: Wied. & W. p. 87; r S[odra] Finl.: Brenn. Flor.; »typica 
tantum adventieiax: Herb. Mus. Fenn. II p. 139, jfr 1. c. p. IX not. 

Ab. Vihti Kourla (af Hallstrom): Moberg Klim. II p. 110; arteu var 
har eakerligen odlad, jfr Ale. IV. — Nyl. Helsingfors vid chausseen (R. 
Elving); Hult herb.; Lovisa: C. J. Arrhenius!, jfr Prot. 19, XI, 1861; Lo- 
visa gamla kyrkotomten (Iverus): Sfelan i Medd. XXIV p. 21 ; se langre fram. 

Ta. Saaksmaki Jutikkala park, »dar den sedan langa tider vaxt 
forvildad. Vaxer sparsamt. . . . 1880»: 0. Collin!; Saaksmaki nr in prato 
humido prope Jutikkala 1883 »: W. Granberg!; pa samma stalle iakttagen 
redan 1875: Zidb. 

Kar. ross. S. o/f'icinalis upptages i Herb. Mus. Fenu. [ed. I] fran 
Kr., 8. polygama &ter fran Lr. Otvifvelaktigt afser dock uppg. fran Kr. den 
for Lr. angifna formen. — Lapp. ross. Kantalaks och Hibina: F. Nyl. 
Utdr. p. 154, se under f. polygama, jfr 1. e. p. 191. — De aldre uppgif- 
terna under namn af Poterium Sanguisorba L. har jag ansett mig kuiina 
utan tvekan anfora under f. polygama; sa afven etl par andra uppg., 
hvilka vasentligen stoda sig pa dessa aldre kallor. 

S. officinalis torde langesedan vara utrotad vid Helsingfors. Lika 



Acta Societatis pro P^auna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 155 

ledes ar den totalt utrotad vid Lovisa: Iver. litt., jfr Medd. XXXVI p. 83. 
Det namnes cm densamma: I aldre tider odlad i tradgardar: Ale. IV. — 
N y 1. Fagervik in horto cult.»: Hisinger! 

Poteriwn scmgnisorba rekommenderas som betesvaxt for far: Essen 
Stud. p. 84. 

.5. miyior Scop, foreligger fran A b. [Abo] >Observatoriiberget in 
prato*: A. Dahl ! ; exemplaret ar bestamdt af Lindberg 

Sanguisorba officinalis f. polygama (F. Nvl ) 

In Lapponia et Fennta orientali inter 66^ 20' et 67^ 
30' haud vara videtur esse. Aformatypjicavixsepararevis. 

In pratis humidis Lapp. Rossicae ad lacum Imandra, flu- 
men Niva et pagum Kantalaks [»Kandalax»] (fq), dein parcius 
ad Mare album ex. gr. ad Knjasha [»Knjaschaja guba»] et in 
Karelia ad Koutajarvi et versus Kuolajiirvi Lapp. Kemensis [vide 
infra]: Spic. I p. 10, ubi nomine S. polygama describitur; 
Lapp. bor. or.: Fries, cfr 1. c. p. 174; Lappon. or.: Nym. Consp. 
p. 239; Fenn. bor. -or. (Kk.): Nym. Suppl. p. 117, vide etiam 
Led. II p. 27 1), Trautv. Incr. p. 254, Lindb. Pfl. p. 15 i), Norri. 
in Atlas p. 31 et Caj. vaell. p. 23^). 

Kk. Sonostrov^: Fellm. Anteckn. I p. 522 nomine Pote- 
f'ium Sanguisorba, cfr Fellm. Ind, p. 317 eodem nomine et 
Mela PI.; Keret: F. Nylander!, cfr Angstr. p. 51; Koutajarvi: 
F. Nylander!, vide supra; Koutajarvi ad ripam et in insula 
lacus Koutajarvi: Mela PL; Knjasha in prato humidiusculo in 
pago: Lindberg!, vide etiam sub Lapp. ross. et supra. 

Lapp. ross. inter Keret et lacum Imandra locis humidis 
haud infrequens, ex. gr. ad montem Kapudsa [forsitan in Kk.], 
haud procul a Keret, Sonostrow [»Suonostroff»], flumen Niva et 
lacus Imandrae ad ripas australiores: Fellm. Ind p. 317 nomine 
Poterium Sanguisorba: in pratis humidis e Keret ad lacus 
Imandra partes australiores, orientemque versus adhuc circa 
pagum Tshavanga obviam: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXIV, XXV 
et XLIII; Jokostrow ad lacum Imandra et Kantalaks: Beket. p. 
558; Kantalaks: F. Nylander! et alii!, cfr F. Nyl. Utdr. p. 154 1) 
et 1911) et Broth. Utdr. p. 132; Shelesna: Broth Wand. p. 4; 



') Nomine S. officinalis L. 



156 Sanguisorba officinalis f. polygama. 

cp infra montem subalpinam Krestovaja prope Kantalaks!, Vo- 
losna prope flumen Niva, Jokostrow, inter Shelesna et Seredna, 
Porjeguba, Kuusreka et Tetrina: Mela PL; Umba: Selin in dupl.!; 
Kuusreka: Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Imandra 
ad alpem Hibina: Enwald & Hollmen!, cfr Herb. Mus. Fenn. 1. 
c; ad flumen ad catarrhactam Kontiokoski! cp in ripa glareosa, 
ad catarrhactam Vihanen! baud procul a lacu Umpjavr, Tetrina! 
ad ostium amnis Kamenka, Tshavanga! in ripa lapidosa fluvii, 
Nikodemski! inter Pjalitsa et Tshavanga in litore subuliginoso 
et Tshapoma! ad fluvium in ripa lapidosa: Kihlman; planta 
propria [»charakteristisch >] litoris terici; Kihlm. Bericht p. 22, 

vide etiam Spic. 

Lk. Nagon nyare uppg. fran Kuolajarvi foreligger icke; F. Nylan- 
ders uppg. afser sannolikt endast trakler, hvilka f. n. foras till Kk. eller 
Lim. Sakerligen ar det pa denna uppgift uttrycket »Lapp. fennica»: Fl. 
Irigr. p. 303, jfr Trantv. Incr. p. 254, syfcar. 

N. I. Fellm. framhaller — enl. miu tanke oemotsagligt — att S. 
polygama ej bor betraktas sasom en sarskild art, utan endast sasom en 
varietet. — Fran senaste tid framhalles: »Sag Sanguisorba officinalis \ sior 
mangd vid Knjasha och Kantalaks. Kan ej finna, att den skulle afvika 
pa nagot satt fran den vanliga ryska och vasteuropeiska formen»: Lindb. 
comm. Narmast pa grund af den afvikande utbredniugen inom flora om- 
radet bar jag tills vidare upptagit f. polygama under sarskild rubrik. 

Fran Lv. Tetrina foreligger en f. monstrosa, luxurians: Kihlman! 

Spiraea salieifolla L. 

In tola Fennia colitur, in Fennia maxime austro-oceidentali nonnun- 
quam efferatur. 

Al. p: Bergstr.; flerstades forvildad: Bergstr. Beskr. - Ab. »odlas 
allmant, tinnes fOrvildad p^ en ang i narheten af Radelmaa egendom i 
Piikkis 80cken»: Zett. & Br., jfr 1. c. p. 4; sherraskartanois-a vilj. koristus 
pensas ja usein hiukkasen metsistynyts: Caj. Kasvist.; Nystad Rauhalnoto: 
Hollmen i dupl.!; [Nystad] »Sorvakossa metsistyneena»: Sod. — Nyl. 
Ekenas »in prato iuxta praedium Vesterby sine dubio e horto dissemi- 
nata »: W. Wahlbeck! — Ka. >villiintynyt^ Sakjarvi Rakkola: V. Krohn! 

Sp. salici folia odlas i bela Finland. Salunda namnes: mycket vac 
ker i Ob. Uleaborg, Ok. Kajana vacker (Kihlman): Elf v. Ant, p. 76; [gar 
l)ra, blommar i Lk. Pajala pa svenekt omrade: Birg. p. 60]. Uppg. om 
buskens odling har jag f. o. antecknat : Rein p. 81, Ign. Geogr. p. 345, 
Kihlm. Beob. p. 25, Elfv. Vedv. p. 30, Schlib. p. *361, Leiv., Puut. 1900 
p. 34, floror m. ti. Har ma anforas folj. uppg.: »Scand. ... in hortis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 157 

culta et hiuc inde subspontanea»: Nym. Consp. p. 215 . . . »8ic etiam Dan. 
(et Fenn.)»: Nym. Suppl. p. 105; allmant och af alder odl. i tradgardar: 
Ale. Ill; »vilj., joskus vahan metsiet.*: Mela Kasv. V. Arten uppraknas 
fran Ob. Pudasjarvi: Martik. p. 42. Se afven Caj. vaell. p. IG. 



Af allt att doma bar Sp. salicifolia sedan lange varit allmant odlad 
i Finland, ehuru den icke upptages af Till. Tidigare var denna buske 
den i vara tradgardar ojamforligt vanligaste representanten for sitt slakte; 
i senare tid hafva afven flere andra arter blifvit foremal for odling, medan 
daremot Sp. salicifolia i nagon man fatt trada tillbaka. Af dessa arter 
upptagas bar uedan folj.: 

Sp. sorbifolia L. Numera allmant odlad i bela landet; uppgifves 
afven forekomma forvildad. — Ka. Sakjarvi >K[irkon]kyla metsistynyt»: 
V. Krobn! — Folj. uppg. om odlingen ma anforas: Mycket vacker i Ulea- 
borg: Elfv. Ant. p. 77; allm. odl.: Ale. Ill; >i8tutettu kukkatarhoissa, jos- 
ku8 vahan metsist. (esim. Kol.)»: Mela Kasv. V under namn af Sorbaria 
sorbifolia (L.) llaf. — Gamla buskar, 1,4 m hoga, i Botaniska tradgardeu i 
Helsingfors : Elfv. Vedv. p. 30 under namn af Basilima sorbifolia (Raf.) — 
Kb. Nurmes koping i blomniug den 29 aug. ISOO. Ob. Uleaborg blom- 
mar den 9 sept. 1900: Sgel. ann. — [Blir anda till 2,5 m bog i Lk. Pajala 
pa svenskt omrade: Birg. p. 60.] Uppg. om odlingen bar jag f. 6. antecknat: 
Ign. Geogr. p. 345, Sebiib. p. 3G1, Caj. Kasvist., Leiv., Puut. 1900 p. 34, 
floror etc. 

Sp. chamaedrij folia L. Om denna art bar jag antecknat: K b. Nurmes 
blommor och frukt den 29 aug. 1900: Sa?l. ann. — [Ob. Uleaborg] »puisti 
koissa viljeltyua»: Leiv. putk., jfr Leiv. — Arten upptages i alia nyare 
floror fran vart land, se f. o. Elfv. Vedv. p. 29, Caj. Kasvist. och Schiib. 
p. 361. — Det bor tillaggas, att arten ar karaktaristisk for norra Ryssland, 
medan den saknas vasterut: Norrl. in Atlas p. 2, se afven Caj. vaell. p. 16. 

Sp. ubnifolia Scop, upptages i nagra floror etc. I Mela Kasv. V 
anfores namnet Sp. ulmifolia Scop, sasom synonym till Sp. charnaedri/ folia 
L. I Elfv. Vedv. upptagas daremot bade Sp. ulmifolia och Sp. chamaedry- 
folia, den forra 1. c. p. 30. 

Forutom dessa arter odlas annu flere andra, om ock i vida mindre 
utstrackning. Salunda uppraknar Mela Kasv. — jamte de bar och i det 
foljande anforda — icke mindre an 7 arter, flere arter omnamnas afven 
Schiib. p. 361 och Puut. 1900 p. 34; i fraga om samtliga dessa hanvisar 
jag till namnda arbeten. Har ma endast framhallas, att Sp. ja2)onica L. 
fil. under namnet Sp. callosa Thunb. upptages i Mela Kasv. [II] och Brenn. 
Flor., jfr afven Elfv. Vedv. p. 29. — Spiraea arter omtalas sasom odlade 
afven i O m. Lappajarvi a herrgardar: A. L. Backm. Fl., men de namn 
gifvas icke. — I Elfv. Vedv. p. 29-30 omnamnas — utom flertalet af de 



158 Spiraea sp. cultae. 

nyss uppraknade arterna — icke mindre au 32 arter (resp. hybrider) af 
alaktet Spiraea, som trifvas val, oeh 12 arter eller former, hvilkas odling 
icke lyckats i Botaniska tradgarden i Helsingfors. 



Nagra odlade arter, som tidigare ansetta tillhora slaktet Spiraea, 
men som i nyare arbeteu inordnats under sarskilda andra slakten, torde 
lampligen omnamnas i detta sammanhang. 

Physocarpus opulifoliiis (L.) Maxim. (Spiraea opulifolia L.) uppgifves 
sasom vacker i Nykarleby oeh i Wasa. Suonenjoki en m tiog, mogna fruk- 
ter (Kihlman): Elfv. Ant. p. 77. — Kl. Sortavala fruktbarande ^'^/« 1899 
oeh '77 1900. Kb. Joensuu h-uktbarande 28 juli 1899 oeh 30 juli 1900. 
Om. Gamla Karleby 1900: Ssel. ann. — Ob. [Uleaborg] »puistikoissa vil- 
jeltyna>: Leiv. putk., jfr Leiv.; Padasjarvi: Martik. p. 42. — Se f. 6. Elfv. 
Vedv. p. 30, Schtib. p. 361, uppg. i floror etc. Om denna oeh ett par 
andra arter sages: »boreali-americanae, in ambniacris etc. coluntur, inter- 
dum etiam quasi sponte occurrentes»: Nym. Consp. p. 215 [arten elier 
arterna arc dock icke mig veterligen forvildade i Finland]. 

Aritneus Silvester Kost. {Spiraea Arunciis L.) upptages sora odlad i 
Mela Kasv. V, se afven Kihlm. Beob. p. 25. 

SchirMnotus discolor (Pursh) Koehne var. ariifoUa Koehne {Spiraea 
ariifolia Sm.) upptages som odlad i parker atm. till Wasa: Ale. Ill, jfr 
Mela Kasv. V. Sasom en- oeh tva-arig planta mycket omtalig oeh ganska 
svar att ofvervintra, ehuru dea sasom trearig ofvervintrar godt utan ua- 
gon vinterbetackning: G. Niklander i Forstf. Prot. 1891 p. 217. 

Forutom ett par af de nyssnamnda arterna uppraknas i Elfv. Vedv. 
p. 30 yttermera 'o hithorande arter. 

Ulinaria pentapetala Gil. ') 

In iota Fennia frequentissime aut frequenter saepeque 
copiose provenit; etiam in tota Lapponia, regione alpina 
maximani partem excepta, passim — (satis) frequenter occur rit. 

Fq aut fqq -) in Fennia inveniri consentiunt omnes fere 
auctores, cfr Till., Till. Icon. 152, Fl. Suec. p. 170, Kalm, Hell. 



') Spiraea ulmaria L. auct. plurimi apud nos. 

2) Bergstr., Bergr., Flinck, V. E. Broth., Weeks., W. Nyl., Linden, 
Leop., Fl. Kar., Hann., Elfv., Broth., Enw., Mela, Norrl. On. (saepeque cpp), 
Leiv. et Rantaniemi; fqq, in orientali parte Ok. fq: Brenn. Obs.; >fqq 
(— fq)»: Hjelt & H.; fq, suis locis fqq in septentrional! parte par. Kuus.: 
A. L. Backm. comm. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 159 

p. 10 et Prytz; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. 
. . .: Nym. Consp. p. 215, vide etiam Linne Iter lapp. p. 190, 
Gadd Forsok III p. 170, DC. Prodr. II p. 545, Led. II p. 18, 
Borg Beitr. p. 101, 113. 115, 134 et 141, Liro Ured. p. 437- 
438, Hayr. Stud. p. 170, Leiv. Veg. p. 198 et Norrl. in Atlas 
p. 25. 

Lapp. fe«n. »P^qq (— fq)» in campis et pratis etc. per 
totum territorium : Hjelt & H.; [complur. loc. — fq, enum.: Birg. 
p. 104;] in lucis, silvis frondosis humidis, salicetis nee non in 
pratis graminosis fq: Blom Bidr.; per partem silvaticam et sub- 
silvaticam omnium Lapp. suec. vulgaris, ut etiam locis inferal- 
pinis et in alpium maritimarum lateribus occultis meridiei ex- 
positis per totam . . . Finmarkiam ubique, nee non ad flumina 
districtus Tanensis: Wahlenb. p. 141; ubique: Fellm. Lapp.; fq 
in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari et ad Paatsjoki usque 
ad Kongas: Wainio Not.; fq in reg. silv.: Hult Lappm.; in lucis, 
silvis frondosis subpaludosis, salicetis, nee non in pratis humi- 
dis fq, usque ad terminum betulae: Kihlm. Ant.; reg. subalp. 
st fq — fq in pratis humidis, ad rivulos, in locis umbrosis: Arrh. 
ant.; enum. e permultis locis: Norm. Fl. Spec. p. 331—332, vide 
etiam Blytt p. 1189 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: 
Lsest.; fq in vallibus rivorum, in salicetis etc. reg. subalpinae, 
st r et pe in reg. alpina infima, p inter Tenonmuotka et Poro- 
jarvi, maxime ad septentrionem versus in insulis inter Poro-et 
Johkasjaur: Linden Bidr.; Kiepamajoki, ad Kilpisjarvi et secun- 
dum amnem Konkama baud infrequens, item in valle Pulsujoki, 
Liedakka complur. locis: Fries & Mart. p. (73).] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in pratis lueisque humidiu- 
sculis per totam Lapp, p: N. I. Fellm., cfr I. c. p. XLVII ; enum.: 
Beket. p. 557; fq in ripis amnium, rivorum et lacuum, in palu- 
dosis pratisque et in salicetis reg. silv.: Linden Ant., vide etiam 
Broth. Wand. p. 9 et 11, Kihlm. & Palm. p. 9 etc. 

»In pratis per totam patriam ad alpes Lapponiae usque*: Wirz. pi. 
off.; arten forekommer dock endast langst ned i fjallregionen i L. ent., 
men upphdr f. o. i bjorkreg. — Sat. och Oa. st fq: Malmgr.; arten an- 
ges som allman i dessa trakter af alia ofriga forf. — O iti, st fq: Tenu. 
— Ok. st fq: Must. — Ob. fqii — st fq vid kusten; sallsyntare i om- 
radets inre delar: Keckm. 



1(30 Ulmaria pentapetala. 

Om de standorter, pa hvilka U. pentapetala foretradesvis antraffas, 
sages: »Praesertim inter frutices et gramina in saxosis humidioribus vel 
fertilibus, paludibus, convallibus bumidis nemorosis, pratis bnmidis silvie- 
que subturfosis nee non in spbagnetis aquosis, arboribus et fruticibus 
vestitis atque in declivibus fertilibus deustis (Dvorets)*: Norrl. On. 

Af flere forf. papekas, att Ulmaria pentapetala forekommer mer eller 
mindre ymnigt, s^ t. ex. Caj. Kasvist., Stenr., Axels. Putk., Norrl. On. 
(cpp), A. L. Backm. Fl. m. fl.; st pc - st cp: Hayr. Bjorneb. Dylika upp- 
gifter ingS, afven i flere MS. t. ex. Blom, Borg Tiet., Leiv. Putk., Kyyhk. 
litt. — Kp. centr. cp: Bergr. Ant. 

Som fossil omnamnes arten i G. And. p. 131 endast fr&n tva loka- 
ler. Senare hafva dock manga andra fyndorter tillkommit, se Herlin p. 
161 o. 162, Lindb. torfm. I p. 32, jfr afven Lindb. Subf. p. 73 och Lindb. 
Phyt. p. 191, hvarfore det ej torde vara skill att bar upprakna speciallo- 
kalerna. 

F. denudata (Presl.) Beck. »E K a., Ta., Sb.»: Herb. Mus. Fenn. II 
p 139. _ Ab. fq: Renv. — Ka. antr. p med bufvudformen: Linden. — 
Ta. st fq: Leop. — Sa. Willmanstrand Parkkarila »cum typo st cp»: Ssel. 
Ijerb. — Kl. p — st fq: Hann. — [L. ent. Antecknad med bufvudformen 
vid Vahakurkio, Peerakoski, Suukoski, Saarikoski och Mutkakoski: Linden 
Bidr. Afven Fries & Mart. p. (73) papeka, att saval bufvudformen som 
f. denudata iakttogos. — Om sistnamnda form sages fraa Ab. Vihti: 
>ar vanligare an bufvudformen*: Flinck; huruvida detta beror pa ett 
lokalt forhallande eller pa forvaxling med andra former, vagar jag ej af 
gora. Se f. o. Bot. Not. 1911 p. 98, dar olika asikter refereras om form- 
vardet af hvad bar kallats f. denudata. — Har ma tillaggas, att resultaten 
hos Yapp, R. H., Spiraea Ulmaria and its Bearing on the problem of 
xeromorphy in Marsh Plants (Annals of Bot. Vol. 26 (1912) s. 815-870) 
omnamnas i Bot. Not. 1912 p. 249-254. Denna uppsats behandlar samma 
fr^ga som den foregaende, ehuru fr&n andra synpunkter. 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 139 namnes om Ulmaria pentapetala: »cum 
formis variis». 

Hufvudformen kallas f. discolor Mela: Mela Kasv.; benamningen bar 
dock tidigare blifvit anvand af Meinsh. m. fl. — I Lindb. Enum. anvandes 
namnet a glauca (C. F. Schultz). 

Ulmaria fllipendula (L ) Hill.^) 

In Alandia frequenter pvovenit; ceterum in Fennia 
maxime austro-occidentali satis frequenter occurrit ; ad sep- 
tentrionem versus subito desinit, supra 60^ 45' vix nisi ad- 
venticia. 



') Spiraea fllipendula L. auct, plurimi apud nos. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 161 

Till.; Till. Icon. 12; Kalm; in pratis siccis Finl. inferioris 
st iq: Prytz, vide infra; Fenn. merid. occ: Fries; Eur. omn. 
exc. . . . Lapp. Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 215; Fenn. adest 
in sola mer.-occ. (Aland., Aboa): Nym. Suppl. p. 105; in Al. 
f{j obvia, (minus fq) in Ab., r in Nyl. in vicinitate maris oc- 
currit: Schedae p. 81 nomine Filipendula hexapetala Gil., vide 
etiam DC. Prodr. II p. 546, Led. II p. 16-17, Liro Ured. p. 
440 et Caj. vaell. p. 27. 

Al. st fq: Bergstr.; fq: Tengstr. ! et Arrh.; fq in Kumlinge 
et Brando: Bergr. — Ab. (fq): Zett. & Br.; Abo st fq: Arrh., 
cfr Rupr. Diatr. p. 61; fq in par. Inio, inprimis in parte occi- 
dentali, par. (lustafs in declivi lapidoso ad occidentem versus 
a sinu Flada: Bergr.; Kuusto in graminosis pascuis cp: Stel. 
herb.; Pargas p: Adl.; Pargas (fq): Arrh. Ann.; Eura: Lindstr. 
p. 117; Vehmo Vinkila ster.: Hollm.; Bjarno praed. Pojo: E. G. 
Printz; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Halikko prope 
sinum Halikko: E. S. P^kbom in herb. lye. n.; Kimito Hiitis: 
Arrh.; Kimito Dahlsbruk (Ramsay): Hult coll.; Mietois et in parte 
australi par. Myniimaki fq, interdum etiam cp, in parte media 
p— st r, enum.: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias; multa spec, in 
H. M. F. e parte australi provinciae, vide etiam Medd. XXXI 
p. 27 et infra. — Nyl. Bromarf ad pagum Hango pc ad Kapell- 
viken : Hayr., cfr Geogr. F. T. 1905 p. 203; [Ekenas] in insula 
Tviirminne (!): E. H[ayren] in Hufvudstadsbladet 1903 N:o 198 
et Sydvast 1904 p. 602, cfr L. Y. 1904 p. 275, Hayr. Landv. 
p. 164, 1()5 et 175, vide etiam infra; spec, in PI. Finl. exs. 
N:o 260 indidem e Storangsberget! siccis locis leg. Palmen; in 
taeniis oppidi Ekenas Hiisto st cp 1897: Hayr., cfr Hayr. Ber. 
et Hayr. Landv. p. 165; Pojo [verisim. Ekenas] Hasto (G. Sucks- 
dorff): Liro Ured. p. 440; Inga Baro Barosund prope pontem 
navium vaporiferarum [»angbatsbryggan»]: Klingstedt!, cfr Medd. 
XXVII p. 11 et Brenn. vaxtf. p. 79!; Fagervik Skorpnasbacken 
1892: Hisinger!; Inga Gloholm in monte: W. Brenner!; Esbo 
Bodom: alumn. Fanny Heimbiirger!, cfr Lindberg in Medd. XXIX 
p. 38; Sibbo in prato: A. E. Blomqvist!; Perno Forsby: W. 
Grefberg!, cfr Diar. 14, III, 1863 et vide infra. 

Sat. vide infra. 

Typis impr. "i, 1916. 11 



162 Ulmaria filipendula. 

Vaxer pa kalljord, allman i skaren, uog sallsynt i Tavastland: Hell, 
p. 10; uppgiften fran Tava&tland grundar sig antagligeu pa Herk. och bor 
utdomas. jJn pratis et agris siccis per provincias meridionalee et medias 
ad Norrmark (Ulfsby) et Leppavirta»: Wirz. pi. off.; sakerligen alldeles felak- 
tigt, da HoUmen icke ens sa langfc soderut som i trakten af Ab. Nystad 
iakttagit Ulmaria fllipemhda: se dock langre fram under Sat. Afven Prytz" 
uppg. kan ej anses fullt riktig. — Nyl. Om forekomsten i Tvarminne- 
trakten tillagges, att arten iakttagits pa Hasselholmen, Kallvassa pc, Zool. 
stationen cp pa sluttningarna kring Storangsberget: Hayr.; exemplar i H. 
M. F. forefinnas afven fran Glohagen ! och Krogudden !, inlamnade genom 
Palmen. Pa Storangsberget »dominierend»: Hayr. Landv. p. 164. — Om 
arten vSxer fnllt vild i Perno och Sibbo, behofver mahauda ytterligare ut- 
ronas; i Herb. Mus. Fenn. II p. 79 betecknas den sasom tillfallig i N y 1. 
I vastra delen af provinsen ar U. fiUi^endula dock otvifvelaktigt spontan, 
som af det foregaende framgar. W. Nylander framhaller, att arten ej 
iakttagits i Helsingfors-trakten : W. Nyl. p. 53 not. — Ik. Sakkola: elev 
[A.] Savander i dupl.!, jfr Desideratkat. p. 26 och Ale; da denna uppgift 
star i motsats till ofriga uppgifter om artens utbredning, ar det val an- 
tagligt, att exemplaret i sjalfva verket harstammar fran vastra Finland. 
[>Im Gebiete des Karel.-Istbmus • — bei Manachtina — ist die Pflanze 
selteners: Meinsli. p. 92.] — Sat. Kumo vid landsvagen i mangd melian 
Vuoltee och prastgarden (E. Hermonen!): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 185 
och Medd. XXXV p. 54 afvensom Hermann p. 265 m. fi.; det synes mig 
sannolikt, att arten varit tillfallig darstades. — Norrmark: Wirz. 
pi. off. (se ofvan) och jfr Hayr. Bjorneb.; uppg. torde kunna betraktas sa- 
som vardelos. — Huittinen [»Hvittis»]: Car. p. 24; Tyrvaa [>Tyrvi8>]: 
Warel. p. 21; uppg. aro sakerligen oriktiga. — Ta. Hauho: Herk. p. 59, 
jfr Hell.; afven denna uppg. ar sannolikt oriktig. — Saaksmaki Voipala: 
Moberg Klim. II p. 150; mahanda har arten hiir varit odlad. — Sa. Mik- 
keli [»St Michel*] 2 exemplar: Hasselbl.; forekomsten har har sakerligen 
varit rent tillfallig, — Sb. Leppavirta: Wirz. pi. off.; se ofvan. — Om. 
Frantsila: Jul. p. 284; uppg. saknar allt fog. 

F. apetala omnamnes sasom insamlad pa A 1. Foglo NotO 1907 af 
W. Brenner: Brenner i Medd. XXXIV p. 117, dar den i korthet beskrifves. 

Prunus spiuosa L. 

In Alandia et in taeniis Fenniae maxime austro-occi- 
dentalibus raro (satis raro) occurrit; supra 60^ 20' aut 
trans 3^ ad occidentem versus ah Helsingfors et in Fennia, 
continenti nondum spontanea reperta est. 

Till.; Kalm; frequentior [quam Crataegus] inprimis in par. 
Korpo: Gadd Ron III p. 9; in sepibus, pratis agrorumque acer- 



Acta Societiitis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 163 

vis. In Finlandia solum in maritimis spontanea: Stjerna p. 15; 
cp in par. Korpo, neque tamen longius ad septentrionem versus 
progreditur: Hell. p. 10; in insulis maritimis par. Korpo et Nagu 
locis subsilvaticis montosis (st fq): Prytz; in collibus agrorum 
Alandiae et insularum prope Aboam iacentium, Korpo, Rimito: 
Wirz. pi. off.; Fenn. merid. occ: Fries; Eur. omn. exc. Scand. 
bor., Fenn. . . .: Nym. Consp. p. 214; Fenn. adest in Aland. 
(et Aboae introd.): Nym. Suppl. p. 105, vide infra, vide etiam 
DC. Prodr. II p. 532, Led. 11 p. 4-5, Trautv. II p. 27, Koppen 
Verbr. I p. 268, tabula geogr. in Koppen Verbr. II, Hjelt Utbr. 
p. 167 [34], Norrl. in Atlas p. 21, Lindb. in Atlas p. 39, Hjelt 
in Atlas p. 53 cum tabula geogr., Caj. vaell. p. 27 etc. 

A 1. (»st fq»): Bergstr., vide infra; [Jomala] Ytterniis — [Fin- 
strom] Basto: Tengstr. in dupl.!, cfr Bergstr. Beskr.; r Sundl 
cp ad septentr.-occidentem versus a templo, Kumlinge Ingers- 
holmen!: Arrh. & K.; Kokar Hamno, Foglo Juddo, Sottunga 
prope templum p: Arrh.; Geta Isakso st cp in clivo frondoso 
luco simili [»lundbackeartad lofbacke»] cum Quer^cu, Lonicera 
xylosteo, Melampyro cristaio, Laserpitio etc.: Ch. E. Boldt; 
Lumparland Ango, Lemland Nato: Laur. Fort.; Eckero Storby 
(J. Lydecken): Lindr. Bidr. p. 19; Sund prope praedium sacer- 
dotis: E. Erics., vide etiam infra; Saltvik Hjorto ad septentrio- 
nem a Farjsundet ad rupes: Gadol.!; Jomala ad septentrionem 
versus a sinu Sviby ! et Lemland Idholm ! in campo herbido 
[»angsbacke»] : Palmgren ; Sottunga Finno: J. H. Nyberg!, spec, 
comm. Lindberg; Lemland Idholmen, Nato! et Skobbholmen, 
Jomala Ytterniis duobus locis et Sviby: Florstr., cfr Lindroth 
in Medd. XXVIII p. 7 B; Jomala Espholm: Palmgr. Hipp. p. 161, 
cfr 1. c. p. 44; r Brando Korso Asterholmen! cp et Lappo! 
nonnulia spec, Kumlinge Visings et Ingersholm: Bergr., cfr 
Bergroth in Medd. XX p. 37. — Ab. [Korpo] in insula Kalo 
[»Kelo»]: Rupr. Diatr. p. 25; Korpo Kalo cp in promuntorio 
septentr.-occidentali (alumni Aboenses 1891): Arrh.; Korpo 
Kalo virgulta efficit, quae vix penetraveris [»ogenomtrangliga 
snar»]: Granit in Medd. XXXVI p. 81; Korpo Skalo (Evy Kyn- 
berg): Hayr. herb.; Rimito (Lindestrom): Hollm., vide etiam supra 
et cfr de his Herb. Mus. Fenn. II p. 139. 



164 Prunus spinosa. 

Al. Bergstrands uppg. om artens utbredning pa Aland [>ABCD. 
Cpf » j d. V. 8. bar och dar, stundom tSckande pa fait ofver hela fasta Aland, 
skargarden oeh de angraneande delarna af Abo skar, ar tydiigen i sin 
summariska affattning alldeles vilseledande; ocks& betecknar ban redan i 
Bergstr. Beskr. arten sasom at r. — Angaende forekomsten i Sund nam- 
nes: Funnen pa . . . angsbacke norr om prastgarden. Har forekomnia 
atskilliga buskar, men blott n&gra fa frukter iakttogos pa dessa. Ifraga- 
varande vaxt finnes afven soderut fran prastgarden langs sundet pa en 
annan backe: Prim. p. 66. — Ehuni intet exemplar i H. M, F. finnes fran 
A b., torde de samstammiga uppgifterna fran delta landskap fortjana all 
tilltro; afven inskrankningen »Aboae introd.»: Nym. Suppl. p. 105 anser 
jag obefogad. — Nagu (Hellenius): Wirz, ann., jfr of van; uppg. upptagea 
till vidare underaokning. Uppg. fran Abo: Moberg Nat. p. 156 hanfor 
sig formodligen till odlade exemplar. 

Prunus spinosa odlas sallan i Finland; jag har endast antecknat 
uppg.: Gar ner till vintern i O m. Nykarleby : Elfv. Ant. p. 87; se dock 
afven under Ab. och Elfv. Vedv. p. 39. 



Prunus padus L 

In tola Fennia el in Lapponia occldentali, alpina tan- 
ium regione excepta, satis frequenter, multis plagis etiam 
frequenter provenit; in maxime orientali Lapponia vix est 
visa. In Lapponia var. borealis Schi'ib. inpriniis obvia 
est. — Aliiscum arboribus semper fere mixta, proprios lucos 
per se ipsa nisi raro non constituit. 

Till.; Kalm; in nemorosis et montosis fq: Prytz; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Gonsp. p. 212; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 105, vide etiam Fl. Suec. p. 166, DC. Prodr. 
II p. 539, Zigra I p. 433, Led. II p. 8, Trautv. II p. 37, Middend. 
p. 581, Bode p. 68, Ign. Geogr. p. 340, Koppen Verbr. I p. 294, 
Hjelt Utbr. p. 143 [10], Sallm. p. 2, Grotenf. p. 179, Borg Beitr. 
p. 101, 118, 119, 134, 136 et 141, Ssel. marj. p. 24, Kair. p. 
821 et 837, Caj. Atl. p. 12, Norrl. in Atlas p. 28, Lindb. in 
Atlas p. 38 et Hjelt in Atlas p. 45. 

Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergr., cfr 1. c. p. 17. — Ab. fq 
omnes fere auct., (exceptiones vide infra). — Nyl. fq inprimis 
in taeniis: His.; st fq, spec, solitaria: Stenr., cfr 1. c. p. 13; fq: 
W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; p, Tytarsaari: Brenn. — Ka. p: Blom; 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 165 

fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq in tola Ingria et .saepe in 
hortis plantata: Meinsh. p. 92]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; st fq — fq et st pc — st cp, 
enum.: Hilyr. Bjorneb.; (fqq): Sola Flor. p. 88. — T a. fq: Leop., 
Knabe Vaxtf., A. Wegel., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq: Norrl. 
s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; st fq, sp: Borg Tiet. — Sa. st 
fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hann.; p: Hjelt. — Kol. fq: Eifv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. stfq: Broth. 
— Sb. fq: Enw. et Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. 
& H.; st fq, spec, solitaria, raro subdominans, maximam partem 
in partibus orientalibus et septentrionalibus territorii: Axels, 
Putk.; st fq: Wainio Kasv. — Kon. f(i per fere totum territo- 
rium: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 37. 

Om. fq: Hellstr., efr 1. c. p. 133; p, enum. e permultis 
locis: A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias, vide etiam infra; 
(fq((): Tenn. — Ok. in Kianta st fq ad torrentibus, ceterum 
maximam partem p: Wainio Kasv.; (fq): Must.; p: Brenn. Obs.; 
st fq — p, saepe cp: Kyyhk. lift. — Kp. p maximam partem: 
Wainio Kasv.; p — st fq, in parte media (st fq— ) fq: Bergr. Ant.; 
[Solovetsk (r): Rosberg in Geogr. F. T. 1899 p. 43]. 

Ob. cp inprimis in Karlo: Jul. p. 284; ad oram fq, in 
interiore parte p, enum.: Brenn. Obs., quem 1. inspicias; fq »in 
den hainartigen Waldungen der Kiiste»: Leiv. Kiist. p. 8—9, cfr 
Leiv., Leiv. Veg. p. 209 [ad Om. etiam spectat] et vide infra; fq, 
maximam partem fruticescens, sed in taeniis interdum arbor 
satis alta: Keckm.; Kemi fq in regione litorali, p in interiore 
parte: Rantaniemi; [p: 0. B. Fries p. 162;] p: Hjelt & H. — 
Kuus. p: Wainio Kasv.; e multis locis enum.: Hirn Fort, et 
inprimis A. L. Backm. comni., vide etiam infra; fq secundum 
Oulanka[joki] a Paanajarvi usque ad Ahola, baud infrequens 
etiam aliis locis in septentrionali parte par. Kuus.: A. L. Back- 
man in Medd. XL p. 161. — Kk. p maximam partem: Wainio 
Kasv.; complur. loc, enum.: Bergr. Ant., vide etiam sub 
Lapp. ross. 

Lapp. fenn. p in tota regione, sed maximam partem 
humilis: Hjelt & H. i); [complur. locis, enum.: Birg. p. 104;] »in 

') Spec, ad var. borealem pertinet. 



166 Prunus padus. 

silvis frondosis et lucis p et plerumque sub forma fruticis pro- 
venit, in insula Kansasaari nonnulla specimina trunco arboreo 
circa 9 m alto et 18 cm crasso vidi»: Blom Bidr.; per partem 
silvaticam Lapp, omnium vulgaris et subsilvaticam usque ad 
Enontekiainen Lapp. Torn, p ... in Finmarkia baud provenit, 
nisi ad flumen Tana a mari remotius p pc scil. ad Puolmak, 
Vaskinjarga etc., ut etiam ad flumen Utsjokense: Wahlenb. p. 
139 et 140, cfr 1. c. p. XXXIII; ubique: Fellm. Lapp.; Pallas- 
tunturit Pyhiikuru in superiore reg. subalp.: Hjelt; p in Kuola- 
jarvi, Kemijarvi et Sodankylii, fq in regione coniferarum mix- 
tarum ad Ivalojoki usque ad Kyro in Inari, abundanter in be- 
tuleto ad Kongas in regione betulina prope Mare glaciale: 
Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; p in lucis reg. silvaticae, r et 
fruticescens in reg. subalpina: Hult Lappm., vide etiam infra; 
Inari: E. Nylander & M. Gadd!^); Utsjoki Kongaskoski: Sselan!; 
in nemoribus praesertim ad catarrhactas fluminum et rivulorum 
st fq, at st pc. Ad pag. Kyro trunco c. 6 m alto et 12—15 
cm crasso, ceterum frutex ad summum orgyalis, et iara in reg. 
subalpina inferiore desistit. Baccae in reg. subsilv, quidem 
semper fere maturescunt: Kihlm. Ant., cfr S. Castren p. 59; 
enum. e multis locis: Norm. Fl. Spec. p. 325—326, quem 1. 
inspicias; p usque ad Puolmak: Lund p. 80, cfr Lund Beretn. 
p. 42; »gar utefter Tana-iilfven till Fingervandet»: Th. Fries 
p. 197; hie fructus matures profert (Sommerfelt): Schiib. p. 368, 
vide etiam Norm. p. 263, Norm. ann. p. 23, Blytt p. 1192 et 
infra. — L. ent. st fq: Grape p. 104; reg. subalp. p, reg. silv 
fq: Lsest.; r in reg. subalpina, frutex humilis, solitarius in ripa 
orientali catarrhactae Luossakoski, p in ripis fluvii Lataseno 
infra Vahakurkkio: Linden Bidr., cfr Medd. XVIII p. 243 et Bot. 
Centr. LXI p. 221 ; vide etiam Medd. XL p. 180 et 226, sub 
var. boreali et infra.] 

Lapp. ross. »in regionibus Maris albi australioribus [= 
Kk.] fq, deinde, ad lacum Imandra, flumina Paat.sjoki, Tuloma 
et Lutto (!), ad Matkakuoska observavi»: Fellm. Ind., cfr Fellm. 
Anteckn. I p. 582 etc.; »in regionibus occidentalibus ad viam 
publicam usque versus Kola ^) p rarior, deinde in tota peninsula 



Spec, ad var. borealeni pertinet. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 167 

Lapp, nullibi vidi*: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII et XLVII 
et Beket. p. 557; Hibina: Mela herb.; Kuusreka : Mela ann.; (st 
fq — fq) in ripis umbrosis rivorum et lacuum: Linden Ant., 
cfr Linden Beitr. p. 15, spec, pulcherrimum lectuni prope ostium 
fluminis Nuotjok in saliceto!; Olenitsa spec, ster.: Selin!; ad 
superiorem partem fluminis Ponoj: Palmen ^) in Diar. 8, X, 1887 
(e Dagbladet 1887 N:o 278), cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; r 
in Lapponia orientali: Kihim. Pfl. p. 229, vide infra; in valle 
ad Tshapoma florens: Kihlm. Ber. p. 24 1); Petshenga ad mo- 
nasterium: Fontell!; Kola^): Herb. Mus. Fenn. II p. 139, vide 
etiam Zigra I p. 433, Broth. Wand. p. 5 et 9 etc. 

»In pratis et silvis totius Fenniae ad alpes Lapponiae usque »: Wirz. 
pi. off. Haggen gar dock ej upp i f jallregionen ; redau Wahlenberg upp- 
raknade densamma bland arter, hvilka »ante Befulam desistunt*: Wahlenb. 
p. XXXIII. Anmarkningevardt ar, att haggen oster om Hvita bafvet ej 
ens nSr polcirkeln (Schrenk Reise II p. 555): Middend. p. 581. 

Ab. p: Eenv., jfr 1. c. p. 12; fqq: V. E. Broth, och Weeks.; st fq: 
Caj. Kasviet., dar narmare uppg. lamnas; se afven bar nedan. 

Till de uppg., hvilka inga i det foregaende, ma annu tillaggas nagra 
kompletteraude upplysningar om haggens forekomst och upptradande i 
enskilda trakter. — Ab. [Pyhajarvi ja Pusula] ilehdoissa, varsinkin kivi- 
eissa puronlaaksoissa, joissa se usein muodostaa tiheita pensaikkojas; 
Weeks.; >yleisin Mietoisissa*: Caj. Kasvist. — Nyl. I allmanhet sallsynt 
i yttre skargarden [Ekenas skargard], Buso enst. exemplar: Hayr. Ber. — 
Oa. Haggen utgor [pd Niinimaa nedanfor Sikavuori emellan Ilmola och 
Laihela] en vasentlig del i vegetationen, likasom ock pa Tuomimaa, som 
ligger narmare landsvagen fran Laihia [» Laihela* ] till Ilmajoki [»Ilmola>]: 
Hammarstrom i Geogr. F. T. 1902 p. 160. — Bildar jamte andra loftrad 
skogen inuti landet, narmast kusten och i skargarden, men bildar icke 
egna bestand: Laur. Vaxtf. p. 8 (i eammandrag). — Om. Pninus jmdus 
antecknas sasom fqq i Soini vid Saunapuro och ofre loppet af Leipajoki 
afvensom inom Alajarvi i Lohijoki-dalen: A. L. Backm. Fl. — I ofver- 
flod i Rahjankyla skargard i Kalajoki: Tenu. (i inl.). — Ob. [Uleiborg] 
»Tuomia kasvaa Hupisaarilla [Frihetsholmarna] runsaasti. Vahemmin 
muualla ymparistossa ja lahisaarilla. Etaisimmilla saarilla enemman»: 
Leiv. Putk. — Lk. [Kuolajarvi] hor till sallsyntare tradslag. En stor 
haggdunge finnes dock vid Tuntsajoki ett stycke ofvan Tuntsa by: Stjern- 
vall p. 217, jfr Medd. XIX p. 18. — Li. >Stdr8ta Hoide ved Puolmak 
[sPolmaksj 131 m [»412 norske Fod»]: Lund Beretn. p. 47. — [L. ent. 
»Die Verbreitung des Prunus ist auf die niedrjgste Birkenregione be- 



^) Spec, ad var. borealem pertinet. 



168 Primus padus. 

schrankt und dessen uordliche Grenze liegt etwa 375 m iiVjer dem Meere»: 
Linden i Bot. Centr. LXI, Cassel 1895, p. 220. Uppg. ingar iifven i in- 
ledningen till Linden Bidr.] — Lapp. ross. »Auf dem West-Abhange von 
Lujauri-urt bei Kietk-uaj ') fand ich mehrere Straucher und eineu Baum 
mit 10 cm dickem, krummen Stamm. Nach den Aussagen der Lappen 
wachst sie auch bei Siejtjavr; Palmen fand sie an mehreren Orten langs 
dem oberen Ponoj '); i«i Tschapoma-Thal ') sah ich einige 4 m hohe Strau- 
cher mit Stammen von 3—4 cm Diam.»: Kihlm. Pfl. p. 229. — Haggen 
syntes emellertid ej satta frukt [vid Karnijok-straten i Lt.]: Tann. Nautpj. 
p. 10, jfr 1. c. p. 12. 

Som fossil ar haggen, savidt nu ar kandt, sallsynt. Den omnamnes 
inom fnruzonen vid [Sat. Parkano] Kovelahti och Parkanojoki (Herlin): 
G. And. p. 116, jfr Herlin p. 160 o. 167. Senare ar den funnen atmin- 
stone i I k. Metsapirtti Viisjoki : Lindb. Subf, p. 73. 

Haggen odias ratt sallan i vart land. Harom namnes: Ett af all- 
mogens favorittrad, afven planteradt i tradgardar och parker. I O b. Sinio 
fortar allmogen dess frukter: Elfv. Ant. p. 87. Se afven Meinsh. p. 92, 
Hayr. Bjorneb., A. L. Backm. Fl. och Puut. 1900 p. 34 (var. aucubifolia). 

Vanligen ar haggen ett mindre trad — dess hojd uppgifves till 3—10 
m: Mela Kasv. V. Emellertid kan den dock stundom uppna ganska akt- 
ningsvarda dimensioner, Sa uppgifves: Sat. »Tyrvaan vanballa hau- 
tausmaalla on luultavasti Suomen suurin tuomi. Siina oli 7 runkoa, ny- 
kyaan vaan 4 enaa. Suurin runko on ympari mitaten 1,8 m [»vanha syli>] 
Lehtien kohdalla 71 m [>40 sylta>]'>: Pohjan poika 1905 N:o 13. — Ta. 
lEras Hattulassa mitattu, osittain jo kuivettunut puu, oli lahes 50 cm 
paksu ja noin 12 m korkea»: Kair. p. 837. — I T b. Keuruu socken Poh- 
joislahti by finnes pa skomakaren Flinkstroms gard en hagg, hvars etam 
vid roten mater ofver 2 m [s3 aln och 2 kvarter>] i omkrets och hvars 
grenar beskugga en yta af 13 m [»7 famnar och 1 aln»] i genomskarning. 
Denna jattehagg ar icke sardeles gammal, ungefar 40 kv (Paivalehti): N. 
Pr. 1890 N:o 176. — I fraga om haggens hojd i de nordliga delarne af 
landet ma har anforas folj.: Om. Evijarvi ett atm. 6 m hogt trad: A. L. 
Backm. Fl. — Ob. Keckm. se i texten. — Kuus. Kokko-Aikkila, ett 10- 
tal c. 3 m hoga buskar i fuktig granskog nara Rukatunturi: A. L. Backm. 
comm. — Lk. [Kuolajarvi] vid Tammakkaoja och Kutsanjoki mellan Tam- 
makkaojansuu och Janiskongas anda till 3*2 m langa uedbojda trad; ett 
trad pa norra stranden af Janiskongas c. 9 m [>5 famnar»] hogt: Stjernv. — 
Blom Bidr. se i texten. — L i. I en lund vid Tuarpumoaivi en blommande, 
c. 1,8 m hog, enstaka hagg: Hult Lappm. p. 128; Puolmak reslig och fro- 
dig: Th. Fries p. 25 och 26; Kihlm. Ant. se i texten. — Lapp. ross. Oftast 
sasom buske eller mindre trad, men afven storre trad antraffades (a holme 
i Nuotjok nara nybygget): Linden Ant. — Kihlm. Pfi. p. 229 se of van. 



*) Exemplaret tillhor var. borenlis (Schiib.). 



Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 169 

Missbildniugar omnamnas i Medd. XXV p, 5, XXVII p. 39 och 
XXIX p. 67. 

Hagg med roda blommor ar siillsynt. Fdlj. uppg- bar jag antecknat: 
Nyl. Bisso nara Lofo i Lovisa skargard: E. Nyl. Ber. (rosenroda blommor). 
— Ta. Padasjoki Saksala: E. Fieandt i Hayr. berb. (f. rosea). — Kl. vSor- 
tavala (Wegelius): Lonnbohm i L. Y. 1900 p. 145. — S b. »Laivonsaarella 
lahella Kuopion kaupunkia on kaksi ryhmaa tuomia, joilla on punertavat 
kukat>: Lonubobm 1. c. >Tuovi]anlahdessa labella laivalaituria useampia 
sangen punakukkasia kappaleita (J. E. Aro)>: Lonnbohm 1. c. 

Om f, pubescens Norm, sages: "In Norvegia arctica praecipue in 
Finmarkia interiore»: Norm. Sp. p. 25, dar den beskrifves, se afven Norm, 
Fl. Spec. p. 325 och 326. Det ar mig icke bekant, pa hvad satt denna 
form afviker fran den nedan behaudlade var. borealis (Schiib.), om de ofver 
hufvud aro olika former. 

Prunus padus var. borealis (Schiib.) 

Jn Lapponia occur rit. 

Scand. arcl.: Nym. Consp. p. 212. 

Lk. Kolari Muonionjoki contra Tiensuu in ripa insulae mini- 
mae: Hjelt & Hull!; Muonio Keriisieppi: Malmberg! — Li. Inari: 
E. Nylander & M. Gadd! — [L. ent. Enontekiainen Kelottijarvi: 
Malmberg!; Naimakka Ainettivarpenjoki: Fries & Mart. p. (70).] 

Lim. in alpe Lujauri urt in ripa rivuli Kietkuaj, reg. silvat. 
super.: Kihlman! — Lv. Olnjok! et ad flum. Ponoj infra ostium 
amnis Kuljok!: Palmen. — Lp. Tshapoma in luco adfluvium: 
Kihlman! — Lt. Kola: N. I. Fellman! 

Var. borealis ar antagligen den i Lappland ofvervagande haggformen. 
Oil den emellertid, som af ofvanstaende framgar, af resp. forf. icke sar- 
skiljes fran hufvudformen, ser Jag mig nodsakad att i fraga om frekvens 
0. d. hanvisa till f. fypiea. 

Nagra af de i senare tid inlamnade exemplaren arc bestamda af 
Cajander. Denne framhaller, att han anser endaat exemplaren fran Lim. 
och Lt. fullt typiska, och sager f. o.: sTahan alalajiin kallistuvia muotoja 
tavataan sita paitsi useissa muissa Lapin maakunnissa (L. ent., Lk., Lv., 
Li.j.: Mela Kasv. V. 

Schiib. p. 369 beskref Pr. borealis som en sarskild art; i Nym. 
Consp. och Mela Kasv. V beteckuas den sasom underart; i likhet med 
Herb. Mus. Fenn II har jag anfort den sasom varietet. 

I detla sammanhang ma slutligen anforas Kihlmans uttalande onr 
bladeng harighet hos Prunus padus i Li.: »Pubescentia paginae inferiores 
foliorum variae sunt: aut omnino pubescentes, ant, ut typice, glabrae 
tantum angulis nervorum ferrugineo-tomentosae>: Kihlm. Ant. 



170 Prunus cerasus. 

PFunus eerasus L. 

In Fennia australi et itiprimis austro-occideiitali usque ad 63" ef ultra saepe 
colitur. In parte niaxime ausfro-occidentati raro subsponte inveniri indicatur. 

>In Europa omni, pluribus varietatibus . . . praecipue in parte mer. 
et media, culta est et hinc inde inquilina»: Nym. Consp. p. 213, jfr afven 
Nym. Suppl. p. 105. 

Al. r: Bergstr.; >rLemland] Lembote, Foglo (forvildad?)» : Bergstr. 
Beskr.; Geta Pansarnaa: O. Hoffstrom & P. F. Molander i dupi.! — Ab. 
»Jok8. yl. vilj., usein vahjisen metsistynyt^>: Caj. Kasvist. — Nyl. Inga 
Fagervik »in horto prope pontem fere spont.»: Hisinger i dupl.! 

Vidkommande korsbarstradets odiing' hanvisar jag i foreta rummet 
till den fullstandiga framstallningen i Elfv. Ant. p. 83-84. Har namnes 
bl. a.: >Af tradfrukter aro korsbar de, om hvilka man, i stort sedt, nast 
efter applen lagger sig mest vinn i vara tradgardar . , . Norr om 62" fin- 
nas endast spridda utposter af var art»: 1. c. — Folj. ma tillaggas: Arten 
upptages redan a£ Till. — Heikel p. 49—50 anger nordgransen for dess 
trefnad vid S b. Kuopio. (Enl. Knabe p. 20 bar korsbarstradet sallau mo- 
gen frukt vid Kuopio och fryser ofta om vintern.) — Sb. Leppavirta »ylei- 
sesti viljelty puu>: Enw. — Sjalf har jag antecknat, att korsbarstradet 
redan i Sat. Karkku endast under mycket gynnsamma omstandigheter 
ger nagorlunda riklig frukt, medan det i de fiesta dar belintliga tradgardar 
visserligen blommar, men likval vanligeu frambringar blott fa mogna fruk- 
ter. — I O a. Wasa odlas ocksa korsbarstradet och bar frukt pa sarskildt 
lampliga platser, sa t. ex. ymnigt 1887 (jfr Wasabladet 1887 N:o 79). Det 
synes har nastan oftare och i storre mangd satta frukt an i Karkku. Om 
detta mojligen beror pa mer lampligt valda sorter eller pa lokala omstan- 
digheter, kan jag ej afgora. 

Uppgifter om odlingen af Pr. cerasus inga atminetone Rein p. 77 och 
sarskildt om densamma a Huvitus 1. c. p. 82, Moberg Nat. p. 156—157, Igu. 
Geogr. p. .344, Grotenf. p. 199, Elfv. Kult. p. 68, Hjelt Utbr. p. 154 [21], 
Stening [se ofvan p. 8] p. 21 och 56-59, Ssel. marj. p. 25, Kenv. p. 19, 
Rosb. Kyrksl. p. 114 (flere uppg.), Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 13, Knabe 
Skizz. p. 64, Rapol. p. 50, floror, etc. Det pastas blonima I»M1> =] Ob. 
Alatornio Torppa (C. R, J]hrstrem): Moberg Klim. p. 153, en uppgift, som 
dock forefaller mindre sannolik. Det bor namligen framhallas, att redan 
sk mycket langre soderut som i b. Uleaborg finnas endast nagra buskar, 
som icke blommat: P^lfv. Ant. p. 84. 

Om f, plena namnes: Ett 2,4 m hogt trad (planteradt 1902) rikt 
blommande [i botaniska tradgarden i Helsingfors]: Elfv. Vedv. p. 38. 

Ppunus avium L. 

In parte australi rarius colitur, 

Sotkorsbar forekomma i landets sydligare delar . . . iiro mera sall- 
synta och antraffas endast undantagsvis norrom 61° lat.: Ign. Geogr. p. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 171 

344. Endast folj. uppgifter angaende odlingen i vart land bar jag anteck- 
nat: Grotenf. p. 199, Elfv. Kult. p. 68, Ssel. marj. p. 25, Elfv. Vedv. p. 39, 
floror etc. — Al. Jomala prastgarden: Florstr. — O a, Wasa ett trad, se- 
dan manga ar nedhugget: Hjelt. 

Ppunus domestiea L. 

In parte australi colitur. 

Afven i fraga om denna art hanvisar jag framst till Elfv. Ant. p. 
84—86. Af dessa framgar, att, ehuru plommon i sydligaste delen af landet 
odlas afven af alhnogen, odlingen dock ej ar lika allman som af appel 
och korsbar. Arten npptages redan af Till. Heikel framhaller, att plom- 
monodlingen med framgang kan bedrifvas annu vid Nyslott och anda till 
Kumoalf. Gula aggplommon odlas till Sat. Tyrvaa och Lavia; Washington 
annu vid Kuopio: Heikel p. 51. Harom sages emellertid: »Uppgiften om 
odlingen af formen Washington vid Kuopio maste jag hogligen betvifla. 
Jag odlade densamma i tiden i Lappviks tradgard. Den bar frukt endast 
ett ar och gick sedan ut. Den ar, liksoin alia adlare plommon, korsbar 
och paron, for Omtalig for att trifvas i vart klimat»: Ssel. ann. — Stening 
[se of van p. 8] omnamner nSstan endast negativa resultat: 1. c. p. 21 och 
55—56. — Uppgifter om plommon i S b. Kuopio inga (Prot. 5, XI, 1898) 
Medd. XXV p. 19, jfr L. Y. 1898 p. 192 och 194; se afven Elfv. Ant. p. 
85-86 och jfr Ale. IV etc. — I Sat. Karkku blommar val plommontradet 
de fiesta ar, men fruktsattningen ar ganska ojamn. Salunda har det t. ex. 
a Jarventaka ej burit frukt, medan daremot fruktbildningen a Aluskyla 
TuUu vissa ar varit ganska riklig; under stranga vintrar lider det mycket. 
— Annu i O a. Wasa bar det frukt, dock var denna ej fuUt mogen i bor- 
jan af oktober 1898: Hjelt. — I sammanhang harmed ma slutligen anforas 
uppg.: Annu i Wasa fas under gynnsamma ar mogen frukt: Ale. Ill och 
IV. — Uppgifter om odlingen inga f. o. Rein p. 77, Ign. Geogr. p. 844, 
Grotenf. p. 199, Elfv. Kult. p. 70, Hjelt Utbr. p. 154 [21], Sael. marj. p. 
25, Renv. p. 19, Caj. Kasvist., Rosb. Kyrksl. p. 114, Stenr. p. 16, Medd. 
XXV p. 13, Rapol. p. 50, floror etc. For artens allmanna utbredning redo- 
gores t. ex. Nym. Consp. p. 213. 

Ppunus inistitia L. 

Sicut antecedens, sed minore copia colitur. 

sEtiam extra aream geogr. colitur multis varietatibus et subsp.»: 
Nym. Consp. p. 214. - Nyl. »Fagervik in monte Kastellberget>: His. sasom 
var. rustica Hartm., jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] p. 48 not; Perna Tervik 
Kalfholmen skogsaug: G. v. Frenckeli!; otvifvelaktigt har arten pa bada 
dessa stallen varit tillfalligtvis forvildad, jfr Koppen Verbr. I p. 667. 

^Odlingen af krikon sammanfaller i vtirt land bra nog med plom- 
monkulturen, men man har annu mindre lagt sig vinn om denna art>: 



172 Prunus insititia. 

Elfv. Ant. p. 86. Krikontradet ar dock hardigare an plommontradet och 
omnamnes annu fian O m. Nykarleby (gamla manshoga buskar, som burit 
frukt): Elfv. Ant. p. 86—87, till hvilket arbete jag framst hanvisar. — Oa. 
Wasa odlad pa en gard ; frukten mognar de fleeta ar: Bertha Lofman 
comm. — Uppgifter om odlingen af krikon bar jag f. 6. antecknat i fol- 
jande arbeten: Rein p. 77, Ign. Geogr. p. 344, Grotenf. p. 199, Elfv. Kult. 
p. 70, Hjelt Utbr. p. 154 [21], Stel. marj. p. 25, Rosb. Kyrksl. p. 114, 
Rapol. p. 50, floror etc. 



Om Pr. armeniaca L. sages, att denna art i vart land odlas endast 
i vaxthus; Elfv. Kult. p. 71, jfr Ign. Geogr. p. 350. 

Forutom dessa nu oranamnda arter, af hvilka de flesta odlas for 
frukternas skull, planteras i parker och tradgardar fiere andra arter af slaktet 
Prunus sasom prydnadstrad. — Pr. virginiana L. uppgifves ga anda till 
Uleaborg: Puut. 1900 p. 34, jfr f. 6. om densamma Mela Kasv. V och 
Liro Ured. p. 506. Om samma art sages vidare: »Bar fullmogna frukter 
i Helsingfors Ulrikasborgs parkanlaggning ar 1912i>: Sael. ann. 

Mela Kasv. V upptager ytterligare 7 odlade arter. Enl. Elfv. Vedv. 
p. 37—39 hade i Botaniska tradgarden i Helsingfors i tiden utplanterats 
35 Prwius-axteY, men af desaa voro numera endast 13 vid lif. Se harom 
narmare resp. arbeten. 



Amygdalus nana L. [odlas i Finland] mycket eallsynt. Har blommat 
i Uleaborg och satt frukt a Haga i Ta. Janakkala: Elfv. Ant. p. 87, jfr 
flororna; se afven Elfv. Vedv. p. 39. — Odlade exemplar foreliggga i 
H. M. F. 

»Alt if ran ar 1745 . . . har ett mandeltra statt pa sig i fria luften 
hos Probsten Alopaus i [S b.] Leppavirta socken . . . varit i 2 a 3 ar redan 
Fruktbarande. [1753]: A. J. Nordenskiold i Sv. Litt. Sallsk. i Finland 
Forh. och upps. 16, Helsingfors 1903, p. 194. Uppgiften afser sakerligen 
A. nana och icke A. communis L. Om den senare arten skrifves visser- 
ligen: I [Nyl. Thusby] Mariefors har ett pa kail jord planteradt mandel- 
trad nyligen satt frukt, ett mycket sallsynt fenomen har , . . Den lifs 
kraftiga busken ar 1 m 30 cm hog: Hufvudstadsbladet 1910 N:o 216 s. 5, 
Emellertid namner Sfelan: >Tradet ar utan tvifvel A. nana, som jag sett 
vaxa a Mariefors egendom*: Ssel. ann. 

A. persica L. odlas hos oss blott inom [vaxt-] hus: Elfv. Kult. p. 73, 
jfr Ign. Geogr. p. 350. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 173 

Papilionaceae. 

Cicep arietlnum L. 

Sejuel adventiciujn leetum est. 

Sb. Jorois »herneensiemenen kanssa tuUeena vikkeripellossa K[eri] 
iiiemi>: T. Hintikka! 

Pisum sativum L. 

In Fennia inprimis mtstro-occidentali magna copia in agris colitur. 
^ h or tense (L.) multis formis in toto territorio imque ad sumniam fere 
Lapponiam in horfis colitur. 

I sina Ant. p. 89-91 ger Elfving en ingaende ofversikt af artodlin 
gen i Finland. Han agnar har speciell uppmarksamhet at odlingsintensi- 
teten i olika delar af landet och utpekar darvid sarskildt de omraden, dar 
denna odling allmiint bedrifves. (Se 1. c. kartan II, som delvis hanfOr sig 
till P.* arvense.) Hanvisande till detta arbete inskranker jag mig har till 
att anfSra de P. sativum rorande litteraturuppgifterna, att vidare redogora 
for sockerarternae spridning i de nordliga delarna af flora-omradet afven- 
8om slutligen att for P.* arvense bifoga nagra statistiska data, liksom tidi- 
gare skett i fraga om andra viktigare kulturvaxter. 

Af Elfv. Ant. 1. c. framgar, att arter, med undantag for n^gra smarre 
omraden, i vart land allmant odlas till 62", men att de darjamte i vissa 
trakter af mellersta Finland odlas i ratt stor utstrackning annu nagot 
lilngre norrut. 

Lyckas val anda till Uleaborgstrakten : Elfv. i Atlas p. 4. — [Ok. 
Kianta] ^vilj. tuskin yl.>: Kyyhk. Senare ekrifves om denna art och *ar- 
vensc: »Viljeltyna enimmakseen rehukauran seassa*: Kj'yhk. litt. 

Arten upptages redan af Till, och anfores for storsta delen af Fin- 
land: Fries. — »Est planta culta»: Nym. Consp. p. 200. — O b. [Uleaborg] 
J Seeker- Arter vaxa tammeligen bra, mogua afven nar varma Somrar in 
falla. Aker- arter cultiveras intet i Lanet>: Jul. p. 25; [Haaparanta godt 
resultat, sarskildt margarter och lagvaxta sorter : Birg. p. 59 ;] sockerarter, 
spritarter, epritmargarter af olika slag (uppr.) hafva gatt utmarkt till i Yli- 
tornio [»Ofvertornea»] a Jolma : F. Tradg. 1909 p. 126; mogna fron af arter 
omnamnas: 1. c. p. 127. — [Lk. Pajala godt resultat : Birg. p. 59 ;] Muonio- 
niska trifvas bra: Zetterstedt II p. 194. — Li. Toivoniemi >oerhord afkast- 
ning>: Nordling p. 306, jfr 1. c. p. 314; »mognade de fiesta ar» darstiides 
(enl. muntligt medd. af Nordling)-. Elfv. Ant. p. 23 ; »aren 1820, 1821, 1826 
och 1829 skordade jag val vid Utsjoki prastgard atbara skidor af socker- 
arter, men aldrig mogna froarter»: Fellra. Anteckn. I p. 594, se afven Rosb. 
Lappi p. 138. — [L. ent. Flere ars forsok a Enontekiainen [»Enontekis>] 
prastgard med . . . sockerarter hafva utfallit skaligen val : Fellm. Anteckn. 



174 Pisiim sativum. 

Ill p. 503, jfr] Clarke IX p. 466, dar blomning af sockerarter omtalas ; 
foraok med odling af arter i Naimakka: Lsest. p. 9.] 

Uppgifter om artodlingen inga f. 6. Rein p. 83, Ign. Geogr. p. 348 
och 349, Moberg Nat. p. 160-162, Moberg Klim. p. 162, Grotenf. p. 90- 
91, 195 och 197, Elfv. Kult. p. 53—55, i hvilket arbete fiere upplysningar 
sarskildt af historisk art forekomma, Elfv. i Atlas p, 4, Lunden Koksv. 
p. 391, 394, 395 och 397, Caj. Kasvist. och 1. c. p. 27, Stenr. p. 15, Medd. 
XXV p. 12, Elfv. p. 119, Norrl. On. p. 24, A. L. Backm. Fl. p. 26, Leiv., 
floror etc., men denna forteckning ar ej fuUstandig. 

Som lillfallig oranamnes arten A b. Vihti »venalaisella siemenella 
kylvetyssa kauramaas8a>: Wecksell! — Ora. rr Soini Laasala, ragaker pa 
hojden soder om Alanen 1903: A. L. Backm. Fl., jfr afven Mela Kaev. V. 

Var. violaccum I.ilja omuamnes i Brenn. Flor. 

Vid Societas Pro Fauna et Flora fennica mote 2, X, 1915 hoU mag. 
K. Terasvuori ett foredrag om de i Finland odlade olika artsorterna: 
Hufvudstadsbladet 1915 N:o 273 sida 6 och L. Y. 1915 p. 191. 

Pisum sativum * arvense L. 

In agris co/ifur id superior. 

I tiertalet arbeten behandlas P. sativum och P. arvense kollektivt, 
hvarfore jag har blott hanvisar till hufvudarten. Tidigare odlades P. ar- 
vense vida allmannare afven i aker, men den har sa smaningom blifvit 
alltmer undantrangd af P. sativum. Sadant har jag funnit vara fallet sar- 
skildt i Sat., och att detta ar ett vanligt forhallande i manga delar af 
landet, framgar ur Elfv. Kult. p. 53, Elfv. Ant. p. 90 och Grotenf. p. 90. 
Om kartan V hos Grotenf. se Elfv. Ant. p. 90. 

»In Scand. vix nisi e cultura efferatum vel cum cerealibus satum 
adest*: Nym. Suppl. p. 100. Uppgifter om P. * arre^se inga Tuneld p. 516, 
Ign. Geogr. p. 348, Elfv. Kult. p. 55, Grotenf. p. 90-91, Elfv. Ant. p. 89 
-91 afvensom 1. c. p. 18 och 21, Renv. p. 18, Caj. Kasvist, Rosb. Kyrksl. 
II p. 44, Stenr. p. 15, Kyyhk. litt. (se under P. sativum), Leiv,, Keckm. p. 
12, floror etc. Nagra af dessa uppg. inga endast under benamningen arter, 
hvarfore de m6jl. kunna hanfora sig till P. sativum; sa sarskildt uppg. 
fran Inari: Elfv. Ant. p. 21, som dessutom anfores inom parentes, och 
Keckm. p. 12. FuUt saker utredning om nordgransen for mojlig odling 
foreligger saledes icke f. n. 

Artskordeu har under de senaste trettio aren gifvit ganska vaxlaude 
resultat. Sitt hittills vunna maximum nadde den ar 1898, da den utgjorde 
157,318 hi (i detta belopp, liksom i de foljande, inga afven honor, hvilka 
ju dock odlas i jamforelsevis ringa mangd): Statistisk arsbok for Finland 
1903, Helsingfors 1903, p. 91. Lagst ater var skorden ar 1902, da den 
uppgifves till 67,996 hi: Stat. arsb. 1910, H:fors 1910, p. 107. For ar 
1912 — det senaste ar, for hvilket fuUstandig redogorelse foreligger — 
utgjorde skorden 105,301 hi: Stat. arsb. 1914, H:fors 1915, p. 130. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1 175 

Haraf faller nagot ofver halften pa Abo och Bjorneborgs afvensom pa 
Tavastehus Ian, men endast 166 hi pa Uleaborgs Ian: 1. c. p. 131. 

Peluschker (P. arvense vernale) hafva under senaste tid allt mer blif- 
vit foremal for odling, hvarom dock mig veterligen inga uppgifter fore- 
ligga i den botaniska litteraturen. 

P. arvense * infestuin Fr. uppgifves fran Sodra Finl.: Fries, jfr Nym. 
Syll. p. 304. Arten kan dock omojligen raknas till Finlanda vilda vaxter; 
anmarkningsvardt ar, att jag i den tryckta litteraturen ej ens patraffat 
nagon uppg. om att P. arvense skulle forekomma forvildad i Finland. Ny- 
mans uppg. rattas dessutom af honoin sjalf, se of van. Sselan namner: >I 
mina anteckningar om P. arvense bar jag upptagit: »stundom tillfalligtvis 
forvildad, men icke kvarstaende*: Ssel. ann. 

Lathypus aphaea L 

In saburra raro vel rarissime occurrit. 

Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] funnen i ett exemplar med 
blommor och frukter: Sael. Frov., jfr (Prof. 7, II, 1885) Medd. XIII p. 208; 
exemplaret ar iusamladt af Linden 1884! — N y 1. Helsingfors Observa- 
torieberget 1879: Unonius!, jfr Brenn. For. p. 132, dar platsen kallas 
Ulrikasborgsberget. — Har sett den for manga ar sedan pa en grasplan 
i Botaniska tradgarden: Lindb. comm. — Oa. Waea angkvarn: Ale. III. — 
Ob. [Uleaborg] »Loydetty satunnaisena rikonkuletuspaikalta Wartossa seka 
painolastilla*: Leiv. putk., jfr Leiv.; barlastplatsen i Kemi stad 1892, forut 
icke antecknad: Keckm,, jfr Brenn. Oba. — Arten omnaranes f. o. i Brenn. 
Flor., Mela Kasv. V etc. Om artens allmanna utbredning se t. ex. Nym. 
Consp. p. 204. 

Lathyrus sativus L. 

Aliis cum seminibus rarissime dissoninatnr. 

Om artens utbredning i Finland se Lindberg i (Prot. 7, XI, 1903) 
Medd. XXX p. 25 afvensom Ale. IV, jfr afvea Mela Kasv. V. 

Ab. Nagu Hogsar >in agro post sementationem avenae canad.»: A. 
Dahl! — Nyl. Karis: Lindberg 1. c. 

Sat. Birkkala : elev Lauri Stark !, exemplaret inlamnadt genom H. 
Stenberg, jfr Medd. XXXI p. 4; Kyro ['Hameenkyrosta] kanadalaisessa 
kaurassa (kirkkoherra K. Toyry)»: L. Y. 1903 p. 223; Kyro [>Hameenkyro] 
Kalkunmaki kaurapellosta satunnaisesti 1903»; Sola Flor. p. 88!, jfr Medd. 
XXXI p. 62 [afser sannolikt samma lokal som foreg.]. — Ta. Hattula 
Pelkola bland kanadensisk hafre: Lindberg!, jfr Medd. XXX p. 25; ex. i 
dupl. afven inlamnadt fran Hattula af skoleleven K. F. Neovius !, jfr Medd. 
XXX p. 132. — Oa. Korsnas: elev A. Lagus I, ex. inlamnadt genom 
Lindberg, jfr Medd. XXXI p. 4. — T b. [Laukaa] sAanekoski. Tavattu 
satunnaisena viljan seasta v. 1906. Ainoastaan muutamia exemplaareja>: 



176 Lathyrus eativus. 

Lesk., jfr Leek. Pohj. p. 149. — S b. Joroia K[eri]aiemi vikkerissa »her- 
neen siemenen mukana tulleena>: T. Hintikka!; Kuopio jsatunn. muu- 
tamassa pellossa Siilinjarvella*: Kyyhk. litt. 1913. 

Af ofvanstaende framgar, att arten i flertalet fall inkommit med 
hafre fr4n Kanada, sarskildt ar 1903. 

Lathypus odopatus L 

In hortis ornandi causa colitur. 

Som kandt hora luktarterna till vara allmannast odlade tradgards 
vSxter och trif vas i hela Finland. Har ma endast anforas folj. uppg. O b. 
Pndaejarvi: Martik. p. 42, jfr Elf v. Ant. p. 43 (endast Lathijrus). — [Lk. 
Pajala gar nagon gang bra: Birg. p. 61.] — Li. Thule 1901 (U. Waener- 
berg): Rosb. Lappi p. 138 under namn af iTuoksuherne*. 

Uppgifter om odlingen inga vidare atminatone i Medd. XXV p. 81 
[Hogland], A. L. Backm. Fl. p. 26, Leiv., floror etc. 

Lathypus tubeposus L. 

Semel, certe adventiciiis, lectus est. 

Ab. Piikkis Kuusto [»Piikkio Kuusisto*] : 0. Brauder!, jfr Mela 
Kasv. V och Ale. IV. 



Lathyrus silvestris L. 

Jn Fennia australi ad 62^ 5' raro (in Tavastia ple- 
rumque satis raro) occurrit. 

Till.; Kalm; in nemoribus montosis minus f(|: Prytz; Eur. 
omn. exc. . . . Lapp.: Nym. Consp. p. 201; exc. etiam Fenn. 
bor. med.: Nym. Suppl. p. 100, vide etiam DC. Prodr. II p. 369 
et Led. 1 p. 683-684. 

Al. r: Bergstr.; r Jomala: Bergstr. Beskr.; Jomala Lofdahl: 
Tengstr.!; [Sund] unico tantum loco in »Holmskatan», qui dici- 
tur, prope Mangsteckta: Prim. p. 66; Jomala inter Sviby et 
Dalkarby: Palmgren!; Jomala Sviby: Florstr.; Finstrom Barts- 
garda: V. Pesola!; Saltvik Asgarda: V. Korvenkontio!, cfr etiam 
Palmgr. Stud. p. 364. — Ab. Korpo Hasslo (alumn. lye. Aboen- 
sis 1891): Arrh.; Abo [Piikkis] in monte Auvaisberg: Al. Tiger- 
stedt!; S:t Karins: A. G. H. in dupl.! i), cfr Ale. Ill; Uskela : 
E. J. Bonsdorff!; r Haarijlirvi Marranlampi (Malmgren), promun- 



^) Spec, saltern ad tempua nomine var. latifolius L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 177 



I 



torium Karkali: Sel., eodem loco etiam Edv. af Hallstrom 
1890: Arrh. et Hayr. 1895; Lojo Isosaari (Tikkanen): Ohrnb.; 
Lojo Huhtsaari: A. Lagus in Lindb. herb.; Karis Nyby ad viam 
ferratam: F. Linder!; Lojo Jalansaari in promuntorio »Ekudden», 
Karislojo in promuntorio Karkali: Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz; 
Vihti in iugo arenoso prope praed. Kopu ad Hiidenvesi: Ssel. 
herb.; [Vihti] st r in insula Kirjava, Vanjarvi in colle Pitkaisi, 
Tervalampi ad domum custodis silvarum [»skogvaktarebostaden»], 
ad viam ferratam prope Nummenkyla!, in colle prope viam ad 
Moksijiirvi et denique pag. Hartsilii praediolum Seppii (E. G. 
Printz): Flinck; [Vihti] Kourla in prato Koivisto: E. af Hallstr.; 
r Pusula Hyrkkola in declivi montis ad Hyypio cp in luco montis 
[»vuorilehdossa»]: Weeks.!; Nystad r in terra continenti: Hollm. 
- — Nyl. Ekenas in insula Tviirminne ad stationem zoologicam 
pc: Hayr.; »Sjundea Gardkulla Linnamaki (Fr. Linder!), ante 
paucos annos ad Fagervik vidi»: His.; Fagervik contra Backa: 
Hult coll.; Esbo Punjo: Kihlm. ann.; Esbo Karvasbacka ad orien- 
tem versus a stagno prope templum: Gadol.; [Nurmijarvi] r in 
declivi silva mixta obsito ad ripam lacus Pojanjarvi et st cp 
ad praediolum Mannila: Stenr.; Thusby (tantum) uno loco baud 
procul a Traskiinda ad septentrionem versus: Astr. & H.; Thusby 
complur. locis inter Traskanda et Jokela! ad viam ferratam: 
Kihlm. ann.; ibidem etiam vidi : Hjelt; r Borga ad Kardrag et 
in sacell. Askola, Mantsala (K. Nordenskiold) [vide infra sub 
varietatem], Orimattila [Tonne: E. Siven!^)], Elimaki ad pag. 
Rattula: Sael. 0. Nyl; Sibbo (alumn. R. Furuhjelm): Arrh.; Borga 
in calcariis Molnby: Gadol.; Hogland ad pedem montis Haukka- 
vuori: E. Nyl. Ber., cfr Ssel. 0. Nyl. et Brenn. — Ka. st r et 
tantum in vicinitate iluvii Vuoksi obvius, Antrea Pampas, Riii- 
sala Tuulankoskensaari, Napinlaks, Ivaskansaari et Hytinlaks, 
Kaukola prope Jarvenpaa cp in clivo lapidoso Tilia obsito: Lin- 
den, cfr 1. c. p. 128, spec, e Riiisalii leg. J. M. Saastamoinen!; 
[Viborg] Rattijarvi: Nervander!, cfr Malmb. — Ik. Kakisalmi!, 
Pyhajarvi et in Rautu ad Sirkkensaari et Dudenitz: Malmb.; 
Kivennapa (alumn. Korhonen herb.): Budden; Valkjarvi in declivi 



^) Spec, saltern ad tempus nomine var. latifoliiis L. 

Typis impr. ''|, 1916. 12 



178 Lathyrus silvestris. 

silvatico ad fines par. Kivennapa ad meridiem versus a Nirk- 
kola: Lindberg!; [{st fq): Meinsh. p. 89-90]. 

Sat. r Birkkala (Simming): Malmgr., cfr Carlss. et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 139. — Ta. Piilkane Tykola (Zidback): Leop., 
vide infra; Kalvola in vicinitate ripae austro-orientalis iacus Kal- 
vola baud infrequens: Knabe Skizz. p. 66; Hattula Sattula in 
monte et [Pelkola] prope praediolum Rievetti prope Takajarvi: 
A. Wegel., spec, e Pelkola Takajarvi leg. L. Munck!; Tavastehus 
Aulango: Aspelin! et K. Collin!^) in dupl.; Hauho: Herk.; Pa- 
dasjoki (0. Engstrom): Hult herb.; Asikkala: Nikl.!; [Asikkala et 
Hollola] p: Norrl. s. 6. Tav.; Heinola complur. locis cp ad iugum 
1897: Arrh.; Heinola cp: N. Pr. 1889 N:o 251, spec, ex Heinola 
leg. K. Nybergh in Lindb. herb.; Sysma Pajatsalo (K. W. Ren- 
qvist, spec, in dupl.!), Vinturi [prope RertulaP)]: Unon.; [par. 
Gustaf Adolf] st r HirtensaloP), Ansioniemi: Ronsd.; p in de- 
ustis partis orientalis par. Luhanka [spec, ex Hietala!], Korpilahti 
Kassaari, Kilpisaari [iuxta Putkelahti] (K. Dahlstrom!): Wainio 
Tav. or., vide etiam sub Tb. — Sa. (p) parcius: E. Nyl. & Chyd.; 
Taipalsaari: Simming!; r Utula, prope sacerd. Ruokolaks (Lon- 
den): Hult; Saaminki »Haavasten pohja* (alumn. W. Burgman 
herb.) et Nyslott in insula Simuna 1869: Rudden; Kerimaki 
Pajusalmi: V. Hartikainen!, spec. ded. Rudden; Puumala Ahon- 
pelto in clivo silvatico st cp: Ssel. herb.; Puumala: W. Juslin 
in herb. lye. n.; Nyslott: 0. Carlenius! ^); Rantasalmi Porosalmi 
Hietalahti in colle aprico antea usto cultoque: Suomalainen!, 
vide etiam infra. — Kl. Kirjavalaks: Fl. Kar.; Ruskiala: Chyd., 
spec, e Rytty! ^) et Kirjavalaks Haukkoski!; [Parikkala] rr Ankila 
prope »Tanskasen mokki»: Hann.; Valamo ad Skitt: [Rackman]!, 
spec, e Valamo etiam leg. Malmberg! i), S. Rrander! et alii!; 
Uukuniemi: Nikl.!; (p) [Impilaks] Viipula: Rackm.; Ruskiala 
Ilola! in silva mixta, Kirjavalaks Paksuniemi: A. L. Rackm. 
comm.; Sortavala Rausku spec, unicum, Kirjavalahti Louhuvaara 
et inter Juvosenlahti et Anjala ambobus locis pc-pcc, Rautalahti 
Muuraismaki in declivi australi 3 spec, Makisalo Pekanvuoren- 
riuta pec: Link. litt. 18, VII, 1915; Palkjiirvi Korkianiemi pc: 



') Spec, saltern ad tempus nomine var. laiifolius L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 179 

Hjelt Ant. p. 66!, cfr Kihlm. Beob. p. XXX. — Kol. nondum 
adnotatus. 

Tb. Korpilahti Vuarunvuori (K. Dahlstrom) : Wainio Tav. 
or.; Korpilahti Viljamensalmi: Prim. p. 60, vide ceterum infra. 
— Kb. Tohmajarvi Hiidenvaara 2 spec, in declivi australi: Link, 
litt. 18, VII, 1915. — Kon. rr. Jalguba (Simming! i): Norrl. On,, 
cfr Giinth. p. 36 et Herb. Mus. Fenn. II p. 139; in insula Ivan- 
kova lacus Kendjarvi [»Kontscheosero»]: Giinth. p. 36. 

Storsta delen af Fiul.: Fries; uppg. angifver en alltfor vidstrackt 
utbredning, sa afven >Scand. (exc. Lapp.)>: Nym. Syll. p. 304—305; Ny- 
mans uppg. rattas f. o. af honom sjalf, se ofvan. — Sat. Huittinen [»Hvit- 
tis>]: Car. p. 24; uppg. ar ej osannolik, men behofver dock bekraftas. Finsk 
benamning pa arten uppgifves Mn Ylojarvi : L. Y. 1907 p. 191. — Ta. Ora 
forekomsten i Palkane namnes : pa sydsluttningen af en backe mellan Mallas- 
vesi och Tykolajarvi, hogst fataligt 1870: Zidb. — Sa. »I trakten af Ny- 
slott och Mikkeli [»S:t Michel »] skall den ej vara alldeles 8allsynt»: N. Pr. 
1889 N:o 251 (Landtbruksafdelningen N:o 34); uppgiften ar sannohk, men 
nagot obestamd. Budd. muist. upptager med stod af exemplar i elev- 
herbarier L. silrestris fran sju fyndorter i resp. Nyslott, Saaminki och 
Kerimaki socknar, de ofvan anforda lokalerna dari ej medraknade. — 
Tb. Laukaa (elev G. Estlanders herb.): Arrh.; [Laukaa] Aanekoski (elev 
A. Leskinen): Kyyhk. Dessa pa exx. i elevherbarier grundade uppgifter 
aro i sjalfva verket mycket aannolika ; det borde dock utredas, om arten 
mojligen varit odlad pa resp. fyndorter eller om den upptradt verkligt 
spontan. I senare fallet skulle dess nordgrana ligga vid ung. 62" 35'. — 
Kb. Enonkoski (enl. elevherb.): Budd. muist.; uppgiften upptages till vidare 
undersokning. — Om. Frantsila: Jul. p. 290; uppg. ar otvifvelaktigt oriktig. 

I senaste tid bar afven L. silvestris varit foremal for odiing. Harom 
ma namnas: Har a Liimatta vid V^iborg [Ka.] vuxit atta ar pa en liten 
areal, gifvit ofantlig fodermassa, men moget fro endast nagra ganger: 
Elfv. Ant. p. 60. — >Den exceptionellt kalla och snOlosa vintern 1908—09 
forstorde for mig totalt en tv&-arig plantering a Rauhala i litti [Ta.]. Har 
a Kallola [Nyl. Borga], diir jag fran en afvenledes tva-arig plantering (c. 
*;3 tunnland) senaste host [1910] hade all anledning att vanta en rik fro- 
skord, slog denna likval totalt fel pa grund af nagra starka frostnatter . . . 
Flantorna a min odiing ha emellertid tills vidare icke tagit nagon 8kada»: 
M. AValleen i bref 1911. — Se afven Essen Stud. p. 66—74 och isynnerhet 
p. 66-67. 

Var. plafyphyllus (Retz.) Denna form, hvarmed afsags ett exemplar 
fran Mantsala Frugard: Ad. Nordenskiold !, upptogs i Herb. Mus. Fenn. 



^) Spec, saltern ad tempus nomine var. latifolius L. 



180 Lathyrus silvestris. 

II p. 79 fran N y 1. Emellertid namner Lindberg : JSIagon utpi'aglad platy- 
phylhis aro exemplaren i alia fall ej : Lindb. comm. — Som af ofvanstaende 
framgar, liafva flere exemplar, hvilka tillforne under langre eller kortare 
tid ansetts tillhora var. latifulius L. eller var. plaiyphi/ll/is Retz., redan se- 
dan flere ar varit inordnade under hufvudarten. Det synes mig darfore 
tillfyllestgorande att bar upptaga endaet de uppgifter, hvilka publicerats 
eller omnamnts under dessa namn. i>Fenn. mer. (Nyland)*: Nym. Suppl. 
p. 100, jfr afven Herb. Mus. Fenn. [ed. 1] p. 48 not. — A 1. Se Prim. p. 
66. _ Nyl, Hogland pa vastra delen af on: E. Nyl. Ber.; uppg. anfores 
af Brenn. p. 38 bland dem, hvilka behofva bekraftae. — T a. [Gustaf Adolfs 
socken] r Hirtensalo: Bonsd. — Sa. r Kurensalo Puumala: E. Nyl. & Chyd. 
— K 1. (p) Kirjavalaks, Valamo : Backm. — I Fl. Kar. uppraknas L. platy- 
phyllus, ehuru utan angifven fyndort, hvarfore densamma upptages fran 
Karelia . . .: Trautv. Incr. p. 230. — Ob. [Uleaborg] sSatunnaisena loydetty 
lahella Nahkatehdasta yksi kappale»: Leiv. Putk., jfr Leiv. 

Lathypus hetepophyllus L. 

Per errorem apiul nos indicates est. 

»Apud nos rariseime repertus in prato subhumido praedii Benvik 
Ostrobottniae australis (Bladh)>: Prytz, jfr Led. 1 p. 685; norra el. ostra 
Finl.: Fries; Finl.: Nym, Syll. p. 304; Gamla Finland: Knorring p. 30. 
Dessa uppgifter, som atminstone till en del grunda sig pa Bladhs oriktiga 
uppg., hafva icke bekraftats. Den enda senare uppg., som foreligger, ar 
fran Kl. r Impilaks Syskysalmi, Snmeria: Backm.; ehuru mer sannolik, 
torde afven denua fa tillskrifvas en felbestamning. — Oa. »forliden som- 
mar [1806] traffade jag afven Lathynis lieteroj^hyllus pa samma ang [vid 
Benvik] men pa ett lagt och magert stalle invid sjostranden, dar denna ny- 
komling vaxte nog klen»: Bladh p. 21 ; lokalen angifver L. palustris. Auga- 
ende odiingsforsok i Finland se Essen Stud. p. 66-74 och isynnerhet p. 67. 



Lathyrus pratensis L. 

In parte australi usque ad 63^ vel parum supra fre- 
quenter provenit. Ultra 64^ rarescit, sed usque ad 65^ 50' 
in occidentali parte et 66^ 50' in or ientali parte progreditur. 
Etiam ad 67° 55' inveniri indicatur, mea sententia adoen- 
ticius. 

Till.; (persistebat) Wasae: Fl. Lapp, proleg. § 30; Kalm; 
in pratis fertilioribus fq: Prytz; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. 
p. 202; deest in Lapp. p. d.: Nym. Suppl. p. 100; per totam 
Finlandiam dispersus, etiam in parte australi Lapponiae orien- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 181 

talis crescit: Schedae p. 86, vide etiam DC. Prodr. II p. 370 
et Led. I p. 683. 

Al. (st fq): Bergstr.; fq : Bergstr. Beskr.; fqq: Bergr., vide 
etiam Palmgr. Stud. p. 365. - Ab. fq: plurimi auct., exceptio- 
nes vide infra. - Nyl. fq: His.; (st fq): W. Nyl.; fq: Sael. 0. 
Nyl.; (p) (E. Nyl. Ber.): Brenn.; Hogland Kiiskinkyla in prato 
(Sievers): Brenn. Till. p. 39. — Ka. fq: Blom et Linden. — Ik. 
fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 89]. 

Sat. fq: Malmgr. et Hjelt; st fq-fq, enum.: Hayr. Bjorneb. 
— Ta. fq: omnes auct. — S a. fq: Hult. — Kl. stf(i: Fl. Kar.; 
Valamo fq: Ssel. ann.; fq: Hann. et Backm. — Kol. fqq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr. et Laur. Viixtf., cfr Bladh p. 21, vide 
etiam supra. — Tb. fqq: Broth. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; fq: 
M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. c^^ H.; st fq, subdominans, hie 
illic cp: Axels. Putk.; st fq-p: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. 
On., vide etiam Giinth. p. 36. 

Om. st fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; st fq — fq: A. L. 
Backm. Fl., que"m 1. inspicias; Frantsila: Jul. p. 290; Temmes: 
Brenn. Obs. — Ok. Paltamo Melalahti (fq): Brenn. Reseb. p. 
69; Kajana Koivukoski: Brenner!; r Paltamo, Kajana, Sotkamo: 
Brenn. Obs.; r [Kianta] Hulkonniemi st cp etiam ad Suomula 
Isovaara in margine agri et pec ad Ruhtinansalmi Juntusranta!, 
Kiannankylii Kuurtola in agro, Pesionkyla in margine agri ad 
praediolum Porkka (in herbario alumni) denique in vicinitate 
templi in agro ad Roinila: Kyyhk. et Kyyhk. litt., cfr de primis 
Brenn. bidr.; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm. — Kp. 
(st r) Kostamus ad pagum eiusdem nominis nonnullis locis et 
in insula lacus Luvajarvi: Wainio Kasv.; Kemi (fq) secundum 
amnem! et circa oppidum, ad oram st fq — fq, ad Paadane, in 
parte media in pagis Koivuniemi, Maasjarvi, Shuigarvi et Ke- 
sarvi, ad Torgunjarvi, in Hiisivaara: Bergr. Ant., cfr Bergroth 
in Medd. XXI p. 21. 

Ob. Liminka [sacell. Tyrnava] Ollila: Brenn. herb.; rr Kemi!, 
Tervola, Uleaborg, Muhos, Liminka: Brenn. Obs.; Uleaborg r ad 
orientem et meridiem versus frequentior, Muhos: Zidb., cfr 
Brenn. Obs., vide etiam Fellm. Anteckn. IV p. 311, Leiv. et 
infra, spec, ex Uleaborg [»Oulu»] leg. Huumonen!; Ulea: Eberh.; 



182 



Lathyrus pratensis. 



Kemi inter templum et ratem: Hjelt, cfr M. Castren p. 336 
et Herb. Mus. Fenn. II p. 139; r Kemi Mahlasaari prope prae- 
dium sacerdotis cp una cum Convallaria majali: Keckm., cfr 
1. c. p. 14; Kemi! rr Pappilanranta, Kirkkoojanvarsi, Seppalan- 
ranta, Tervola prope Kolmo ad viam: Rantaniemi; ad summum 
Sinus bottnici usque: Hellstr. Distr. p. 6. — Kuus. nondum 
adnotatus est. — Kk. st r usque ad plagas maxime septentrio- 
nales Oulanka Vartiolampi! et Kankahinen: Wainio Kasv.; ad 
Juumakoski in Kepajoki: Bergr. Ant.; ad Mare album ex. gr. 
ad Sonostrow [»Suonostroi¥»] et Keret: Fellm. Ind.; in conval- 
libus partis meridionalis usque ad pag. Knjasha (!) Maris albi 
St pc: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. (XXI,) XXVIII et XXXVIII et 
Beket. p. 556; Skoroduma: Mela PI. 

Lim. Kantalaks: Mela ann.; Porjeguba: Mela PL; Umba: 
Selin! et Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. 11 p. 139. — Lv. Tet- 
rina: Mela ann. et Mela PI. — Lp. Tshapoma et Ponoj: Mela 
PI. et herb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Pjalitsa in ripa 
alta graminosa fluvii: Kihlman!; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280. 

Storsta delen af Finl. och Lappl.; arten gar dock blott till den syd- 
ligaste delen af vara Lappmarker. — Ab. fq— fqq: Flinck ; fqq : Weeks, 
och V. E. Broth.; fqq — f q : Caj. Kasvist-, dar narmare uppg. lamnaa. — Ok. 
fq [»t.>]: Must.; frekvensen ar med sakerhet vilseledande. — Ob. [Uleaborg] 
>Hietasaaren painolastipaikan laheisyydessa hietikolla aika runsaasti, Kau- 
pungin etelapuolella ratavarressa noin 2 km kaupungista seka Kasarmin 
kentan luona ratavarressa. Useissa paik. ratav. Muhoksella j. n. e.»: Leiv. 
Putk. — Lk. [Pajala 1906: Birg. Till. p. 71 ;] Muonio Joensuu gard : Mont, 
karlv. p. 156. Enligt min mening bor arten betraktas .sasom tillfallig 
pa desaa stallen. 

Af Bagra forf. papekae, att L. pratensis stallvis fdrekommer ymnigt, 
sa fran Ab. Caj. Kasvist., N y 1. Stem., Ta. Borg Tiet. (st cp), Kb. m. fl., 
se i texten. 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 27Sa »Ab. Lojo SOLhem in mar- 
gine agri leg. Lindberg», N:o 278b >Nyl. Ekenas Tvarminue Krogeii locis 
grannnosis siccis leg. Inga Strom*. 

I senare tid har Lathyrus pratensis afven blifvit foremal for odliug 
i vart land. Sa uppraknas densamma bland vaxter, hvilka odias i Ta. 
Hattula pa Leteensuo : Mossk. 1909 p. 141. Se om odlingen i synnerhet 
Essen Stud. p. 54 och jfr angaende kulturmetoder m. m. 1. c. p. 58-65 
afvensom p. 224 m. fl. 

Af former omnamnes var. jmbcscens v. Post af Wainio Kasv. sasom 
antraffad pa nagra stallen. Sannolikt ilr denna form identisk med f. villosa 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 183 

Fr., som uppraknas Mela Kasv. V. — Var. villosiilus Seel. O k. Kajana vid 
Koivukoski : Brenn, Obs. — I Mela Kasv. II— V omnamnes f. sepiuni Scop. 
— Enligt bvad jag funnit, upptrader arten stundom, ehuru sallan, med 
hvitgula (ej rent gula) blommor; exemplar fran Sat. Tyrvaa Svenni nara 
jarnvagssitationen ! Afven fran andra fyndorter foreligga dylika exemplar; 
i H. M. F. t. ex. Nyl. Kyrkslatt Osterby Niiset: Lindberg!, som kallar 
formen paUidiflora. Ehuru friska exemplar af fargvarieteten tydligt afvika 
fran sadana, horande till hufvudformen, kunna de som pressade knappast 
skiljas fran de senare. Ett par andra former, som endast aro antecknade 
i H. M. F., forbigas bar. 

Lathyrus maritimus (L.) Big. 

Ad iitora Maris glacialis et albi frequenter' inveniri 
indicatur, ceterum raro ad iitora Sinus bottnici et fennici 
atque Maris baltici item ad lacus Ladoga et Onega et ad 
flumina Maris glacialis in ostiorum vicinitate invenitur. 

Ad summum apicem Sinus bottnici inter Kemi et Uleaborg 
[»Uloam»] copiose conspiciebatur: Fl. Lapp. N:o 272 p. 220; ad 
litt. maris in arena non modo in Ostrobottnia, sed & ... in insula 
Maloren Tornoae: Fl. Suec. p. 250; Kalm; in oris maritimis 
glareosis Bottniae orientalis st r: Prytz; in ripis lacus Ladogae 
et in Konnevits [»Konewitz»]: Knorring p. 29; in litoribus are- 
nosis Maris baltici, Sinus bottnici, Maris albi et glacialis, variat 
glaber et pubescens, flores saepe albi ad sinum Kola: Spic. I 
p. 23; »in litt. Sinus fennici, unde prius vix innotuerat, non 
rarius videtur v. g. in ins. Stora Mjolo, taeniis portus Friderici, 
ex ins. Wier pr. Hogland [»Hochland»] adest in Hb. B8er»: Rupr. 
Diatr. p. 76; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; ad lac. Ladoga 
(Georgii 1800 p. 1163 n:o 2): Fl. Ingr.; Fenn.: Nym. Consp. p. 
202; in arenosis litoribus secundum oras Sinus Finlandensis, 
partis septentrionalis Sinus bottnici, Maris glacialis et Maris albi, 
etiam in arenosis ripis lacus Ladoga et lacus Onega: Schedae 
II p. 100, vide etiam Wahlenb. Fl. Suec. p. 470 et 471, Led. 
I p. 661, Kihlm. in Atlas p. 5-6, Dot. Not. 1907 p. 237, Norrl. 
in Atlas p. 9 et Lindb. in Atlas p. 36. 

Al. Jomala Grano: Florstr. (non a Florstrom ipso collec- 
tus). Ab. Pargas Lillmalo Sand^olmen in Orfjard: G. J. Arr- 
henius!; Nagu in insula in Orfjard: E. Reuter [ad eundem atque 



184 Lathyrus maritimus. 

antecedens locum verisimiliter spectat]; Pojo (p): A. Nyl.; Nystad 
Lokon: Ale. III. — Nyl. Hango (fq) in litoribus: Nya Pressen 
1890 N:o 268 Aftonnummer, vide infra; ex Hango etiam enum. 
Sand, et spec. leg. Hisinger!, vide etiam infra; [Helsingfors] st 
r in taeniis: W. Nyl.; [Helsingfors] Mjolo: Tengstr. in dupl.!; 
Helsinge Nordsjo [Kallvik]: SiBlan!; [Helsinge] Likholmen ad 
septentr.-orientem versus a Villinge: Nya Pressen 1908 N:o 32; 
Helsinge (!) Lerkobben: R. Palmgr. p. 12; Helsinge Degero in 
insula in freto Estnassundet: Palmgren in Lindb. herb.; in litore 
maris arenoso prope Helsingfors: Herb, florae rossicae N:o 459 
leg. W. Schochin; Helsinge Sandholmen st cp: Sael. herb.; r 
Borga! Siperholmsorn, Glosholm et Aggskar, Stromfors! Vysko, 
Hogland Pohjakyla: Ssel. 0. Nyl., cfr Brenn.; Borga Kardrag: 
Nerv.!, vide etiam infra; Borga Emsalo Hafsudden pc: GadoL; 
Borga Pellinge Glosholm: Ohrnberg!; Sando ad fines inter taenias 
Borga et Perno: Ssel. ann.; in insula sinus Perno ad Lappnorr: 
Arrh.; Borga Tunnholm, Perno pharus Orrengrund cp in litore 
arenoso et Perno Sarvlaks Risholmen!: GadoL; Lovisa Bisso 
prope Lofo: E. Nyl. Ber.!, cfr Fl. Kar. p. 190; [Hogland] Kap- 
pelniemi Wiirorna: Brenn., vide ceterum supra. — Ka. in litore 
arenoso [insulae Seiskari = »Seitskar»] : Thesl. Dynb. p. 61; 
Fredrikshamn: Rupr. Diatr. p. 76, vide supra; Sakjarvi Oritsaari: 
V. Krohn!; Viborg [»Viipuri»] Ravansaari Hiekkaluoto in ripa are- 
naria: Linkola! — Ik. spec, solitaria [Kuolemajarvi] in vicinitate 
Muurila: Thesl. Dynb. p. 61; spec, solitaria in Kuolemajarvi Tam- 
miniemi: 1. c. p. 68; Uusikirkko [»Nykyrka»] Vitikkala! in litore 
arenoso, Pyhajarvi Ylipaa Lahti! in ripa arenosa lac. Ladoga: 
Lindberg, cfr Medd. XXI p. 5; Uusikirkko in pago Vammelsuu 
ad litus: 0. A. Grondahl! et Lindb. herb.; Konnevits: Knorring, 
vide supra; [ad litus maritimum interdum cpp: Meinsh. p. 88]. 
Sat. nondum adnotatus. — KL Hiitola in ripa arenosa 
[»rantasarkalla»]: V. Jaaskeliiinen!; Kronoborg Lavasaari: E. 
Juslin!; Jaakkima in insula arenosa prope Puutsaari: Linden!; 
Impilaks Suusalmi: Chyd.!; Impilaks Viipula: Backm. et Hjelt!; 
Impilaks Ristisaari in ripa arenosa: Linkola & V. Pesola! — 
Kol. ad ripas lacus Onega duobus locis ad septentrionem versus 
a Vosnessenje, prope Shoksu!, prope Petajaselka et 6 locis inter 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 185 

Derevjannoje et Petrosavodsk : Caj., spec, etiam lecta inter Vos- 
nessenje et Schtjeliki! et inter Petrosavodsk et Selka! 

Oa. Sideby Domarklobben: R. Dahlberg in Lindb. herb., 
cfr Ale. Ill; Korso Halsogrundet: J. Tanner! — Kon. Kusaranda 
[»Kuusaranda»] Ivanisheff ostroff in ripa arenosa: Poppius!, cfr 
Medd. XXIII p. 50. 

Om. vide infra (duobus locis). — Kp. Inter Shuja [»Tschiija»] 
et Soroka: Sahib. Bidr.; [Suma: Sahib. Dagb.;] inter Soroka et 
Shuja [»Tschuja»] ad Mare album: Selin! et Sahlberg!; Kemi 
fq in litoribus taeniarum, in regione litorali fq in litoribus are- 
nosis et lapidosis [ut etiam in Solovetsk]: Bergr. Ant., spec, e 
Gorelliostrow ! extra Kemi, vide etiam infra et cfr Kusn. p. 110; 
[Solovetsk: Selin!] 

Ob. in taeniis Uloensibus : F. Nylander!; in litoribus ma- 
ritimis r inprimis in taeniis exterioribus Kemi, Simo, li, Ulea- 
l)org: Brenn. Obs.; Oulunsalo in litore arena volubili : Huumo- 
nen!, spec, juvenilia; inter Kemi et li : Linne Iter lapp. p. 190; 
li Ulkokrunni (Hougberg): Brenn. Obs., vide etiam Nya Pressen 
1908 N:o 32, spec, ex eodem loco reportavit Ossian Reuter in 
Hayr. herb.; li in insula Tanko, Simo Tiuranen etc., Kemi Ajos: 
Leiv. Veg. p. 199; in litoribus arenosis (p), Simo in insula Tiu- 
ranen cp et grandis in litore occidentaii, fructus copiosi, Ryoske- 
rinkalla et in vado Tiura, Kemi in vado Ajos: Keckm., cfr 1. c. 
p. 13; Simo Montaja: V. W. Westerlund ! ; Kemi rr Ajoskrunni 
et Ajossaari ! : Rantaniemi ; in taeniis par. li et in extimis taeniis 
opp. Tornea: Hougb. not., vide ceterum supra et infra. — Kk. 
[f.] pubescens ad Keret ad Mare album: F. Nyl. Utdr. p. 153; So- 
nostroM^: Fellm. Anteckn. I p. 522; Sonostrow et Knjasha: Mela 
PI.; Knjasha in litore maritime: J. Hamaliiinen & S. Juselius!, 
cfr Montell in L. Y. 1900 p. 78 et Medd. XXVI p. 67; in litore 
maris insulae Krestowo ostrow in sinu Knjashaguba: Lindberg! 

Li. [»in litore arenoso orientali fluminis Tana prope Guld- 
holmen cpp et] ad Varankivuono [»Varangerfjorden»] fqq»: 
Wahlenb. p. 187; Karlbunden: Arrh. ant.!; Naytamo [»Nejden- 
fjord»]: Granit!; in Varangria meridionali ad Elvenses et ad litora 
partis interioris sinus Kjofjord fq : Norm. p. 258; baud infre- 
quens usque ad Jarfjorden: Blytt p. 1219; f. pubescens Sasl. in 



186 Latbyrus maritimus. 

litore marino prope Kongas abundanter: Wainio Not., cfr 1. c. 
p. 20; e 7 locis in Varangria australi enum., insuper in vicini- 
tate territorii: Norm. Fl. Spec. p. 321, quern 1. inspicias, vide 
etiam Norm. ann. p. 20. 

Lapp. ross. »ad litora maris in arenosis ad flumina Kola 
et Jakobselfven (!) valde longius procedentem, qnam fluxus maris 
adscendit, observavi»: Fellm. Ind.; in arenosis ad litora marium 
fluviorumque ostia fq: N. I. Fellm.; enum.: Beket. p. 556 et 
Mela PI.; Teribjerka cp: Broth. Utdr. p. 130; Rinda: Brotherus!, 
vide etiam Broth. Wand. p. 4 et 10 et supra; multa spec, in 
H. M. F. e Lim., Lp. et Lt. 

Pi. Finl. exs. N:o 778 Nyl. par. Borga, Kardrag, in arenoso 
litore insulae Syperholmsorn leg. A. A. Magnusson. 

Nyl. Mahanda fortjanar namnas, att notiserna i Nya Pressen 1908 
N:o 32 (se afveu under Ob.) aro signerade »Gammal naturvan», en pseu- 
donym, som torde vara identisk med Ossian Renter. 

Om. Lohtaja (Aejmele): Wirz. ann.; upptage.s med uppmaning till 
ytterligare undersokuing. — Kalajoki pa Letto udde : Salmenius Chr., Hi- 
storisk och oeconomisk beskrifning ofwer Calajoki Sockn uti Osterbotn, 
Disp. Praes. P. Kalm, Abo 1754, p. 24 under namn af Pisum marinum L. 
Ehuru uppg. ar ganska sannolik, fordrar den dock bekraftelse; den ar 
mer an 150 ar gammal^och nagon nyare uppg. fran dessa trakter fore- 
ligger ej. — [Angaende forekomsten i Kp. Solovetsk tillagges: sPa norra 
sidan af on observerad hogt uppe pa grausen mot skogen>: Bergr. Ant.] 
— Fran Ob. tJleaborg namnes: sPitaisi loytya ulommilla merensaarilla. 
Loytyy runsaanpuoleisesti pohjoisempana saarilla [li] Roytta y. m.>: Leiv. 
Puik., jfr Leiv. — Brenner banfor uppg. i Linne Iter lapp. till strackan 
emellan Ruikka i Simo och Kuivaniemi: Brenn. Obs.; enligt mina anteck- 
ningar afser densamma en nagot nordligare fyndort. 

L. maritimus upptages afven fran Kpor.: Mela Kasv. V. 

Forutom of van uppraknade fyndorter, dar L. maritimus med storsta 
sannolikhet vaxer fullt spontan, foreligga afven nagra uppgifter om en 
mer eller mindre tillfallig forekomst. Hit rakuar jag folj. Nyl. Sadd i 
Hango pa sandstranden mellan > Grand Hotel » och [narmaste] villan [i Bad- 
husparken]: L. [= Leontine Renter] i Nya Pressen 1890 N:o 268. Pa sist- 
namnda stalle finnes arten fortsattningsvis st cp, ehuru den ej mer &tnjuter 
nagon omvardnad : Hayr., ae afven Huf vudstadshladet 1904 sondagsbilagan 
11, IX och Nya Pressen 1908 N;o 32. — [Helsingfors], tagen pa barnbords- 
husets tomt pa tin sandfyllning, forevisades af W. Granberg: Medd. XXI 
p. 7, jfr 1. c. p. 10 och Brenn. For. p. 133, dar stallet kallas »8Jukhus- 
tomten vid Jungfruberget». Ar sedan flere ar tillbaka forsvunnen fran denna 
lokal: Stel. ann. — Om. Brahestad »in lapidosis insulae Tasku»: Blom! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 187 

Pa de fyndorter, dar L. maritimus ej forekommer vid hafvet, torde 
den bOra betraktas sasom reliktvaxt. Detta framhalles af Bergbell enl. 
Lindberg i Fennia XIII N:o 2 p. 28 och i Caj. Torn. p. 153 not, jfr afven 
Norrl. in Atlas p. 9 etc. 

Om odlingsforsok se Essen Stud. p. 77. 

Af former namnes i fr&ga om f. pubescens Ssel.: >Ex Ab., Kp., Li. 
et Lim.»: Herb. Mus. Fenn. II p. 139, dar densamma beskrifves. Upp- 
giften afser exemplaren fran Ab. Pargas, Kp. winter Soroka et Shuja», 
bada ex., Li. Karlbunden, Linn. Umba (Selins ex.), se ofvan. Formen 
foreligger vidare atminstone fran Kl. Kronoborg Lavasaari!, Ob. Simo 
Montaja, Lt. Srednji ocb Jeretik. Den omnamues afven fran Li. (och Kk.); 
nagra af de fyndorter, som upptagas i Norm. Fl. Spec. p. 321, hanfora sig 
dessutom hit. Genom en f. suhjmbeseens Seel, ofvergar f. pubescens i huf- 
vudformen. 

Enligt benaget meddelande af landberg ar f. pubescens identisk med 
var. velutimis Fr.; denna upptages fran norra el. ostra Lappland: Fries. 
Den hariga formen ar vanligare an den med glatt stam och underfill glatta 
blad ; bada fornierna tyckas afven, om an sallan, vaxa tillsammans: Lindb. 
comm. 

Med hvita blommor omnamnes L. maritimus fran Lt. Kola : Spic. I 
p. 23 (se ofvan). 

Latbyrus palustris L. 

In vicinitate Sinus bottnici satis frequenter inveniri in- 
dicatur, ceterum satis raro (vel passim); multis autem plagis 
in interiore parte Fenniae occidentalis oidetur deesse; ad 
septentrionem versus quamvis raro ad Mare glacial e adhuc 
lectus est. 

Kalm; in pratis humidis p: Prytz; maxima pars Fenn. et 
Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 202; per totum fere terri- 
torium passim— raro dispersus, in vicinitate marium frequentior: 
Schedae II p. 100, vide etiam DC. Prodr. II p. 871, Led. I 
p. ()86 et Lindb. vittn. p. 8. 

Al. St r: Bergstr.; Sund: Bergstr. Beskr.; [.lomala] Ofverby: 
Tengstr. in dupl.!; Finstrom Godby et Grelsby, Sund prope tem- 
plum, Hammarland (!) ad praedium sacerdotis: Arrh. & K.; [Ec- 
kero] Loviselund: A. G. H. in dupl.!; Geta Finnvik et ad tem- 
plum: Hult coll.; Finstrom Emkarby nonnulla spec: E. Reuter; 
Finstrom ad stagnum Godby (!) et ad stagnum Emkarby: Florstr., 
vide supra; Eckero in prato humido ad ripam prope »Kyrkbyn»: 



188 . LathjTus palustris. 

Lindberg!; Foglo Nafversholmen: Arrh. et H. Federley!; Foglo 
Gripo: Sola!; Saltvik Dano et Geta Dano: Lindb. herb.; Kokar 
Huso, Lemland Bjorko et Asko, Jomala Ytternas, Hammarland 
Torp et Bovik, Eckero Finbo, Finstrom Bjerstrom et Bambole: 
Palmgr. Stud. p. 364-365, quem 1. inspicias; r Kumlinge In- 
gersholm: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br., spec, e S:t Karins 
Kulho!; r par. Gustafs Kattkuru, Ini5 Stylto: Bergr.; Piikkis 
Raadelma: Lindb. herb.; Korpo: I. Bingbom in dupl.!; Pargas 
(p) ex. gr. Blasnas et Pexor: Adl.; Pargas Signas, Bjorkholm, 
Lenholm et Attu Jermo, Sagu Sando: Arrh.; Karuna: Elfving 
in dupl.! et Arrh.; Bjarno: E. A. Wendell in dupl.!; Uskela : 
K. E. V. Bonsdorff!; [iVIuurila] rr prope Suoloppi: Renv.; p: A. 
Nyl.; Karislojo Bole: Hult coll.; rr Lojo Gerknas Kyrkon: Gh. E. 
Boldt; p— r— deficiens: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias; Sand., 
Sel., Printz et Flinck non comm. — Nyl. Ekenas st r, oppidum 
Ekenas Flyet st cp in salicetis, Hasto et Alglo: Hiiyr., cfr Hayr. 
Stud. p. 33 et 38; [Ekenas] in insula Tvarminne in parte septentr.- 
occidentali insulae Langholmen et in pago Tvarminne ad ripam 
sinus Byfjarden (stud. Kari): Hjiyr.; in taeniis p et prope Fager- 
vik!, Sjundea Myrans et Pikkala (Nerv.): His.; Inga Svartback: 
Brenn. vaxtf. p. 79; Inga Eliso : W. Brenner!; Esbo Kaitans et 
Frisans: Kihlm. ann.; rr in margine turfosi piniferi ad ripam 
occidentalem lacus Nurmijiirvi pc: Stenr.; st r: W. Nyl.; Helsing- 
fors praedium Degero in prato litorali st cp: Ssel. herb.; Hel- 
singfors Estlotan: Ssel. ann.; [Helsingfors] Gammelstaden: Hult 
herb.; Borga r Valax et Porton: Seel. Fort.; p ad oram, in sacell. 
Anjala ad Junkkarinjarvi: Ssel. 0. Nyl, spec, e Pyttis! [ad am- 
nem Broby]; Stromfors ins. Korto prope templum, Elimiiki ad 
Juotjarvi: Ssel. ann.; Astr. & H. non comm. — Ka. r ad Fre- 
drikshamn in insulis maritimis ([C. 1.] Qvist): Fl. Kar. p. 190; 
Sakjiirvi Virsu: V. Krohn!; Lavansaari: Brenn., spec. leg. E. Ny- 
lander!; in taeniis Viburgi (E. Nylander): Fl. Kar. p. 190; Viborg 
Kiiskila (J. Krohn!): Malmb.; Jaaski: K. J. Valle! — Ik. r 
Kakki ad Kirjola [spec. leg. Tommila!]: Malmb.; [inprimis (fq) 
in reg. litorali: Meinsh. p. 89]. 

Sat. (st fq): IMalmgr., spec, e Kankaanpaa!; Eura! et 
Raumo!: Simming; Ylane: F. Sahlberg in herb. lye. n.; Huitti- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 189 

nen: Lyden; st fq, in ostio [»deltat»] fq et st pc — cp, Luvia 
complur. locis (E. Hermonen et alii): Hayr. Bjorneb., quem 1. 
inspicias; rr Karkku Korvenoja ad amnem Karppalanjoki: Hjelt; 
Birkkala: Carlss., vide etiam infra. — Ta, Saaksmaki r Rautu: 
Tikk.; Kalvola r in prato udo silvestri prope lacum Kalvola: 
Knabe Fort.; Hauho: Herk.; Hattula in prato udo prope ostium 
amnis inter Lehijarvi et Vanajavesi: Lindb. herb.; st r: Asp. & 
Th.: Tavastehus Gungholmen Pinellan (0. Collin): Hultherb.;in 
oppido Tavastehus [»Tavasteburgi»] in ripa lacus Vanajavesi: 
W. Granberg!; Vanaja Harviala, non autem in Tavastia austro-or.. 
Leop. ann.; Leop., Norrl. s. o. Tav., Unon., Bonsd. et Wainio 
Tav. or. omnino non comm. — Sa. Valkiala (st fq): Hult Fort.; 
Kristiina prope templum: I. Poppius!; Hult e Ruokolaks non 
comm. — Kl. tantum in ripa amnis Hiitolanjoki: Linden; Pit- 
karanta in insulis: Chyd.!; Kirjavalaks (Backm.): Norrl. Symb.; 
Ruskiala et Sortavala Yhinlahti: Enw. hav.; Palkjiirvi inter Ko- 
nonen! et Anonniemi, Pirttiniemi (H. Arppe), Suistamo baud 
procul a templo: Hjelt Ant. p. 66; Suistamo Uuksujarvi in ripa 
septentr.-orientali lacus Salmenjarvi st pc et ad ripam occiden- 
talem lacus parvi Polvijarvi pec, Salmi ad ripam amnis Tulema- 
joki ad Palokoski: Link. litt. 15, V, 1915. — Kol. »p et p fq»: 
Elfv.; e permultis locis enum.: Caj., cfr Liro Ured. p. 110. 

Oa. (st fq): Malmgr., spec, e Qvarken!; Qvarken cp in 
Lapporen : Broth, in litt.; st fq in vicinitate orae maritimae, etiam 
in interiore parte occurrit: Laur. Vaxtf., vide etiam infra et Linne 
Iter lapp. p. 199 nomine L. viciaeformis, quod nomen ad banc 
speciem spectat secundum FI. Suec. p. 253 et Smith p. 226. — 
Tb. Rautalampi in prato ripario praedii magni sacerdotis [»Ison 
Pappilan>>] 1902: Link. — Sb. r: Mela, spec, e Kuopio (!) Toi- 
vola! — Kb. nondum adnotatus. — Kon. p st pc per partes 
interiores, ad Dvorets, Mundjarvi, Tiudie pi. 1., Saoserie (Giinther), 
Kendjarvi (Simming!), praesertim inter frutices in paludibus vel 
turfosis silvestribus, sed etiam in devexis siccioribus obvius, in 
Saoneshje (!) Schungu ad ripam lacus Putkosero: Norrl. On.; e 
multis locis enum.: Caj.; Sennoguba: Liro Ured. p. 110, vide 
etiam Giinth. p. 36; nonnulla spec, in H. M. F. 

Om. fq in maritimis, rarior in interiore parte: Hellstr.; 



190 Lathyrus palustris. 

St r e 13 locis enum.: A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias, cfr 
1. c. p. 137 et 138, spec, e Vindala Pyhalahti!; st fq : Tenn.; 
Pyhajoki fq: Lackstr.; Temmes: Brenn. Obs. — Ok. Sotkamo: 
Lonnbohm!, cfr Wainio Kasv.; [Paltamo] (p): Must.; st r, Puo- 
lanka, Paltamo i), Kajana et Sotkamo: Brenn. Obs.; Paltamo (spec. 
in herb, alumnorum): Zidb. i); rr [Kianta] [Alaviekki] Parvala 
(A. Sandstrom): Kyyhk. et Kyyhk. litt., cfr Brenn. bidr. — Kp. 
Vojaz ad flumen Vig! et 90 km [»9 mill.»] ad septentrionem 
versus a Kemi: Selin!; e multis, saltem 20—25, locis enum.: 
Bergr. Ant., spec, e Saraikkovaara ad Sjuigarvi! et ad ripam 
fluvii Suopaisjoki ! 

Ob. (fq): Jul. p. 290; fq in vicinitate orae maritimae, in 
interiore parte p, interdum st fq, interdum r, enum.: Brenn. Obs., 
quem 1. inspicias; Pudasjarvi: Martik. p. 39 et 40; st fq — fq 
in vicinitate orae maritimae, in interiore parte (deficiat): Keckm., 
cfr 1. c. p. 14; Kemi fq ad oram maritimam, in interiore parte 
rr: Rantaniemi; plur. loc. in Kemi et Tornea: Hellstr. Distr. p. 6, 
cfr M. Castren p. 336; Tornea: Linne Iter lapp. p. 172 nomine 
Clymenum parisiense, cfr Smith p. 142; ad oppidum Tornea 
st cp in prato humido: Stcl. herb.; [inter Tornea et Kalix st 
fq: 0. R. Fries p. 162;] st fq in parte meridionali eius territorii 
Ostrobottniae, quod visitavimus, etiam ad Turtola adnotatus: 
Hjelt & H., vide etiam Leiv. Veg. p. 199, Caj. Torn. p. 112, 
117 etc.; multa spec, in H. M. F., vide etiam infra. — Kuus. 
Korojoki: Brotherus & F. v. Wright! — Kk. r Oulanka Sohje- 
nansuu ad ripam lac. Paajarvi: Wainio Kasv.!; ad catarrhactam 
Juumakoski amnis Kepajoki: Bergr. Ant.; Keret: Beket. p. 556; 
ad lacum Koutajarvi cp: N. I. Fellm.; Tutijarvi-Susijarvi: Bren- 
ner!; Sonostrow et Koutajarvi: Mela PL; in ripa fluminis Tunt- 
sanjoki: Lindberg!; Kuolajarvi [»Salla»] in prato ripario ad in- 
feriorem fluvium Kutsa: Borg & Rantaniemi! [ad fines prov. Lk.]. 

Lk. st r Kittila (!) ad Aakenusjoki! baud procul a pago 
Kittila, Kaukkonen et Paahtakallio, Kolari prope Siukkooja, Joki- 
jalka et Jouhisuanto ad fluvium Akasjoki, Naamijoki quibusdam 
locis, Vakevamaa ad flum. Tornea: Hjelt & H., cfr Silen Bl. p. 



*) Confirmationis foreitan indigeat. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 191 

84; Kieksisvaara [forsitan in Sueciae finibus]: Zetterstedt II p. 208, 
cfr Wahlenb. FI. Suec. p. 473, Birg. Till. p. 71 etc.; [Pajala 
Mertalahti, ubi locus maxime septentrionalis specie! [in Sueciaj: 
Samz. p. 180, cfr Birg. p. 83 etc.; r Kengis (Brundin), Mertajoki, 
in declivibus fluvii Torniojoki ad Pajala, Esisaari: Birg. p. 104;] 
Muonio Ylimuonio et Muonionvaara : Caj. Torn. p. 97; Kittila 
ad templum : 1. c. p. 40; Kittila Alakyla: 1. c. p. 112 et 119; 
Kuolajarvi [»SalIa»] in ripa arenosa cuiusdam insulae in lacu 
Vuorijarvi: Borg & Rantaniemi!; Kuolajarvi in prato Palosaari 
iuxta flumen Vuorijoki: Lindberg!, vide etiam sub Kk. et infra. 
— Li. Varanger complur. loc: Th. Fries p. 197; [Nyborg (Som- 
merfelt),] Skogeroen Skogernes: Norm. Fl. Spec. p. 317, vide 
etiam infra. 

Lapp. ross. Jokonga: F. Nylander!, cfr N. 1. Fellm. et 
1. c. p. XXVIII; Tetrina et Tshapoma: Mela herb.; Olenitsa, Tsha- 
poma et Pjalitsa: Mela PI.; Tshavanga loco humido graminoso 
iuxta fluvium: Kihiman!; Petshenga Knjasenga: Fontell! 

PI. Finl. exs. N:o 779 O a. par. Ofvermark, in ripa flu- 
minis, leg. Elli Bjorkman. 

Sat. och O a. Malmgrens uppg. om frekvenseu afse antagligen fore- 
tradesvis kustomradena, ehuru detta ej sarskildt framhallits. Afven i Ob. 
aro samtliga exemplar insamlade i narheten af hafvet eller de tva stora 
alfvarna i omradets norra del, liksom de manga uppgifterna i Brenn. Ber. 
1870 till ofvervagande del hanfora sig till kusten. Om forekomsten i trak- 
ten af Uleaborg namnes: >Niityilla, rannoilla j. n. p. kaikkialla ymparis- 
tossa. Tiheammassa ainoastaan ramioilla*: Leiv. Putk., jfr Leiv. I Leiv. 
Veg. p. 199 betecknas arten sasom »ein Hauptkraut». — Lk. Arten upp- 
raknas bland dem, som finnas i sodra Lappmarken men saknas i norra 
Sodankylas barrskogsregion : Hult Lappm. p. 40. — Wahlenb. p. 186 eager 
sig ej hafva funnit arten i Lappland ; af ofvanstaende framgar emellertid, 
att flere uppg. om desa forekomst darstades numera foreligga. — Li. 
>Hab. quoque parcius prope fundum sinua Bugofjord Varangrise australi8>: 
Norm. Ind. p. 12. I Norm. Fl. Spec, anfores icke denna fyndort, hvarfore 
mojligheten af ett misstag kan foreligga. 

L. palnstris nppgiives atven irkn Kton. st r Povjenets Losinaja-gora, 
Toporgora, Lehtevaara: Ispol. p. 60 i ofvers. 

Enl. Essen Stud. p. 76 vore karrvialen icke att inregistrera bland 
vara kulturvaxter, jfr 1. c. p. 75. 

F. latifolia Lamb. >E Nyl., Kol., O a. Kon., Ob.»: Herb. Mus, Fenn. 
II p. 139. — Al. Geta Finnvik: Hult herb.; Geta Ostergeta : Hult ann. — 



192 Lathyrus palustris. 

Nyl. Lovisa [BullersJ : G. R. Bjorksten! — Kol. "ad Vosnessenje in ne- 
more prope lacum Onega deprehensa*: Elfv.! — Oa. Narpes: Simmiug! — 
Kon. Tiudie (KuUhem!): Norrl. On. — Ob. Kemi, Simo, Utajarvi Mylly- 
ranta!: Brenn. Obs.; Simo vid Kantola strand: Keckm.; Kemi Rantaniemi 
Alasaari : Rantaniemi. 

F. latifolia upptages afven i floror etc.; bl. a. st r: Mela Kasv. II. 
Emellertid namner Lindberg, att densamma endast ar en skiiggform och 
att det icke ar skal att upptaga den under sarskild nibrik : Lindb. comni. 

Forutom denna form upptogs v. viciaeformis Rupr. i Mela Kasv. II 
och III. Enligt Lindb. ar icke Rupr. utan Wallr. auktor : Lindb. comm. 

— I Mela Kasv. V kallas formen f. linearifolia Lange. [Bor vara Ser., ej 
Lange : Lindb. comm.] — Samma form afses antagligen med f. angitstifolia 
Ssel., som upptages O k. Sotkamo : Brenn. Obs. —Ob. Kuivaniemi Wuor- 
nos, Uleaborg: Brenn. Obs. — Denna form, som utan grans of verg&r i huf 
vudformen, ar ej sarskild i H. M. F. 

F. elatior Hult. Sydvastra Finland: Brenn. Flor., dar densamma 
beskrifves. Sannolikt afses harmed samma form, som ofvan kailats f. 
latifolia Lamb. 

Lathyrus montanus Beinh. ') 

In parte maxime austro-occidentali Fenniae continentis 
satis frequenter vel passim provenit, ceterum raro saltern i 
usque ad 6P 10' lat. ad septentrionem et 0^ 32' long, ah 
Helsingfors ad orientem versus occurrit. 

Till.; Kalm ; in nemoribus montosis (fq): Prytz; [Eur. omn.] 
exc. etiam Fenn. plur. (adest in sola mer.occ): Nym. Suppl. p. 
101 ; tantum in austro-oecidentali Finlandia crescit, in provinciis 
Al., Ab., Nyl., Sat. et Ta. lectus est: Schedae II p. 100, vide 
ceterum DC. Prodr. II p. 378, Led. I p. 691, Liro Ured. p. 112 
et Norrl. in Atlas p. 7. 

Al. Sund Sundby!, ad templum et ad Kulla: Arrh. &K; 
Foglo Gripo et Kokar Angsholm [aut Engholm]: Arrh.; Lemland 
Eskskar pec: Palmgren ! ; Kokar Lindo st cp in vallibus : E. 
Erikson!, cfr Ale. Ill; Lemland Hellestorp Hamnbacka, Ham- 
marland Bovik : Palnigr. Stud. p. 365—366, quern 1. inspicias. 

— Ab. (fq) : Zett. & Br., spec, e Piikkis Raadelma!; r par Gu- 
stafs Kaurissalo: Bergr.; [Abo] »in Biskopsiingen med. Maj et 
ubiq. . in pratis passim» (Ann. ad Till.): Leche p. 32, cfr 1. c. 



') Orobus iuberosiis L. auct. apud nos plurimi. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 193 

p. 24; Abo (!) et Pargas (!) st fq : Arrh.; Kakskerta Kokkila: 
Ssel. ann.; Pargas (p), fl. luteo-albis Lillholmen: Adl.; Kuusto Jul- 
ias st cp: Ssel. herb.; Merimasku: P. A. Karsten in dupl.!; Eura r: 
Lindstr. p. 116; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Uskela 
Juvankoski: Nikl. in dupl.!; Kisko Orijarvi: Hull ann.; Pojo(»fq»): 
A. Nyl.i); p in par. Pojo et Karis: Hult ann., spec, indidem vidi 
in herb, eiusdem; Bromarf (fqq): Sand., spec, e Bromarf Brom- 
holmen leg. G. Sucksdorff!, cfr etiam Ale. Ill etc.; p Kattelus 
prope viam publicam, Immola et Sakkola: Sel.; Lojo (fq): Hels.; 
Karislojo Kattelus nonnullis locis, Karis in insula ad »Balby- 
landet» ad austro-orientem versus a Langvik, complur. loc. in 
silvis vetustis Jalsby et Balby officinae Svarta subiectis, prope 
Balby Lillsjon, Svarta inter stationem viae ferratae et officinam: 
Ch. E. Boldt; [Vihti] rr in prato ad rivum Palokoski ad fines 
par. Sjundea: Flinck; in par. Mietois et australi parte par. My- 
namaki! [»Mt ja Pt»] fq, ceterum st fq, saepe jF cp: Gaj. Kasvist., 
quem 1. inspicias; [Nystad] Kirsta et Hanko: Sod., vide etiam 
infra. — Nyl. Ekenas Tvarminne (!) Krogen Krogudden: Palmen!; 
Ekenas Flyet in oppido, insula Tvarminne (!) Langholmen et in 
statione zoologica: Hayr., cfr Hayr. Landv. p. 164; Ekenas Ve- 
sterby iuxta viam ferratam baud numerose: W. Wahlbeck!; Fa- 
gervik, Harholmen! et in insulis prope Barosund : His.; Inga 
Noto: Brenn. vaxtf. p. 79!; Inga Orslandet: W. Brenner!; Kyrk- 
slatt ad Juusjarvi: Sael. ann.; Kyrkslatt Goddarsbole in prato 
silvatico ad lac. Hvittrask st cp: Sael. herb.; Kyrkslatt Kauhala, 
Esbo Urberga et cp ad Niemis: Gadol., vide etiam Klingst. Nyl. 
p. 98 et infra; Helsingfors: Nikl.!; Tolo (Nikl.): Ssel. ann.; [Hel- 
singfors] Mejlans: H. Federley!; Helsingfors »Josafatsdalen»: G. 
Lang in Lindb. herb.; Borga (!) Svartsa: R. Lindfors!, vide ce- 
terum infra. 

Sat. Raumo: W. Wallenius!, cfr Gadd Sat. p. 49 et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 139; par. Raumo: S. Laurinen!, vide etiam 
infra. — Ta. Tavastia: 0. Hjelt!; Saaksmaki Limokorpi in luco 
graminoso: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139 et Rosb. 
Utk. p. 220. 

PI. Finl. exs. N:o 781 Nyl. par. Kyrkslatt in silvaticis 

') Vide sub L. Jiigro. 
Typis impr. "|, 1916. 13 



194 Lathyrus montanus. 

declivibus in pago Osterby leg. Signhild Lindberg et Edit Lind- 

slrom; N:o 782 Nyl. par. Ekenas Tvarminne Krogen in frondea 

silva leg. Palmen. 

StOrsta delen af Finl.: Fries, jfr Nym. Consp. p. 205. Uppg. anger 
uppenbarligen en alltfor vidstrackt utbredning; Nymaus uppg. rattas af 
honom sjalf, se ofvan. — A 1. Bergstr. p. 5 liksom Bergstr. Beskr. uppger, 

o 

att arten halt och ballet saknas pa Aland; den synes i sjalfva verket vara 
ratt sallsynt darstades. — A b, Ehuru Lathyrus montanus ar ganska allman 
narmast Abo, darifran afven flere exemplar fiunas i samlingen, tyckes 
den i allmanbet ej forekomma langre mot norr; sa bar Hollm. ej sett den 
i Nystads-trakteu, hvarifran dock en senare uppg, foreligger. —Nyl. Esbo 
Napurbole: Ale. och Ale. Ill; uppg. ar hogst sannolik, men jag kanner ej, 
hvarpa den grundar sig. Anmarkas ma, att arten forst pa senare tid blif- 
vit iakttagen i mellersta och ostra Nyl.; sa upptages den bvarken af W. 
Nyl. eller Spel. (3. Nyl. och omnamnes ej heller fran Thueby af Astr. & 
H. Angaende dess forekomst i vastra delen af provinsen ma annu tillag- 
gas: » Arten befunnen ratt allman pa saval Esbo som Kyrkslatt sidan af 
Loojarvi»: Gadol. — Ik. Sakkola: elev [A.] Savander!, jfr Ale. Ill; antag- 
ligen ar exemplaret fran vastra Finland. — Sat. [Bjorneborg] Yttero (D. 
o. Hj. Rosenlew enl. Fontell), Hvittisbofjard: Hayr. Bjorneb. An sa lange 
hyser jag mina tvifvel, huruvida Lathyrus montanus forekommer vildt 
vaxande i dessa trakter, och jag formenar darfore en fornyad undersok- 
ning af forhallandet vara af noden. Sarskildt galler detta forekomsten pa 
Yttero, darifran arten uppgifvits af skolelever. En forekomst annu langre 
mot norr bar jag visserligen anteeknat, men da jag icke anser den fulit 
saker, bar jag icke publicerat densamma. Vore Lathyrus montanus verk- 
ligen vild i Hvittisbofjard, skulle dess nordgrans i Finland vara belagen 
vid ung. 61" 40'. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. behofver bekraftas. — O a, 
Ostermark [»Teuva>]: J. Tanner!, exemplaret ar inlamnadt under namn af 
L. niger, men bestamdt af Lindberg, som dock anser uppgiften nagot 
tvifvelaktig. 

F. tenuifolia (Roth). A b. r [Reso] Ekstensbolm : Zett. & Br. I — For- 
men upptages sasom varietet med sarskild rubrik i Herb. Mus. Fenn. II 
p. 80. I Lindb. Enum. anvandes for densamma benamningen L. montanus 
^ linifolms (Reich.) Asehers. 

F. latifolia Lange upptages i Mela Kasv. V. 

Om en hvitblommig form se under Ab. Pargas. 

Lathyrus niger (L.) Bemh. *) 

In Alandia et Tavastia austro-orientali varissime 
(—raro) occurrit; ad 6P 15' fere ad septentiionem et P 2' 



') Orohus niger L. omnes fere apud nos auctores. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 195 

ah Helsingfors ad orientem versus apud nos pvogreditur ; 
ulteiius incertus est. 

Till.; Fenn. merid. occid.: Fries; Aland., Fenn. centr.: Nym. 
Consp. p. 205; nonnullis locis in Al., ceteroquin rr in Ta. (61^ 
15') crescit: Schedae p. 86, cfr Norrl. in Atlas p. 9, vide etiam 
Caj. vaell. p. 25 not. 

Al. r: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; Sund: Bergstr. Beskr.; rr Sund 
ad septentr.-orientem versus a templo cp: Arrh. & K.! et E. Erics.; 
Sottiinga kyrklandet rr: Arrh. Fl.; Sund in devexis pratorum 
prope templum: W. Granberg in PI. Finl. exs. N:o 279; Saltvik 
Sylloda: Lindb. herb.; Jomala Kungso st cp 1899: Palmgr. !, cfr 
Ale. IV; Foglo Bano et Juddo, Hammarland Skarpnato (Pesola), 
Saltvik Sylloda ([B.] Collander): Palmgr. Stud. p. 366, quem 1. 
inspicias, vide etiam infra. 

Ta. (st r) ex. gr. [Asikkala (!)] Vaaksy, Kopso (!), Urajiirvi 
etc. in parte septentr.-orientali : Norrl. s. o. Tav., cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 139; Heinola in devexis siccis prope praedium Ny- 
nas: G. Lang!, cfr Ale. IV et K. 0. Elfv. p. 385. 

Al. Otn forekomsten pa Jomala Kungso namnes: »Numera svart an- 
satt, da lokalen ar bete8mark»: Florstr. Fran Sund namnes ater: >Harblif- 
vit patraffad ganska rikligt i narheten af prastgarden pa en angsbacke 
norr cm kyrkan. Annu rikligare fdrekommer namnda vaxt pa en angs- 
backe langre norrut langs sundet*: Prim. p. 66. — A b. Pojo »p prope 
Elgmo [»Elamo>]: A. Nyl.; uppgiften forefaller i hog grad misstanklig, sa 
mycket mer, som A. Nyl. ej upptager Lathyrus vermis, hvilken dock knap- 
past torde saknas i Pojo. Med sin uppg. om L. tuberosus, hvilken sages 
forekomma allmant, »fq>, afser han mahanda L. vernus, medan daremot 
den nyss omnamnda uppgiften fran Elgmo — sa heter stallet enl. Ssel. 
ann. — val ratteligen bor hanforas till L. fuberosiis. 

I H. M. F. antecknade jag p4 1870-talet ett exemplar fran Sund, 
insamladt af Bergstrand, afvensom ett annat exemplar fran Asikkala Kopso: 
Nikl.! Namnas ma slutligen, att W. Nyl. Distr. uppraknar Orobus niger 
bland arter, som han ej sett ifran Finland. 

Lathyrus verDus (L.) Benih. ') 

In Fennia australi ad 62^ vel inprimis ad orientem 
versus aliquanto superius plerumque satis frequenter provenit. 



^) Orobus vermis L. plurimi apud nos auctores. 



196 Lathyrus vernus. 

In parte maxime occidentaii iam circa 62^ 40' terminum septen- 
trional em attingere videtur aut saltern plurimis plagis dejicere, 
in maxime orientali autem parte usque ad 67^ invenitur. 

Till.; Kalm ; in silvis ad radices montium: Hell. p. 15; in 
dumetis graminosis fq: Prytz; ad radices montium et in nemo- 
ribus Alandiae, circa Aboam, Nylandiae, Careliae meridionalis: 
Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; Eur. 
omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 204; adest in Lapp. or. 
(Fellman): Nym. Suppl. p. 101; per totam Finlandiam dispersa, 
in Lapponia finlandensi nunquam lectus, in Lapponia rossica 
paucis locis in vicinitate Maris albi crescit: Schedae II p. 100 
nomine a latifolius (Schur.) Rouy, vide etiam DC. Prodr. II p. 
377, Led. I p. 688 et Liro Ured. p. 110. 

Al. (fq): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; st fq : Bergstr. Beskr. et 
Laur. Fort.; p in lucis, Brando Haro Torsholma, Kumlinge In- 
gersholm et compluribus locis in parte austro-orientali insulae 
Kumlinge: Bergr., cfr 1. c. p. 43, vide etiam Palmgr. Stud. p. 
366—367. — Ab. st fq: Zett. & Br.; par. Gustafs st fq, in par. 
Inio non adnotatus, Tofsala Raumaharju: Bergr.; st fq— p: Arrh. 
Ann.; Bromarf, si cum ceteris plantis confertur, (r): Sand.; p: 
Renv. et Sel.; Vihti fq: Printz; st fq: Flinck; fq: V. E. Broth.; 
st fq, enum. e multis locis: Weeks.; p— st r— r, e par. Mietois 
non comm.: Gaj. Kasvist., quern 1. inspicias, vide etiam supra 
p. 195. — Nyl. st fq: His.; st fq, suis locis st cp: Stenr.; (fq): 
W. Nyl.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] »Vahan korkian niemen 
kaIlio»: Brenn., vide etiam Kurki p. 147. — Ka. (st r): Blom; 
p— st r in parte interiore, in vicinitate fluvii Vuoksi fq in lucis 
et clivis silvestribus lapidosis: Linden. -— Ik. p: Malmb.; [in 
aliis regionibus fq: Meinsh. p. 90]. 

Sat. st fq, f. floribus albis Birkkala (p): Malmgr.; (r), enum. 
Hayr. Bjorneb., quem 1. inspicias; st fq: HjeU. — Ta. st fq 
Leop., Asp. & Th., Norrl. s. o. Tav. et Wainio Tav. or.; (fq) 
A. Wegel. et Bonsd.; st fq, sp: Borg Tiet. — Sa. tantum in 
viciniis opp. Villmanstrand : E. Nyl. & Chyd., spec, e Taipal- 
saari!, cfr E. Nyl. Veg. p. 259; Valkiala p: Hult Fort.; [Ruoko- 
laks et Rautjarvi] st r: Hult; Imatra, Immala, Matikkala! etc. 
ubique pc: Hult coll.; Saaminki Kaartila et Utrasniemi, Keri- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 197 

maki Punkaharju et secundum herb, alumnorum Waahersalo, 
Harvosaari et Keronsaari [haec forsitan confirmationis indigeant]: 
Budd. muist. — Kl. (p): Fl. Kar.; [Parikkala] (p) in insulis lacus 
Simpele aliisque lucis lapidosis: Hann.; Valamo st fq: Ssel. ann.; 
fq (Backm.), ad Kirjavalaks fqq: Norrl. Symb.; st fq: Hjelt. — 
Kol. st fq-fq: Elfv. 

Oa. infra Kristinestad [»Christina»] primum obvius: Linne 
Iter lapp. p. 199; Jurva: Ale. et Ale. HI; Kuortane prope Kahra: 
Hjelt & Hult!, cfr Laur. Vaxtf.; r Alavus [baud procul a statione 
viae ferratae], Lapua Simsio!: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 6 et 
Herb. Mus. Fenn. II p. 139. — Tb. (st fq): Broth., spec, e Jy- 
vaskyla!; Hankasalmi: L. M. Runeberg!, vide etiam Prim. p. 49. 
^ Sb. r: Mela; Pielavesi: V. Hornborg!; Kiuruvesi Korpijoki 
ster. : Lundstr.!; Kuopio Kolmisoppi cp in declivi mentis Relletti: 
Kyyhk. litt. — Kb. Kide: Brand.!; Tohmajarvi Everila etNiirala: 
Hjelt; Kihtelysvaara (G. M. Lundeqvist): Moberg Klim. p. 164 
[forsitan confirmationis indigeat]. — Kon. st fq, p (Dvorets, 
Tiudie) fq et in nemorosis lucisque st cp, e parte bor. occ. baud 
est adnotata, nee in Saoneshje et Reg. occ: Norrl. On.; Sao- 
neshje in insulis prope Kusaranda: Kihlman in Diar. 3, XI, 1888; 
Sennoguba: Liro Ured. p. 110, vide etiam Giinth. p. 37. 

Om. Soini pc ex. gr. ad praediolum publicum [»kronotorp»] 
Uurinmaa (forstm. Thome), Oulainen (alumn. Lindholm): Zidb.; 
rr Soini Vuorenmaa! (st fq) — st cp in collibus herbidis, Uuri- 
maki— Jokiaho pc in silva abietina et mixta (sler.), duo spec, 
parva sterilia in silva frondosa Rusi inter Rintala et Takala: 
A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 136 et 137; Oulainen: Keckman! — 
Ok. Paltamo Melalahti: Brenn. Reseb. p. 69!; Paltamo: Lack- 
strom!, spec, cum fructu; (p) Kajana Sokajarvi, Vierunnurmi 
et in saltu [»takalolla»] Nirva, Paltamo ad lacum Lankinen: 
Must.; in parte australi st r Paltamo, Kajana: Brenn. Obs., ubi 
superiores commemorantur. • — Kp. Kemi Russki Gusovoi in 
silva mixta nemorosa infra rupem praeruptam, [Solovetsk An- 
serski in colle herbido, Sekirnaja-gora in luco] : Bergr. Ant., [spec, 
e Solovetsk iam leg. Selin !] 

Ob. vide infra. — Kk. baud infrequens in declivibus mon- 
tis Paanuorunen in Oulanka, sed non alibi: Wainio Kasv., spec. 



198 Lathyrus vernus, 

ex Oulanka Siprinki!, cfr Liro Ured. p. 110; inter Keret el 
Gridina [»Krigina»] p cp: Fellm. Ind., spec, indidem leg. Selin!; 
inter Soukelo et Siprinki: Mela herb.; Peravaara prope Siprinki 
[ad eundem atque superior locum verisimiliter spectat], Sonost- 
row: Mela PI. 

Lapp. ross. ad Mare album usque ad Ponoj baud infre- 
quens: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXI et XXVI et Herb. Mus. Fenn. 
11 p. 139; Umba, Kuusreka, Tetrina et Tshapoma: Mela PI.; 
Tshapoma: Mela herb.; Umba! in saxosis nemorosis iuxta mare 
et Tshapoma! in luco st cp: Kihlman, cfr Liro Ured. p. 110; 
Kusomen: Frey resa p. 115. 

PI. Finl. exs. N:o 780 NyL par. Ekenas Tvarminne Kro- 
gen in frondea silva leg. Palmen. 

Af uppgifterna fran granstrakten mellan Al. och Ab. (Bergr.) lik- 
som af de har icke anforda uppg. i Caj. Kasvist. och Palmgr. Stud, p. 
366-367 syues mig framga, att L. vermis atminstone i vissa trakter fore 
kommer med ojamn utbredning (ee afven Linden); detta forklarar a andra 
sidan vissa afvikande eller mot hvarandra stridande uppg. 

Om. Siikajoki hohne utanfor alfmynuingen (Sandman): Zidb.; uppg. 
synes mig erfordra bekraftelse. — Ob. [Uleaborg] »Lehto Hiironen»: 
Leiv. Da arten ej omnamnes i Leiv. Putk., antager jag, att nagot misstag 
foreligger ; jag har emellertid ej velat utesluta uppg.; se dock Huum. lis. 
p. 87. — Haukipuday Sahankyla >Jussilan saari lehto»: A. E. Mikkonen! 
Denna uppg. forefaller hogst anmarkningsvard; vore arten fullt spontan 
pa detta stalle, skulle dess nordgrans vid vastkusten vara ung. 65° 10' (i 
St. f. 62" 40'). — Alatornio [»Nedertornea»] Torp: Moberg Klim. p. 164, 
jfr Brenn. Obs., som dock synes betvitia uppg ; ar den riktig, formodar 
jag, att arten icke vaxte verkligt spontan darstades. — Lt. Kola: Fellman 
enl. exemplar : Led. I p. 688 och Beket. p. 556, jfr Hermann p. 296; dessa 
uppg. hafva ej afseeude pa staden Kola utan pa »territorium Kolaense» och 
galla saledes de i Fellm. Ind. upptagna lokalerna fran Kk.; se afven N. I. 
Fellm. p. XXI. 

Orobus vernus omnamnes afven fran Kton. i skuggrik granskog nara 
Tsobino; Ispol. p. 60 i ofvers. — Kpor. Somba, Puramoch: Liro Ured. p. 
110. Arten uppraknas fran hvardera provinsen: Mela Kasv. V. 

Lathyrus vernus med hvita blommor ar sakerligen mycket sallsynt. 
Uppg. fOreligga fran Ny 1. Esbo Kilo ett ex. : Hayr. herb. Angaende Malm- 
grene uppg. se under Sat.; sjalf har jag ej lyckats patraffa hvitblommiga 
exemplar i dessa trakter, 

Ruprecht omtalar en form pa Kl. Walamo med nara 5 cm [»2 poll.>] 
breda ovala, mera tvart spetsiga smablad : Fl. Ingr. p. 289. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 199 

Vicia silvatica L. 

In maxima parte Fenniae australis usque ad 62^ pas- 
sim (interdum satis frequenter) provenit. Jn interiore parte 
multis plagis i^arescit vet omnino deest; ad septentrionem 
versus in parte maxime occidentali spontanea vix supra 63^ 
45', in Lapponia orientali ad hue usque ad 67^ aut parum 
supra est visa; his annis etiam unico loco in austro-orientali 
parte Lapponiae occidentali s circa ad 67^ est adnotata. 

Till.; Kalm; in lucis fertilioribus Finl. infer, p: Prytz; ma- 
xima pars Fenn.; Fries; Scand. (exc. Lapp.): Nym. Consp. p. 
206; Fenn.: Nym. Suppl. p. 102; per totam fere Finlandiam 
passim— raro dispersa, in Lapponia finlandensi nondum lecta est 
[vide supra et infra], sed paucis locis in australi et orientali 
partibus Lapponiae rossicae in vicinitate maris crescit: Schedae 
II p. 98, vide etiam DC. Prodr. II p. 355 et Led. I p. 676-677. 

Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Laur. Fort.; p 
in coryletis totius territorii: Bergr.; Foglo Juddo r— st r in cory- 
letis, Sottunga > Kyrklandet»: Arrh., vide etiam Palmgr. Stud, 
p. 361-862 et infra. - Ab. (r): Zett. & Br., cfr Just.; Kathri- 
nedal [»Catrina3dal»] (Ann. ad Till.): Leche p. 23 et Arrh.; Korpo: 
I. Bingbom in dupl.!; Pargas (rr) in insula Lemlaks Brattnas: 
Adl.; Pargas r Langholm, Attu Kuru et Lenholmen Brannudden 
(E. Reuter): Arrh. Ann.; Eura r: Lindstr. p. 116; Uskela: E. J. 
Bonsdorff!; Bjarno praedium Pojo: E. G. Printz in dupl.l; [Pojo] 
(fq): A. Nyl.; Bromarf st fq: Sand.; [Muurila] (rr) in silva mixta 
prope molas Kaukelmaa: Renv.; p: Sel., vide etiam Saarinen 
p. 327; Vihti st fq : Printz; Vihti p, e multis (14) locis enum.: 
Flinck!, quem 1. inspicias; st r, enum. e 7 locis: Weeks.!; p — st 
r— deficiens, interdum cpp: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — 
Nyl. Ekeniis [Hermanso] Koon: Hayr. Ber.; Ekenas Lillholm: 
Hayr. herb.; p Fagervik! (Stor-Bonas!) et in taeniis ex. gr. in 
Noton: His.; Inga (!) Svartback cpp: Brenn. vaxtf. p. 79, quem 
1. inspicias, spec, ex Inga Joddbole!; Kyrkslatt Hvittrask in colle 
silvatico ad Svartviken: E. Lindstrom!; Kyrkslatt (!) in calcariis 
ad stagnum Meko et Esbo Karvasbacka cp: Gadol., vide etiam 
Medd. XLI p. 119; p, subdominans aut sp: Stenr.; (r) Mjolo: W. 



200 Vicia silvatica. 

Nyl.; Helsingfors T616: Kihlm. ann.; Helsinge Stromsgard: A. 
Thaneberg!; Thusby p ad viam ferratam: Astr. & H.; Thusby 
inter Traskanda et Jokela st fq: Kihlm. ann. et Hjelt; [Borga (!)] 
p: Sgel. Of vers.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; p (E. Nyl. Ber.): Brenn. - 
Ka. Virolahti Urpala: V. Krohn!; st r in vicinitate fluvii Vuoksi, 
Antrea [»S:t Andreae»] Pampas, Raisalii Tuulankoskensaari et 
Hytinlaks, Kaukola Miinajoki, r in partibus interioribus Kirvu 
Tietavala! Lapakonmaki, Jaaski Pelkola PuUinkorpi, [ubique] in 
lucis: Linden. — Ik. r in par. Kakisalmi [»Kexholm»] et Pyha- 
jarvi ad Sortanlaks: Malmb.; Rautu! et Valkjarvi! (in dupl.): J. 
G. Appelberg [= Ka. in Herb. Mus. Fenn.]; [(fq) in territorio: 
Meinsh. p. 87]. 

Sat. p: Malmgr., Hjelt et Sola p. 88; r et pc — st pc, enum. 
e multis locis: Hayr. Bjorneb., quem 1. inspicias, vide etiam 
Linne Iter lapp. p. 199; multa spec, in H. M. F.; etiam in plu- 
rimis indicibus plantarum enumeratur. — Ta. Tammela: Hell- 
strom!; Kuohijoki, Padankuosi, Rulja et Ammatta: Leop.; p: Asp. 
& Th., Norrl. s. o. Tav. et Nikl.!; st fq: Bonsd.; p, sp : Borg 
Tiet.; st fq inprimis in deustis: Wainio Tav. or. — Sa. pc et 
tantum in Savonia australi: E. Nyl. & Ghyd., spec, in dupl. e 
Taipalsaari Orjainniemi!; rr Imatra: Hult, spec, ex Imatra leg. 
Nikl.!; Ruokolaks Kytosaari in nemore inter frutices st cp: Ssel. 
herb.; Nyslott [»Savonlinna»] Simunansaari, Uuraansaari, Ruu- 
nanmaki et Miekkoniemi, Kerimaki (herb, alumnorum) [confir- 
mationis indigeant] Haapaniemi, Turtianniemi et Levalahti: Budd. 
muist. — Kl. in Valamo vulgaris, alibi rarius usque ad Rus- 
kialam: Fl. Kar.; Parikkala p in insulis lacus Simpele et alibi in 
lucis lapidosis: Hann.; p: Norrl. Symb.; Kirjavalaks (!): J. J. 
Chydenius!; baud infrequens: Backm.; Impilaks, Ruskiala Korpi- 
kallio, Palkjarvi Korkianiemi et Pirttiniemi: Hjelt, vide etiam 
Kihlm. Beob. p. XXX. — Kol. p: Elfv. 

Oa. (p): Malmgr.; Stora (Nystrom): Stromb.; rr Lapua in 
monte Simsio: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 6 et 17. — Tb. (st fq— p): 
Broth., spec, e Viitasaari!, vide etiam Prim. p. 49 et 60; Hanka- 
salmi: L. M. Runeberg! — Sb. Leppavirta! r Unnukka Musta- 
saari et Hirvisaari: Enw.; r: Mela, vide etiam Knabe p. 21; 
Kuopio prope Valkeinen: Budd. muist.; Kuopio Kolmisoppi in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, i^:o 1. 201 

declivi montis Relletti cpp, Siilinjarvi Sulkeva ad Sarkipuro, cp 
ad amnem Kolmisoppi et in declivi montis Laitinen, Maaninka 
compluribus locis in saltu [»takalistolIa»] Ruokovirta!, Polja Autio 
et Kallioniemi, Tahysmaki etc., etiam in saltu Naarvanlahti ad 
Lapinlahti versus, Lintuniemi ad »Vanha suo», Nilsia Kuuslahti 
ad viam Siilinjarvi versus et in vicinitate Raati pone Syvari: 
Kyyhk. litt., spec, lectum in Maaninka ad Ruokovirta ad Haataan- 
niemi!; Pielavesi Pankkoniemi (K. Terasvuori): Link.; Nilsia ad 
ripam rivi Pisanpuro infra montem Pisanvuori fluentis: Link. Kert. 
p. 183 ; Kiuruvesi : Lundstr.; lisalmi r limaki : M. & J. Sahib. — Kb. 
Kide (Arppe): Chyd. et Rrand.!; Tohmajarvi Hiidenvaara cp: Hjelt 
Ant. p. 66; llomants: W. Nylander! — Kon. p in nemoribus, 
lucis silvisque frondosis vel mixtis: Norrl. On.; cp in insulis ad 
Tolvoja et Kusaranda: Kihlm., cfr Kihlman in Medd. XVIII p. 
150, vide etiam Giinth. p. 36. 

Om. r Toholampi: Hellstr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; 
r Soini compluribus locis in silvis in vicinitate Keisala! et Vuo- 
renmaa, st pc in clivo laeto silvae mixtae inter Uurimaki et Joki- 
aho, Takala— Rintala Rasi in silva frondosa, Alajiirvi in valle 
Lohijoki in clivo abietino: A. L. Backm. FI., cfr 1. c. p. 136 et 
137. _. Ok. Paltamo Melalahti (fq): Brenn. Reseb. p. 69!; r 
Paltamo Mattila et Naulala, Kajana Sokajarvi, Hyrynsalmi ad 
parvum lacum Pikkarala: Must., cfr Brenn. Obs.; Paltamo in 
clivo ad Mieslahti: Kyyhk. litt. — Kp. in lucis secundum amnem 
Kemi st fq, Russki Gusowoi, Njemetski Gus, in parte media 
Hiisivaara in luco, in virgultis in pago Riihijoki, in Riihivaara, 
[Solovetsk in colle herbido insulae Anserski et in silva prope 
Sekirnaja-Gora]: Bergr. Ant., spec, e Shuigarvi [»Schuigjarvi»] 
Riihivaara! in abiegno et in virgultis ad ripam catarrhactae Tuh- 
kakoski fluvii Kemijokil, vide etiam Bergroth in Medd. XXI p. 
21; [monasterium Solovetsk extra muros: Malmgren!] 

Kuus. complur. loc. circa Paanajarvi (1) ex. gr. prope 
Paloniemi, Rajala et Makela, item infra Nuorunen (Sahlberg): 
Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; ad Rajala, prope 
Mantyniemi compluribus locis: Hirn Fort.; ad septentrionem ver- 
sus ab Oulankajoki et hie illic st pc ad meridiem versus ab 
Ansalammit: Edv. af Hallstr.; Kuusamo: Nyberg!, certe ad vici- 



202 Vicia silvatica. 

nitatem lacus Paanajarvi spectat ul in Herb. Mus. Fenn. [ed. 
I]. — Kk. Oulanka Vartiolampi et in clivis silvaticis montis 
Paanuorunen: Wainio Kasv.; ad Mare album inter Kivirega et 
Keret p cp: Fellm. Ind.; Peravaara, Siprinki, st fq ad liava et 
cp ad Sonostrow: Mela PI.; Terioiva [nonne Pesioiva?] in de- 
clivibus reg. silvaticae supremae: Borg & Rantaniemi! 

Lk. Kuolajarvi Pyhakaru in clivo montis Matkasokka etiam 
in aliis iocis ex. gr. Nenakkeet ad meridiem versus a Kuolajoki: 
Edv. af Hallstr. 

Lapp. ross. in lueis silvaticisque ad Mare album usque 
ad Ponoj p cp: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXVIII, XLIII et XLV, 
item Fl. Samoj. p. 9 et Beket. p. 556; Kantalaks nonnullis Iocis, 
Porjeguba, Umba, Kuusreka, Tetrina, Tshapoma et Ponoj: Mela 
PL; Kantalaks: Axelson & Borg! et Lindberg!; ad pag. Umba (ad 
lat. bor. c. 66^ 44') inter frutices ad radices rupium: Kihlman!; 
Ponoj: Broth, exk. p. 78, cfr Herb. Mus. Fenn. 11 p. 139; Ponoj 
inter frutices in nemore, fere orgyalis: Kihlman!, vide etiam 
sub Kk. 

PI. Finl. exs. N:o 773 Nyl. Kyrkslatt in silva prope lacum 

Hvittrask leg. Lindberg. 

Ob. >L6ydetty kerran (v. 1895) painolastilla kasvavana*: Leiv. Putk., 
jfr Leiv. — Ett par osakra uppg. omnamnas: Brenn. Obs. 

Vicia silvatica upptages afven fran Kton.: Ispol. p. 60, jfr Mela 
Kasv. V, dar arten dessutom anfores fran Kpor, 

Med hvita blommor omnamnes arten fran Al. Hammarland Freb- 
benby: Hult ann. 

Angaende odlingsforsok skrifver M. v. Essen: »Des8 kultur . . . 
har hos mig stadse misslyckatss: Essen Stud. p. 65. 

Vicia cracca L. 

In maxima Fenniae parte saltem usque ad 65^ frequen- 
ter aut frequent! ssime provenit; magis ad septentrionem ver- 
sus nonnullis plagis aliquantum rarescit, sed usque ad sum- 
mum septentrionem progreditur ; fin Lapp, enontekiensi vix 
autem obvia]. In partibus septentrionalibus inprimis ad maria 
aut flumina maiora occurrere videtur. 

Fq in Fennia usque ad 64^ aut 65^ inveniri plurimi auct. 
indicant [exceptiones vide infra], cfr Till., Kalm; maxima pars 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, X:o 1. 203 

Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 206; 
per totum territorium plus minus fq dispersa: Schedae p. 85, 
vide etiam DC. Prodr. II p. 357 et Led. I p. 674—675. 

Ok. fq: Wainio Kasv. et Must.; fq, suis locis fqq: Brenn. 
Obs., vide etiam infra. — Kar. ross. fq, exc. in Kiestinki et 
Oulanka, ubi tantum »p (— st fq)»: Wainio Kasv. 

Ob. fq, suis locis fqq, in parte maxime septentrionali mi- 
nore frequentia: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; fqq: Leiv.; fqq 
— St fq: Keckm.; Kemi fqq, in interiore parte parcior: Banta- 
niemi; [fq: 0. B. Fries p. 162;j st fq in vicinitate flum. Tornea, 
ceteroquin tantum ad Bovaniemi Alajaaska et Ylitornio [»Ofver- 
tornea»' Baanujiirvi et Portimo adnotata: Hjelt & H., vide etiam 
sub Lapp, fenn., Jul. p. 290, Leiv. Veg. p. 199 et Huum. Kasv. 
p. 157—158. — Kuus. »p (— stfq)»: Wainio Kasv.; ad Haataja: 
Wainio Not. — Kk. fq: Bergr. Ant., vide etiam supra [Kar. ross.]. 

Lapp. fenn. st fq in vicinitate fluminis Tornea, sed ad 
flumen Ounasjoki tantum e Kittila Alakyla adnotata, in parte 
interiore ad Kolari Sieppijarvi, Naamijoki et uno loco ad Akas- 
lompolo! occurrit: Hjelt & H., cfr Silen Bl. p. 84; [reg. silv. r 
Pajala: Backm. & H. p. 181; p, enum.: Birg. p. 104;] Finmarkiae 
rarius [Usque ad Kistrand]: Wahlenb. p. 186 et 187; (ubique): 
Fellm. Lapp.; ad Kultala in regione coniferarum mixtarum pa- 
roeciae Inari, in betuleto ad Saarivaara prope Paatsjoki et plu- 
ribus locis ad Salmijarvi in regione pinifera, fq in regione betulina 
ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; 
Hult in septentrionali parte par. Sodankyla non vidit: Hull 
Lappm. p. 40; Utsjoki st fq: Sael. kat.; »nobis primum in ma- 
ritimis editis ad Bugonses Varangriae mer. obvia»: Kihlm. Ant.; 
Paatsjoki (!) Salmijarvi: Granit & Poppius!; iuxta Tanaelv in- 
grediens usque intra catarrhactam Storforsen longius intra Puol- 
mak, in Varangria meridionali iuxta Paatsjoki [»Pasvigelv*] ad 
Svanvig immo ad catarrhactam inter Klostervand et Goalsejavre 
ingrediens: Norm. p. 259, vide etiam Norm. ann. p. 20 et cfr 
Kihlm. Ant.; reg. subalp. st fq in devexis et pratis: Arrh. ant.; 
e permultis locis e Varangria australi etc. enumeratur: Norm. 
Fl. Spec. p. 315, quern 1. inspicias, vide etiam (Moberg Klim. 
II p. 140,) Blytt p. 1223 etc. — [L. ent. non adnotata, vide infra.] 



204 Vicia cracca. 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in pratis infimae Lapponiae 
nee non in maritimis elevatis usque in summum septentrionem 
fq: N. I. Fellm., spec, lecta ad sinum Kolaensem! et Kildin!, 
cfr 1. c. p. (XXX et) XLIII et Beket. p. 556, ubi enum.; Kola: 
F. Nylander! et Karsten!; Petshenga [»Peisen»]: E. Nylander & 
[M.] Gadd!, vide etiam Broth. Wand. p. 9! et Knabe Pfl. p. 280! 

»In pratis et agris vulgati8sime»: Prytz. — Al. fqq: Bergr. — A b. 
fq_fqq: Arrh. Ann.; fqq: Flinck, V. E. Broth., Weeks, och Caj. Kasvist.; 
i det sistnamnda arbetet namnes om arten + cp ra. m. — Nyl, fq — fqq: 
Stenr.; fqq: Ssel. O. Nyl. — Ka. (at fq): Blom; fqq: Linden. — [Ik. »uberall 
gemein»: Meinsh. p. 86-87.] — Sat. (st fq): Malmgr. — Ta. fqq: Leop. 
och Norrl. s. o. Tav. — Oa. (st fq): Malmgr. — Sb. fqq: Mela. — Kb, st 
fq >('yksittain kasvavana) . . . yli koko alueen»: Axels. Putk. — Kon. fqq, 
Saoneshje fqq: Norrl. On. — Om. fqq: Hellstr. — Ok. Om forekom- 
sten i norra Kianta [»Suomussalmi>] namnes: »Pohj. pitajalla paikoin; 
on siella joks. harv. Kansa nayttaa sita usein harvinaisuutena»: Kyyhk. 
litt., dar arten uppraknas fran nara 20 fyndorter. — Lk. Anmarkas ma, 
att Wahlenb. 1. c, utom fran Finmarken och Norrland, upptager arten blott 
»ad fiumina Lapp, meridionahs infimae p», liksom att Blom Bidr. ej om- 
namner densamma fran Sodankyla. — [L. ent. F. cmeca uppraknas bland 
arter, som saknas kring Kaaresuanto: L. L. Leest. p. 291; nagon nyare 
uppg. om dess forekomst i dessa trakter har jag ej heller antecknat. — 
Pa svenskt omrade uppgifves artens nordgrans vara belageu vid Pajala: 
Birg. p. 83.] 

Fran Lv. och Lm. foreligga f. u. inga uppgifter; i den forra provin- 
sen ar arten sakerligen forbisedd. 

Oftast ar V. cracca spridd eller nagorlunda ymnig (se under Ab.). 
Har ma tillaggas: Sat. st pc — cp: Hayr. Bjorneb. — Ta. sp, »joskus» 
st cp: Borg Tiet. — Annu i Ok. [sodra Kianta] namnes Hulkonniemi cp: 
Kyyhk. — Likasa upptages arten sasom cp i trakten af Ob. Uleaborg: 
Leiv. Putk. och Li. Bugonses: Arrh. ant., jfr Norm. Fl. Spec. p. 315. — 
Daremot namnes fr^n O m. st pc: A. L. Backm. Fl. (se afven under Kb.). 

PI. Finl. exs, N:o 277 Ab. »par Lojo SOLhem iu margine agri leg. 
Edit Lindstrom». 

I senare tid har arten afven blifvit foremal for odling. S& upp- 
raknas den bland arter, som odlas i Ta. Hattula a Leteensuo: Mossk. 
1909 p. 141. Viktiga upplysningar angaende odlingen inga Essen Stud. 
p. 51; angaende kulturmetoder etc. lamnas uppgifter 1. c. p. 58-65, jfr 
afven 1. c. p. 224 m. fl. 

Den hvitblonimiga formen (f. albida Peterm. eller, som den oftare, 
ehuru mindre riktigt kallas hos oss, f. albiflora) af Yicia cracca ar sallsynt. 
Folj. uppg. har jag antecknat: Al. Geta Isakso i hafreiker: Ch. E. Boldt. 
— Ab. Pargas pa en holme i Orfjarden: E. Reuter i bref af 10, II, 1904!; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 205 

Nagu: A. B. a£ Schulten!; Uskela Karlberg; K. E. v. Bonsdorff! — Sat. 
Luvia Sabbskar sandstensref : Hayr. herb. — Ta. Palkane nedanfor Kan- 
kahinen nagra exemplar: Zidb.; Sysma: Unonius! — Sa. Villmanstrand 
sloco herbido in horto s. d. >Brunnsparken> cum typo» 1885: Sselan!; pa 
detta stalle sedermera utgangen: Ssel. ann. — Sb. ;>E8iintyy kirjoittajan 
torpalla Kuopion pitajassas: LOnnbohm i Medd. XXXVI p. 54; Pielavesi 
(LOnnbohm »tyttokoulun jatkoopp. kasveja>): L. Y. 1899 p. 19. — Ok. 
Puolanka Jokela: Brenner!, jfr Brenn. Obs. 

Var. leptophylla Fr. Kon. »haud r, quoque obvia* : Norrl. On. — Denna 
form upptages ej i floror af nyare datum: Lindb. comm. 

Var. incana Thuill. [= f. sericea Peterm.: Lindb. comm.] omnamnea 
Lindb. Enum. och Mela Kasv. V. 

I H. M. F. tinnes ett antal former — atminstone 6 — , som dock 
icke aro konsekvent sarskilda, hvarfore jag icke anser det vara skal att 
upprakna dem, 

Vieia tenuifolia Roth. 

Per errorem apud nos indicata est. 

Nyl. Lovisa skargard: lye, B. Lindberg!, jfr (Prot. 5, III, 1870) Not. 
XI p. 457, dar arten betecknas sasom ny for floran. Enligt benaget med- 
delande af Lindberg tillhor exemplaret dock V. cracca. — Sat. Kyro: Asp; 
uppg. afser sakerligen nagon tinbladig form af V. cracca. 

Vlcia eassublea L. 

Per errorem apud nos indicata est. 

Sodra Finl.: Fries; <Scand. (exc. Lapp.)*: Nym. Syll. p. 307. Hvarpa 
Fries grundar sin uppg., ar mig okandt ; sakert ar, att arten ej pa mycket 
lange, om ens nagonsin, blifvit funnen i Finland, jfr W. Nyl. Distr. 



Vicia villosa Eoth. 

Jn Alandia satis frequenter occur rere indicatur, in Fen- 
nia austr oocci dental i plus minusve adventicia, ceterum nisi 
in saburra etc. non invenitur. His annis etiam colitur in 
australi inprimis Fennia. 

Aland: Nym. Consp. p. 207; in agris Alandiae Secali con- 
sitis satis frequenter occiirrit, in reliqua Finlandia nonnullis tan- 
tum locis adventicia: Schedae 11 p. 98. 

Al. st fq: Bergstr. et Bergstr. Beskr.; st fq in Alandia 
firma, quam vocant: Arrh., vide etiam Popp. p. 19 et infra. — 
Ab. Karislojo ad meridiem versus a templo ad viam Pellonkyla 



206 Vicia villosa. 

versus! et Sammatli Junni! in agro secali consito: R. Collander, 

verisimiliter adventicia, vide infra; Karislojo cp in agro secalino 

in vicinitate templi [adventicia]: Lindb. comm. 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 774 Al. »par. Eckerfi, pag. Storby, 
in agro inter Secale leg. Florstrom», N:o 775 Ta. »par. Jokkis, in agro 
Arena consito leg. S. Salmenlinna». 

ilnter secale usque ad Kemi Ostrobottniae*: Spic. I p. 23. Uppg. 
beror antagligen pa forvaxling med former af V. cracea; harpa grundar 
sig: storre delen af Finl.: Fries. — Al. Ehuru Bergstr. namner om arten 
»ABCD, Apf», d. V. s. ganska allman i akrar s&val p& hela faeta Aland 
8om i skargarden afvensom i Korpo och pa ofriga angransande oar af Abo 
skargard, synes V. villosa dock sasom vildt vaxande ej ga pa langt nar 
sa langt at oster. Atminstone iakttogs den ej pa Sottunga och Kdkar af 
Arrh. och upptages ej heller darifr&n af Bergr.; daremot vaxte den atmin- 
stone annu 1897 pa Degerby-landet i Foglo ymnigt i manga akrar: Arrh. 
Exemplaren i H. M. F. aro alia fran vastra Aland, likasa uppg. i Hult 
ann., af Florstr. m. fl. Har markas folj. uppg.: F. villosa ar allman [rat- 
teligen taml. allmSn] ofver hufvud pa Aland och afven i Sund, men i Mang- 
steckta trakten observerad blott i en enda ragaker mellan Delvik och 
Mangsteckta. Dar forefanns namnda vaxt i stor mangd. Afven ett exem- 
plar med vackert Ijusroda blommor observerades : Prim. p. 66. Artens 
ostligaste fyndort pa Aland ar, savidt mig ar bekant, Foglo Ofvero, se un- 
der formerna. — Ab. Angaende exemplaret fran Sammatti tillagger Collan- 
der: xutsadet fran Immola gard i Karislojo*. Da V. villosa pa senare tid 
ofta odlats, haller Lindberg fore, att den i Ab. belt visst bor betraktas 
sasom tillfallig: Lindb. comm. — Nyl. Kyrkslatt [')Kirkkonummi] Munk- 
kulla vebnapelto*: A. Wsenerberg & Huumonen! Arten ar, enligt min 
meuing, rent tillfallig darstades. — [Helsiugfors] pa Skatudden: Brenn. 
For. p. 132, exemplar fran Skatudden har jag sett i Lindb. herb.; Sibbo 
Soderkulla [sasom] ogras bland hOstrag: Sigrid Schybergson i Lindb. herb. 
— Sat. Kyro: Asp; uppg. ar sakert fullkomligt vilseledande. — Ta. »Jo- 
kioineu kaurapelto»: S. Salmenlinna!, se afven ofvan; [Hattula Pelkola] ett 
exemplar inom tradgardsomradet [icke odladt]: A. Wegel.! — Oa. [Wasa 
angkvarn] i [ett] par exemplar 1888: Lauren i Medd. XXII p. 40. — Sb. 
sNain erittain rehevana ja runsaana eraassa ruispellosaa Maaningalla. Kai- 
keti kylvettyna»: Kyyhk. litt. — Ob. [Uleaborg] >kylvakedolla (pellonke- 
santo) . . . aivan likella rautatiensiltaa. Vuonna 1896 runsas, sittemmin 
vaheunyt. Nykyaan [noin 1905] hyvin harvoja kappaleita*: Lei v. putk,, 
jfr Leiv. Uppraknas afven Huum. lis. p. 87. — Toppila 1886 i ett herb.: 
Zidb., jfr Brenn. Obs. — Spic. I p. 23 se ofvan. 

Alia uppg. af yngre datum, utom de fran Aland, angifva tydligen 
en rent tillfallig forekomst. 

Om V. villosa namnes : Har forsoksvis odlats med godt resultat . , . 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 



207 



alia ar grobart fro skrifves Mn [Ka.] Liimatta vid Viborg: Elf v. Ant. p. 
89. — M. V. Essen namner endast om densamma: Utgifves for fagelvicker: 
Essen Stud. p. 57—58. 

En form af V. villosa med hvita Nommor ar insamlad Al. Foglo 
Ofvero i aker: W. Brenner! — Om ett exemplar med Ijusroda blommor 
se Prim. p. 66. 

Vicia monanthos (L.) Desf. 

Ante plus centum annos adventieie introducta esse indieata est, sed, ut 
videtur, per errorem.' 

Ta. Orivesi »ett ogras i varsaden infordt med rysk spannmab: 
Salov. p. 12 under namn af Ervum monanthos [L.]. D& arten ej finnes i 
Ryssland, utan ar utpragladt sydeuropeisk, bar nog bestamningen fran 
borjan varit oriktig: Lindb. comm. Se f. o. Hjelt Kann. p. 32 not 7. 

Vicia sepium L. 

In Fennia austral! et media usque ad 63^ satis fre- 
quenter (—frequenter) provenit. In occidentali Fennia vix 
supra 65^ (saltern non ultra 65^ 50') progreditur, in orientali 
autem parte usque ad 67^ visa est. 

Till.?; Kalm; in hortis et pratis p: Prytz; maxima pars 
Fenn.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 208—209; Fenn. . . . deest 
in Lapp. p. d. . . .: Nym. Suppl. p. 103; per totam Finlandiam 
dispersa, in Lapponia finlandensi nunquam lecta est, sed in 
Lapponia rossica (in prov. Lim., Lv., Lp.) nonnullis locis in 
vicinitate orae meridionalis et orae orientalis crescit: Schedae 
II p. 99 nomine a vulgaris Gaud., vide etiam DC. Prodr. II p. 
364, Led. I p. 669-670 et Wainio Kasv. p. 127-128. 

Al. si fq: Bergstr.; p in lucis et in coUibus herbidis: Bergr., 
vide etiam Palmgr. Stud. p. 363-364. — Ab. fq: Zett. & Br., 
Sand., A. Nyl., Printz et Flinck; p: Arrh. Ann. et Renv.; st fq: 
Sel; (fqq): V. E. Broth, et Weeks.; st fq, suis locis step: Caj. 
Kasvist. — Nyl. fq: His., Stenr. et W. Nyl.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; 
[Hogland] (r): Brenn. — Ka. p: Blom; st fq: Linden. — Ik. 
st fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 87]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p et st cp, Hvittisbofjard p, 
enum.: Hayr. Bjorneb. — Ta. fq: Leop.; (minus) fq: A. Wegel.; 
(p): Asp. & Th.; fq: Norrl. s. o. Tav.; st fq: Bonsd.; st fq, sp: 



208 Vicia sepium. 

Borg Tiet.; fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. — Kl. (p): 
Fl. Kar.; Valamo p: Ssel. ann.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. 
fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. (fq): Broth. — 
Sb. (fq): Enw. et Malmb.; Pielavesi: Lundstr.; M. & J. Sahib, 
ex lisalmi non comm. — Kb. Kide fq: Brand.; Liperi (fq): Eur. 
& H.; p, hie illic spec, solit.: Axels. Putk.; Nurmes Saramo, Re- 
pola Kiimovaara: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On., vide 
etiam Giinth. p. 36. 

Om. p: Hellstr., spec, e Teerijarvi!, et Tenn.; p, in mon- 
tibus calcariis Poikkijoki fq, sp: A. L. Backni. Fl.; Pyhajoki r 
Luotoahdet: Lackstr. — Ok. Kajana: W. Nylander! et Lackstrom!; 
[Paltamo] (st fq): Must.; Sotkamo Naapurinvaara: Brenner!; Pal- 
tamo Melalahti (fq): Brenn. Reseb. p. 69; Kuhmo prope tem- 
plum: Wainio Kasv.; st fq in partibus australibus et mediis: 
Brenn. Obs., ubi superiores adferuntur; Kianta r et st pc in vici- 
nitate templi ex. gr. ad praedium sacerdotis!, Alante, Isonvaara 
et Pienenvaara, Alaviekki, Virta, in parte septentrional! paroe- 
ciae autem non visa: Kyyhk. litt., cfr Brenn. bidr., spec, etiam 
ex Alajarvi in campo sicco apud Kettula! — Kp. in vicinitate 
orae maritimae fq in virgultis, lucis etc. etiam in taeniis, st fq 
in virgultis ad fluvium Kemi!, [ceterum r] Rukajarvi Moina, 
[Solovetsk (!) in collibus herbidis insulae Anserski, Sekirnaja gora]: 
Bergr. Ant., cfr Bergroth in Medd. XXI p. 21. 

Ob. Ulea: Eberh.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; in parte 
australi rr Ulea, Utajarvi: Brenn. Obs.; Uleaborg [»Oulu»]: Huu- 
monen!, vide etiam infra. — Kuus. baud infrequens in ripariis 
lac. Paanajarvi! ex. gr. ad Oulankajoki in hunc lacum fluentem, 
Paloniemi, Rajala (I), Mantyniemi et Sirkela: Wainio Kasv., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 139; [Paanajarvi] ad Rajala, prope Man- 
tyniemi: Hirn Fort.; Paanajarvi Manninen in silva acerosa [»barr- 
skog»]: A. L. Backman! — Kk. Juumakoski in Kepajoki: Bergr. 
Ant. [ad fines prov. Kp.]; Oulanka ad Vartiolampi, pag. Oulanka, 
Kankahinen, Paanuorunen et Sohjenansuu: Wainio Kasv.; ad 
Sonostrow [»Suonostroff»] et Kapudsa haud procul a Keret cp: 
Fellm. Ind.; Keret: Beket. p. 556; Sonostrow, liava, Koutajarvi, 
Kouta: Mela PI.; Kuolajarvi [»Salla»] in prato ripario ad infe- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 209 

riorem partem fluvii Kutsa: Borg & Rantaniemi!; inter Knjasha 
et Koutajarvi: P. A. Karsten in dupl.! 

Lk. Kuolajarvi Vuorikyla in prato ripario ad fluvium 
Vuorijoki: Rantaniemi! 

Lapp. ross. in collibus siccis Lapp, rossicae australis ad- 
huc circa Ponoj (fq): N. L Fellm., cfr 1. c. p. XXVIII, XLIIl, 
BekeL p. 556 et Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Umba: Selin!; 
Kantalaks, Porjeguba, Umba, Kuusreka, Olenitsa, Kaskarantsa, 
Tetrina, Tsliapoma, Pjalitsa et Ponoj: Mela PI.; Pjalitsa in fru- 
ticetis: Kihlman!; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280! et Montell! 

PI. Finl. exs. N:o 776 NyL par. Ekenas Tvarminne Krogen 

in coryleto leg. Inga Strom. 

Tb. Anmarkas ma, att arten ej uppraknas bland de alhnanna vax- 
terna i Pihlajavesi: Norrl. n. v. Tav. — Ob. Om forekomsten i trakten af 
Uleaborg namnes: »Harvinaisena loytyy sielta taalta kylvokedoilta>: Leiv. 
Putk. Finnes annu i Simo: Zidb.; da arten ej upptages af Keckm., erfordras 
kanske narmare undersokning, jfr Brenn. Obs. 

V. sepium forekommer af ven pa barlast a [O b. Uleaborg] Toppila, 
fatalig eller foga talrik: Zidb., jfr Lei?, och Brenn. Obs. 

Om odlingen hanvisar jag till v. Essen Stud. p. 53, (jfr 1. c. p. 224 etc ). 

F. angiista Ssel. Sat. Birkkala: V. Forselius & E. Beer!, jfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 139, dar formen beskrifves, och Mela Kasv. V, dar den 
kallas f. angustata Sfsl. [Detta namn bar Sselan anvandt pa etiketten]. For- 
men ar synonym med var. vtontana Koch (= var. angustifolia Koch): 
Lindb. comm. 

Vieia napbonensis L. 

hi Fennia rnaxime australi adventicia semel leeta est. 

Nyl. Inga odlad mark: E. Forssell!, jfr Medd. XXX p. 48, Mela 
Kasv. V och Ale. IV. 

Exempjaret ar bestamdt af Lindberg till var. serratifolia (Jacq.). 
(Denna form upptages Xym. Consp. p. 209 sasom underart). Det bar in 
lamnats till H. M. F. af stud. A. L. Forssell, ee Medd. 1. c. 

Vieia pannonica Crantz. 

In Fennia australi adventicia i-arissiine oeciirrit. 

Nyl. Helsinge aker: Agda Eklund!; [Helsingfors] Somas fangelse- 
omrade i aker: K. Englund! — Sat. Tammerfors [» Tampere] santakuoppa 
Pyynikin harjun luona. (Kaytetty rikkojen kaatopaikkana)>: Th. GrOnblom ! 
— Sa. Willmanstrand nara jarnvagsstationen: Ale. IV, jfr Mela Kasv. V. 
Exemplaret tillhor enl. Lindberg var. striata M. Bieb., jfr Medd. XXXI p. 4. 

O a. Wasa angkvarn: Ale. IV [sannolikt langesedan forsvunnen]. 

Typis. impr. "I^ 1916. H 



210 Vicia pannonica var. striata. 

Vicla pannonica var. striata M. Bleb. 

Adrenticia in Fennia semel leda est. 

Sa. Willmanstrand, eophog nara jarnvagsstationen : H. Buch!, jfr 
Medd. XXXI p. 4 under namn af var. purpurascens (DC). 

Vicia melanops S. c*c S. 

His amiis in Fennia maxime australi rarissime leda est adveniicia. 
Nyl. Helsingfors Somas skeppsvarf: I. Forsiua!, jfr Medd. XXXVII 
p. 159. 

Vicla sativa L. 

Quoniam in tota fere Fennia colitur, saepe efferatur usqiie ad 64° 50' 
(nonnullis plagis ad 60° 50'). 

Quamquam a multis auetoribus spontanea vm-eniri indicatur, anciore 
Lindberg in tota Fennia non prorsns sponte occurrit; midta enim specimina 
nomine V. sativae coUecta ad * ang ustifoliam pertinent. 

Till.?; Kalm; winter segetes p, vix tamen indigena>: Prytz; en stor 
del af Finland: Fries; »Eur. omn. exc. Lapp. ... in plurimis culta ul 
planta pabularia et in agris etc. quasi sponte proveniens»: Nym. Consp. 
p. 210; jcum var. pluribus in agris obveniens*: Herb. Mus. Fenn. II p. 
139; »iu Fenn. bor. deest (nisi adsit in Ostrob.)*: Nym. Suppl. p. 104; 
Oesterbotten [»0»] Kuusamo, Onega-Karelen: Hermann p. 293, se afven 
DC. Prodr, II p. 360-361 och Led. I p. 665. 

Al. (fq): Bergstr.; (st fq): Bergstr. Beskr. Enl. Kihlm. Ofvers. torde 
emellertid artens frekvena vara mindre, an hvad Bergstr. uppgifver. Geta 
Finno: Bergr. comm.; r? Brando Thorsholma, Jurmo : Bergr. — Ab. p: 
Zett. & Br., Renv. och A. Nyl.; st f q : Arrh. Ann. och Sand.; Vihti (fq): 
Printz; [Vihti] st fq i hafreakrar, odlas allmant: Flinck ; st fq-p, uppr.: 
Caj. Kasvist., dar narmare uppg. lamnas; Nystad [»Uusikaupunki»]: Holl- 
men! [exemplaret tillhor F. * angustifolia]\ Sel. omnamner ej arten. — Nyl. 
(fq): His. [Det bor p&pekas, att 3 ex. fran Inga Fagervik: Hisinger!, som 
inlamnats under namn af V. sativa, tillhora V. * angustifolia.] Kyrkslatt 
>praed. Tyris in agro avena consito»: Ssel. herb.; st r »pelloilla»: Stenr.; 
(fq): W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; Borga Haikko (Borenius enl. Fastberg): 
Sfel. ann.; r Stromfors skargard: Sa?]. 0. Nyl; Stromfors Bullers och Rei- 
mars: Seel. ann. [Ett exemplar fran Pyttis: Stelan & Stromborg!, inlamnadt 
under namn af V. sativa, tillhor V. * angustifolia.] — Ka. Kymmene (J. 
Bjorkst^n), Fredrikshamn ([C] Qvist i H. M. F.): Stel. 0. Nyl.; »saltem in 
tota reg. maritima hand infrequenter occurrit »: Fl. Kar. p. 190; »Virolahti 
in pago Virojoki! [adventicia; exemplaret tillhor V. * ang(istifolia\ Koi- 
vikko loco culto»: Seel, herb.; r Antrea Hatula: Linden! — Ik. p: Malmb.; 
[»unter der Saat, meist in Gerstenfeldern>, st fq: Meinsh. p. 87]. 

Sat. (p) Euraaminne (!), Tammerfors (!): Malmgr.; p Ruohokari, Kum- 
nas flere stallen, nog afven annorstades, ehuru ej autecknad, odlade angar. 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, X:o 1. 211 

hafreodlingar: Hayr. Bjorneb., dar arten betecknas sasom tillfallig, jfr 1. c. 
p. 57 ; tidigare antecknad fleretades i akrar, ehuru r, Karkku Jarventaka, 
Kulju, Birkkala Haavisto, men under de senare aren endast iakttagen ea- 
eom odlad eller tillfalligtvis forvildad: Hjelt, jfr Carlss.; Kyro: Asp. — Ta. 
st r i varsadesakrar : Leop.; Erajarvi »in agro hordeo consito*: Ssel. ann.; 
p: Asp. & Th.; Hattula endast forvildad?: A. Wegel.; [Orivesi] »ar fOrst i 
eednare tiden inkommen med sad fran andra orter»: Salov. p. 10. Senare 
niimnes fran Orivesi etc.: >PelloilIa hajanainen [pc], mutta viljellaSn, niin 
etta on vaikea paattaa, milloin ee on viljelyksen jalelta, milloin itsenainen»: 
Borg Tiet; i akrar flerstades: Norrl. s. o. Tav.; Sysma uppraknas fran 3 
stallen : Unon.! [exemplaret tillhor V. * angiistifolia]; [Gustaf Adolfs socken] 
(p): Bonsd. — Sa. Willmanstrand sParkkarila in agro hordeo con8ito>: Spel. 
herb.; p: Hult, exemplar fran Ruokolaks (!) Narsakkala!; Saaminki Kyron- 
niemi i aker: K. Euwald! — Kl. Parikkala st r i akrar: Hann.; Walamo: 
Sfel. ann.; Uukuniemi: G. Appelberg! [exemplaret tillhor V. * angustifolia'^ 
sPalkjarvi Anonniemi et Tyydin8aari>: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. [rr »in agris 
ad Sermakss : Elf v.!, exemplaret taget i Ryssland]; Petrosavodsk (Simming!): 
Norrl. On. [Simmings exemplar tillhor V. * angustifolia.] 

O a. (p) i akerfalt: Laur. Vaxtf. »Osakert, huruvida vaxten ej till 
storsta delen [varit] odlad»: Laur. — Tb. r »puutarha8sa Jyvaskylassa 
(Blom)»: Wainio Tav. or. — Sb. Kuopio (p): Mela; Kuopio »Sampon myl- 
jyn pihassa*!, »Haapauiemen tehtaan pihassa*!: Linkola [bada exemplaren 
tillhora Y. * any usti folia]; Kiuruvesi: Lundstr. — Kb. Kide: Brand.!; Li- 
peri r Lammo!, Makela: Eur. & H.; r sparissa kaurapellossa Hoytiaisen 
»pohjilla» Ahmovaaran kylassa aivan vahassa maarin»: Axels. Putk. — Ken. 
»in agris ad Mundjarvi mihi obvia, Kendjarvi (Kullhem!), Dvorets (Giinther!), 
Saoneshje ad Schungu»: Norrl. On., jfr Giinth. p. 36. 

O m. se langre fram. — Kp. Kemi Usmana i odling: Bergr. Ant! 

Ob. [Uleaborg] r: Jul. p. 290; [Uleaborg] »Kylvoheinan seassa pel- 
loilla harvinaisen puoleisenas: Leiv. Putk.; Muhos Perukka: Brenner!, jfr 
Brenn. Obs.; fPudasjarvi] skaurapelto*: Martik, p. 42, dar arten uppraknas 
bland ogras; [r: O. R. Fries p. 162]. — K u u s. i hafreaker vid Hannila: 
Hirn Fort.!, jfr Medd. XX p. 9. 

Fran nordsvenskt omrade uppraknas arten bland dem, hvilkas nord- 
grans ar belagen mellan Neder-Kalix— Haaparanta, men som i sin utbred 
niug aro mer eller mindre beroende af kulturen : Birg. p. 83. Senare 
namnes: Pajala by 1903 — 1906 pa flere stallen i korn och hafreakrar, 
Kengis: Birg. Till. p. 73. 

Af ofvanstaende framgar, att redan Prytz ansag vickern icke vara 
vild i Finland, men att den sedan allmant raknades till de vildt vaxande 
arterna, sa t. ex. Herb. Mus. Fenn. [ed. I] och II, dar den p. 80 uttryck- 
ligen betecknas sSsom epontan i A 1. — Ken. — Emellertid skrifver Lindberg: 
jjag skulle anse den ingenstades vild, utan dess forekomst alltid beroende 
pa odling eller pa orent utsade>: Lindb. comm., jfr Lindb. Enum. och Mela 



212 Vicia eativa. 

Kasv. V, i hvilka arbeten den betecknas sasom lillfallig. — Hartill kommer 
ytterligare, att, enligt Lindbergs bestamning, icke mindre an 11 exemplar, 
som tidigare — en del under lang tid — blifvit forda till T'. sativa, i sjalfva 
verket tillhora V. * anyiistifolia. Sa finnes f. n. i H. M. F. icke n&gra 
exemplar af V. sativa fran provinserna Ta., Kl., Kol. och Sb., ehuru arten 
upptages fran dessa provinser i Herb. Mus. Fenn. II p. 80. 

Har ofvan hafva de uppgifter blifvit anforda, som beteckna V. sativa 
sasoin vildt vaxande [uudantag gora endast Hayr. Bjorneb. och Salov. p. 
14]; dessutom foreligga fiere uppg. om en otvetydigt tilltallig forekomst. 
Hit hora folj.: 

Nyl. [Helsingfors] Skatudden; Brenu. For. p. 132. — Oa. [Wasa 
angkvarn] med var. angustifolia spars.: Lauren i Medd, XXII p. 38; [Wasa 
angbatsbrygga] 1881—82 talrikt: 1. c. p. 41; Wasa bangarden: A. Lindfors! 
— Om. Inford med sad och grasfro: Hellstr. p. 137, exemplar fran Gamla 
Karleby!; jCO Soini Laasala ragaker pa hojden soder om Alanen (1903), 
Evijarvi kyrkoby, aker (1903 enl. Elli Wikman). (Enl. A. Nystrom ofver 
hela omradet i gronfoderakrar)>: A. L. Backm. Fl., dar tecknet for tillfaUig 
forekomst anvandes. — Ok. [Kianta] »kylvoksissa»: Kyyhk., jfr Brenn. 
bidr. — Ob. [Uleaborg] Toppila arhgen, fatalig eller foga talrik: Zidb.; 
odl. stallen, stundom forvildad Simo Knihtila, Junes: Keckm., som anvander 
tecknet fSr tillfallig forekomst; Kemi odiade stallen, tillfallig: Rantaniemi, 
jfr om dessa uppg. Brenn. Obs. 

I fraga om odllngen hanvisar jag framst till Elfv. Ant. p. 88-89, 
hvaraf framgar, att vickern odlas i hela Finland, ehuru med mycket olika 
intensitet. Den omnamnes annu fran Lk. Sodankyla och t. o. m. fran Li. 
Inari, dar dock resultatet ej varit tillfredsstallande. Uppg. om odlingen 
har jag f. o. antecknat: Grotenf. p. 102, Elfv. Ant. p. 18, Renv. p. 19, 
Flinck (se ofvan), Weeks., Caj. Kasvist. p. 27, Stenr. p. 15 [»suuremmassa 
maarassa etenkin herraskartanoissa*], Medd. XXV p. 12, Borg Tiet. (se 
ofvan), Leiv., Keckm. p. 12, dar det namnes, att vickern i Simo och Kemi 
odlas »f6r det mesta vid kusten*. Se afven L. Y. 1903 p. 222 m. fl. 

Vicia sativa * angustifolia (L.) All. 

In Fenrda australi usque ad 62^ nonmdlh plagis pas- 
sim vel etiam satis frequenter, aliis auteni raro vel non in- 
veniri indicatur; ad septentrionem versus usque ad 65^ visa, 
ubi tamen nisi adventicia vix occur r it. Distributio adhuc 
non satis videtur explorata. 

In arvis et agris Fenniae australis ex. gr. Helsingforsiae: 
Spic. 1 p. 23; maxima pars Fenn.: Fries nomine V. segetalis: 
Eur. omn. exc. . . . Lapp.: Nym. Consp. p. 210; in Fenn. bor. 
deest (nisi adsit in Ostrob.): Nym. Suppl. p. 104. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 213 

Al. Eckero insula Finbo in agro secali consito: Lindberg!, 
cfr Medd. XIX p. 50. — Ab. (r): Zett. & Br.; r? par. Gustafs 
Lyporto: Bergr.; p circa Aboam: Arrh. & Hollm.; Pargas cum 
var. Bobartii st fq: Arrh. Ann.; Kimito: Malmgren!; Uskela 
Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; p: Renv.; [Pojo] (r) ad Dannskog: 
A. Nyl.; p: Sel.; Vihti st fq: Printz; [Vihti] p, enum., (st fq) in 
agris: V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 203; compluribus locis in 
agris, cultis, propatulis et in viis agrorum inprimis in partibus 
magis australibus territorii: Caj. Kasvist.; Nystad: Sod. — Nyl. 
p: His.^) et W. Nyl; st fq in agris avena consitis, sed etiam 
aliis locis pc: Stenr.; Thusby: Astr. & H.; in parte australi st 
fq, in septentrionali rarior: Ssel. 0. Nyl.; Hogland Suurkyla in 
agro solano consito (Sievers): Brenn. Till. p. 39; multa spec, in 
H. M. F. — Ka. Haapasaari locis graminosis cp: Ssel. herb, et 
Medd. XXV p. 80; p: Blom; st fq — p: Linden, spec, e Kirvu 
Kuismala! — Ik. (fq): Malmb.; [ut superior [V. sativaj inter 
segetes, hac autem multo frequentior: Meinsh. p. 87]. 

Sat. Sastmola: Malmgr.!; Eura: Simming!; Raumo: W. 
Wallenius in dupl.!; Nakkila: A. G. H. in dupl.!; Norrmark: J. 
V. Tallqvist in herb. lye. n.; st r, enum. e multis locis: Hayr. 
Bjorneb. 1), ubi superiores enumerantur; Huittinen: Lyden; st r 
Karkku prope Harois!, ad pagum Karkku, Vira et Kauniais, 
Tyrvis Vangimusjarvi, Birkkala (!) Lukkila et Haavisto, Kyro 
prope catarrhactam (?), his autem annis visa non est: Hjelt; (st 
fq) in agris: Sola Flor. p. 88 1); 3 spec, in H. M. F. — Ta. st 
fq: Leop., Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; Kalvola baud infre- 
quens: Knabe Fort.; p, sp in agris: Borg Tiet.; p — st fq: Wai- 
nio Tav. or.; multa spec, in H. M. F.; Bonsd. non comm. — Sa. 
Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!; Villmanstrand Parkkarila in 
agro hordeo consito: Stcl. herb.; rr sacerd. Ruokolaks: Hult. — 
Kl. st r saltern usque ad Ladogam borealem: Fl. Kar.; Parik- 
kala st fq: Hann.; Valamo: Sael. ann.; Uukuniemi: G. Appel- 
berg! nomine V. sativa; Suistamo prope templum: Hjelt!, cfr 
Hjelt Ant. p. 66 et vide infra; Palkjarvi: H. E. Arppe in herb. 
lye. n. — Kol. rr Mandroga in agris: Elf v.!; Salmi Uuksu: V. 



') Nomine var. segetalis (Thuill.). 



214 Vicia sativa * angustifolia. 

Pesola!; ad Petrosavodsk (!) (Giinther): Norrl. On., cfr Giinth. 
p. 36; Shoksu [»Schokschu»] in agro: Lindroth & Cajander! 

Oa. Vasa Brando: Stromb. [verisimiliter adventicia], vide 
etiam infra. — Tb. Jyvaskyla Nisula in agris nunc incultis 
[»kesantopelIoilla»]: Link. Jyv. p. 190^)!, cfr 1. c. p. 185, vide 
etiam sub Ta. — Sb. Leppavirta (st fq) in agris: Enw.!; Kuo- 
pio: Malmberg in dupl.!; [Kuopio!] r adventicia Vaajasalo, ad 
serratrinam Karho 1900 (K. Terasvuori), »Sampon mylly»! in 
propatulo : Link. Lis. i) [alterum spec, nomine V. sativa]; Maa- 
ninka Kinnulanlahti inter segetes: Kyyhkynen! — Kb. Kide: 
Brand.! — Kon. st r usque ad . . . Onegam: Fl. Kar.; r esse 
videtur, adhuc tantum ad Suopohja (Kullhem) et Mundjarvi lecta: 
Norrl. On.; Tolvoja: Kihlm. 

Om. r Gamla Karleby!, Kronoby, Pedersore in agris, ve- 
risimiliter cum seminibus introducta: Hellstr. — Ok. r Paltamo 
»Hovelon kesannolla 1873»: Must., cfr Brenn. Obs. 

Ob. Liminka: Hellstrom!, cfr Brenn. Obs.; Uleaborg: Brenn. 
Obs.; Uleaborg Toppila: Brenner!; Oulunsalo: Huumonen!; his 
locis verisimiliter adventicia, vide etiam infra. 

Af flertalet forf. betecknas V. angustifolia som en sarakild art, i 
Herb. Mus. Fenii. II p. 80 m. fl. anfores den sooa en varietet, jfr Herb. 
Mu8. Fenn. II p. IX not. I anslutning till Lindb. Enum. och Mela Kasv. 
V bar jag bar upptaglt densamma som en underart. 

Var. segefalis (Thuill.) Kocb ar i samlingen ej sarskild som en sjalf 
standig form; af denna anledning bar jag ej beller bar ofvan bebandlat 
den under en egen rubrik, utan blott med en notbanvisning utmarkt de 
uppgifter, bvilka banfora sig till densamma. Namnas bor emellertid, att 
i Brenn. Obs. V. angustifolia upptages fran Uleaborg ocb Liminka afven- 
som var. segetalis fran Uleaborg Toppila. 

I ofvanstaende sammanstallning bafva de uppgifter blifvit anforda, 
dar F. * aiigustifoha betecknas sasora vildt vaxande, men dessutom fore- 
ligga nagra sadana om en tillfallig forekomst. Hit bora folj.: Oa. [VVasa 
angkvam] spars.: Lauren i Medd. XXII p. 38. — Sb. se ofvan. — Ob. Top- 
pila arligen, fatalig eller foga talrik: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] 
»luultavasti painolastikasvina labella Nabkatebdasta ja lastauspaikalla»: 
Leiv. putk., jfr Leiv.; ^Uleaborg] .vv. 1899-1902 ja 1908»: Huum. pain. 
p. 86 [exemplaret fran Toppila!]; se afven Huum. Oul. p. 178; odl. stallen. 



*) Nomine var. segetalis (Thuill.) 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 215 

antraffad pa alia inom omradet befintliga barlastplatser, Simo Kallio: 
Keckm. — Sannolikt ar V. ^ angustifolia, sasom af det anforda framgar, 
endast tillfallig i Oa., Om. och Ob. — Afven en del fyndorter i Hayr. 
Bjorneb. hanfora sig till barlastplatser. 

Det uppgifves, att V. angustifolia [likaom V. satiia] odlas i Ab. 
Muurila: Eenv. p. 19; nagon annan uppg. harom ar mig icke bekant, ej 
heller kan jag afgOra, om densamma ar riktig. 

Utom formerna segetalis och Bohartii omnSmnes i Mela Kasv. Ill 
afven var. obovafa Peterm., som sages vara r. Nagon annan uppg- om denna 
forms forekomst i vart land har jag ej antraffat. 

I Hjelt Ant. p. 66 namnes om ett exemplar fran K 1. Suistamo nara 
kyrkan, att det utgor en mellanform mellan V. satira och V. * angustifolia. 
Enligt Lindberg ar det emellertid en vanlig F. * angustifolia, dock nagot 
mer bredbladig: Lindb. comm. 

Uppg. i Medd. Ill p. 169 ar af rent biologisk innebord. 

F. Bohartii (Forst.) Koch. Ab. Pargas »cum f. typica>: Arrh. Ann. — 
N yl. »ad Fagervik et in insula Bar6!»: His. — Ik. Nykyrka: E. Nylander! 

— [Det bor papekas, att var. ^Bohartiy omnamnes af Meinsh. p. 87; dock 
framgar ej otvetydigt, att formen forekomnier pa Isthmus.] — Sat. Sast- 
mola: Malmgr., jfr Hayr. Bjorneb. — Ta. Sysma Nya Olkkola: Unoniue! 

— Sa. Kristina: V. Branderi — Kon. Suopohja: KuUheml — Ok. Pal- 
tamo Hovelo: Ldnnbohm!, jfr Brenn. Obs. — Ob. Uleaborg: Hougberg!, 
jfr Brenn. Obs. 

F. Bobartil upptogs under sarskild rubrik i Herb. Mus. Fenn. II 
p. 80, jfr afven Mela Kasv. V etc. Emellertid namner Lindberg: >V^i tyckas 
ej ha exemplar, som kunna tydas som typisk Bohartii, sadan den uppfattas 
i svenska fioror. Vissa sarskildt smalbladiga exemplar hafva betecknats 
med detta namn»: Lindb. comm. De exemplar, som omnamuas i Herb. 
Mus. Fenn. II 1. c, har jag dock ansett mig bora upptaga, men jag har 
forbigatt de ofriga, som endast under nagon tid gatt under namnet var. 
Bohartii. (Malmgrens exemplar fran Sat. Sastmola hafva redan tidigare 
blifvit forda till hufvudformen.) 



Yicia lathyroides L. 

In AlancUa raro occur rit et ante a. 1890 non est visa. 
Ceterum in saburra rarissime lecta est. 

Al. in par. Sund et Saltvik: Bergroth in (Diar. 1, XI, 1890) 
Medd. XVIII p. 229, cfr Bot. Not. 1891 p. 47; in siccis collibus 
pratorum [»angsbackar»] densis gregibus [»samlingar»] una cum 
Erro tetraspermo Sund »Tomtens torp»! [vide infra], prope 
Kastelholm, Saltvik Haraldsbyholmen: Bergr. comm.; Lemland 



2] 6 Vicia lathyroides. 

in duobus insulis minoribus anno 1902: Palmgr., cfr Medd. 
XXXIII p. 104; Lemland Slatholmen: Florstr., cfr Palmgr. Stud, 
p. 117; Lemland Skobbholm pauca spec: Palmgr. Stud. p. 364, 
quem 1. inspicias. 

Al. Lumparland »painolasti?»: Huumoneu!; Lumparland Norrviken 
pa skeppsbarlast: J. F. Manner!, jfr Medd. XXXVI p. 140. — Oa. [Wasa 
liofrattspark] en enda liten individ 1885: Lauren i Medd. XXII p. 42. — 
Ob. [Uleaborg] Pa barlast vid Toppila sund 1889: Zidb., jfr Brenn. Obe. 

Om artens allmanna utbredning namnes: sEur. omn. exc. . . . Fenn.»: 
Nym. Consp. p. 210. 

Om f. cirrhata Lange namnes: ^Exemplar fran Toratens torp aro i 
Lindb. Enum. upptagna som f. cirrhata Lange. Manners och Huumonens 
exemplar tillhora den vanliga klangelosa formen»: Lindb. comm. Enl. be- 
nagen uppgift foreligger f. cirrhata »ex determinatione Lindberg> afven 
fran Al. Lemland 1902: Aug. Renvall i Sa-1. herb. 

Vicia faba L. 

hi parte ausiro-orientali Fenniae nonmiUis plagis maiore frequentia, 
ceterum in maxima parte raro aui rarissbne colitur. Adventicia nisi raris- 
sime non oecurrit. 

»In usum oeconomicum ooluntur et in meridionalibus [Europae 
totius] interdum etiam subspoute occurrunt*: Nym. Consp. p. 211. — Al. 
Mariehamn i tradgard: Florstr. — A b. [Vihti] »kasvoi viime katovuoden 
jalkeieena kesana ulkomaisen kauran seas8a»: V. E. Broth. — Nyl. Hel- 
singfors Botaniska tradgarden: Liro Ured. p. 110 [sannolikt odlad]. — Sat. 
jYlojarvi Pengonpohja vikkeripellossa satunnaisesti)): Sola Flor. p. 88! — 
Sb. Pielavesi »venalaisen kauran 8eas8a»: V. Hornborg! 

Om odlingen hanvisar jag frSmst till den fullstandiga framstallnin- 
gen i Elfv. Ant. p. 87—88, hvaraf framgar, att bondbonan sasom akervaxt 
odlas jofver hufvud taget allmant i Ka. och Sa.», och att bonfalten ha 
sin storsta utstrackning i trakten kring Mikkeli [>St Micheh]. Ehuru 
mycket sallan odlas arten annu i Lk. Muonioniska, fastan icke med till- 
fredsstallande resultat. — Har ma tillaggas folj.: Ehuru arten icke upp- 
tages i O. Hjelt Nat., torde dock Faba major alba hos Till, afse densamma, 
se Not. X p. 223. Den omnamnea sasom odlad i storsta delen af Finland: 
Fries. — Nyl. [Nurmijarvi] >viljelevat talonpojat yleisesti»: Stenr. p. 16. 
— Kb. Nurmes odlas med framgang: Sa^l. ann. — Ob. [Uleaborg] »vaxa 
bra och mogna i varma Somrar, ranna eljest up i hog Stjelk, blomma, 
men ge ingen fruktK Jul. p. 25. — Li. Thule 1901 (U. Waenerberg) : 
Rosb. Lappi p. 138 under namn af jharkapapu*. — Windsorbonan, som 
enl. Nordling p. 307 odlas med stor framg&ng pa kalljord a Toivoniemi, 
ar afven en form af Vicia faba (se under Phaseoliis vulgaris s. 222). 

Utforligare redogorelser for odlingen, sarskildt dess historiska ut- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 217 

veckling i vart land, inga Elfv. Kult. p. 58, F. Tradg. 1908 p. 2-3 och 
Lunden Kokev. p. 380-381 afvensom p. 384, hvaraf bl. a. framgar, att 
bondbonan i gingna tider sannolikt haft storre betydelse an f. n. Uppg. 
cm odlingen bar jag f. o. antecknat i Tuneld p. 482, Grotenf. p. 92, Elfv. 
Ant. p. 18, Caj. Kasvist. och 1. c. p. 27, Medd. XXV p. 12, Linden p. 123, 
Leiv., floror etc. 

Vieia lens (L.) 

In agris avena consitis raro id lierba mutilis occurrit; vix colitur. 

sHis annis cnm seminibus hinc inde in australi et media parte Fin- 
landiae introducta, semper adventicias : Schedae II p. 99 under namn af 
Lews culinaris Med. a vulgaris Gren. et Godr. 

Ab. Vihti »venalaisella siemenella kylvetyssa kaurapellossa*: Week- 
sell!, jfr Mela Kasv. V och Ale. IV. — N y 1. Helsingfors och Helsinge 
Malm, hvardera bland ogras i svarthafre fran Czemigow 1908: Lindb. 
herb.; Thusby »in agro»: L. Paloheimo!, ex. inl. af Siiri Leinberg, jfr Medd. 
XXXIX p. 195-196. — Sat. Loimaa »Kyla-Hulmiu pellossa viljau 8eassa>: 
M. Sauramo!, jfr langre fram; Kyro [»Hameenkyro] Kukkasmaa in agroK 
Printz! — Tb. [Laukaaj »Aaneko8ki tavattu v. 1905 satuunainen viljan 
seas8a>: Lesk., jfr Leak. Pohj. p. 149. — Sb. Maaninka Kinnulanlahti 
»kaurapelto»: Kyyhkynen!; tkasvoi oik. runs, rehukauran seassa Lahtelan 
pellossa Maaningalla.: Kyyhk. litt. — Ob. »V. 1903 harvoja kpl. ulkom. 
raustalla siemenella kylvetyissa kaurapelloissa*: Huum. sat. p. 89, exem- 
plar fran Kempele >kaurapelto»!, jfr afven Leiv. 

Exemplaren i PI. Fin), exs. N:o 777 ^Sat. par. Loimaa in agro 
Avena sativa consito leg. M. Sauramo». 

Odlad i Finland endast nagon gang pa forsok, men med daligt re- 
sultat: Elfv. Kult. p. 59, jfr Lunden Koksv. p. 409, floror etc. — Nyl. 
Frugard 1808: Elfving i Medd. XXV p. 12. 

Yicia tetrasperma (L.) Moench. 

In Fennia maxime austro-occidentali passim (—satis fre- 
quenter), ceterum raro usque ad 62^ occunit, magis ad sep- 
tentrionem nisi in saburra etc. vix legitur. In orientali au- 
tem Fennia adhuc omnino non est visa. 

Kalm; inter segetes (fq): Prytz; Fenn. rnerid. occ: Fries; 
[Eur. omn.] exc. etiam . . . Fenn. bor. et med.: Nym. Suppl. 
p. 104; in Finlandia australi st r usque ad c. 62^ provenit: 
Schedae p. 85, vide etiam DC. Prodr. II p. 367. 

Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; (r) Brando »Kyrk- 
landet» in agris: Bergr.; multa spec, et adnotationes ex Alandia 



218 Vicia tetrasperma. 

adsunt, vide etiani Palmgr. Hipp. p. 45 et Palmgr. Stud. p. 361, 
quern 1. inspicias. — Ab. p: Zett. & Br.; p ex. gr. Kathrinedal: 
Arrh.; (r) Inio Aselholm: Bergr.; Pargas (!) p — st fq: Arrh.; 
Finby Petlu: Sand.; [Muurila] st fq: Renv.; p: A. Nyl.; p: Sel, 
vide etiam Saarinen p. 327; Vihti p ex. gr. Irjalasaari: Printz; 
[Vihti] st fq in montibus praeruptis, campis herbidis [»angsbac- 
kar»], aggeribus viarum ferratarum, p in agris: Flinck; in parte 
austro-occidentali par. Vihti (fq) in agris et clivis aridis: V. E. 
Broth., cfr V. E. B. p. 203; p in par. Mietois et australi parte 
par. Mynamaki [»Pt»], ad Tapaninen et Kasurla: Gaj. Kasvist.; 
in vicinitate opp. Nystad st r ex. gr. Birkholm: Hollm. — Nyl. 
Ekenas Tvarminne (!) Landbjorkskar in declivi arenoso sieco: 
Palmen & Inga Strom in PI. Finl. exs. N:o 276; insula Tvar- 
minne Hasselholmen: Hayr.; p: His., spec, e Fagervik!; p, hie 
illic cp, Pukkila, Simonsberg, Suontaka, Viitanen etc.: Stenr.; 
(p): W. Ny].; Helsingfors ins. Sumparn adventicia (1881): Sael. 
herb.; st r ex. gr. Borga Delholmen et ad Hofvarbohle, Morskom, 
Orimattila, Stromfors ad Reimars!: Sael. 0. Nyl.; Borga Sund5 
(Fastberg): Sfiel. ann.; insuper multa spec, in H. M. F. et in 
aliis herbariis e parte occidentali adsunt. — Ka. nondum visa 
est. — [Ik. hie illic st r ubique in territorio, sed pec: Meinsh. 
p. 86; in fennica parte nondum adnotata.] 

Sat. r Birkkala: Malmgr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139, 
spec, etiam leg. Simming! et Th. Gronblom!; Euraaminne Lutta: 
Kl. Wahlman!, cfr Hayr. Bjorneb.; Huittinen: Lyd.; Ulfsby: U. 
Lojander in herb. lye. n., cfr Hayr. Bjorneb.; r Karkku Hoikka 
nunc exstineta, Birkkala! inter Haavisto et Nokia, Kyro Vanaja: 
Hjelt, cfr Carlss. et Asp. -— Ta. Pento in agro piso consito: Leop.; 
Hauho: Herk.; st r: Asp. & Th.; Asikkala r: Nikl.!; r [Asikkala] 
Kydonsaari cum Agrimonia et Kopso prope Porttikallio [per 
errorem scriptum est »Porttikalio»]: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola 
Enonsaari: Wainio herb, et Norrl. ant.; Sysma Viliaminvuori in 
pago Taipale: Unon.; st r sed cp Luhanka Judinsalo, Tientaali! 
(nonnullis locis) et Kesain: Wainio Tav. or. — Sa. [Ruokolaks] 
rr Imatra: Hult!; Saaminki Heikinpohja (A. Burgman herb.), 
Kerimiiki Moinsalmi, Sarpiivuori (Jantunen herb.): Budden et 
Budd. muist. p. p.; Saaminki Kosola in clivo (A. Paananen herb.), 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 219 

Hantasalmi Vaahersalo Kumpusensaari in clivo (V. Pylkkanen 
herb.) [haec forsitan confirmationis indigeant]: Budd. muist. — 
Kl. Parikkala Siikasaari cp, Surumaki: Hann.; Sortavala: Backm. 
et Europseus!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; in taeniis Sorta- 
vala Haavus in lapidosis ripariis: V. Pesola & Linkola!; Kirja- 
valaks: H. Federley! 

Tb. Korpilahti Vuarunvuori: Wainio Tav. or. 

»Eur. omn. exc, Norv. Vjor. Lapp. Ross, bor, . . .»: Nym. Consp. p. 
212; uppg. angifver alltfor stor utbredning i Finland och rattas af Nj'man 
sjalf (se ofvan). — Kl. (och Kon.) p »ad Onegam usque*: Fl. Kar , jfr 
Herb. Mus. Fenn, [ed. IJ p. 49; exemplaret fran Kon. hor till T' hirsuta, 
jfr Norrl. On. — Om. Gamla Karleby ej aterfunnen pa 20 ar: Hellstr. p. 
136. — Frantsila: Jul. p. 290; uppg. beror sannolikt pa felbestamning. — 
Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb.; Kemi 1883, Hailnoto [)>Karlo>] 1886 a 
en ang bevuxen med odladt gras (W. Sandman i: Zidb., jfr om hvardera 
Brenn. Obs.; [Uleaborg] >loydetty Nahkatehtaan luota harvinaisena»: Leiv. 
Putk., jfr Leiv.; >v. 1900 1 kpl»: Huum, pain. p. 86; »v. 1903 1 kpl ulkom. 
mustalla siemenella kylvetyssa kaurapello8sa»: Huum. sat. p. 89. — [Lk. 
Pajala Keekiaho 1905: Birg. Till. p. 71.] — Sist ma papekas, att nagra 
uppg., sasom Lyd^ns och Herkepteus', krafva ytterligare bekraftelse. 

Var. tenuifolia Fr. Al. r: Bergstr.; iFOglo] Degerby: Bergstr. Beakr.; 
hvardera under namn af Ervuni tetraspertnum (i ienue [Hartm.] — Oa. 
[Wasa hofrattspark] enstaka 1885: Lauren i Medd. XXH p. 42. — Om 
denna varietet namnes: Ar en alldeles obetydlig form: Lindb. comm. 

Vlela tetpasperma var. gracilis (Lois). 

In sahurra rarissime occurrit. 

Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] antraffad i ett exemplar den 
24 sept. 1884: Sfel. Frov., jfr Medd. XIII p. 208; exemplaret ar iusamladt 
af Linden! — Ob. »Loydetty harvinaisena painolastikasvina»: Leiv. putk., 
jfr Leiv. Huruvida Leiviskas bestamning ar riktig, kanner jag ej. 

F. gracilis angifves for vart land afven i fioror etc. I Nym. Consp. 
p. 212 anfores vaxten som en sarskild art; i anslutning till Lindberg i 
H. M. F., Lindb. Enum liksom Mela Kasv. V bar jag bar betecknat den- 
samma sasom varietet. 



Vicia hirsuta (L.) Koch. 

In Fennia australi et media satis frequenter, supra 63^^ 
aut 64^ raro occurrit; ad septentrionem versus usque ad 6fP 
et ultra indicatur, ubi vix nisi adventicia. 



220 Vicia hireuta. 

Kalm; in arvis et agris (fqq): Prytz; Eur. omn. exc. . . .: 
Nym. Consp. p. 211; exc. etiam Lapp, plur.: Nym. Suppl. p. 104, 
vide etiam DC. Prodr. II p. 366 et Led. 1 p. 663. 

Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; (r) Brando, enum. 
Bergr., vide etiam Palmgr. Stud. p. 360—361. — Ab. st fq 
Zett. & Br. et Arrh. Ann.; r par. Gustafs Kattkuru: Bergr.; enum. 
Sand.; st fq: Renv.; p: A. Nyl.; fq: Sel. et Flinck; st fq — fq 
interdum cp: Caj. Kasvist., quern 1. inspicias. — Nyl. p: His.; 
(fq) in agris avena consitis, maximam partem st cp: Stenr.; st 
fq: W. Nyl.; fq: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] Kiiskinkyla: Brenn.; 
Hogland Suurkyla (Sievers): Brenn. Till. p. 40. — Ka. st fq: 
Blom et Linden, vide etiam Sselan in Medd. XXV p. 80. — Ik. 
fq : Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 86]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p et st pc — st cp, Kumnas 
st fq (H. Selin), Hvittisbofjard st fq: Hayr. Bjorneb. — Ta. (p): 
Asp. & Th.; (fq): Knabe Fort.; st fq: Leop., Norrl. s. o. Tav., 
Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq in agris, interdum st cp: Borg 
Tiet. — Sa, st fq: Hult. — Kl. p ad Onegam usque: Fl. Kar.; 
Valamo: Ssel. ann.; st fq: Hann. et Hjelt. — Kol. (r) Vosnes- 
senje et Mandroga in agris: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf. — Tb. p: Broth. — 
Sb. (fq): Enw.; (fq): Mela; (st r?) enum. e 5 locis: Link. Lis.; 
p: M. & J. Sahib. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.; st r in non- 
nullis agris hordeo aut avena consitis in pag. Ahmovaara et 
Larinsaari st pc: Axels. Putk.; complur. loc. in par. Lieksa et 
in vicinitate lacus Pielisjarvi ex. gr. ad pag. Lieksa et prope 
Nurmijarvi in par. Lieksa, ut etiam ad Konnanlampi, Lipinlahti 
et oppidulum in par. Nurmes: Wainio Kasv. — Kon. fq in 
agris, Saoneshje ad Schungu fq obviam : Norrl. On., cfr Fl. Kar., 
vide etiam Giinth. p. 36. 

Om. (fq): Hellstr., spec, e Gamla Karleby!; r Vimpeli Pyha- 
lahti, Lappajiirvi pec in agris secali consitis ad praedium sa- 
cerdotis, Harju et Hyytiala, Evijarvi in vicinitate templi (EUi 
Wikman), forsitan aliquanto frequentior: A. L. Backm. Fl.; Pyha- 
joki r Kukkula: Lackstr.; Frantsila: .Jul. p. 290 [num certa?]. — 
Ok. [Paltamo] (p): Must.; (p) in parte ausfrali Paltamo, Kajana, 
Kuhmo: Brenn. Obs. — Kp. Uhtua Jyvalahti: Wainio Kasv.; 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 221 

Kemi Usmana! cum V. sativa, Popovansaari, Tarassow-ostrow 
in agro: Bergr. Ant. 

Ob. r: Brenn. Obs., ubi sequentes commemorantur; Li- 
minka: Hellstrom!; Miihos ad praed. sacerdotis, Utajarvi Lohi- 
painua: Brenn. herb, et Obs.; r Ulea: Eberh.!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 1H9; Uleaborg in saburra: Hougb. et Zidb., vide 
etiam infra; r Simo Vasankari, Junes in agro solano consito, 
oppidum Kemi cum saburra introducta: Keckm., cfr 1. c. p. 14; 
[r: 0. R. Fries p. 162]. — Kuus. in pago prope templum : A 
L. Backm. comm. — Kk. inter pagos Gridina [»Gradinskoi»] et 
Keret: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. p. XXV et Herb. Mus. Fenn. 

11 p. 139. 

[Lk. Pajala in pago eiusdem nominis 1904, Keskialio 1905: 
Birg. Till. p. 71, verisimiliter adventicia.] 

Lim. vide infra. 

Storsta deleu af Finl. och Lappl.: Fries; se langre fram angaende 
Lappland. — Ob. Om forekomsten i trakten af Uleaborg namnes: »Kui- 
vilta ketotoyrailta, palotouteilta, hiedikoilta ja painolastilta silloin talloin 
loytynyt harvoja kappaleita, valiin runsaamminkin. Esiintynyt joka vuonua 
1,S91_98,: Leiv. putk., jfr Leiv. — Lapp. fenn. in agris»: Fellm. Lapp., 
jfr FI. Samoj. p. 9 och Led. I p. 663. tJppg. i Fellm. Ind. anfores for 
Ryska lappmarken af de bada sistnamnda forf. Att de ifragavarande or- 
terna i Kk. befiuna sig soder om Lapplands grans, sasom den nu drages, 
papekas redan af N. I. Fellm. p. LXII, se afven Hjelt Kann. p. 52 not 2. 
Det ar darfore alldelee felaktigt att anfora: Kola och Ryska lappm. (Fellm.): 
Beket. p. 556 i of vers., jfr afven Hermann p. 291. Vidkommande uppg. 
fran Finska lappmarken ma framhallas, att artens forekomst darstades ej 
blifvit bekraftad af senare botanister, om man franser det enda exemplar, 
8om patraffats af Laurin (se under Li.). Det ar darfore antagligt, att 
uppg. »cp in Lapp. merid.»: Wahlenb. p. 187 gifvit anledning till dessa se- 
nare uppg., detta sa mycket mer, som Fellman forlagt Lapplands grans nog 
langt at soder, se Hjelt Kann. p. 53 not 1. 1 sammanhang harmed for- 
tjanar afven namnas, att arten uppraknas bland dem, som pa svenskt om- 
rade hafva sin nordgrans pa linjen NederKalix — Haaparauta, men i sin ut- 
bredning aro mer eller mindre beroende af kulturen: Birg. p. 83; senare 
ar arten dock i dessa trakter antraffad nagot langre norrut, ehuru sannOlikt 
tillfallig. — Lim. »Talvijoen varrella, kosken kohdalla, ruukin pirtilla»: 
Axelson & Borg!, jfr Medd. XXIX p. 38, dar arten uppraknas bland mer 
eller mindre tillfalliga, och Mela Kasv. V, dar ej nagon dylik inskrank- 
ning gores, liksom afven Hermann p. 291. Se f. 6. under Lapp. fenn. — 



222 Vicia hireuta. 

Li. Antraffad med mogna fron i augusti 188G vid Hammasjarvi traek pa 
en plats, dar forut en fiskarlapps boetad statt (Laurin): Zidb. 

Uppgiften i Medd. Ill p. 169 Sr af uteelutande biologiskt inneh&ll. 

F. pmicifJora omnamnes och beskrifves i kortbet af Brenner i (Prot. 
5, IV, 1884) Medd. XIII p. 18G, jfr afven Brenn. Flor. — Sat. Eura&minne: 
Simming! enl. anteckning af Brenner a etiketten. — Ob, Ouhi [»U1.>]: 
Brenn. Obs. [afser Eberhardts ex.]. 

Phaseolus vulgaris L, 

1)1 Fennia australi iiaud raro colitur, 

Utforliga upplysningar rorande odlingen af Btorbonan inga i Elf v. 
Ant. p. 91 ; till dessa afvensom till de hietoriska uppg. i Elfv. Kult. p. 55— 
56 hanvisas harmed. Dessutom mk annu foljande tillaggas. Arten upp- 
tages som odlad redan af Till.; jamte var. nanus omnamnes densamma 
som odlad i sodra el. vastra Finland: Fries. Artens odlingsgrans i norr 
angifves ga vid Wasa och Kuopio: Ign. Geogr. p. 349. Fran an langre 
norrut belagna trakter foreligga emellertid folj. uppg. — Ok. Kianta 
[»Suomussalmi] vilj. pirttien ikkunoilla, harv. ulko8alla»: Kyyhk. litt., jfr 
Kyyhk. — Ob. [UleaborgJ »utom 1789 har denna Ort intet lyckats»: Jul. 
p. 25; den omnamnes afven af Leiv. sasom odlad i Uleaborg. [Vill ej ga 
i Haaparanta: Birg. p. 59.] Daremot omtalas storbonor, bryt- och juli- 
bonor i Ylitornio [>Ofvertornei»] Jolma: F. Tradg. 1909 p. 126 och mogna 
frdn: 1. c. p. 127. — Slutligen uppgifves, att Wermuth- och Windsorbonan 
med stor framg&ng odlas i Li. Toivoniemi pa kalljord; Nordling p. 307. 
Sfelan papekar, att den s. k. sWindsor-bonan» ar en form af Vicia faba, 
och att 3>Wermuthbonans antagligeu icke heUer hor tiW Ph. iiilgar is. Han 
framhaller f. 6 det sasom enligt bans mening uteslutet, att Ph. vulgaris 
skulle ga till i Li. pa kail jord: Seel. ann. Detta ar afven min asikt, en 
asikt, som stoder sig pa sarskilda audra har anforda uppgifter, framst 
Elfv. Ant. p. 91. — Det fOrtjauar i detta sammanhang omnamnas, att 
storbonan redan i Sat. Karkku vissa ar skadas af frosteu, innau baljorna 
kunna anvandas; andra ar ger den god afkaetning. 

Uppgifter angaende odlingen har jag f. o. antecknat, utom i floror 
etc., bl. a. Rein p. 83, Grotenf. p. 196, Lunden Koksv. p. 359 och 360, 
Medd. XXV p. 12 afvensom Stenr. p. 16. 

Phaseolus vulgaris var. nanus (L.) 

In Fennia inprimis australi saepe colitur. 

I fr&ga om odlingen af krypbonan se i framsta rummet Elfv. Ant. 
p. 91. Har ma endast fOljande tillaggas. Vaxtens odlingsgrans i norr 
uppgifves ga vid Uleaborgs och Tornea breddgrader: Ign. Geogr. p. 349. 
Om jag ej tager fel, torde dock odlingen norr om 63° vara jamfdrelsevis 
obetydlig, jfr Elfv. Ant. 1. c, liksom det namnes: Gar knappast norr om 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 223 

Wasa och Kuopio: Lunden Koksv. p. 396. Xagra uppg. foreligga emeller- 
tid f ran mera nordligt belagna trakter. O m. odlas i Lappajarvi a herr- 
gardar: A. L. Backm. Fl. p, 26. — Ob. Uleaborg odl.: Leiv.; i Ylitornio 
[»Ofvertornea»] Jolma: F. Tradg. 1909 p. 126; mogna fron darstades om- 
talas: 1. c. p. 127. 

Uppg. cm odlingen bar jag f. o. antecknat, utom i floror etc., Gro- 
tenf. p. 196 och Medd. XXV p. 12. Se afven under hufvudformen. 

Phaseolus multiflorus Willd. 

In Feunia inpriuiis australi interduni eolitur. 

Om odlingen af rosenbonan se framfor allt Elf v. Ant. 92, jfr Elf v. 
Kult. p. 55 och Lunden Koksv. p. 376—377. Denna art odlas saval som 
prydnadsvaxt som i kokstradgardar, men endast ett fatal uppg. foreligga. 
Phaseolus fi. rubro hos Till, torde val hanfdra sig till rosenbonan. Phaseolus 
multiflorus odlad som prydnadsvaxt i Kb. Nurmes (1899): Seel. ann. — 
[Det uppgifves, att rosenbonan i Pajala (67° 10') pa svenskt omrade kan 
i\k 3 m. hojd och blomma: Birg. p. 61, dar den uppraknas bland ettSriga 
prydnadsvaxter.] — Utom uppg. i nyare fioror etc. bar jag endast anteck- 
nat folj.: Medd. XXV p. 12 (var. coccineus) och Medd. XXV p. 81 (Hogland). 

Astragalus arenarius L. 

In saburra occurrit. 

»Ad Uleaborg Fenn. bor. . . . cum saburra navali introductus dici- 
tur»: Nym. Suppl. p. 96, se afven tioror etc. — N y 1. Borga (!) lastageplats 
pa en holme nara staden 1885: A. O. Helenius!; Borga vid Hammars ym- 
nig 1884, fa stand 1885 och 1886: Gadol. — Sat, Bjorneborg Rafso pa 
barlast 1882: [elev] N. Avellan!, jfr Hayr. Bjorneb. och 1. c. p. 52. — Ob. 
Uleaborg! Raatti pa barlaet: Hougb.l, se langre fram; Uleaborg Eaatti- 
holme, Toppila, isynnerhet 1886 ganska talrikt, Karlo: Zidb., jfr ang. hvar- 
dera Brenn. Obs.; forekom rikligt pa barlastplatsen vid Vasankari i Simo 
1889 o. 1892: Keckm.i 

Arten tyckes val kunna utharda klimatet i Uleaborg, eftersom den 
annu 1881 forekom ymnigt pa den plats, dar den omkring 1874 fdrst vi- 
sade sig: Medd. IX p. 127, jfr Medd. VI p. 191 etc. — Fran en nagot 
senare tid skrifves: '>Hietasaaren painolastilla yhdessM, pensaassa useita 
vuosia kukkinut»: Leiv. putk., jfr afven Huum. lis. p. 87. Fran Uleaborg 
tinnas i H. M. F. 5 exemplar. 

Om. Arten uppgifves fran denna provins [»14>] med tillagget »muu- 
alla lastau8paikoilla»: Mela Kasv. II. Sannolikt foreligger misskrifning 
14 i St. f. 16. 

Astragalus alopecuroides L. 

In Feunia australi raro eolitur. 



224 Astragalus alopecuroidea. 

Ka. A Liimatta vid Viborg ett par hundra exemplar, stor foder 
massa, moget fro alia ar: Elfv. Ant. p. 60. 

Astragalus glyeyphyllus L. 

In saburra raro occurrit. 

Sat. Bjorneborg Rafso pa begrafningsplatsen pa barlast 1906 (Elna 
Oronblom genom Fontell): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 51. — Ob. Uleaborg 
Toppila 1885 o. 1886 pa barlast: Zidb., jfr Brenn. Obs. 

A. glycy2)hyllus omnamnes afven sasom odlad a [Manteala] Frugard 
1808: Medd. XXV p. 13. 

Om arteus allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exe. . . . Lapp. 
fenn.»: Nym. Consp. p. 193. 



Astragalus alpinus L. 

Ad Jlumina maiora, in montibus alpinis etc. in Lapponia 
frequenter provenit; in Fennia maxime septentrional i satis 
frequenter occurrit: ad meridiem versus rarescit, in arenosis 
etiam australis Fenniae usque ad 60^ 10' lectus est. 

Kalm; locis arenosis iuxla flumina Lapp, vulgaris: Prytz; 
Fenn. media atque bor. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. 
Fenn.: Nym. Consp. p. 193; ad flumina maiora, in montibus 
alpinis etc. Lapponiae frequenter provenit; in maxime septen- 
trionali Finlandia satis frequenter occurrit; ad meridiem versus 
rarescit, sed in iugis australis Finlandiae etiam usque ad 60*^ 
10' lectus est: Schedae II p. 97, vide etiam Led. I p. 601, Borg 
Beitr. p. 101, 113, 115, 134, 144, Norrl. in Atlas p. 9, Lindb. 
in Atlas p. 38 et Frod. p. 45. 

Ab. Somero SoderkuUa in iugo Jyrkki prope fontem amnis 
Somerjoki: Edv. af Hallstrom! — Nyl. Sjundea Sjundby in 
cacumine montis Kastellberget: J. Lupander!, cfr Diar. 1, XII, 
1877, Herb. Mus. Fenn. II p. 139 et Lindb. Res. p. 343; Hyvinka: 
alumn. R. Rudolph sec. spec, ab Arrhenio determinatum. 

Ta. Palkiine p: Leop.; [Tavastehus] (p): Asp. & Tb.; in 
iugo Rapamaki prope oppidum Tavastehus (!): W. Granberg! 
et Printz!, vide etiam infra; Vanaja: V. A. Seppala!; Janakkala 
Turenki: A. Berner in Hayr. herb.; st r cum Oxytropi [= inter 
Hillila et Anianpelto ad viam publicam], Uitto, inter Kartanon- 



Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 225 

maki et Kymi (Stromborg), etiam in saltu publico Evo (!): Norrl. 
s. o. Tav., vide etiam A. L. Backman in Medd. XL p. 119!; 
Asikkala (!) Haapaharju: F. J. E. Siven!; Asikkala Lill-Einas: 
Hayr. herb.; Heinola: Malmgr. Spar p. 13. — Sa. r Punkaharju! 
cp cum Oxytropi: Fl. Kar.; in iugis arenosis hie illic ex. gr. 
ad templum par. Ruokolaks Punkaharju (!), Hiienvaara in Hau- 
kivuori etc.: E. Nyl. & Chyd.; Mikkeli [»S:t Micheh] 4 km ab 
oppido ad viam publicam Kristiina versus: E. v. Troil!, cfr 
Diar. 4, XII, 1886; Mikkeli ad carcerem etc.: Hasselbl., vide 
etiam infra; r prope pag. Rasila!, inter templum Ruokolaks et 
pontonem in marginibus viae: Hult; Punkaharju cpp [»i otrolig 
myckenhet»] 1908: Ssel. ann.; Nyslott Kaupinsaari pc: Budd. 
muist., vide etiam infra. — Kl. Parikkala Pikku- Punkaharju: 
M. & J. Sahlberg!; Parikkala rr Viiliharju: Hann., cfr Linden 
p. 137; Valamo in insula parva ad septentrionem versus a mo- 
nasterio: Hj. Neiglick!; Uukuniemi Syrjiinsarkka [»Syriansarkka»]: 
Nikl.! 

Sb. Jorois: G. Grotenfelt in herb. lye. n.; Jorois Penkki- 
maki (J. Immonen herb.): Budd. muist., spec. leg. Lindb. in 
herb.; Jorois Penkkimaki 1907 (Aatto Oksanen): Link.; r: Mela; 
[Kuopio] Kasurila Huosiaisjarvi in orientali clivo ripario 1911 
(Lauri Korhonen): Link. Lis.; Kuopio cpp in iugis arenosis et 
pinetis ad viam inter lacum Siilijarvi et pag. Lehto: Kyyhk. litt., 
spec, e pineto Haarahouga— Lehto! — Kb. Tohmajarvi (!) pag. 
Hammaslaks (F. E. Hartman): Chyd., cfr Malmgr. Spar p. 13; 
Tohmajarvi Tikkala »in fossa montis»: Suomalainen! et L. Oesch!, 
vide etiam infra; Kide! Muljula: U. W. Telen!; Liperi r Par- 
nanvaara; Eur. & H.!; Liperi Tikansaari in iugo Tikka: A. L. 
Backman!; Liperi Taipale in iugo Sarkka prope Pyttylampi 1903: 
Link. — Kon. Suojarvi [Varpakyla] Tsonkunniemi: J. S. W. 
Koponen! et Link. litt. 

Ok. Sotkamo in vicinitate templi: Brenn. Reseb. p. 66, 
spec, lectum prope Sopala!, cfr Brenn. Obs., ubi rr inveniri 
indicatur, et Must. p. 56. — Kp. Jyskjarvi Salmivaara in pineto 
abiete mixto [»barrskog»]: Bergr. Ant.! 

Ob. Kemi: Jul. p. 290; in parte septentrionali [»Nor.»] st 
r Rovaniemi, Turtola, Ylitornio, Alatornio, Kemi etiam ad Vallittu!: 

Typis impr. "ij 1916. 15 



226 Astragalus alpinus. 

Brenn. Obs.; rr (tantum) in Kemi Kallinkangas pc: Keckm.; Kemi 
st r Taivalkoski in ripa Niskala, Alasaari, llmolansaari: Ranta- 
niemi, spec, adscriptum »Sannikkojoki rantaniitylla»!; [r: 0. R. 
Fries p. 162; Yli- et Alatornio [»Ofver- och Nedertornea»]: 
Baekm. & H. p. 179;] st fq ad ambo flumina maiora [inde a 
Vanhainen ad fluvium Tornea], sed in interiore parte non ob- 
servatus: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 107; Rovaniemi (!) ad Ounas- 
joki in colle arenoso: Ssel. ann.!, vide etiam Prytz Ant. p. 158, 
Caj. Torn. p. 57, 59, 61, 63, 66, 70, 80, 81, 83, 85, 87, 88, 
92 et 112, Huum. Kasv. p. 157 et infra. — Kuus. livaara! in 
luco, Ukonvaara (Nyberg) [in spec. Uronvaara !] et ad Oulanka- 
joki in Paanajarvi fluentem: Wainio Kasv.; Oulankajoki ad Ala- 
Taipale cpp in clivo orientali mentis Tuohivaara ad Vuorijarvi: 
Stjernv.; in aggere arenoso [»sandbank»] ad effluvium amnis 
Kitkajoki in Oulankajoki, Oulankajoki!, Paanajarvi in ripa prope 
effluvium amnis Oulankajoki, ad Sovajoki: Hirn Fort.; Oulanka- 
joki inter Savilampi et Kiutakongas: A. L. Backman in Medd. 
XXXV p. 198; Oulankajoki fq st cp ad totum amnem a Paana- 
jarvi (Manninen!) sursum, ad septentrionem versus ab Oulanka- 
joki ad Kuolajarvi, etiam hie illic st pc ad meridiem versus 
ab Ansalammit ad meridiem versus ab Oulankajoki : Edv. af 
Hallstr.; Paanajarvi Rajala in clivo montis: A. R. Ruoranen!, 
vide etiam N. I. Fellm., Medd. XXIX p. 113 et Hann. p. 116. — 
Kk. Nondum adnotatus, certe indagandus. 

Lapp. fenn. »st fq (— fq)» et interdum st cp ad ambo 
flumina maiora, sed in interiore parte non observatus: Hjelt & 
H., vide etiam Silen Bl. p. 84 et Liro Ured. p. 576; [fq secun- 
dum ripas rivorum et amnium: Samz. p. 175; complur. locis, 
enum.: Birg. p. 104;] in ripis arenosis fluviorum campisque 
herbidis fq saepe cp, in declivibus quoque riparum baud infre- 
quens: Blom Bidr.; in alpium lapponicarum omnium lateribus 
graminosis et radicibus ubique fq, ut etiam in inferalpinis et 
subalpinis praecipue locis subhumidis arenosis iuxta fluvios vul- 
garis, nee non per partem silvaticam totam Lapp, suecicarum 
iuxta flumina disseminatus usque ad . . . Akankoski Lapp. Ke- 
mensis p, sed loca maritima Finmarkiae etc. fugit: Wahlenb. 
p. 190 et 191, cfr 1. c. p. XVII; locis arenosis iuxta flumina 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 227 

Utsjoki, Tana, Ivalojoki cet. fqq: Fellm. Lapp.; Tallavaara— Hieta- 
suvanto st fq, magis ad septentrionem versus fq ad Kitinen: 
Kihlm., vide etiam Huum. Kasv. p. 153; fq ad fluvium Muonio: 
Norrl. Lappm. p. 258; Ounastunturit in reg. subalpina et longe 
in reg. silvaticam descendit: Sandm. p. 31, cfr 1. c. p. 32; Inari 
ad Koppelo nonnullis locis in regione pinifera, ad Kyro et Tor- 
manen et alibi in regione coniferarum mixtarum ad Ivalojoki fq, 
Sodankyla ad flumen Kitinen inter Rovanen et pag. Sodankyla 
fq — st fq, adnotatus etiam ad Kalkkivaara, ubi iam a Wahlenb. 
observatus: Wainio Not., cfr 1. c. p. 10 et 32; p in ripis gla- 
reosis reg. silv., fq secundum fluvium Kitinen: Hult Lappm. p. 
166, cfr 1. c. p. 94; Kuolajarvi (!) Pyhakuru in declivi Matka- 
sokka et cp in Keinoharju: Edv. af Hallstr.!, vide etiam Finn. 
p. 9; in ripis fluminum praesertim arenosis fq: Kihlm. Ant.; e 
multis locis enum.: Arrh. ant.; e Varangria et Finmarkia interiore 
e multis locis enum.: Norm. Fi. Spec. p. 306—307, vide etiam 
Wegelius p. 235, Lund p. 81, Norm. ann. p. 19, Popp. p. 19, 
Blytt p. 1211, Hartm. p. 304 etc. — [L. ent. reg. alp., subalp. 
et silv. fq: Laest.; fq in reg. subalp., p — st r in reg. alp.: Lin- 
den Bidr., vide etiam Zett. II p. 208 etc. et infra.] 

Lapp. ross. ubique fq: Fellm. Ind. nomine Phaca astra- 
galina; in arenosis per totam peninsulam Lapp, fq, meridiemque 
versus adhuc circa lacum Paanajarvi obvius (F. Nylander): N. 
I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII; [circa Nuotjavr] Lim. st r in 
reg. alp., p in clivo australi montis Viertsoivi! et st cp in clivo 
australi montis Siuluoivi, Lt, r in reg. silv. pc in ripa lapidosa 
ad catarrhactam Tuloma: Linden Ant., vide etiam Beket. p. 555 
et Broth. Wand. p. 12. 

PI. Finl. exs. N:o 770 Ta. in iugo pinifero in vicinitate 
oppidi Tavastehus leg. V. A. Seppala, N:o 771 Kb. par. Tohma- 
jarvi Tikkala in nuda arena leg. L. Oesch. 

Astragalus alpiniis upptages enligt O. Hjelt FOrsok afven af Till, 
under namn af Qlycyrrhixa vulgaris, men da arten ej forekommer i Abo- 
trakten, bor val uppg. betecknas som osaker. — S a. Vid E. v. Troils 
exemplar Sr antecknadt: sDessutom af undertecknad funnen pa tvanne 
andra et. invid Mikkeli [»S:t Michel»], ehuru sparsammare*. Afven Hasselbl. 
namner, att arten forekommer flerstades i trakten af S:t Michel. Enl. 
uppg. i elevherbarier anfores arten fran Saaminki Saukonsaari, Tolvaniemi 



228 Astragalus alpinus. 

och Tynkkylanjoki afvensom Kerimaki Turtianniemi ; Budd. muist. — Ob. 
Uleaborg pa barlast: Leiv. (mojl. hvitblommig, se langre fram). — [L. ent. 
Om forekomsten i Kaaresu'anto akrifves: AUman ofver hela omradet. 
Alia iakttagna exemplar tillhora f. ardica Sond^n: Fries & M&rt. p. (58.)] 
Formen med rent Iwifa hlommor ar sallsynt. Folj. uppg. liar jag 
antecknat: Ob. [Uleaborg] »Valkeakukkainen muunnos Hietasaaren paino- 
lastin purkauspaikan luona hiedikoUa*: Leiv. Putk. — [L. ent. f. albiflora 
nara Vahaniva: Mont, karlv. p. 156, exemplar fran Ylimuonio ang!; »ad 
Maunu et [»Alasaavi»] Alasaari: L. L. Laest. p. 253; Kaaresu'anto: A. Mou 
tin!; iLataseno reg. 8ul)alp. Mustakorva in ripa fluvii»: Linden!] 
[Flor. lutescentibus L. ent. Kilpisjiirvi: Malmberg!] 
Ang. f. arctica Sond^n ae under L. ent. bar of van. 

Astragalus arctleus Bunge. 

E Fennia per err or em, ut ridetur, indicatiir. 

»Lapp. or. (fennica, rossica)»: Nym. Consp. p. 193. Det enda, jag 
kanner om denna vaxt, ar att denaamma senare (1876) af Glehn i Acta 
horti Petropolitani Tom IV fasc. I p. 31 l)lifvit saaom varietet ford till 
A. alpinus: Dusen i Bihang till K. Sv. Vet. Ak. Handl. Band 6, N:o 14, 
Stockholm 1881, p. 14 not. 3. — Tills vidare maste det anses oafgjordt, 
huru det forhaller sig med forekomsten af denna art reap, form i Fin- 
land. Enligt beniigen uppgift af Lindberg tillhora namligen alia finska 
exemplar af A. alpinus samma form: Lindb. comm. 

Astragalus oroboides Horn. 

In Lapponia maxime septentrionali I'arissime inveniri 
indicatiir. 

IMaxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. 
p. 193, vide etiam DC. Prodr. II p. 274—275 nomine Pliaca 
oroboides et Led. I p. 602. 

Li. ad flumen Tana rr: Fellm. Lapp, nomine A. leontinus, 
cfr Kihlm. Ant.; ad orientalem partem sinus Varangrici cp: 
Fellm. Ind.; in alpibus maritimis districtus Fselles dicti Norve- 
giae ultimae copiose: Wahlenb. Fl. Suec. p. 484, cfr Th. Fries 
p. 197 et Blytt p. 1213. 

Lp. loco fertili humido argillaceo ad Sapadnjinavolok inter 
Lumbofski et Svjatoj-noss Lapponiae rossicae maxime bor. or. 
. . .: N. I. Fellm.!, cfr Herb. IMus. Fenn. II p. X; Ponoj in clivo 
septentrionali fluvii: Montell!, vide etiam Knabe Pfl. p. 280. 

A. oroboides uppraknas sasom fjallvaxt: Kihlm. in Atlas p. 7 och 
Lindb. in Atlas p. 37, jfr afven Wahlenb. p. XIX, Borg Beitr. p. 101 etc. 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 229 

— Lim. Hibina: Beket. p. 555; da arten icke af nagon annan botanist 
iakttagits i denna del af Lapp, ross,, far val uppgiften betecknae saeom 
hoget tvifvelaktig. 

Astragalus danieus Retz. 

In saburra rarissime inveniri indicatur. In vicinitate auiem nostri 
ierritorii satis frequenter proveniri adnotatum est. 

Ob. [Uleaborg] Toppila [pa barlaetj sept. 1886 med (fa) mogua bal- 
jor. 2 a 3 stand: Zidb., jfr Brenn. Obs. Huruvida de exemplar, som om- 
namnas af Zidback, arc riktigt bestamda, ar emellertid en fraga, som jag 
ej v&gar afgdra. Exemplar fran fiora-omradet eaknas i H. M. F. 

Om artens forekomst langre osterut sages: sKasvaa yleisesti tai 
jokseenkin yleisesti Onegan laaksossa, mutta . . . ei tavattu ensinkaan 
rajan lansipuolella>: Cajander i Medd. XXVI p. 181, jfr Medd. XXVII 
p. 9, bagge uppg. under namn af A. hypoglottis [L.]. Namnas bor i sam- 
raanhang harmed, att A. danieus upptages bl. a. fran »Ros9. bor. (auct. 
Fellm.)»: Nym. Consp, p. 194. 

Phaca frigida L. 

In Lapponia et Fennia maxime septentrionali usque ad 
66^ 25' ad meridiem versus passim copiose invenitur. 

In superiorum alpium lapponicarum confiniis p: Prytz; 
Lapp. bor. or.: Fries; Lapp, (bor.), Fenn. bor. . . . alp.: Nym. 
Consp. p. 196, vide etiam DC. Prodr. II p. 273, Led. I p. 575— 
576, Borg Beitr. p. 101, 118, 119, 134 et 144 et Norrl. in 
Atlas p. 25. 

Kuus. complur. loc. in ripariis lac. Paanajarvi (!) ex. gr. 
ad Oulankajoki in hiinc lacum fluentem, prope Kiekkipuro et 
complur. loc. in vicinitate Kuoppaoja: Wainio Kasv., spec, in 
dupl. e Paanajarvi Vaskivaara!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139; 
Kutsanjoki ad viam inter Aapa- et Vuorijiirvi: Stjernv.; ad Me- 
renoja in fluvium Oulankajoki fluentem: Broth, litt.; ad ripam 
fluvii Oulankajoki! ex. gr. »Peuraperan kuusikko», ad Selkajoki 
et Sovajoki: Hirn Fort.; Juuma Jakalavuoma (!), Oulankajoki 
inter Taivalkoski et Kiutakongas compluribus locis (forsitan fq), 
Paanajarvi in ripa australi contra Leivonen et ad effluvium: 
A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p. 198; Oulankajoki fq 
et hie illic cp secundum totum amnem usque in par. Kuolajarvi, 
etiam cp ad septentrionem versus ab Oulankajoki ad Kuolajarvi 



230 Phaca frigida. 

versus: Edv. af Hiillstr.; Kiutakongas [in Kitkajoki]: Alanne p. 
52; Kuolajarvi [»Salla»] in orientali parte montis Naatatunturi: 
Borg! — Kk. par. Oulanka complur. loc. ad Vartiolampi ad 
ripas fluv. Oulankajoki: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. 

II p. 139. 

Lapp. fenn. r Kittila cp ad fluv. Kukasjoki! saltern inter 
rivos Liukujoki et Sapukkaoja: Hjelt & H.; [r in ripa fluvii 
Tornio ad praedium Kurkio (Fristedl): Birg. p. 104;] iuxta flu- 
mina per partem subalpinam Lapp. Kemensis p cp et Lapp. 
Tornensis rarius . . . lecta est ad fluvios Utsjokenses ubique 
fq, ad Kaamasjoki et Ivalojoki in par. Inari [»Enare»] parcius, 
in latere montis subalpini ipsius limitis regnorum Harimatskaiti 
Tanensis, in fruticeto montis Nunainen prope Enontekiainen 
[»Enontekis»]: Wahlenb. p. 188, cfr 1. c. p. LVII et Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 480; Inari (!), Utsjoki (!) p cp: Felhn. Lapp.; inter- 
dum ad ripam flurainis Muonio in reg. silv., frequentior in reg. 
subsilv.: Norri. Lappm. p. 258; inter Kiitkesu'anto et Palojoen- 
suu: Linden Bidr. in exordio; Pallastunturit Pyhakero in reg. 
subalpina superiore: Hjelt; Kittila ad ripam fluminis Aakenus- 
joki prope montem Aakenustunturi : K. 0. Elfving!; Kuolajarvi 
ad amnem Kutja: F. Nylander!; Kuolajarvi ad pontem supra 
Kutsanjoki cp in ripa orientali amnis: Edv. af Hallstr.!; Kuola- 
jarvi [»SaIla»] ad supremum fluvium Kutsan- (Pyha-)joki: Borg 
& Rantaniemi!; Kuolajarvi ad fl. Kutsanjoki iuxta viam ad Vuori- 
kyla: Lindberg!; in lucis et in litore fluvii ad Kultala st fq et 
alibi ad Ivalojoki p etiam ad Tormanen in regione coniferarum 
mixtarum: Wainio Not., cfr 1. c. p. 23, vide etiam Hult Lappm. 
p. 94 et 150; in valle fluvii Utsjoki: Fellm. Anteckn. Ill p. 252; 
Ivalo: 1. c. p. 316, vide etiam S. Castren p. 352; in rupibus et 
inter lapides ad catarrhactas fluviorum »(st fq — ) p», in litore 
lacus Inari (!) ad Kettumatti, in alpe Ailigas terminum betulae 
attingit: Kihlm. Ant., spec, e Palokoski ad Vaskojokil; Naytamo 
[»Neiden»]: E. Nylander & [M.] Gaddl, vide etiam Popp. p. 19; 
Puolmak baud florens: Th. Fries Resa p. 26; in districtu Fselles 
dicto multis locis, in Harimatskaiti prope Puolmak: Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 480; in Varangria meridionali ad catarrhactam inter 
Klostervand et Goalsejavre: Norm. p. 256, vide etiam Lund p. 



Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 231 

80, Blytt p. 1213, Norm. ann. p. 18 et inprimis Norm. Fl. Spec, 
p. 301—302, ubi e multis locis enumeratur. — [L. ent. reg. 
subalp. fq, reg. alp. et silv. p: Laest.; fq in Lapp, torn.: Hartm. 
p. 304; in reg. subalp. p — st fq secundum ripas fluviorum et 
rivorum, in infima reg. alpina ad Tenonmuotka et ad rivum 
alpinum infra Kalkuoivi: Linden Bidr.; enum. e multis locis . . . 
ad Kilpisjarvi complur. loc. ex. gr. . . .: Fries & Mart. p. (67), 
vide etiam Norrl. Lappm. p. 258 sub Lapp. fenn. et Suomal. 
Kilp. p. 38.] 

Lapp. ross. ad litora fluviorum maiorum minorumque 
lapidosa nee non in coUibus duris fruticosis ex. gr. ad Kuolle- 
jaur, Holmagardsfjallet, Toruesvarre, iuxta lacum Nuotjavr [»Nuot- 
tejaur»] et ad flumina Tuloma, Kiksesjok, Kuollejok, Jakobself- 
ven: Fellm. Ind., cfr N. L Fellm.; circa pag. Ponoj (!) et pro- 
muntorium Orloff cp: N. L Fellm., cfr 1. c. p. XLl et Beket. 
p. 555; Imandra ad stationem Kitsa: Enwald & Hollmen!; in 
valle rivuli inter Talvijavr et Luhtschijavr: Axelson & Borg!; 
Rusiniha inter Orloff et Ponoj: Broth, exk. p. 79!; Panfelofka: 
Broth, litt.; planta propria ad Orloff: Kihlm. Bericht p. 14!, cfr 
Broth, exk. p. 80; Devjatoi, Tshapoma, Ponoj : Mela PI.; Pjalitsa 
in ripa lapidosa fluvii! et prope pagum Voroninsk! in ripa ele- 
vata herbida: Kihlman; Lt. st r in reg. silv, pc in pineto ad 
ripam occidentalem lacus Nuotjavr ad imum montem Peuranpaa 
et in silva inter Ristikentta et locum, ubi salmones capiuntur, ad 
catarrhactam Tuloma, Lim. p in reg. alp. et subalp. in declivibus 
australibus montium Viertsoivi, Siuluoivi et Siulutoldi, in vallibus 
inter Viertsoivi! et Tuatash, Vuojim pc: Linden Ant.; Svjatoj- 
noss, Jokonga, Kitsa, ad flumen Kola, Tuloma et in montibus 
alpinis Tuatash, (sparsa tantum specimina): Enw. ann.; Kildin: 
Broth. Wand. p. 10!; Semostrow: Broth. Reseb.!, vide etiam 
Knabe Pfl. p. 281, Lindr. Lisat. p. 7 et Liro Ured. p. 113. 

Ob. Kemi: Jul, p. 290 under namn af Ph. alpina; uppg. ar med 
eakerhet oriktig, jfr Brenn. Obs. — 0. i Herb. Mas. Fenn. hanfor sig till 
exemplaret fran Paanajarvi. 

Anmarkningsvard ar den ringa frekvens Wahlenb. p. 188, i motsats 
till seuare forf. (jfr afven Hartm. p, 304), tilldelar arten i L. ent.; Backm. 
& H. p. 179 upptagaden emellertid darifran utan angifvande af frekvensgra- 
den. Wahlenberg bailer for ofrigt fore, att arten harstammar fran Sibirien. 



232 Phaca uraleneis. 

Phaea upalensis [Wahlenb.] 

Per errorem apiid nos est indicata. 

Lapp. ross. »in litoribus arenosis ad flumina Kikses- et Kuollejok, 
Tuloma, Lutto et Jakobself nee non ad sinum Kola cp' : Fellm. Ind. Upp- 
giften hanfor sig enl. N. I. Fellm. p. LXII till Astragalus uralensis = Oxy- 
tropis carnpestris var. sordida (ee under denna). Saval denna uppg. som 
Prytz' under namnet A. uralensis och uppg. i Fellm. Lapp, under namnet 
Ph. sordida anforas af Led, I p. 593 under namnet Oxytropis uralensis, 
under det 0. camp, sordida upptages saeom en sarskild art (fran Lapp, 
enl. Fellm. och Schrenk). Med stod haraf upptager Nym. Syll. p. 303 
0. Halleri »Lapp. Finl. (ex Led.)». Att detta ar oriktigt, framg&r af det 
foregaende; uppg. aterfinnes ej heller i Nym. C'onep. p. 196. 



Oxytropis campestris DC. 

In Lapponia ovieniali copiose multis locis inveniri in- 
dicatur, ceterum vara vel rarissima est, sed usque ad 6P 
ad meridiem versus, in maxime occidentali autem parte vix 
occurrit. Omnia fere specimina ad var. sordid am (Willd.) 
pertinent et plurimae quidem indicationes inprimis recentio- 
res nomine O. sordidae aut O. campestris var. soj^- 
didae sunt divulgatae, vide ceterum Lindberg in Schedis 

II p. 97, cjuae infra p. 236—237 sunt exscripta. 

»Hab. in Finlandia paroecia Heinola & ad Tavastehus 
prope Storojois in iugo arenoso Abr. Argillander. Sic migravit 
ad nos ex Sibiriae finitimis regionibus. Variat flore violaceo 
et albo. Plantae specimen imperfectum sine floribus dixissem 
idem (nisi flores descripti esse lutei) missum ex paroecia Loppi 
[»Loppis»] 5 km [»V2 milliaria»] a Rauschilla ad viam versus 
Pilpola a M. Linder»: FI. Suec. N:o 660 p. 257 i), cfr 1. c. p. 

III 1); Kalm ^); in iugis arenosis Finl. interioris (inque Nylandia ') 
rarius: Prytz i); *ceterum /? [var. sordida] non nisi (Finlandiae 
interioris et denique) prope Mare septentrionale in districtu 
Fselles dicto copiose, unde ad Komagelfven Finmarkiae oppo- 
sitae pervenerit»: Wahlenb. Fl. Suec. p. 481 nomine Phaca 
campestris (i sordida; in arenosis et glareosis Fenniae interio- 



') Nomine Astragalus uralensis L. 
') Vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 233 

ris et australi-orientalis per Tavastiam, (Nylandiam ^), Savola- 
xiam et Kareliam australiorem et denique ad flumen Kola prope 
Kitsa etc.: Spic. I p. 23; Fenn. or. et Lapp.: Fries -); Fenn. : 
Nym. Syll. p. 303 -) et Consp. p. 196 2); Fenn. r, Lapp, or.: 
Nym. Consp. p. 196; in Lapponia orientali copiose multis locis 
inveniri indicatur, ceterum rara vel rarissima est, sed usque 
ad 61*^ ad meridiem versus, vix autem in parte maxime occi- 
dentali occurrit: Schedae II p. 96—97, vide etiam Led. I p. 
590-591, Wied. & Web. p. XC % Rupr. Anal. p. 154, Lindb. 
Pfl. p. 13, Borg Beitr. p. 101, 114, 134, 144, Heintze Vaxtg. 
p. 47, Norrl. in Atlas p. 22 et Lindb. in Atlas p. 38. 

Ta. Tammela Saaris in iugo Kaukola: Hisinger!, cfr Ale. -') 
et Herb. Mus. Fenn. II p. 139; [Tavastehus] (p): Asp. & Th. -); 
Tavastehus (!) Rapamaki st cp: 0. Collin!, spec, indidem leg. 
G. Sucksdorif! et Printz!; Vanaja: V. A. Seppala!; Janakkala 
Turenki in iugo arenoso: Hiiyr. herb; Heinola ad oppidum : 
Wirz. M. S., Hjelt! et Sselan in dupl.!, cfr Ale. -) et K. 0. Elfv. 
p. 385; Heinola (!) in coUe arenoso step: Sael. herb., vide etiam 
infra; Heinola in iugo (!) complur. locis et st cp: Arrh.; r [Asik- 
kala] ad viam publicam inter Hillila et Anianpelto: Norrl. s. 6. 
Tav.-); [Asikkala] Vaaksy Ainola in declivi iugi st cp [»i tata 
taml. stora flackar»]: Norrl. ant.-); Asikkala str: Nikl.!, vide etiam 
supra et cfr Ale. -) — Sa. Savitaipale ad templum in colle are- 
noso prope Mustalampi: Saelan!, cfr Ale. Ill"-); Punkaharju: Fl. 
Kar. -), cfr Ale. ^) etc. '-), spec, e Punkaharju leg. W. Nylander!, 
Nikl.! et E. Lindstrom!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139, vide 
etiam infra; Punkaharju in devexis arenosis cpp cum Astragalo 
alpino: Ssel. herb.; Pakkasenharju [»Punkasalmen takana oleva 
harju»] (herb, alumnorum): Budd. muist. — Kl. st r in iugis 
arenosis Uukuniemi: Fl. Kar.-); Uukuniemi Maansaari: G. Appel- 
berg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139. 

Sb. Jorois: Malmberg! — Kb. Kide [»Kiides»] Muljala 
(E. Winter): Chyd. -), spec, e Kide leg. U. Telen! — Kon. rr 
vSuopohja (Simming!, Kullhem!) »specimina deflorata sunt at 
verisimiliter ad var. sordidam pertinent*: Norrl. On. 



^) Vide infra. 

^) Nomine 0. campestris DC. 



234 Oxytropis campestris. 

Kp. Kellovaara cp in iugo ad ripam orientalem delectus 
Vaarakoski!, M511aksarkka 8 km a pago Tshirkkakemi, in regione 
litorali cp in cacuminibus Nemetski Gusova, Jyskjiirvi cp in 
Puvassyrja: Bergr. Ant.; [Solovetsk: Selin!; Solovetsk in insula 
Anserski! in turfoso rupis [»klippmyr»] prope ratem: Bergr. Ant., 
cfr etiam Beket. p. 555]. 

Kuus. Oulankajoki (Nyberg!^): Wainlo Kasv. i); Oulanka- 
joki [in Paanajarvl fluentem] et Paanajarvl: M. & J. Sahib.!, 
cfr Wainio Kasv.^); in aggere arenoso [»sandbank*] ad effluvium 
amnis Kitkajoki in fluvium Oulankajoki, in ripa fluminis Oulan- 
kajoki!, Paanajarvl in ripa ad effluvium fluminis Oulankajoki (!): 
Hirn Fort, cfr Liro Ured. p. 105, A. L. Backman in Medd. XXIX 
p. 113 et XXXV p. 198, spec, ex Oulankajoki in ripa arenosa 
ad effluvium amnis Kuusinkijoki!, et denique Hann. p. 116; 
Oulankajoki fq et cpp secundum totum amnem etiam Paanajarvl 
in campo sicco ad amnem: Edv. af Hallstr.; Paanajarvl Rajala 
in lapidosis ripariis: A. R. Ruoranen! et [V.] Krohn! [ad eundem 
atque antecedentes locum spectat]; Kiutakongas [ad Kitkajoki]: 
Alanne p. 52^); Lammasvuoma, Niittyvuoma et Jakalavuoma: 
V. E. Broth. Muist. p. 103; Kuolajarvi [»Salla»] in clivo iugi 
ad partem austro-occidentalem vallis Ruskeakuru: Borg & Ranta- 
niemi! — Kk. cp in iugo [»rullstensas»] Irosyrja [c. 16 km] ad 
septentrionem versus ab Uhtua: Bergr. Ant.!; Pesioiva in cacu- 
mine reg. alp. inf. (aut reg. subalp. superior.): Borg & Ranta- 
niemi! 

Lk. Kuolajarvi [>.Salla»] in pag. Vuorijarvi: Borg!; Kuola- 
jarvi Keinoharju cp: Edv. af Hallstr.!, cfr Medd. XXVII p. 91 
et vide infra. — Li. ad flumen Komagelven alibique iuxta sinum 
Varanger Finmarkiae (Vahl et Grondal): Wahlenb. p. 190 nomine 
Phaca sordida, cfr DC. Prodr. 11 p. 276 et Fl. Samoj. p. 30; 
cp ad flumina Lutto et Jakobself (!): Fellm. Ind. nomine Phaca 
wmlensis, cfr Fellm. Lapp, nomine Phaca sordida et Wainio 
Not.; Lutto: Popp. p. 19; Inari Otsamo: V. Ollila!; Naytamo 
[»Nejdenfjord»] in ripa arenaria: Granit!; fq in reg. subalp. a 
Tana usque ad Fsellesdistrikterne a mari usque ad limitem 



*) Nomine 0. campestris DC. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 235 

betulae adscendit: Lund p. 80, cfr Lund Beretn. p. 45'-); var. 
caerulea Koch p: L c; c. varr. e Jakobself ad Langfjorden: Th. 
Fries p. 197; in Varangria meridionali ad Bugonses cp prope 
litora maris: Norm. p. 257; Varangria Angsnas usque ad reg. 
subalpinam superiorem, Bugonses!: Arrh. ant.; [Varangria Mor- 
tensnses: Tii. Fries in Ssel. lierb.;] Varangria australis enum. 
e 6 locis: Norm. Fl. Spec. p. 302, vide etiam Norm. ann. p. 
18 -), Hartm. p. 305 etc. 

Lapp. ross. in iitoribus arenosis ad flumina Kikses- et 
Kuollejok, Tuloma . . . nee non ad sinum Kolacp: Fellm. Ind. 
nomine Phaca uralensis; locis siccioribus praesertim in alpinis 
(fq): N. L Fellm., cfr 1. c. p. XXVIII, XXXIV (et XXXVIII); 
enum.: Beket. p. 555; prope Imandra: F. Nyl. Utdr. p. 191 no- 
mine Phaca campestris [ad Hibina spectat]; Hibina [»Kipina»]: 
Angstr. p. 52; Lounakoski [ad occidentem versus a Nuotjavr] 
cp [»allmant»] in ripis: Fellm. Anteckn. I p. 584 i), cfr 1. c. p. 
578 1) et vide infra; Lt. st r in reg. silv. unicum spec, in iugo 
ad catarrhactam Tuloma, pc compluribus locis circa Peuranpaii 
in ripa orientali lacus Nuotjavr, Lim. p in reg. alpina: Linden 
Ant., vide infra, vide etiam Fl. Samoj. p. 30, Kihlm. Bericht 
p. 13 ") et 14 -), Kihlm. Pfl. p. 32 -) et infra. 

PI. Finl. exs. N:o 768 Ta. in iugo pinifero iuxta oppidum 
Heinola leg. Lindberg, N:o 769 Lk. par. Kuolajarvi in iugo 
Keinoharju leg. Edv. af Hallstrom. 

>In Nylandia et partim in Fennia auatrali (vulgaris?) sec. auctores 
. . . prope Nyslottls: Rupr. Diatr. p. 23. Denna uppg. stoder sig tydligen pa 
uppg. hos Prytz och i Spic, men krafver dock ett beriktigande med han- 
syn till uppgifteu om artens fOrekomst i Nyland. Oxytropis torde iiamli- 
gen icke forekomma i detta landskap, sadant det nu afgransas; Loppi 
socken, som af Prytz antagligen ansags tillhora Nyl., fores numera till 
Ta. Se f. o. under Sa. — Sat. Huittinen [»Hvittis>]: Car. p. 24^); en 
hogst osaker uppgift. — Ta. Hauho: Herk. ^); uppg. ar ratt sannolik, men 
behofver dock bekraftas. — Sa. »Pr[ope] Nyslott^: Rupr. Diatr. p. 23 
och Rupr. Anal. p. 154 afser sakerligen Punkaharju. Om forekomsten 
darstades skrifves : Oxytropis bar utbredt sig i otrolig myckenhet pa Punka- 
harju : Sfelan i href af 25, VI, 1908. — O a. Jurva: Ale. Ill') och Ale. 



^) Nomine Astragalus uralensis L. 
*) Nomine 0. campestris DC. 



236 Oxytropie campestrie. 

IV); uppg. ar hogst sannolik, men mahanda erfordras dock bekraftelse 
af densamma. — L k. Ang^ende Keinoharju namnes, att det ar den del af 
Kolsauharju, som stracker sig fran Kuplolampi emot sydost emellan Kei- 
no oja och Kuplooja. Astragalus alpiniis och O.iytropis sordida vaxa dar i 
etora massor: Edv. af Hallstr. — J. afseende a forekomsten i Li. uppger 
visserligen Lund Beretn. p. 45^), att den »forsvinder i Ffellesdistrikternej, 
men Blytt p. 1215 ^) anger after Deinboll, att arten »er meget hyppigere 
paa Sydsiden end paa Nordsiden af Varangerf Jordan >, hvilket afven battre 
ofverensstammer med artens allmanna ntbredning. — Slutligen ma ifraga- 
sattas, huruvida N. L Fellmans uppgift fran Lapp. ross. ar fuUt riktig 
i afseende a frekvens och standort. Emellertid foreligga i H. M. F. ett 
stort antal exemplar — for n&got ar sedan raknade jag 24 st. — fran 
Lim., Lp., Lt. och Lm.; det torde alltsa icka vara skal att har anfora rasp, 
fyndorter. Afven i Mela Pi. uppraknas arten fran flere fyndorter bl. a. 
Lv. Kusomen och Kuusreka; likasa tinnae flere uppg. i Broth. Utdr., 
Broth. Wand. etc. Om forekomsten vid Louuakoski namner Fellman ytter- 
mera: [denna vaxt bar] >jag ej sett, sedan Jag lamnada Kola och aldrig 
antraffat i var Lappmark>: Fellm. Anteckn. 1 p. 584 '). — Om forekomsten 
i Lim. tillagges yttermera: Gar stallvis upp langs fjallsluttningarna anda 
till topplataerna (t. ex. pa Viartsoivi och Tuatash): Linden Ant. 

Af flere forf. fores 0. sordida som varietet till 0. campestris; Al. 
Bunge i sin monografi Species generis Oxytropis DC. i tom XXII H. I 
af M^moires de I'Academie Imperiale des sciences da S:t Petarsbourg Vile 
serie, Petersburg 1874, upptager den dock sasom en sarskild art, som 
t. o. m. fores till en annan underafdelning af slaktet, jfr i afseende hara 
Medd. I p. 113. Af denna anledning upptogs i Herb. Mus. Fenn. II 
endaet 0. sordida (Willd.) fran Finland; det sages bar: »Specimina omnia 
apud nos hucusque nomine 0. campestris (L.) collecta ad banc formam 
sunt referanda>: 1. c. p. 139. Emellertid forsakrar Lindberg, att 0. sordida 
icke kan fa hcigre rang Sn som form af 0. campestris: Lindb. comm., 
hvarfore jag trott mig bora folja bans anvisningar (se Schedae II p. 95— 
97) Har bor framhallas, att i Herb. Mus. Fenn. [ed. 1] 0. campestris upp- 
tages fran de nuvarande provinserna Ta., Sa. och Kl., var. sordida 4ter 
fran Lapp. fenn. och Lapp. ross. 1 Brenn. Flor., Mela Kasv. II-IV 
etc. upptagas 0. campestris fran Ta. — Formarna sammanflyta dock bos 
OSS sa utan grans, att ingan mOjlighet Annas att halla dam skarpt atskilda; 
jag har emellertid velat sarskildt framhalla de uppgifter, hvilka publicerats 
under namnet 0. campestris (eller Astragalus uralensis etc.) Ofriga upp- 
gifter inga under namnen 0. sordida (Willd.) eller 0. campestris var. sordida, 
hvilket jag bar an en gang vill erinra om. — Lindbergs ofvan berorda 
uttalande i Schadaa lyder: »Color florum in formis nostris valde varia- 



') Under namn af Astragalus uralensis L. 
*) Under namn af 0. campestris DC. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 237 

bilis est, rarissime tota corolla ochroleuca, vulgo vexillum et alae ochro- 
leucae et carina in apice violacea, rarius in septentrionalibue partibus tota 
corolla plus minus violacea. Etiam dentes calycis valde variabiles, lon- 
giores vel breviores, pallidi vel atri, etiam in eodem loco. Densitas indu- 
menti valde variabilis est, pili in scapis vulgo subadpressi, sed etiam 
subpatuli— patuli. Specimina cum formis suecicis 0. campestris omnino 
congrua in herbario nostro e Finlandia adsunt* : Schedae II p. 97. En ut- 
forlig beskrifning ofver den nu behandlade vaxten gifver afven Ruprecht 
i Fl. Samoj. p. 30. 

F. caerulescens Syel. finnes i H. M. F. sarskildt fran de nordliga 
delarna af flora-omradet, dessutom 3 ex. fran Ta.; se afven under Li. — 
Vidare namnes: Sa. »Punkaharju cum typo>: Sael. herb, och Budd. muist. 

— Kuus. sOulankajoki bar och dar mycket sparsamt bland den vanliga 
formen med gula, blaflackiga eller bl3,strimmiga blommor>: Edv. af Hallstr. 

— Fran Lapp. ross. ater namnes: »legitur floribus aut caeruleis (in partibus 
orientalibus) aut flavo-albidis>: N. I. Fellm. Formen ar dock icke konse- 
kvent sarskild i samlingen. 



[Oxytropis lapponica (Wahlenb.) J. Gay. 

Nisi in summis montibus alpinis Lapponiae enontekien- 
sis non legitur. 

L. ent. Kobdovankka [»Kabdavanka»] alpium Tornensium: 
Wahlenb. FI. Suec. p. 480; reg. alp. (p): Lsest.; Kobdovankka, 
Nuljalaki: Backm. & H.; [Kilpisjarvi] Jehkatsh: Suomal. Kilp. 
p. 42, vide etiam Led. I p. 587 etc. item infra. 

Om 0. lapponica namnes: »Adest e L. ent. [>Le.>] Kobdovankka 
extra ditionem florae no8trae»: Herb. Mus. Fenn. II p. 139, jfr 1. c. p. IX 
not.; »Kilpisjarven takana, tuskin Suomen alalla>: Mela Kasv. Ill— V^. Se- 
nare bar dock arten af Suomalainen blifvit funnen inom Finlands poli- 
tiska omrade.] — Angaende en tidigare oriktig uppgift se Huum. lis. p. 87. 

[L. ent. Tillaggas ma annu, att jag pa 1870-talet i H. M. F. an- 
tecknade exemplar fran Tshatsekaise: [A.] Montin! och Kobdovankka [)>Kou- 
towankka>]: Malmberg!] 

Oxytpopis pilosa DC. 

Per errorem apud nos est indicata. 

Sodra el. vastra Finl.: Fries; »Fin]. mer.»: Nym. Syll. p. 303. Arten 
uppraknas emellertid bland dem, om hvilka det sages: »mihi baud ap 
paruerunt*: W. Nyl. Distr. Nagon eenare uppgift foreligger ej heller. 



238 Hedysarum obscurum. 

Hedysarum obscurum L. 

In Lapponia maxime orientali fere ubique adesse in- 
dicatur, ad occidentem versus rarescit et 9^ 20' long, ad 
orientem versus ab Heisingfors vix transit; ad septentrionem 
versus usque ad 68^ lat. indicatur. 

Lapp. bor. or.: Fries; Lapp, or.: Nym. Consp. p. 197 — 198; 
in Lapponia maxime orientali fere ubique adesse indicatur, ad 
occidentem versus rarescit et 9^ 20' long, ad orientem versus 
ab Heisingfors vix transit; ad septentrionem versus usque ad 
68° lat. indicatur: Schedae II p. 98, vide etiam Led. I p. 706, 
Lindb. Pfl. p. 12, Norrl. in Atlas p. 31 et Caj. vaell. p. 23. 

Lapp. ross. Locis herbosis ex Umba (!) Maris albi usque 
ad Jokonga (!) Maris glacialis. In partibus maxime orientalibus 
fere ubique adest, in occidentalibus autem rr obvium: N. I. 
Fellm., ubi p. 18 descriptio, cfr 1. c. p. XXV, XLII et XLV; 
prope Umba: Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Varsuga: Selin!; Vilo- 
vata: Fl. Samoj. p. 14; Katschkofka: Brotherus in dupl.!; Dev- 
jatoi, Tshapoma, Ponoj!: Mela PI.; Ponoj: Broth, exk. p. 76 et 
77, Broth. Utdr. p. 131, Knabe Pfl. p. 280!, Brenner!, Frey re.sa 
p. 122 et Montell!; PI. Finl. exs. N:o 772 in declivibus tundrae 
leg. Frey; ad Orloff planta propria [»karakteristisch»]: Kihlm. 
Bericht p. 14!, vide etiam Lindr. Lisat. p. 7 et Liro Ured, p. 106. 

OraOjligt ar icke, att nagon uppg., t. ex. i Mela PL, kan afse den 
tidigare ej sarskilda H. sibirieum. 

Om den i Lapp. ross. forekommande formen skrifves: )>Apud nos 
tantum var. gymnocarpum Beck crescit. Cfr Nym. Consp. p. 198, Fellm. PL 
arcticae n:o 70, Fries Herb. norm. XII, 57 »: Schedae II p. 98. 

Hedysarum sibirieum Poir. 

Anno 1909 in Lapponia maxime orientali distinxit R. 
Pohle. Adhuc duobus tantum locis tectum est. 

Trans Mare album migravit: Caj. vaell. p. 23. 

Lim. in peninsula Turja ad sinum Kantalaks (J. J. Se- 
derholm!): Lindberg in (Diar. 6, III, 1915) Medd. XLI p. 61, cfr 
1. c. p. 119. — Lp. Tshapoma in ripa lapidosa fluvii cp 1889: 
Kihlman! nomine H. obscurum. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 239 

I (Prot. 4, V, 1909) Medd. XXXV p. 216 redogOr Lindberg for olik- 
heterna mellan H. sibiricum och H. obscurum och lamnar darjamte nar- 
mare upplysningar om den forra. Jfr f. o. Bot. Not. 1910 p. 43 och Norrl. 
i Atlas p. 31. Tshapoma fordes af Lindberg till Lv., men enligt kartan 
till Conspectus hor orten till Lp. 



H. multiiiigum Maxim, omnamnes sasom odlad i Botaniska tradgar- 
den i Helsingfors: Elf v. Vedv. p. 41. 

Capagana arboreseens (L.) Lam. 

In tota Fennia ornandi causa saepe coliiur. 

Af flere forf. framhalles, att det sibiriska arttradet allmant och af 
alder odlas i hela Finland, se framet Ign. Geogr. p. 345, Berg p. 66, Elfv. 
Ant. p. 87 afvensom Ale. Ill och IV. Afven foljande uppgifter torde fOr- 
tjana anforas: iFran Sibirien atervandande krigsfangar medforde till Sverige 
och Finland 1720 fron af det sibiriska arttradet*: Lunden Bidr. p. 48. — 
Ok. Kianta [sSuomussalmi] istutettuna Kirkonkylan molempien pappi- 
loiden puutarhoissa seka Amman ruukilla. Menestyy mainiosti, kukkii ja 
tekee hedelmaa>: Kyyhk. litt. — Ob. Trifves bra: Jul. p. 25, jfr Leiv.; 
Pudasjarvi: Martik. p. 42; Toruei 2,4-3 m [i>8— 10 fot=>] hog: Berg p. 66. 
— [Lk. Gar bra, blommar och bar frukt, blir cirka 1,b m hOg i Pajala: 
Birg. p. 60.] — Li. InfOrd 1882 pa Toivoniemi: Nordling p. 307. 

I Botaniska tradgarden i Helsingfors uppnar arten en hojd af anda 
till 7 ra: Elfv. Vedv. p. 40. 

Uppg. om odlingen m. m. inga f. o. Rein p. 81, Moberg Nat. p. 
163, Finl. Allm. Tidn. 1865 N:o 210 och 274, Nym. Consp. p. 188, Hjelt 
Utbr. p. 168 [35], Medd. XXV p. 13, Rapol. p. 50, A. L. Backm. Fl. p. 25, 
Must. p. 41, Puut. 1900 p. 34, floror etc. och kanske tidigast hos Bjelke, 
S. C, Beskrifning om det Sibiriska Artetradet i K. Vet. Acad. Handl. XI, 
Stockholm 1750, s. 122-127. 

I fiodra Finland frambringar det sibiriska arttradet fullt moget fro. 
Sa ses t. ex. i Sat. Karkku ofta unga sjiilfsadda plantor haraf, ehuru 
det dock ej kan kallas forvildadt : Hjelt. — S a. Satt sig sjalf i Mannikko 
parkanlaggning vid Kaukas fabrik nara Willmanstrand och ar nastan forvil- 
dadt: Sfel. ann. 

F. penchda odlas afven; sa namnes: Ob. Uleaborg >viljeltyna puis- 
toissa ja tarhoissa»: Leiv. Putk., jfr Leiv. 



Afven ett par andra arter af detta slakte odlas i vart land. Cara- 
gana frutescens (L.) DC. uppgifves fran Abo: Moberg Nat. p. 163; fran 
Wasa och Uleaborg: Elfv. Ant. p. 87, jfr Ale. Ill och Mela Kasv. V, den 



240 C-aragana sp. 

sistniimnda under namn af C. frutex Koch. Arten forekommer dessutom 
odlad Ab. i Pargas: V. Pesola ! och Nyl, i Lappvika park vid Helsing- 
fora: Sjel. ann.; den uppraknas bland dem, som kunna odlas anda till 
Tornea: Puut. 1900 p. 34. 

C. microphylla Lam. och C. pygmaea DC, omnamnas sasom mera 
sallan odlade: Mela Kasv. V, jfr cm dessa Elfv. Vedv. p. 40 och 41. 

Forutom ofvan anforda tre arter uppraknas i Elfv. Vedv, p. 40—41 
ytterligare 4 arter sasom planterade i Botaniska tradg&rden i Helsingfors. 

Ornithopus satlvus Brot. 

Raro coliinr, in Fennia australi rarissime dissennnnhir. 

sallan odl. fodervaxt, eynes tillfalligt inkommen fran Ryssland till 
sOdia Karelen: Ale. IV, jfr Mela Kasv. V. — Nyl. Helsingfors Skatudden, 
ett litet exemplar: Brenner i Medd. XXXI p. 44-45!, jfr Brenn. For. p. 
132. — Ka. Viborg gardsplan i Loukko by: 0. A. Grondahl! — Ik. Ny- 
kyrka Mustamaki stationsplantering: O. A. Grondahl! — S a. Rantasalmi 
Oravi: A. Pulkkinen!, jfr Medd. XXXTX p. 196. 

0. perpusillus L. uppgif ves vara funnen S b. Niuanniemi nara Kuopio 
(lye. Y. Wiik) : L. Y. 1903 p. 224. Da emellertid O. A. Grondahla exemplar 
af 0. satirus blifvit inlamnade under namn af 0. perpusillus — senare be- 
stamda af Lindberg — , ar det mojligt, att denna uppg. afser 0. satirus. 

Onobrychis arenaria DC. 

Noyi occurrit nisi in vicinitate territorii. 

0. arenaria uppraknas bland sSUsyntare vaxter, hvilka antraffades 
endast Osterom den foreslagna botaniska gransen mellan Finland och 
Ryesland: Cajander i Medd, XXVI p. 181. Exemplar forevisades af Ca- 
jander, insamlade i samma trakt: Medd. XXVII p. 9. 

0. saliva Lam. omnamnes som nagon gang odlad: Mela Kasv. V. 

Coronilla varia L. 

Urio loco in Karelia (circ. 61^ 55' lat. et 5^ 30' long, 
ad orientem ver^sus ab Helsingfors), e Rossia forsitan in- 
troducia, occurrit. 

Verisimiliter alienigena, per multos autem annos ibidem 
[in Ruskiala] persistens: Herb. Mus. Fenn. II p. 139; Carel. or. 
(ex Hjelt 1877): Nym. Suppl. p. 95, vide etiam DC. Prodr. II 
p. 310 et Hjelt in Medd. XXVi p. 12-13. 

Kl. Ruskiala ad marmorarias: Hj. Neiglick!, cfr (Diar. 3, 
XI, 1877 in) Medd. VI p. 191 et p. 201, item Herb. Mus. Fenn. 
11 p. 139 et XII, turn primum in Scandinavia lecta est. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 241 

Huruvida artea bOr betraktas sasom verkligen tillhorande Finlanda 
flora eller tillfalligtvis hitkominit med de ryska arbetare, som varit sys- 
selsatta vid marmorbrottet, torde annu bora betraktas sasom oafgjordt. 
Det fortjanar omnamDas, att blad insamlats pa samma atalle 1879 af den 
forste upptackaren Neiglick, ehuru platsen da var nyligen afmejad, afven- 
som senare pa hosten samma ar af Zilliacus ! Annu senare (1882 eller 
1883) hade den enl. Neiglicka utsago markbart forokat sig pa det gamla 
stallet: Kihlm. Daremot namnes: Ruskiala >vahassa maarinK Wegel.; i 
Lindb. Enum. och Mela Kasv. V anfores arten sasom tillfallig. — Om 
forekomsten af C. varia kr 1914 namnes ater: >Sterilina 7-8 eks. c. ^2—^4 
km kalkkitehtaalta NNW, lampaiden syoman ahon laidalla . . . Paikka ei 
ollut luonnoUiuen, pain vastoin, juuri talta kohtaa ainakin, kultuurin luoma>: 
Link. litt. Annu 1915 kvarlefde dessa exemplar och skulle snart blomma: 
Link. litt. 18, VII, 1915. — Folj. uppg. fran S a. Nyslott ma ytterUgare 
antecknas: )>Ruskeala8ta toi muuan oppilas 1 kpl lyseon kasvitarhaan, 
jossa se on hyvin viihtynyt ja levinnyt»: Budd. muist. 

C. emerus L. bar odlats i Botaniska tradgarden i Helsingfore, men 
gatt ut: Elfv. Vedv. p. 41. 

Lotus corniculata L. 

In parte maxime austro-occidentali vix ad 60^ 30' ad 
septeritrionem versus, item ad litora australia usque ad 2^ 
20' long, ad orientem versus ah Helsingfors frequenter vel 
satis frequenter provenit, ceterum plerumque rara est, sed 
adhuc ad 62^ 50', nee tamen in orientali Fennia visa; ulte- 
rius ad septentrionem versus non occurrit nisi in saburra. 
In maritimis f. crassifot ia legitur. 

Till.; Kalm; in pascuis Finl. inferioris p: Prytz; maxima 
pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 
183; in litoribus Finlandiae maxime austro-occidentalis et ad 
Sinum Finlandensem satis frequenter provenit, ceterum in in- 
teriore parte Finlandiae australis raro aut rarissime, praesertim 
in iugis Tavastiae australis, crescit; ulterius ad septentrionem 
versus non occurrit nisi in saburra etc. a genuinus rarior est 
quam ^ ciliatus Koch: Schedae II p. 96 nomine L. corniculatus 
a genuinus Pospich, vide etiam DC. Prodr. II p. 214, Wahlenb. 
p. XVIII et Led. I p. 560-561. 

Al. (fq): Bergstr., vide etiam Palmgr. Stud. p. 359—360; 
Bergr. ex hac parte non comm. — Ab. Abo st fq: Arrh.; var. 

Typis impr. '';, 1916. 16 



242 Lotus corniculata. 

cj-assi folia fq: Zett. & Br.; (r) par. Gustafs Lyporto et cp ad 
Kattkuru: Bergr.; Pargas p: Adl. et Arrh. Ann.; Halikko (!) Vai- 
sakko: K. E. v. Bonsdorff!; Tofsala in sacell. Velkua, non autem 
in vicinitate oppidi Nystad : Hollm.; Bromarf Pettu in colle pra- 
tensi [»angsbacke»]: Sand.; Lojo Numnnenkyla: Hels.; [Vihti] r 
in iugo Lojo ad stationem minimam viae ferratae [»platform»] 
Nummenkyla et pag. Lahtis: Flinck, vide etiam sub Anthyllide 
vulneraria; [Nystad] in horto [;>puistossa»] ad templum novum, 
Saunasilta ad litus, ad portum in colle [»telakan maella»], Sorvakko 
(Cajander) et Prannimaki: Sod. [his locis forsitan adventicia]; 
A. Nyl. non comm. — Nyl. Barosund: Hult coll.; in taeniis 
par. Ekenas p — st r Skedo, Keno [?], Pattskar, Alglo, Espskar, 
Jusaro, Buso: Hayr. (p. p. in Hayr. Ber. comm.); fq in litoribus: 
W. Nyl; Thusby nonnullis locis ad viam ferratam, ut ad [Nurmi- 
jarvi] Hyvinka: Astr. & H. in litt.; rr in monte quodam in pineto 
circ. 1 1/2 km a Nurmijarvi ad septentrionem versus st cp: Stenr.; 
Perno Forsby (Stromborg), Mantsalii (K. Nordenskiold!) : Seel. 0. 
Nyl.; Mantsala Andersberg: Ss'l. herb.; var. crassi folia st fq in 
maritimis: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] var. crassi folia fq in litoribus: 
Brenn.; His. non comm. — Ka. Haapasaari st fq: Sselan in 
Medd. XXV p. 80; r in insula Pitkapaasi in taeniis Virolahti 
[»Vederlaks»], ad oram in pag. Alahames: Blom, spec, e Sak- 
jarvi!; Virolahti in litore maritimo: Ssel. ann.; Siikjarvi Bisti- 
niemi: V. Krohn!; ad Viborg! et verisimiliter in maritimis om- 
nibus: Fl. Kar.; Viborg Kiiskilii: J. F. L. Krohn!; Viborg in 
campo: J. M. Saastamoinen! — Ik. Kakki: Malmb.; spec, e Kakki 
Kirjola leg. Alfthan in dupl.l; var. carnosa Kuolemajiirvi Tam- 
mikko in ripa lapidosa maris: Lindberg! [,vide etiam Meinsh. 
p. 83]. 

Sat. vide infra. — Ta. Birkkala Naistenmatka in prato: 
E. Grseffe! [num adventicia?]; Palkane (!) (st fq) (Zidback): Leop.; 
Hattula prope Parola complur. loc: Hjelt; Hattula st fq: A. We- 
gel., spec, e Hattula Parola! in arenoso, vide etiam infra; Tyr- 
vanto Lahdentaka: Kekoni!; Tavastehus: Hayr. herb.; Tavastehus 
Bapamaki: G. Sucksdorff!; Hauho: Herk. p. 61 [forsitan confir- 
mationis indigeat]; st r in arenoso [>>mon»] [Asikkala] Urajarvi 
et circa suis locis st cp, Salo: Norrl. s. o. Tav.; Asikkala: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 243 

Nikl.!; Heinola (!) f. pilosiuscula: Seel, ann.; Heinola in iugo 
ad oppidum: 0. Brander!, cfr K. 0. Elfv. p. 385 et vide infra; 
Sysma Nya Olkkola suis locis fq ad praedium: Unon.!, cfr Lindr. 
Verz. p. 27; [par. Gustaf Adolf!] (fq): Bonsd.; rr in apertura 
[»metsaaukealla»] pineti ad fines inter Langelmaki! et Kuhmoinen 
ad orientem versus a pago Hulkko nonnulla specimina: Borg 
Tiet.; ad viam ferratam 5 km ad meridiem versus a statione 
Orivesi: Hjelt. — S a. Valkiala r inter officinam Kymmene et 
Kuusanlammi: Hult Fort, (nomine var.); Sulkava Tiittala: Budden! 
— Kl. Jaakkima [»Jaakkimvaara»] in iugo elevato: Fl. Kar.!; 
Valamo verisimiliter cum graminibus introducta: Backm.; [Impi- 
laks] Pitkaranta in insulis: Chyd.; Impilaks: Genetz herb. 

Oa. Kristinestad [in saburra?]: Stromb. — Sb. r: Mela, 
spec, e Tuusniemi!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 139 et vide infra. 

PI. Finl. exs. N:o 765 Ta. in iugo pinifero iuxta oppidum 
Heinola leg. Lindberg (nomine « genuinus Pospich). 

Ab. Nystad se i texten. — N y 1. [Tenala Lappvik lastageplatsj 1890- 
talet— 1908: Hayr. Adv., dar narmare uppg. lamnas, se nagot langre fram 
under /? eiliata. — Ik. Kivennapa (elev Piponius herb.): Budden; uppg. 
omnamnes sasom uppmaning till narmare undersokning. — Sat. r Pihlava 
(herb. lye. Bj.) och 1907 (Hjordis Rosenlew enl. Fontell), Mantyluoto 1906 
(Linnea Hedenstrom enl. Fontell), Rafso pa 1890-talet (A. Pallin), Hvittisbo- 
fjard Stengard Kaantokari pa barlast: Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52, dar 
tecknet for tillfallig forekomst anvandes. Nagon uppgift om artens spontana 
forekomst i detta landskap kanner jag ej. — Ta. Arten uppraknas bland 
dem, som aro spridda ofver hela sodra och mellersta Finland »och atmin- 
stone bar i sodra Tavastland raycket allmant upptradande>: Essen Stud. 
p. 79. Frekvensen ar alldeles vilseledande; af of vanstaende framgar, att arten 
endast i nagra fa trakter af Ta. ar taml. allman. — S b. Kuopio »viljelys- 
maa kaupungintalon edessa 1909»: Huumonen!; tydligen tillfallig, jfr Link. 
Lie.; [Kuopio] >rr Kaupungintalon edustalla 1906 (A. Oksanen), Nayttelypai- 
kalla 1907 (A. Oksanen»): Link. Lis., dar arten betecknas sasom tillfallig. 
— Om. Ofta pa barlast: Hellstr., jfr 1. c. p. 136, ex. fran Gamla Karleby 
Ykspila I; Gamla Karleby backe af barlast 1886: elev G. J. Osterman! — 
Ok. Kajana (exemplar i elev E. Berghs herbarium): Zidb., jfr Brenn. Obs.; 
uppg. anfOres sasom uppmaning till vidare undersokningar. Sasom redan 
Zidback framhallit, ar arten, om den ofver hufvud finnes i Kajana, till- 
fallig darstades. — Ob. Ulea vid Toppila sund [pa barlast] r: Eberh.!, 
Uleaborg pa barlast: Hougb.; jamte var. crassifoiia [Uleaborg] Toppila ar- 
ligen, Kemi, foga talrik: Zidb., jfr om dessa Brenn. Obs.; ^painolastilla 
Hietasaaren puolella, samassa kohdassa usempia vuosia kukkinut>: Leiv. 



244 Lotus corniculata. 

putk., jfr Leiv.; Uleaborg »vv. 1899—1907 mahdollisesti tuUut heinansie 
menis8a»: Huum. pain. p. 85, se afven Huum. Oul. p. 178, ex. fran »Top- 
pilansalmi, lastauspaikka^!; barlast Kemi stad och Kallio sag i Simo (har 
stundom afven var. crassifolia Fr.): Keckm. 

Af flere torf. (afven Herb. Mus. Fenn. II) uppfattas Lotus som ett 
masculinum, men i de latinska lexika, jag radfragat, anges ordet vara 
feminint. 

Af former upptages var. crassifolia Fr. i texten, se under Ab., N y 1. 
och Ob. och jfr floror m. m. 

Angaende var. carnosa Pers. se under I k.; angaende f . pilosiuscula 
se under Ta. 

Om /9 ciliata Koch namnes: »praesertim ad oras apud nos crescit, 
vulgarior est quam a genuinus Po8p.>: Schedae II p. 96. — Exemplaren i 
PI. Finl. exs. N:o 766 och 767 »Nyl. Tenala Lappvik in arenoso litore 
leg.» Inga Strom och K. Holmberg. 

Var. tenuifolia (L.) forekommer pa barlast atm. Nyl. Helsingfors 
Somas: Unonius!, jfr Mela Kasv. V. — Ob. Zidback anser mojligt, att 
nagra exemplar fran Uleaborg Toppila tillhort denna form, men att de 
voro alltfor ofuUstandiga for att med full sakerhet kunna bestammas. 

Tetragonolobus purpureas Moench. 

In Fennia ausfrali raro colitur. 

Odl. bade aom prydnads- och koksvaxt: Ale. Ill under namn af 
Lotus Tetragoyiolohus L., jfr Mela Kasv. V. Savidt mig ar bekant, odlas 
arten endaet sallan och troligtvis uteslutande i sodra Finland, jfr Lunden 
Koksv. p. 407. 



Angaende Tetragonolohus siliquosus Roth namnes: »ad sinum fenni- 
cum (Georgi)»: Led. I p. 563. Nagon uppgift fran finskt omrade ar mig 
icke bekant. 

Medieag-o falcata L. ') 

In saburra etc. rare oceurrit. 

Sodra el. vastra Finl.: Fries; >Eur. plur. exc. . . . Fenn.»: Nym. 
Consp. p. 166; »in saburra etc. raro oceurrit*: Schedae II p. 94 under 
namn af a typica Pospich, se f. o. under M. saliva och jfr floror etc. 

Al. rr: Bergstr.; Jomala? enl. uppg.: Bergstr. Beskr.; Eckero pa barlast 
vid Karingsund: Lindberg! — Ab. Abo: Ale. III. — Nyl. [Tenala Lappvik] 
torde inkommit pa 1900-talet . . . iren 1905-08 (K. Holmberg): Hayr. Adv. 
p. 159, dar narm. uppg. lamnas; exemplar fran Lappvik tagna af Palm^n! 



') M. saliva L. * macrocarpa Urb. a falcata (L.) 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1, 245 

och Sola I afvensom af K. Holmberg i PI. Finl. exs. N:o 759; Helsing- 
fors: Malmgren!, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I], Brenn. For. p. 132 etc.; 
Helsingfors Brunnsparken >loco culto gramino80 adventicia (1860)»: Ssel. 
herb.; Thusby: [elev] K. O. Linder!; Borga: Stjernvall! 

Sat. r och pc — st cp Rafso ! pa barlast (flere uppg.X ex. afven af 
A. Lindfore!, Mantyluoto pa barlast (Emil Grseffe), Hvittisbofjard Stengard 
Kaantokari p5, barlast: Hayr. Bjorneb., dar narm. uppg. lamnas, jfr 1. c. p. 
53 och 54. — Sa. Mikkeli [>S:t Micheh] >patraffad under fiere ars tid 
inom en tradgard>: Ehnb. — K 1. Ruskiala invid niarmorbrottet: Hj. Neig- 
Hck! och Zilliacus ! 

Oa. Narpes Eskilso Tjarhofvet: R. Dahlberg i Hayr. herb.; Wasa 
Brando pa barlast: Stromb. 

Om. Jakobstad Stockholmen! och Alholmen!: Fontell; [Gamla Kar- 
leby] Ykspila 1885: Zidb. 

Ob. [Uleaborg] Toppila 1884 och nagot kv forut, 1885, 1886, kanske 
arllgen, fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] »painola8tilla Hietasaaren 
puolella yksi ainoa laajaapuoleinen pensasmainen tupas*: Leiv. putk., jfr 
Leiv.; [Uleaborg] >vv. 1899—1907, kahdella pienella alueella runsaasti»: 
Huum. pain. p. 85, jfr Huum. Oul. p. 178! — Senare utgar »runsaasti», 
hvaremot det tillagges : sToisella naista havisi 1902, mutta toisella viela 
1913 muutamia varsia*: Huum. comm.; barlast Kemi (!) stad 1889, som- 
maren 1890 taml. rikligt pa samma stalle, 1892 sparsam: Keckm. 

M. falcata upptogs bland de vildt vaxande arterna i Herb. Mus. 
Fenn. [ed. 1], ehuru med tillagget >verisimiliter efferata», men har utgatt 
iir senare upplagan, jfr 1. c. p. IX not. 

Det uppgifves, att M. falcata afven odlas i sydligaste delen af lan- 
det: Ale. HI; jag har endast antecknat arten sasom odlad Nyl. Frugard 
1808: Medd. XXV p. 13. M. v. Essen namner, att odlingsforsoken miss- 
lyckats: Essen Stud. p. 79. 

Medieago sativa L. >) 

hi Fennia australi raro colitur, ceterum in saburra etc. raro aut ra- 
rissime oceurrii. 

»Planta culta, origine orientali ... in multis [terris] inquil.»: Nym. 
Consp. p. 166; *M. sativa L. et M. falcata I., hie illic in parte meridionali 
et media obveniunt, nbique autem adventiciae, nullibi vere spontaneaeK 
Herb. Mus. Fenn. II p. 139; i sydligaste delen odl, fodervaxt, bar och 
dar forv.: Ale. HI; nagon gang . . . forvildad, vaxande flere ar a rad pa 
samma stalle: Essen Stud. p. 253 not; jfr afven Brenn. Flor., Mela Kasv. 
V etc. 

Al. A gardsplaner sannolikt med barlast, Jomala by a odlad ang: 
Florstr. — A b. »Togs sistlidne host [trol. 1865] af stud. A. Cajanderl pa 



') M. sativa * macrocarpa Urb. var. vulgaris Alef. 



24G Medicago saliva. 

eu inom ett par ar icke brukad aker a Ek8ten8holm3> [i Reso]: Zett. & Br.: 
Abo Slottsfaltet nin ruderatis*: A. Dahl!; Karislojo odlad ang: E. & J. af 
Hallstrom! — Nyl. Luzern omtalas som adveativvaxt i vastra Nyland har 
och dar: Kliugst. Nyl. p. 106, men uagon speciell fyndort uppgifves ej; 
Helsingfors Brunnsparken »loco culto graminoso cum Medicagine falcata L, 
adventicia (1860)»: Ssel. herb.!, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. 1] och Brenu. 
For. p. 1331 

Sat. Rafso 1883 (Nils Avellan), jfr under var. falcata och varia: 
Hayr. Bjorneb. 

Sa. Willmaustrand »loco culto, Arena saliva consito, adventicia 1887»: 
Sael. herb ; Puumala sKirkonkyla kansakoulun kylvaniitylla 1906»: Link. 

Om. pa barlast: Hellstr. p. 13G. 

M. sativa upptogs bland de vildt vaxande arterna i Herb. Mus. Fenn. 
[ed. 1], ehuru med tillagget »verisimiliter efl:erata>, men har utgatt fran 
senare uppl., jfr 1. c. p, IX not. 

Om odlingen af luzern har jag endast antecknat, att i Mossk. 1910 
p. 152 namnes om forsok med denna art, afvensom att den odlats Nyl. 
Frugard 1808, se Medd. XXV p. 13, men att enl. 1. c. uppg. mojl. afser 
M. hipulina. 

I Mela Kasv. V framhalles, att af M. saiiva i Finland endast fore- 
kommer * >nacrocarpa. Den fullstandiga benamningen M. sativa * macro- 
carpa Urb, var. vulgaris Alef. anvandes, utom i Mela Kasv. V, endast af 
Hayr. Bjorneb. 

Medieago sativa var. varia Mart. ') 

In pratis cultis et in saburra rarissirne occ/frrit. 

Nyl. Helsingfors Brunnsparken >in prato culto cum M. sativa*: 
Saelan! ^) ; Helsingfors Brunnsparken »in prato culto»: Brenner I ^i, jfr Brenn. 
For. p. 133 ^) och *). — Sat. Bjorneborg Rafso »in saburra navali unacum 
M. sattva et M. falcata 1883»: N. Avellan! -) och "), jfr Hayr. Bjorneb. 

Att denna vaxt ar af hybrid natur, framhalles flerstades t. ex. 
Focke p. 106. 

Den omnamnes f. o. t. ex. Brenn. Flor. (sasom varietet af M. fal- 
cata) och Mela Kasv. V. 

Medicago hispida Gaertn. 

Li saburra rarissitne occurrit. 

Nyl. Helsingfors »ad observatorium astron. in ruder[at]i8»: J. A. 
Tamlander!, jfr Stelan i (Prot. 6, XI, 1886) Medd. XV p. 188 och Brenn. 



') M. sativa * macroearpa Urb. var. varia {Mart.) 

^) Under namn af M. media Pers. 

*) Under namn af M. falcata X sativa. 

*) Under namn af M. silvestris Fr. 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 247 

For. p. 132, hvardera under namnet M. denticulata Willd. — Ka. Kotka 
lastageplats sparsamt inkommen med barlast: elev E. Kauppinen ! 

Arten omnamnes afven Ale. Ill och IV afvensom Mela Kaav. V. 

Medieago arabiea (L.) All. 

In saburra rarissirne occurrit. 

Ab. Pa barlastplatsen vid Abo alott ar 1883 >i blott ett exemplar 
med endast frukter»: Ss-l. Frov., ex. af Linden!, jfr (Prot. 7, III, 1885) 
Medd. XIII p. 213 och Tallgr. p. 77; »ad pontem Runsalensem*: N. Aschan! 
— Nyl. Helsingfors: Ale. IV. — Ka. Upptogs fran Kotka: Ale. Ill, men 
uppg. afser M. hispida, hvarfore den utgatf ur Ale. IV. 

Ob. [Uleaborg] Toppila 1885 i en eleva herb., trol. blott ett stand: 
Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] »v. 1900 2 kpl.>: Huum. pain. p. 86! 
under namn af M. mactdata [Willd.]. — Se f. o. floror etc. 

Medieago minima Desr. 

In sahiirra rarissirne occurrere indicatur. 

Ob. [Uleaborg] »v. 1901 painol, 1 kpl. (H. Murto)»: Huum. lis. p. 85; 
nagra fa exemplar pa barlastplatsen i Kemi stad 1892: Keckm., jfr Brenn. 
Obs. Arten angifves for Finland icke ens sasom barlastvaxt i Mela 
Kaev. V eller i ofriga iinska floror. 

Medicagfo lupulina L. 

Forma typica apud nos tantum adventicia in saburra 
etc. occurrit. 

Adnotationes de plantis spontaneis vide sub /:? Willdenowii. 

Al. Lumparland >kuiva ]astauspaikka>: T. Paavonen!; Sund sBomar- 
sundin rauniot>: A. Nummelin i Hayr. herb. — Ab. [Abo] cpp pa barlast: 
Ssel. Frov.; Abo graslinda invid astranden: G. Renvalll; Hango vagkant: 
Bjorn Lindberg i Lindb. herb.; [Nystad] »Saunasillan rannalla, kirkko- 
puistossa eraalla pihalla, Rantakadulla, Madomaan etelaisella rannalla ja 
uudella moljalla vastapaata Sorvakkoa»: Sod.; Nyetad [!>Uusikaupunki»] 
>painolastipaikka»: Cajander!; se f. o. under ,9. — Nyl. Tenala Lappvik 
>in carapo arido iuxta viam ferrariam»: Kihlmani; ofriga exemplar fran 
Lappvik i H. M. F. tillhora /?; i Hayr. herb, finnes harifran en frodig 
form med stora blad och breda, tandade stipler: var. sfipularis Wallr.: 
Hayr. i href 21, II, 1916; cp [Helsingfors Somas pa barlast]: Ssel. exk.; 
Helsingfors Skatudden : Brenn. For. p. 132 [afser mahanda ,?] ; Helsingfors 
begrafningsplatsen : Hayr. herb.; Borga Haramars (Stromborg !) : Siv\. 0. Nyl.; 
Borga Skoldvik lUvarden p& barlast: A. Neovius i dupl.! [afser mahanda 
/?]; Lovisa pa vallarna tillsammans med Potentilla reptans: C.J. Arrh. och 
Arrh., exemplar af G. Sucksdorff!; Perno Niise barlastplats : Gadol.; se 
f. o. under /?. — Ka. Vehkalahti »rantaniitty»: I. Rybergl 



248 Medicago lupulina. 

Sat. Bjorneborg Rafso: Hayrea ! ; se f. o. under /?. — Sa. Will- 
manstrand pa ett odladt, med hafre besadt stalle inom fastningen, tillfallig 
(1887): Sa?l. herb. 

O a. Wasa Brando: Stromb.; Wasa pk barlast: O. Hallst^n i dupl.!; 
[Wasa angkvarn] allm.: Lauren i Medd. XXII p. 38; [Waea angbatsbrygga] 
ymnig 1881-1886: 1. c. p. 41; [Wasa hofrattspark] ymnig 1883-1885: I.e. 
p. 42; trifves utmarkt pa [Wasa] Brando: 1. c. p. 43; numera dele utgangen, 
dels vida sallsyntare pa de anforda fyndorterna i Wasa: Hjelt; Wasa Vasklot 
pa barlast: A. Lindfors i Hayr. herb. — Sb. r: Mela, exemplar i dupl. 
fran Kuopio!; sannolikt tillfallig, da nagon senare uppg. cm artens spontana 
forekomst har ej foreligger. M. lupulina upptages i Mela Kasv. Ill saval 
fran delta landskap som fran T b. etc. [»1— 12i>], men denna uppg. har ut- 
gatt ur Mela Kasv. V, dar arten uppgifves som vildt vaxande endast i Al., 
A b. och I k. och som tillfallig i nagra andra provinser, bl. a. S b. — [Kuo- 
pio] rr i>Kaupungintalon edustalla 1906 (A. Oksanen), Nayttelypaikalla ran- 
sas 1907 (A. Oksanen)*: Link. Lis., dar arten betecknas sasom tillfallig. 

O m. [Gamla Karleby] numera (st fq) pa atskilliga lokaler i kust- 
trakten, ursprungligen inkommen med barlast och forvildad: Hellstr., ex. 
fran hamnen ! och begraf ningsplatsen ! 

Ob. r i Uleaborg: W. Nyl. Till. p. 303 [sakerligen pa barlast att 
doma af alia senare uppg.]; Uleaborg barlastplats: Eberh.I, Hougb. och 
Brenner!; Toppila arligen, talrik, Raatti pa vagbranter och andra stallen* 
vid Uleaborg foga talrik: Zidb., jfr om dessa Brenn. Obs.; >painola8tilla 
laajalti levinneena ja kotiutuneena»: Leiv. putk., jfr Leiv.; [Uleaborg] >vv. 
1899—1909, koko Toppilansalmen ! Hietasaaren puoleisella alueella*: Huum. 
pain. p. 85; »kuten ennenkin, yleinen painolastialueella [1910— 1912]»: Huum. 
Oul. p. 178; antecknad fran omradets alia barlastplatser, Kemi stad ymn. 
1892: Keckm., jfr 1. c. p. 17. 

[Lk. [Pajala] Keskiaho 1905: Birg. Till. p. 71.] 

Odlingsfdrsok i Finland hafva misslyokats: Essen Stud, p. 79. 

Medicago lupulina L. [^ Willdenowii (Boenn.). 

In Fennia maxime ausirooccidentali passim occur rit; 
ceterum non obvia nisi in saburra etc.; in orientali parte 
nondum visa est. Haec tantum carietas apud nos sponte 
occurrit. 

Kalm; in graminosis pinguioribus minus fq: Prytz; Fenn. 
merid. occ: Fries; Eur. omn. exc. . . . Fenn. plur.: Nym. Consp. 
p. 170; in Al. et forsitan in Ab. et parte occidentali Nyl. vera 
indigena, in reliquis autem provinciis vix spontanea, in rude- 
ratis et saburra navali plerumque proveniens: Herb. Mus. Fenn. 
II p. 139; in Finlandia maxime austro-orientali passim occurrit; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 249 

ceterum non obvia nisi in saburra navali etc. Forma typica, 
eglandulosa multo rarior est et tantum inlroducta lecta est: 
Schedae II p. 94 nomine /? Willdenowii (Boenn.), vide etiam 
DC. Prodr. II p. 172 et Led. I p. 527. 

Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh.; in H. M. F. 
adsunt 7 saltem spec, insuper in Lindb. herb, saltem 3, vide 
etiam Palmgr. Hipp. p. 159 et inprimis Palmgr. Stud. p. 353— 
354. — Ab. p: Zett. & Br.; p tantum in oppido Abo, ceterum 
st r: Arrh.; circa arcem: Leche p. 17 [forsitan ad a spectet] ; 
Abo Nadendal Laitila [»Lethala»]: Ale. et Ale. Ill; Nadendal: 
Sael. herb, et Hellstrom!; Pargas Lofsdal (E. Renter): Arrh. Ann.; 
[Pojo] (p): A. Nyl.; Lojo ad praedium saeellani: Hels., vide 
ceterum infra et sub «. — Nyl. ad Fagervik p: His., spec, e 
Sjobodarne!, alterum spec, e Fagervik leg. Brenner!; Esbo Ahl- 
berga (Tikkanen): Hult herb.; Hogland Suurkyla in agro solano 
eonsito: Sievers in dupl.!, cfr Brenn. Till. p. 40 [num «, an 
adventieia], vide ceterum infra et sub «. 

Sat. Raumo: W. Wallenius! f. subglabra, num adventieia?, 
vide etiam Gadd Sat. p. 49, infra et sub « — Ta. Tavastehus 
Rapamaki: K. Collin in dupl.!; rr [Hollola] Laitiala: Norrl. 
s. 6. Tav ! 

PI. Finl. exs. N:o 758 Nyl. par. Tenala Lappvik in are- 

noso litore leg. Inga Strom. 

Det bor uttryckligen och yttermera betonas, att alia har anforda 
uppgifter, med undantag for Schedae II p. 94, inga under namnet Medi- 
cago lupulina utan nagot angifvande af formen. 

Afven /? WiUdenouii forekommer ofta pa barlast eller eljest till- 
fallig. En sadan forekomst asyftas enligt min tanke med foljande upp- 
gifter: Al. Eckero barlastplats vid Karingsund: Lindb herb. — A b. Ny- 
stad [»Uusikaupunki] in 8abnrra>: Hollmen! — Nyl. Tenala Lappvik 
lastageplats riklig 1905-1908 (K. Holmbergj: Hayr, Adv. p. 159, dar f. o. 
manga uppgifter lamnas, till hvilka jag ikr ban visa; exemplar af /? Will- 
denoiHi fran detta stalle aro inlamnade till H. M. F. af Sola! och Pal- 
m^n!; PI. Finl. exs. N:o 758 ee ofvan. — Helsingfors sins, Sumparn in 
saburra navali, adventieia*: Sselan!; Helsingfors Somas barlastplats: Lindb. 
herb.; Borga Finby (Fastberg): S?el. ann. [afser mahanda a]; Borga Krako 
Ballastholmen: G. Sucksdorff!; Borga Lindorn vid Krako pa barlast: Bren- 
ner! — Framhallas bor, att W. Nyl. p. 53 not uppraknar M. lupidina bland 
arter, som han icke funnit i Helsingfors-trakten, men hvilka sannolikt 
skola upptackas darstades. — Ik. Uusikirkko Sykiala, Mustamaki station: 



250 Medicago lupnlina Willdenowii. 

O. A. Grondahl!; for min del anser jag arten tillfallig harstades, se dock 
Mela KaBV. V. F. o. saknar exemplaret frukt, hvarfore det icke kan 
med sakerliet afgoras, huruvida det tillhor c eller ,^. Det fortjanar tillag- 
gas, att Meinsh. p. 79 visserligen upptager M. li/pulina fran andra delar 
af Ingermanlaud, men ej frau Isthmus, jfr 1. c. p. XXIII. 

Sat. st r och pc — cp, uppraknas fran manga barlastplatser i Bjor- 
neborg och dess grannskap, bl. a. Hvittisbofjard Stengard Kaantokari och 
Luvia Laitakari och Leppakari (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb., till hvilket 
arbete harmed hanvisas, jfr 1. c. p. 26, 53 och 55-56 afvensom HSyr. 
Vaxtl.; exemplar af ,3 Willdenouii foreligga fran Bjorneborg Rafso af 
Sahlberg! och Hayren!, men mahanda afse nagra af Hayr6ns uppgifter «, 
af hvilken form afven ett exemplar foreligger. 

O b. Uleaborg Sundet : S. W. Liljeblom ! 

Ehuru det ar vanskligt eller kanske i manga fall omojligt att med 
sakerhet afgora, om resp. uppgifter afse f. a eller /? Willdeno/cii, har jag 
dock trott ett fOreok i detta afseende vara onskvardt. 

Var. glanduligera Neum. Al. Hammarland prastgarden [i] aker 1875: 
Hult & Tikkanen i Hayr. herb.; Sund sBomarsundin rauniot» tillsammans 
med «: A. Nummelin i Hayr. herb. — Nyl. Tenala Lappvik Ijarlastplats 
1897: Hayr. herb. 

Alia uppgifter om denna form bar jag erhallit af Hayren i bref af 
21, II, 1916. 

Tpigonella hamosa L. 

Semel aliis cum seminibiis introdueta est. 

Oa. Wasa angkvarn ett enda litet exemplar med blommor och 
frukter 1883: Lauren! i Medd. XXII p. 39, jfr Medd. XVIII p. 248 och 
Mela Kasv. V. 

Trigonella caerulea Ser. 

In Fennia maxime austral i rarissime disseminatur. 
Odl. St. r (Helsingfors, Abo): Ale. IV. — Nyl. [Helsingfors] Bo- 
taniska tradg&rden: Brenn. Fdr. p. 132—133, jfr Mela Kasv. V. 

Melilotus officinalis Desr. 

In viultis locis Fenniae lecta est, sed, ut videtur, vix nisi adventicia., 
quamvis multos per annos persistens. Plurimae indicationes ad plantam, q?iae 
M. arretisis appellatur, pertinent. 

Till.?; Kalm; ar funnen, fast nog sallsynt i Nyland: Hell. p. 15; »iu 
litoribus Nylandiae, Alandiae»: Wirz. pi. off.; sodra Finl.: Fries; »Feun. 
mer. occ.k JSfym. Consp. p. 172; tM. officinalis (L.) (M. macrorrhixus Koch) 
et M. arrensis Wallr. pluribus locis sunt coUecti, ubique autem adventicii, 
in ruderatis et saburra navali crescentes, quamquam saepe per nonnullos 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 251 

annos persistuut': Herb. Mus. Fenn. II p. 140, jfr afven Led. I p. 538 och 
Trautv. Incr. p. 177. 

Al. Mariehamu med barlast: Florstr. — Ab. Abo slott: A. af 8chul- 
ten!, A. Dahl! och Linkola!; barlastplatsen vid Abo slott (!) tamligen all- 
man: Sael. Frov.^); p& kanalbanken och jordfyllningsomradena vid Abo 
slott, etallvis ymnig, ofta luxurierande: Arrh. (under namn af 3/. officinalis 
s. lat.); Merimasku: P. A. Karsten!; Hango: Sand.; Pojo Aminne (Ad. 
Christiernin): His.; exemplaret tillhor dock M. altissima; Vihti enl. Printz 
r, gardsplanen pa prastgarden, numera finnes den ej dar: Flinck; Printz' 
exemplar tillhor emellertid M. altissima: [Nystad] sSaunasillan rannalla 
(Cajander), moljalla vastapaata Sorvakkoa ja Madomaassa seka pohjoisella 
etta etelaisella rannalla^: Sdd.; Sodermans exemplar tillhor dock M. altis- 
sima Thuill. — Nyl. [Tenala] Lappviks lastageplats: Palmen!, jfr Hayr. 
Adv. p. 159'); Helsingfors (!) Skatudden (!) numera utrotad: Sfel ann.; 
"Helsingfors in area nosocomii infantum (Barnsjukhustomten) adventicia 
(1908), Helsingfors in monte Observatorii (Observatorieberget) adventicia 
(1899), in promuntorio Lappvik in deiectamentis (1894)»: Ssel. herb., jfr 
Brenn. For. p. 132; [Helsingfors] pa Skatudden; Brenn. For. p. 132^); 
Somas (!) pa barlast: Hollmen!; Borga Hammars: Ohrnb. och Gadol. 1886; 
Borga Haiko Lindorn: Ohrnberg!; Borga Storkroksnas adventicia (1885), 
Borga Hammars in litore arenoso adventicia (1892): Sael. herb.; Borga nara 
Kroksnas 1888: Gadol.; Hogland pa en gard i Suurkyla: Sjelan i Medd. 
XXV p. 77'). — Ka. Kotka lastageplats, inkommen med barlast: eleven 
E. Kauppinen!') genom O. Collin; Fredrikshamn [nHamina*]: I. Ryberg! 
— Ik. Uusikirkko Sykiala Mustamaki: O. A. Grondahl!; Kakisalmi [>Kex- 
holm»] »in area, spec, unicumn: Sfel. ann! ') 

Sat. [Bjorneborg] Rafso pa barlastplats 1883: Arrh; [Bjorneborg] 
r och St pc Rafso pa barlast 1904 och 1906 (Printz), 1907 pc: Hayr. Bjorneb., 
jfr 1. c. p. 52; Hayr6ns exemplar fran Rafso tillhor emellertid M. altissima 
Thuill.; r och st pc, uppr., manga fyndorter: Hayr. Bjorneb. '), jfr 1. c. p. 
53') och 55'); Karkku Kauniais Niemi pa jarnvagsbank 1893: G. Hjelt 
comm.; Tammerfors [>Tampere] santakuoppa Pyynikin harjun luona, rik- 
kojen kaatopaikka»: Th. Gronblom!; >Tampere magasiinin lahistOssa>: Sola!, 
se afven under Ta. — Ta. Tammerfors sandgrop: Frey!; Saaksmaki »in 
cultis ad pag. Valkiakoski*: W. GranbergI, jfr Medd. XIII p. 204 under 
namn af M. macrorrhixa. — Sa. Willmanstraud 1885: Budden; Mikkeli 
[»S:t Michel»] «in horto per multos annos persistens>: Ehnberg!; Nyslott 
[sSavonlinnas] Tallisaari : Budden!; »Savonlinna Riihisaari Kruununmaka- 
siinin lahella tavattu monena kesana, Saaminki Pellossalo, Kerimaki Punka- 
harju (H. Kaksonen herb.)!>: Budd. muist. — Kl. »Sortavala radanvarsi*: 
S. CantelU; Ruskiala stenros vid marmorbrottet : Hj. Neiglick! — Kol. rr 
Vosnessenje: Elf v., jfr Giinth. p. 36. 



Under namn af M. arvensis Wallr. 



252 Melilotus officinalis. 

Oa. [VVasa angkvarn (!)] (allm.): Lauren i Medd. XXII p. 38 '); [Wasa] 
trifves utmarkt pa Brando: 1. c. p. 43'); Gamla Wasa i groparna, spridd: 
1. c. p. 44 '). — T b. Jyvaskyla »Kaatopaikka ryvinlampi*: Leskinen!, jfr Lesk. 
Pohj. p. 149, dar det namnes: »ei esiintynyt enSa seuraavana vuonna* 
[1913]; [Jyvaskyla] »Hirvenpelto rakennusmaalla v. 1913»: Link. Jyv. p. 
190, jfr 1. c p. 185, ex. fran Hevosaho! — Sb. r [Kuopio] >lannankaato- 
paikalla 1904 (A. Oksanen), Haapaniemen myllyn pihalla!, Kaeurila Sii- 
linpaa heinapellossa 1911 (Lauri Korhonen)»: Link. Lis.; Maaninka »joskus 
kylvoheinan seassa*: Kyyhk., ex. fran >Vuotilan heinapelto, Vesajoella»! 

Otn. Brahestad Lundbergs angkvarn: Blom! 

Ob. Uleaborg (!) pk barlast: Hougb.; [Uleaborg] arligen vid Toppila 
i icke ringa mangd, fOrekommer afven vid Simo samt vid Kemi: Zidb., jfr 
Brenn. Obs.; Uleaborg: Brenner!; [Uleaborg] Toppila: Zidb.'), jfr Brenn. 
Obs. ') och Leiv. '); [Uleaborg] »painolastika8vi, vaan siella kotiutunut ja 
sielta inyos levinnyt»: Leiv. putk., jfr Leiv.; [Uleaborg] >vv. 1899—1903. 
Alkujan sangen runsaasti levinnyt, mutta sitten koululaiset tyyten havitti- 
vat»: Huum. pain. p. 86 *), se afven Huum. sat. p. 89 ') och Huum. Oul. 
p. 178'); imyOhemminkin eri vuosina yksitt. kappaleita», muun muuassa 
»tavara aseman luona 1913>: Huum. comni. '); etiketten patecknad »rikka- 
laja>l; barlast Kemi stad, hvarje ar, Kallio sag i Simo tillfallig: Keckm., 
jfr 1. c. p. 17; Kemi stad barlast: Rantaniemi '). 

Da flere i H. M. F. befintliga exemplar af M. altissima och M. in- 
dica blifvit inlamnade under namn af M. officinalis, ar det mer an san- 
nolikt, att afven en del uppgifter under detta namn afser nagon af de 
nyssnamnda arterna (se afven ofvan under A b. och S a t.) 

Som af ofvanstaende framgar, anvandes slaktnamnet Melilotus af 
nigra forf. (afven Herb. Mus. Fenn. II) sasom ett masculinum; enligt 
Cavallins lexikon ar ordet dock liksom Lotus femininum. 

M. officinalis upptogs bland de vildt vaxande arterna i Herb. Mus. 
Fenn. [ed. I] [fran N y 1.], men uteslots i ed. II, jfr 1. c. p. IX not. Likasa 
upptogs den som vildt vaxande inom vart land i flere floror etc. 

I anslutning till Nym. Consp. p. 172, Mela Kasv. V m. fl. bar jag 
i min behandling af detta slakte betraktat M. arvensis Wallr. och M. offi- 
cinalis Desr. som identiska, medan daremot, easom af det ofvanstaende 
framgar, flere forf., t. ex. Brenner, Hayr^n (se sarskildt Hayr. Bjorneb. 
p. 52) och andra, uppfatta dem som tvenne olika arter, se afven Herb. 
Mus. Fenn. II p. 140. Till forebyggande af missforstand bar jag darfore 
med ett nottecken utmarkt de uppgifter, som publicerats eller meddelats 
under namnet M. arvensis. An en g&ng vill jag emellertid framhalla, att 
flere af de ofvan anforda uppgifterna angaende M. arvensis och M. offici- 
nalis alls icke galla dessa utan M. altissiina Thuill. 



') Under namn af M. arvensis Wallr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 253 

M. arvensis f. Petttpierrei [Willd.] omnamnes sasom forekommande 
Nyl. FHelsingfors] i Gleet: Brenn. For. p. 131 och pa Ulrikasborgsberget: 
1. c. p. 132. Enligt benagen uppgift af Lindberg upptages denna form 
sasom synonym till M. officinalis (= M. arvensis): Lindb. comm. 

Melilotus altissima Thuill. 

Ita occurrif id superior species, sed multo rarior. 

Al. Jomala: J. R. Chydenius!^) — Ab. Abo: I. Ringbom!*), jfr 
Zett. & Br. '); Abo barlastplata nagot spareammare an M. arvemis: Ssel. 
Frov. *); Gustafs vid landsvagen nara Parattula strand: Y. Jansson i Lindb. 
herb.*); >Pojo ad Aminne»: A. E. Christernin! '), exemplaret ar bestamdt 
af Lindberg; Vihti: Printz ! '), jfr Flinck '); Nystad [»Uu8ikaupunki] paino- 
lasti»: Soderman! ') — Nyl. Helsingfors holmen Sumparn pa barlast till- 
fallig (1881), Helsingfors i Sinebrychoffs parkanlaggning tillfallig (1878): 
Sail, herb.''); Borga Lindorn vid Krako p& barlast: Brenner!'); »pa Brad- 
holmen, Lovisa stads varf (G. R. Bjorksten) enl. E. Nyl. Ber., sannohkt 
inford med barlast>: Syel. 0. Nyl.-) — K a. Kotka: Stina Gripenberg i 
Lindb. herb. ^); Wiborg: Ale. IV ='j. 

Sat. Bjorneborg Rafso: Hayr^n!'), jfr Hayr. Bjorneb. ') — T a. 
omnamnes fran Tavastland af W. Granberg i Medd. XIII p. 204 2); upp- 
gifteu afser ett exemplar fran Saaksmaki, hvilket numera fores till M. 
officinalis. 

Om. Arten angifves bl. a. harifran: Mela Kasv. V); uppg. ar 
sannolik, men mahanda fOreligger ett misstag, eftersom M. altissima ej 
upptages fran Sat. 

Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb. ^); [Uleaborg] Toppila 1885 o. 1886: 
Zidb. '), jfr Brenn. Obs. ^); Uleaborg: S. W. Liljeblom! '); [Uleaborg] >v. 
1899 1 kph: Huum. pain. p. 86*). 

Se f. o. under M. officinalis. 

M. macrorrliixa W. & K. upptogs bland de vildt vaxande arterua i 
Herb. Mus. Fenn. [ed. I], men bar utgatt ur ed. II, jfr 1. c. p. IX not. 
Uppgifterna 1. c afse exemplaren fran A 1. Jomala och Ab. Abo. 

Melilotus alba Desr. 

In Fennia maxime australi aut inprimis austro-occi- 
dentali raro occurrit, ceterum in saburra etc. per maximam 
partem Fenniae, sed adventicia tan turn, legitur. 



') Under namn af M. officinalis. 

^) Under namn af M. maerorrhixa W. & K. eller M. officinalis var. 
macrorrhixa (W. & K.). 

') Under namn af M. altissima Thuill. 



254 Melilotus alba. 

Till.?; habitat in Karelia [»Carelia»]: Linne, Hortus Upsa- 
liensis, Stockholm 1748, p. 223 nomine (Trifolium) M. offi- 
cinalis flore albo, cfr FI. Ingr. p. 267; in arvis pinguibus Ny- 
landiae rarius: Prytz nomine M. vulgaris verisimiliter banc 
speciem spectat; saltem in cultis ad Helsingfors: W. Nyl. Distr.; 
Eur. plur. exc. . . .: Nym. Consp. p. 172; in plurimis provinciis, 
excl. Al., Ab., Nyl. et forsitan Ka. tantum adventicius, nee 
vere spontaneus: Herb. Mus. Fenn. II p. 140; exc. etiam Fenn. 
plur.: Nym. Suppl. p. 89, vide etiam Led. 1 p. 527. 

Al. Sund in ruinis Bomarsund: Arrh. & K. et Ssel. herb.; 
Skarpans: Leop.; Sottunga Masshaga: Laur. Fort.; Finstrom 
Godby in prato prope Farjsundet: E. Grseffe!; Mariehamn ad 
portum occidentalem: E. Erikson! [hoc loco forsitan adventicia]. 

— Ab. r: Zett. & Br.; Abo (!) in oppido: E. G. Printz; Aboa 
in cultis compluribus locis: Arrh.; Uskela Nocka: K. E. v. Bons- 
dorff!; Hango: Sand., vide infra. — Nyl. Fagervik r: His.!; 
[Helsingfors] p intra urbem: W. Nyl ; Villinge (Ilmoni), Sumparn, 
Skatudden, Sveaborg: Ssel. ann.; r Stromfors in Bullers et Lofo!, 
Pyttis in insula Hinkabohle-6n (aut Byon) (G. R. Bjorksten), 
Hogland!, forsitan ex parte adventicia: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] 
Kappelkaula: Brenn.; Hogland [etiam] in area in pago Suurkyla 
(Sievers): Brenn. Till. p. 40; [Hogland] nonnulla spec, in coe- 
meterio novo: Sselan in Medd. XXV p. 77, vide ceterum infra. 

— Ka. Kymmene (G. R. Bjorksten): E. Nyl. Ber.; Kotka loco 
saxoso arenoso: Sael. herb.; Fredrikshamn: alumn. Werving in 
dupl.!; Haapasaari multa spec: Saelan in Medd. XXV p. 80; 
Vehkalahti in prato litorali: I. Ryberg!; Viborg: Fl. Kar.! — Ik. 
Kakki Kirjola (B. Alfthan): Malmb.; Rajajoki [»Systerback»]: 
Flinck in dupl.!; Kakisalmi [»Kexholm»] in litore arenoso lac. 
Ladoga: Ssel. herb. 

»Mel. album Pharmacop. ex Abo et Carelia habuit Linnseua 1755 
et 1748 s: Fl. Ingr. p. 267; uppgiften fran Abo far val tillskrifvas ett for- 
biseende, enar arten i Fl. Suec. alls icke angifves for Finland ; se f . o. ofvan. 

Al. Jomala Mockelo med barlast: Florstr. — Ab. Abo barlastplats (I) 
lika allman 8ona de tva foregaende [M. arvensis och M. macrorrhixa] : Ssel. 
Frov., ex. afven af G. Renvall ! och A. Dahl ! — En Melilotns-&Tt, antingen 
M. alba (eller nigon hvitblommig varietet af M. officinalis), som inkommit 
med barlast till Hango for 10 ar sedan, trifves fortraffligt och forekommer 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 255 

vid banvallen och i Hangos ostra hamn: N. Pr. 1890 N:o 268 Aftonnum- 
roer. Pa det sistnamnda stallet finnes M. alba annu: Hayren i bref 7, VI, 
1909. — [Nystad] >moljalla vastapaata Sorvakkoa>: Sod. — Nyl. Ekenas 
Danskog tillfallig pa tradgardsgangarna pa 1890talet, senare forsvunnen: 
Hayr.; [Tenala Lappvik] ar 1905 taml. ymnig vid gamla angbatsbryggan 
och sparsam pa ett par andra stallen. Riklig 1905—1908 (K. Holmberg): 
Hayr. Adv. p. 159, exemplar af Sola!; [Helsingfors] pa Skatudden: Brenn. 
For. p. 132; Helsingfors (I) tillfallig 1891: Hayr. herb.; Helsingfors barlast- 
plats: Elis af Hallstrom!; [Helsingfors] Somas barlastplats: Lindb. herb.; 
Borga nflra Hammars ganska ymnig 1886, BorgS, nara Kroksnas ymn. 
1888: Gadol. 

Sat. [Bjorneborg] Rafso 1872 : Sahlberg ! ; [Bjorneborg] et r och pc 

— st cp, lang uppr,, bl. a. Hvittisbofjard Stengard Kaantokari pa barlast: 
Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 51, 53 och 55; Karkku Tuomisto, numera utgan- 
gen: Hjelt. — Ta. r pa olbryggeritomten i Tavastehus stad: Asp. & Th.; 
rr [Hollola] Laitiala vid smedjan: Norrl. e. o. Tav.! — Sa. Mikkeli [>S:t 
Miehel>] ssjalfsadd i tradgard*: Ehnberg i dupl.!; Willmanstrand 1885, 
Nyslott i mag. Snellmans tradgard: Budden, jfr Budd. muist. — Kl. Va- 
lamo troligen inford med hofro: Backm.; Ruskiala marmorbrott: Zilliacus! 

— Kol. »tantum in Petrosavodsk (Guntherl)<>: Norrl. On.; kring Petrosa- 
vodsk och Vosnessenje: Gilnth. p. 86 i of vers. Mahanda kunde arten har 
betraktas sasom vildt vaxande. 

O a. r Wasa!, Kristinestad: Malmgr.; Wasa Brando: Stromb. och 
P. A. Karsten!; [Wasa angkvarn] (allm.): Lauren i Medd. XXII p. 38; [Wasa 
Hofrattsparken] 1884 och 1886 i flere exemplar: 1. c. p. 41; [Wasa] trifves 
ntmarkt pa Brando: 1. c. p. 43; Gamla Wasa med PotetitiUa intermedia 
var. canescens : 1. c. p. 43; iakttogs af mig i Gamla Wasa 1892 och 1893, 
men ar numera antingen forsvunnen eller atminstone hogst sallsynt i Wasa 
och dess omnejd: Hjelt. — Tb. Jyvaskyla utavattu eraalta niitylta kau- 
pangin lahelta v. 1904-1905, mutta sitten havinnyt*: Lesk. — Sb. r: Mela; 
[Kuopio] r uppr. fr&n 6 stallen, hvaraf endast Sayneensalo utom staden : 
Link. Lis., jfr 1, c. p. 6; [Maaninka Poljaj pysakin luona radan varrella»: 
Kyyhk. litt. 

Om. Mykarleby: Ale; Jakobstad, Gamla Karleby ! >denna art ar 
den oftast forekommande, hardigaste och lattast fOrvildade af slaktet 
MeUlotits^: Hellstr., jfr 1. c. p. 136. 

Ob. Ulea r: Eberh.; Uleaborg pa barlast: Hougb.; [Uleaborg] Top- 
pila arligen, redan forut ganska talrik, forekom arten 1886 och i synnerhet 
1887 t. 0. m. ymnigt: Zidb., jfr om dessa Brenn. Obs.; Uleaborg Raatti 
holme: Brenn. Obs.; [Uleaborg] xpainolastikasvi vaan siella kotiutunut ja 
sielta myos laajemmalle levinnyt*: Leiv. putk., jfr Leiv.; [Uleaborg] jvv. 
1899—1909. Niin runsaasti levinnyt, ettei koululaisten otto sita vahenna»: 
Huum. pain. p. 86!, se afven Huum. sat. p. 89 och Huum. Oul. p. 178; 
grusiga barlastplatser sails., ^antecknad i Kemi stad 1885 samt darefter 
flera somrar a rad > : Keckm. 



256 Melilotus iudica. 

Melllotus indica All. 

In Fennia australi rarissivie disseminatur. 

Nyl. Helsingfors Ulrikasborgsberget vid observatorium: Brenner!, 
jfr Mela Kasv. V, Ale. IV afvensom Brenn. For. p. 132 under namnet 
M, parviflora [Deef.]; Helsingfors ObservatoriiVjacken pa sophogar: Sahlberg! 

Sat. Ulfsby brobank 1878: U. Lojander!, jfr Hayr. Bjorneb. och 
1. c. p. 52. Lojanders exemplar ar inlamnadt under namnet M. officinalis, 
men bestamdt af Lindberg till M. indica All. 



Trifolium pratense L. 

Jn maxima parte Fenniae frequenter vet frequentissime 
provenit; supra 64^ 30' frequentia paullatim minuitur, usque 
ad 69^ 10' procedit. 

Fq vel fqq ^) usque ad 64^ inveniri consentiunt omnes 
auct,, cfr Till., Till. Icon 103 [mala], Kalm, Prytz; maxima pars 
Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym, Consp. p. 173; haec 
forma planta vulgaris, spontanea apud nos. In maxima parte 
Finlandiae frequenter vel frequentissime provenit; supra 64^ 
30' frequentia paullatim minuitur, sed usque ad 69^ 10' proce 
dit: Schedae II p. 94 nomine var. heterophyllum Lej. et Court., 
vide etiam Led. I p. 547—548 et Norrl. in Atlas p. 15. 

Om. fq: Tenn., ut etiam alii auct. — Ok. Kianta et ve- 
risimiliter etiam in Kuhmo st fq — p: Wainio Kasv.; fq, in 
partibus maxima orientalibus minore frequentia: Brenn. Obs.; 
(fqq): Must.; fq et saepe cpp: Kyyhk. litt. — Kp. fq: Wainio 
Kasv.; fq, in parte australi partim fqq: Bergr. Ant. 

Ob. st fq, sed parvum: Jul. p. 290; fq in partibus maxime 
septentrionalibus minore frequentia: Brenn. Obs., quem 1. inspi- 
cias; fqq — st fq, frequentia in valle amnis Simo conspicue 
minuitur ab Hosio ad septentrionem versus: Keckm.; [(fq): 0. 
R. Fries p. 162;] in parte boreali par. Rovaniemi p, sed in 
plagis magis australibus saltem st fq: Hjelt & H., vide etiam 
Leiv., Leiv. Veg. p. 200 et Gaj. Torn. p. 65, 66, 76, 80, 81, 



') Prytz, Bergstr., Bergr., Arrh. Ann., Flinck, V. E. Broth., Weeks., 
Leop., Hann., Elfv., Broth., Mela, Norrl. On. (in Saoneshje fq), Hellstr.; 
fq — fqq : Caj. Kasvist , quem 1. inspicias. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 257 

93, 112 etc. — Kuus. st fq — p: Wainio Kasv., cfr E. Lagus 
p. 353. — Kk. fq: Bergr. Ant.; fq exc. in parte septentrionali 
par. Oulanka, ubi st fq: Wainio Kasv.; Keret, Kouta: Fellm. Ind. 
Lk. »r in parte boreali Lapponiae, quam visitavimus, et 
in par. Kittila tantum prope templum! nobis obviam, Kolari in 
vicinitate montium interiorum non observatum, sed ad Jokijalka 
et abhinc ad meridiem versus iam in plur. loc. occurrit»: Hjelt 
& H.; [complur. locis Kengis . . . Pajala, Muonionalusta: Birg. 
p. 104, cfr 1. c. p. 83; in Lapp, rarius et longe antequam 
praecedens [Tr. repensj desistit septentrionem versus, scil. crescit 
nonnisi in infima parte silv. Lapp, merid. usque ad . . . et in 
adiacenti Vesterbottnia septentrionali versus Kengis: Wahlenb. 
p. 192, cfr L c. p. 291;] ad Lapp, infimam fq: Fellm. Lapp.; 
Sodankyla ad pag. Sodankyla, st fq abundanterque in limitibus 
agrorum ad Sattanen: Wainio Not., vide etiam Hult Lappm. p. 
40; Blom Bidr. e vicinitate templi par. Sodankyla non comm. 
— Li. Inari ad Kultala in regione coniferarum raixtarum, ad 
Menikka in regione pinifera ad flumen Paatsjoki: Wainio Not., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140 et vide infra. 

Lapp. ross. »ad Kantalaks et fluvium Niva, dein vero 
versus septentrionem non observavi»: Fellm. Ind.; »in parte 
inferiore p, supra pag. Umba et flumen Niva nullibi mihi obvium, 
spec, nostra [ex Umba: Selin!] var. villosum Hartm., spec, a 
Fr. Nylander! ad Kantalaks lectum pilis ferrugineis gaudet, 
quare var. villosum Ledeb.»: N. I. Fellm., ubi p. 18 descriptio, 
cfr 1. c. p. XXXVIII, Herb. Mus. Fenn. II p. 140 et Beket. p. 
555; tantum in Sashejka et ad partem australem lacus Imandra: 
Kudrawtsow p. 236, cfr Beket. 1. c; Kantalaks ad litus marinum 
et in prato, Porjeguba, Umba duobus locis et Ponoj: Mela PL; 
Umba: Kihlman!; Hirvasjarvi ad partem septentr.-occidentalem 
ad tuguriolum [»kodalla»]: Axelson & Borg!; Petshenga ad mo- 
nasterium: Fontell! [mea ex sententia adventicium], vide etiam infra. 
Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 760 aro insamlade »Nyl. par. Eke- 
nas Tvarminne Krogen in litore maris leg. Palm6n», se under Schedae. 

[Afvikande frekvena har jag endast antecknat Ik. »ziemlich gemein 
im ganzen Gebiet>: Meinsh. p. 81.] — Lt. Det fortjanar anmarkas, attar- 
tens nordligaste f3mdort, Mennikka, ar en fruktbar, ohebodd trakt vid en 
strid fors i Paatsjoki, hvarfore det ej garna kan betviflas, att arten dar 

Typis impr. "), 1916. 17 



258 Trifolium pratense. 

ar fullt vild: Wainio ann.; harpa grundar sig: »Mennikka omnino sponta- 
neum secundum CI. E. A. Wainio»: Herb. Mus. Fenn. II p. 140. Vid 
Kultala ar arten mahanda tillfallig. — Fr§,ii Sydvaranger namnes: >Ropel- 
ven pa fladen, hvor den skal vaere indplantet fra Vads0 (?), men hvor den 
ikke bemserkedes af mig»: Norm. Fl. Spec. p. 294. — [L. ent, Tr. pratense 
uppraknas bland arter, som eaknas kring Kaaresu'anto: L. L. Lsest. p. 
291.] — Lim. Utom de i texten namnda exemplaren finnes afven ett, 
sTalvijoen varrella, tukkilaisten pirtilla»: Axelson & Borg!, hvars forekomet 
darstades aannolikt bor betraktas sasom tillfallig. 

Om artens ymnighet har jag antecknat: Nyl. st cp: Stenr. — Sat. 
st pc — cp, mest st cp — cp: Hayr. Bjorneb. — Ta. st cp: Borg Tiet. — 
Kb. cp: Axela. Putk., dar narmare uppg. lamnas. 

Som kandt har rodklofvern under senare tid blifvit foremal f5r en 
allt intensivare och allt mer utbredd odling i vart land. Harom hanvisar 
jag till Elfv. Ant. p. 59, jfr 1. c. p. 18, Elfv. Kult. p. 142-143, dar afven 
historiska upplysningar angaende klofverodlingen meddelas, Grotenf. p. 
102 och Essen Stud. p. 46. Af dessa arbeten framgar, att arten som kul- 
turvaxt hos oss nar sin nordgrans vid O b. Kemi, dar den odlas af en 
och annan herreman; i Lk. Kemijarvi har dess odling misslyckats: Elfv. 
Ant. p. 59. Klofverarterna uppgifvas allmant odlade till 63": 1. c. p. 18. 
Det bor anmarkas, att ang. var. sativum Mill, namndes tidigare: »climat. 
impat., Fenn. austr. aut occ.s: Fries; detta kan ej numera anses riktigt. 
[Daremot uppraknas Tr. pratense liksom Tr. repens bland de basta och all- 
mannaste fodervaxterna vid Kengis, som ju Hgger nara L k ; Zett. I. p. 
146.] Speciella uppg. om odlingen inga t. ex. Renv. p. 19 och Caj. Kas- 
vist. p. 27. 

Angaende harjningar af en parasitsvamp pa den odlade rodklofvern 
se Medd. XXXIV p. 48. 

Zidb. omnamner arten sSsom barlastvaxt i Ob. Uleaborg Toppila. 

Oberaknadt f. albiflora, som upptages under sarskild rubrik, om- 
namnas fdljande former: 

F. versicolor. Sb. Jorois Jarvikyla: Lindberg! — Till detta ansluter 
sig ett exemplar Nyl. Esbo Staffan: Edit Lindstrom! 

F. villosa Led. Se under Lapp. ross. 

F. pulchella Hartm. »in Al. et Ta.»: Herb. Mus. Fenn. II p. 140. 
Uppg. fran Al. afser ett exemplar fran Finstrom Bergo: P. E. Eriksson! — 
Ta. Jamsa: Stelan! 

Trifolium pratense f. albiflora. 

Simul cum forma typica raro occurrit. 

Al. Hammarland Frebbenby: Hult herb. — Ab. [Pargas] 
Qvidja: Wirz. ann.; Lojo pag. Suittila in praedio Jakkola: Hollm.; 
Vihti prope stationem Nummela: Flinck! — Nyl. Kyrkslatt 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 259 

Stromsby! et Sundsberg!: Brenner; Helsingfors in promuntorio 
Lappvik in colle graminoso arido: Ssei. herb.; Thusby Gammelby 
in prato: Hjelt et Hult ann.; Nurmijarvi: V. A. Seppala! 

Ta. [Asikkala] prope Kaitas in prato: Norrl. s. o. Tav.! — 
Kl. Sortavala Tamhanka: R. Wegelius! 

Sb. Kuopio: Malmberg!; Maaninka in agro praed. Kinnu- 
lanlahti Martikkala: Kyyhkynen! — Kb. Nurmes ad Lipinlahti 
et Repola ad Koroppi!: Wainio Kasv. 

Om. Brahestad: Blom! — Ok. Kianta 4— 5 locis: Kyyhk., 
cfr Brenn. bidr. p. 19. 

Tpifolium alpestpe L. 

Per errorein apud nos est indicatum. 

AUman vid Keret, Kantalaks: F. Nyl. Utdr. p. 153 och 154; appg. 
afser enl. Nylander sjalf 1. c. p. 191 endast en form af Tr. pratense, jfr 
N. I. Fellm. p. LXII. 

Trifolium medium L 

In Fennia australi passim aut satis frequenter occurrit; 
ad septentrionem versus usque ad 63^ 12' progreditur. 

In actis insularum maritimarum Finl. australis (fq): Prytz; 
Fenn. merid.: Fries; Scand. (exc. . . . Lappon.): Nym. Consp. 
p. 173; Fenn. (exc. bor.): Nym. Suppi. p. 90; in Finlandia au- 
strali St fq, subito rarescit, etiam in parte australi Finlandiae 
mediae (r) occurrit, ad septentrionem versus usque ad 62° 50' 
lectum est: Schedae p. 85, vide etiam DC. Prodr. II p. 195, (Led. 
I p. 547) et Schedae II p. 95 nomine * Jlexuosum Jacq. 

Al. St fq: Bergstr.; st fq — fq: Bergr., vide etiam Palmgr. 
Stud. p. 358. — Ab. (fq): Zett. & Br.; p: Arrh. Ann., Renv. et 
A. Nyl.; Bromarf Kivitok et Kiigra: Sand.; p: Sel; [Vihti] (fq): 
Printz; st fq-fq: Flinck ; st fq: V. E. Broth.; (fq): Weeks.; st 
fq — fq, enum.: Caj. Kasvist. — Nyl. Ekenas p, enum., par- 
tem maximam st cp: Hayr.; p: His.; Inga Svartback fq: Brenn. 
Vaxtf. p. 79; st fq, locis idoneis, enum., hie illic cp: Stenr.; p: 
W. Nyl. et S^l. 0. Nyl.; Helsingfors st fq-fq: Kihlm. ann.; 
Thusby st fq: Astr. & H.; Brenn. non comm. — Ka. (st r): Blom; 
p: Linden. — Ik. p: Malmb.; [st fq in territorio: Meinsh. p. 81]. 



260 Trifolium medium. 

Sat. dispersum: Malmgr.; Luvia ad praedium sacerdotis st 
cp in margine silvae (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb.; fq— stfq: 
Hjelt. — Ta. st fq: Leop. et A. Wegel.; p: Asp. & Th.; p — st 
fq: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; st fq, in pratis silvaticis 
[»metsaniityilla»] hie illic cp: Borg Tiet.; st r, Luhanka in parte 
orientali insulae Judinsalo, complur. loc. cp etiam ad Tientaali 
et Tammijoki, Korpilahti Peuha: Wainio Tav. or.; Keuruu 
Mantta in nemore: Sael. herb. — Sa. Villmanstrand Ihalais in 
rupibus calcareis, Imatra in colle argillaceo: Ssel. herb.; p: 
Hult; Nyslott Simuna: Budden; Nyslott [»Savonlinna»] Paasky- 
lahti, Saaminki Pellossalo, Rantasalmi Joutsenmaki (V. Pylkka- 
nen herb.): Budd. muist. — Kl. p usque ad Ladogam borealem: 
Fl. Kar.; p: Hann.; st fq: Hjelt. — Kol. st fq in regg. silv. et 
collina: Elf v.; circa Petrosavodsk: Giinth. p. 36. 

O a. vide infra. — Tb. [Jyvaskyla] Vuoretsalo Muuttokanta: 
Link. Jyv. p. 190, vide infra. — Sb. Leppavirta Varkaus Keili- 
paana multos annos ante: Env^.; st r— r: Mela; Kuopio: L. M. 
Runeberg! et alii!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; [Kuopio] rr 
»Pienen-Mustinlammen luona» (Huumonen!): Link. Lis.!, vide in- 
fra. — Kb. Kide: U. W. Telen!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. — 
Kon. st r Soutajarvi— Jankajarvi, Kendjarvi, Dvorets?, Perttiniemi 
(Simming!), Koselma et Jalguba (Sahlberg), Saoneshje ad Velikaja- 
guba: Norrl. On., cfr Giinth. p. 36; Dvorets, Tolvoja! step, Vy- 
rosero: Kihlm.; de Perttiniemi cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. 

Om. rr Lappajarvi in vicinitate templi pc ad viam inter 
Harju et Isakspark: A. L. Backm. FL, cfr 1. c. p. 136. 

O a. Tr. medium upptages sasom spridd : Malmgr., detta galler sa- 
kert endast den sydligaste delen af provinsen eller Kristinestads-trakten ; 
n&got exemplar i H. M. F. finnes dock ej fran denna trakt, och arteu 
upptages ej heller fran O a. af Lauren. — T b. Om forekomsten vid Jy- 
vaskyla namnes: »Nurminiitylla ahomaisella paikalla tiheakasvuinen tapla»: 
Link. Jyv. p. 190. — S b. »0n mahdoUisesti aivan nuori tulokass; Link. 
Lis., hvartill dock kan erinras om, att L. M. Runebergs exemplar ar in- 
samladt redan ar 1856; Kiuruvesi: Lundstr.; uppg. behofver kanske be- 
kraftas; lisalmi: Ale, Ale. Ill och Ale. IV; uppgiften forefaller ej osanno- 
lik, men det ar mig ej bekant, hvarpa den ar grundad. — Langre dsterut 
torde arten ga annu hogre mot norr, enar afven exemplar fran Archangelsk 
finnas i samlingen, jfr Fl. Samoj. p. 10. Likasa uppgifves den fran Kton. 
och Kpor.: Mela Kasv. V, jfr afven Giinth. p. 36. — Om. Arten upprak- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 261 

nas bland dem, som ej ga till Gamla Karleby : Hellstr. p. 135. — Ob. 
[Uleaborg] Toppila sept. 1887, 2 a 3 exemplar, enekilda exemplar tillfalligt- 
vis antraffade vid Uleaborg: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg och li enl. 
muntligt meddelande af F. Nylander: Brenn. Obs., som anvander tecknet 
for tillfallig forekomst. 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 274 aro insamlade »Ab. par. Kisko 
in declivibus pratoruin iuxta lacum Puujarvi» af Brotherus; N:o 761 >Sb. 
par. Jorois Jarvikyla in sicco margine pineti* af Edit LindstrOm under 
namn af Tr. medmm * flexuosum Jacq. (den senare nummern). 

Om odlingsforsok se Essen Stud. p. 49. 

Tpifollum Incarnatum L. 

His annis cultmn rarissime disseminatur. 

Ab. Abo [> Turku] Iso Pukki»!, Hirvensalo Kommo!: N. Aschan ; 
Kimito [»Kemio] pellonpiennar tullut ulkolaisten kauransiementen mukana 
1904»: S. Makela i Sa?l. herb. — Nyl. Kyrkslatt Villa Nyberg vid Tyris, 
tillfallig, inkommen med utlandskt grasfrO (1913): Seel. herb. — Ta. Vid 
stationshuset i Tavastehus, inkommen med utlandskt hofro: 0. Collin! — 
Sb. >Koko joukko Niuanuiemella lahella Kuopion kaupunkia (koululainen 
Y. Wiik)»: L. Y. 1903 p. 224; exemplar fran Niuvanniemi ar insamladt af 
Suomalainen !, jfr om dessa uppg. Mela Kasv. V och Ale. IV. I H. M. F. 
finnes dessutom ett exemplar fran Sat. Vesilahti: 0. Eronen! med an- 
teckning >viljelty» och ett fran Ta. Birkkala Naistenmatka: E. Grseffe!, 
som likaledes ar odladt. 



Trifolium arveose L. 

In parte ausiro-occidentali passim— satis rai^o legituv; 
ceterum raro usque ad 6P 30' vel 61^ 40', nee tamen in 
orientali Fennia obvium est. Ultra hos terminos in saburra 
etc. raro occurrit. 

Till.; Kalm; in arvis provinciarum australium: Wirz. pi. 
off., cfr Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym, Consp. p. 175; exc. 
etiam Fenn. bor., med.: Nym. Suppl. p. 91; in parte austro- 
occidentali passim— satis raro legitur; ceterum raro usque ad 
61^ 30' vel 61^ 40'. Ultra hos terminos in saburra etc. raro 
occurrit: Schedae II p. 95 nomine a agrestinum (Jord.), vide 
etiam DC. Prodr. II p. 190 et Led. I p. 541. 

Al. st r: Bergstr.; st r Foglo, Kokar, Sund: Bergstr. Beskr.; 
Geta Bolstaholm: Hult herb.; [Sund] Kastelholm: Nervander!; 



262 Trifolium arvense. 

Saltvik Gullbergsholmen, Eckero Storby, Hammarland Frebbenby, 
Finstrom Godby (!) et Bergo, Lemland Lembote: Arrh. & K.; 
Foglo Juddo st fq: Arrh.!; Finstrom Godby in colle aprico st 
cp: Sael. herb.; Lemland Nato: Laur. Fort.!; Sund (!) compluribus 
locis Kastelhohn, Sundby: Bergr. comm.; [Sund] hand infrequens 
in montibus (et ripis lacuum): Prim. p. 66; Geta Finno, Snacko 
etc.: Ch. E. Boldt, cfr Popp. p. 19; Brando: Oss. Reuter in 
Hayr. herb.; Lemland Slatholmen: Florstr.; Geta Dano: V. Pe- 
sola!; Kokar Finno, Smedo et Hamno, Sottunga Finno, Foglo 
Bano, Noto, Gripo, Jerso et Bratto, Lemland Bjorko, Jerso, Grano 
et Skobbholm, Jomala Klinten et Mockelo, Hammarland Bovik, 
Appelo et Granskar, Eckero Finbo, Finstrom Grelsby et Barts- 
garda ([V.] Pesola herb.) denique Saltvik Boxo: Palmgr. Stud. 
p. 356, quem 1. inspicias; Bergr. e parte orientali Alandiae non 
comm. — Ab. p: Zett. & Br.; Abo Ispois [verisimiliter Kathri- 
nedal]: E. Reuter; Hirvensalo Maanpaa: N. Aschan!; Abo ad 
arcem, Lillheikkila, Kathrinedal: Arrh.; Korpo: L Ringbom!; Na- 
dendal in colle pratensi cp : Ssel, herb.; r par. Gustafs Lyporto: 
Bergr.; Pargas (!) p — st r Pexor (Adl.), Skrabbole, Malmen, 
Petas, Attn ad Jurmo, Lenholm Brannudden (0. M. Reuter), 
Skrafso, etiam in Hiittis: Arrh. Ann.; Sagu in agro combusto: 
Nikl.!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Bjarno in praedio 
Pojo: E. G. Printz; Bromarf Kivitok in colle fertili [»angsbacke»]: 
Sand.; r in promuntorio Karkali et Jalansaari: Sel.; p in deustis 
in pag. Harjanvatsa: Al. Lagus; Lojo Ojamo: Hels.; in insula 
Mangso in lacu Lojo: His.; p in paroeciis circa lacum Lojo: 
Hult coll.; Lojo Paloniemi Niemis et Skratila: Lindb. herb.; Vihti 
(st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204, ab E. G. Printz ex Oravala 
enum.; [Vihti] p Vanhala, Oravala, Lepparla Simola, Vaakkyla, 
Suksela, Paakslaks, Harkoila Nissola in area duo spec, veris. adv.: 
Flinck; Vihti st r cp in clivo prope templum et in campo [»nur- 
mikko»] sicco in Oravala: V. E. Broth.; Poytis: Wirz. ann.; Mie- 
tois r in clivo sicciore prope praediolum quoddam ad occidentem 
versus a pago Uhlu: Caj. Kasvist.; A. Nyl. omittit. — Nyl. Eke- 
nas Alglo: Hayr., vide infra; Inga Orslandet Rovass: W. Brenner!; 
Esbo: T. Behr in herb. lye. n.; Kyrkslatt baud procul a Thors- 
vik ad Klobbsund cpp in colle arenoso: Sael. ann. et herb., cfr 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 263 

Medd. XL p. 45, spec, indidem leg. Sigyn Qvarnstrom & Sselan!, 
vide etiam Klingst. Nyl. p. 99; »r pone rupes Observat. astro- 
nomici»: W. Nyl.; rr Borga Hammars [in saburra navali], (Strom- 
borg!): Sael. 0. Nyl., hoc loco adventicium: Ssel. ann.; [Hogland] 
circa coemeterium (E. Nyl. Ber.): Brenn., cfr Seel. 0. Nyl.; in 
Hogland non [sponte] occurrit: Sselan in Medd. XXV p. 74, vide 
ceterum infra. — Ka, r Kaukola ad molam Jarvenpaa, Jaaski 
Ahola!, Antrea [»S:t Andreae»] Hatula in clivis siccis: Linden; 
Antrea [»S:t Andre»] ad pontem viae ferratae supra Vuoksi: 
H. Buch! — Ik. (p): Malmb., spec, e Sakkola!; Uusikirkko! 
[»Nykyrka»] cp in iugis arenosis: E. Nyl. Ber.; Sakkola Makkara 
in clivo arenoso: Lindberg!; [in locis apricis et siccis interdum 
cpp: Meinsh. p. 81; Parkala: Flinck!] 

Sat. rr Birkkala »Lauttala backen» baud procul a Nokia: 
Hjelt!, cfr Medd. XXVI p. 20-21 et Herb. Mus. Fenn. II p. 140; 
a 1911 in eodem loco non vidi, fortasse propter tempus anni: 
Hjelt; Birkkala Nokia ad amnem: Printz comm.; Birkkala ad 
templum: Well, comm.; Tammerfors prope oppidum in prato 
culto: Budden, vide etiam Gadd Sat. p. 49 et infra. — Ta. 
Kangasala: Ilmoni in dupl.!; »Kangasala kyrkasen»: W. Wege- 
lius comm.; st r: Leop.; Saaksmaki Rapola: Kihlm. herb.; Saaks- 
maki (p): Tikk.; Hauho: Herk.; Hattula (st fq): A. Wegel.; [Ta- 
vastehus] (p): Asp. & Th.; Janakkala »Hakoisten linna» cp: E. 
G. Palmen! et J. W. Runeberg in Ssel. herb. 1890; [Janakkala] 
Turenki: A. Brander! et Hayr. herb.; (p): Norrl. s. 6. Tav.; Asik- 
kala p: Nikl.!; Hollola Siikaniemi: G. Bjorksten!; Hollola Hal- 
vala: Wainio herb. — Sa. Taipalsaari: Simming!; st r [Ruoko- 
laks] in prato ripario exsiccato ad pag. Utula!, Salonsaari Matta- 
rila, sacerdot. Ruokolaks: Hult; Saaminki Pihlajanniemi (stud. 
Wallenius): Budden, vide etiam infra; Villmanstrand Parkkarila 
loco arenoso arido spec, unicum, verisimiliter adventicium (1888): 
Sael. herb. — Kl. r Sortavala (Relander): Fl. Kar., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 140; Valamo (Sterenius!): Fl. Kar. p. 193. 

PI. Finl. exs. N:o 762 Nyl. par. Tenala Lappvik in arenoso 

campo leg. Inga Strom. 

>In arenosis Finl. australis et medialis st fq>; Prytz; uppg. kan ej 
anses riktig. — Nyl. Tenala Lappvik jarnvagsstation: K. Holmberg! och 



264 Trifolium arvense. 

Inga Strom! genom Palia6n, jfr Hayr. Adv. p. 159, dar narmare uppg 
lamnas. Ang&ende forekomsten pa Ekenas Alglo tillagges: Arten shar upp 
tradt har de senaate aren (atminstone sedan 1912) i ett parbe8tS,nd»: Hayr 
i bref 24, X, 1915. — Borga 1883: Stjernvall i dupl.!, se afven of van 
texten. — Sat. r Bjorneborg uppr., afven Luvia Laitakari och Leppakari 
p& barlast (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 56 och 57, till hvil- 
ken uppsats hanvisas. — Ta. Orivesi: Salov. p. 12; arten upptages icke 
af senare forf. harifran. — Sa. »Tavattu satunnaisena tav. kylvoheinapel- 
loissa. Oppilasherbaarioista merkitty seuraavista paikoista: Savonlinna 
Kalkkuunniemi, Saaminki Pihlajanniemi ja Koirsalo, Kerimaki Vaahersalo 
ahonlaita, Juva Huppola»: Budd. muist, — Oa. Wasa pa barlast: 0. Hall- 
sten! och elev Ehrstrom i dupl.!, jfr Desideratkat. p. 27 och Ale. Ill p. 181; 
(Wasa angkvarn] spars.: Laur6n i Medd. XXII p. 38. — Sb. [Kuopio] rr 
»lannankaatopaikalla 1904 (A. Oksanen)»: Lmk. Lis., som anvander tecknet 
for tillfallig forekomst. — Maaninka >tuli yhtena vuonna siemeuten mukana 
pari kolme kappaletta»: Kyyhk. litt., exemplar fran Maaninka Kinnulan- 
lahti! — O m. [Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 136; Lappajarvi 
prostgard tillfallig (Nystrom): A. L. Backm. Fl. — Ob. Uleaborg pa bar- 
last: Hougb.; [Uleaborg] Toppila 1884, 1887, sistnamnda ar i myckenhet 
och nastan ensam harskande, dock blott pa ett inskrankt omrade om 
nagra kvadratmeter [»kvadratfamnar»]. Antraffad pa en torr ang nara 
Uleaborg, antagligen inford jamte fodervaxtfro : Zidb., jfr Brenn. Obs.; 
[Uleaborg] »painolastilla satunnainen. Muutamiua vuosina hyvin runsas, 
toisina harvinainen. Myds Nahkatehtaan luona»: Leiv. Putk., jfr Leiv.; 
>v. 1899 1 kpl.>: Huum. pain. p. 86; [Uleaborg] »vv. 1899-1901 remmi- 
tehtaan luona (!), v. 1901 Pikisaarella* r: Huum. sat. p. 87, exemplar fran 
Oulujoki Kiviniemi ! ; barlast nagra exemplar i Kemi stad 1892 : Keckm. 

Tpifolium striatum L. 

In Fennia semel adventiciiim lectiim est. 

Oa, [Wasa Hofrattspark] 1885 i tva exemplar: Lauren! i Medd. 
XXII p. 42, jfr Medd. XVIII p. 248, Mela Kasv. V och Ale. IV. 

Angaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. . . . 
Fenn.>: Nym. Consp. p. 176, jfr Nym. Suppl. p. 91. 



Trifolium montanum L. 

In Alandia occidentali et media satis frequenter inve- 
nirl indicatur; ceterum rarissime in Fennia australi usque 
ad circ. 6P 40' occurrit. 

Till.; Kalm; in pascuis montosis Finl. austr. minus fq: 
Prytz, cfr Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 178; Fenn. hab. non 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 265 

nisi in mer.-occ: Nym. Suppl. p. 92, vide etiam DC. Prodr. 
II p. 201 et Led. I p. 552-553. 

Al. p: Bergstr.; .st fq: Bergstr. Beskr.; st fq, in taeniis 
autem non visum est: Kihlm. Ofvers.; [Sund] fq: Prim. p. 66; 
Sund fq et cpp in vicinitate Kastelholm, Geta complur. locis: 
Bergr. comm., vide etiam Popp. p. 18, Liro Ured. p. 99, Palmgr. 
Hipp. p. 164, cfr 1. c. p. 44 et 114, et inprimis Palmgr. Stud. 
p. 355—356; 6 spec, in H. M. F. et multae adnotationes non im- 
pressae e partibus occidentalibus; Bergr. autem e parte orientali 
non comm., vide etiam infra. — Ab. r Kathrinedal (!): Zett. & 
Br.; S:t Karins Ispois Kathrinedal multa spec: C. J. Arrh., Arrh. 
et E. Renter; Piikkis Storgard: 0. M. Reuter; Kakskerta Kokkila 
in colle argilloso, lapidoso st cp: Sael. herb.; Pargas r Pettiby, 
Pexor: Arrh. Ann., cfr Adl.; Vihti r in insula Kinava et monte 
Laukkamaki: Printz, Flinck ambobus locis frustra quaesivit. — 
Nyl. Fagervik ad tabernas navales (Sjobodarna): His.!, vide 
etiam infra. — Ik. r Kakisalmi [»Kexholm»] (F. Wartiainen): 
Malmb. et J. F. Wailenius in dupl.!; Uusikirkko [Nykyrka] in 
pago Vitikkala: 0. A. Grondahl!, (cfr Medd. XXIX p. 172); Sak- 
kola: alumn. Savander in dupl.!, vide infra; [rarius in Isthmo et 
pec: Meinsh, p. 82; Parkala: Flinck!] 

Ta. Tav. australis: 0. Hjelt! sine loc. spec, cfr Herb. Mus. 
Fenn. et Herb. Mus. Fenn. II p. 140. — Kl. Sortavala Kymola: 
S. Koponen! et E. Tolkki!; Sortavala in prato sicco prope ur- 
bem: Suomalainen! — Kol. Barkawa [?] ad fl. Svir: [Ivanitzky]!, 
cfr Mela Kasv. V. 

Al. Tr. montanum upptages: Foglo Hastersboda, Kokar Karlbylandet 
p§L torra backar stallvis st cp: Arrh. — Ab. Abo slottet: Ale. Ill o. Ale. 
IV ; savida uppg. ej beror pa nagon fdrvaxling, afser densamma sakerligen 
en blott tillfallig forekomst. Det bor kanske framballas, att finsk benam- 
ning pa arten anfOres fran Rimito [»Rymattyla>] af Einari Hellevaara: 
L. Y. 1909 p. 205. [Pojo] p Aminne etc.: A. Nyl., jfr Ale. och Ale. Ill; 
frekvensen ar med all sakerhet oriktig, hvarfore uppg, forefaller tvifvelak- 
tig. — Nyl. Enl. Ohrnb. bar arten afven kr 1874 blifvit insamlad af Tik- 
kanen oeh Hult vid Fagervik. Helsingfors Somas: Ale. Ill, jfr Ale. IV; 
cm denna uppg. galler detsamma som om uppg. fran Abo slott. ~ Upp- 
giften frSn Ik. Sakkola, jfr Desideratkat. p. 27 och Ale. Ill, erfordrar 
bekraftelse. — Exemplaret fran Ta. ar antagligen fran Vanaja eller Hattula. 



266 Trifolium hybridum. 

Trifolium hybridum L. 

Jn Fennia australi pler^umque frequenter— satis frequen- 
ter provenit; ad septentrionem versus iam supj^a 64^ pro- 
greditur, quamvis verisimiliter plus minusve adventicium, 
frequentia inprimis in media parte cuitura scilicet augetur; 
in orientali autem Fennia adhuc rarissime visum est. 

Aboae in Finlandia: Fl. Suec. N:o 664 p. 258, vide etiam 
infra; Kalm; in pratis et agrorum marginibus Finl. australis et 
medialis p: Prytz; Fenn. merid.: Fries; Scand. exc. . . . Lapp.: 
Nym. Gonsp. p. 178; Fenn. mer., in rel. sporadice: Nym. Suppl. 
p. 92, vide etiam Led. I p. 554. 

Al. fq: Bergstr.; Brando »Kyrklandet»: Bergr. — Ab. fq: 
Zett. & Br.; circa Aboam st fq (— p): Arrh.; par. Gustafs non 
visum nisi in insula Vartsala, Inio fq in parte orientali taenia- 
rum, in parte occidental non (?) est: Bergr.; Pargas fq — stfq: 
Arrh. Ann.; [Muurila] fq: Benv.; p Morby etc.: A. Nyl.; st fq: 
Sand.; p: Sel.; Vihti fq: Printz; [Vihti] fq — fqq: Flinck; fqq: 
V. E. Broth.; (fqq) maximam partem in pratis cultis: Weeks.; 
fq — st fq: Gaj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. Fagervik: 
His.; Inga Svartback f q : Brenn. vaxtf. p. 79; st fq in pratis, 
agris et marginibus agrorum st cp: Stenr.; p: W. Nyl.; st fq: 
Ssel. 0. Nyl.; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. Fredriks- 
hamn ad aggeres: Ssel. ann.; st r: Blom; p: Linden. — Ik. st 
fq: Malmb.; [hie illic baud infrequens in toto territorio: Meinsh. 
p. 82]. 

Sat. p: Malmgr.; p — st fq: Hjelt, vide etiam infra. — Ta. 
complur. loc: Leop.; fq: Knabe Fort., A. Wegel. et Asp. & Th. ; 
Lammi Bonni: Leopold!; Hollola Laitiala: Wainio herb.; st r: 
Norrl. s. o. Tav.; Sysma: Unon., vide etiam infra; nee Bonsd. 
nee Wainio Tav. or. comm. — Sa. Valkiala p: Hult Fort.; circa 
sacerdot. Ruokolaks fq (Londen), in praed. Rautio eff. (v. Wey- 
marn): Hult. — Kl. p: Fl. Kar. et Hann.; Valamo: Ssel. ann.; 
Kirjavalaks: Popp. p. 18; st r in Palkjarvi, cp in Kronoborg et 
Hiitola: Hjelt. — Kol. r Mandroga [spec, e Rossia!], Sermaks: 
Elfv.; Nimpelto! ad ripam fluvii Svir, ad meridiem versus a 
Latva: Gaj. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 267 

Oa. p: Malnigr.; p, semper, ut videtur, efferatum: Laur., 
in enumeratione Laur. Vaxtf. non comm.; in partibus Fenniae 
magis septentrionalibus, ex. gr. Vasa, ex arvis eff.: Ale. — Tb. 
Kivijarvi in vicinitate templi: G. Marklund ! — Sb. Leppavirta 
st r: Enw.; r: Mela, spec, e Kuopio!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 140; lisalmi r in oppidulo: M. & J. Sahib. — Kb. Kide: U. 
W. Telen!; Liperi p forsitan vulgari cultura efferatum: Eur. & 
H., spec, e Simananniemi!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; 
Lieksa in prato culto, Nurmes in hortis oppiduli eff.: Wainio 
Kasv., vide etiam infra. 

Att Trif. hijhridum tillhor Finlands spontana flora, framgar tydligt 
a£ flere uppg., t. ex. Linnes, Kalms m. fl.; den upptages afveu frdn Hvittis 
af Car. p. 24. Daremot ar det patagligt, att denna vaxt, som ju numera 
ar den allmannast odlade klofverarten, alltmera eprider sig genom spildt 
hofro m. m. (jfr Hult, Ale, Hellstr., Eiir. & H., Lonnbohm); dess frekvens 
synes f. n., atminstone i vissa delar af landet, sta i narmaete sammanhang 
med den alltmer utbredda angsodlingen. 

Foljande uppg. fOrtjana ytterligare anfOras : S a t. [Bjorneborg] fre- 
kvensen kan ej uppgifvas: Hayr. Bjorneb. — Ta. p — st r »pellonpienta- 
reilla ynna muualla, mutta on vaikea paattaa, milloin se on viljelyksesta 
levinnyt, milloin ei»: Borg Tiet. — Tb. >Useis8a paikoin kylvetyilla nur- 
milla>: Link. Jyv. p. 190, jfr 1. c. p. 186. — Sb. Uppraknas bland »nuoria 
tulokkaitas: Link. Lis. p. 6. — Kb. st r >epatietoista on, kasvaako oUen- 
kaan alueen piirissa; metsittyneena seka kylvoheinan seassa tavataan siella 
taalla harvinaisena*: Axels. Putk. Emellertid sages: H5ytiainen hogre upp 
fran stranden: Rosb. Ytb. p. 61. 

Det bor framhallae, att Tr. hybridum i Herb. Mus. Fenn. II p. 82 
upptages s&som tillfallig icke blott fran O b., O m. och O k. utan af ven 
fran O a., S b. och K b., jfr Mela Kasv. V. 

O m. inford med sad och grasfro: Hellstr. p. 137. — Ok, Paltamo 
annu icke allman: Lonnbohm!; pa etiketten bar Spelan antecknat: »annon 
adventiciums; r >Paltaniemen nurmilla>: Must.; harom galler tydligen det- 
samraa. — Kianta [>Suomu8salmi] r ja pc tavattu heinapelloissa muutamia 
kertoja. Kirkonkyla Pappilan! suopellossa, Alajarvi Kylanmaelia, Keralan- 
kyla Lehdon luona, Kiannankyla Kuurtosen heinapellossa (jota ei kuulu 
kylvetyn) ja Janiskannon luona. A. Sandstrom sanoi sen kasvavan villina 
Ruhtinansalmella Parsamon suolla>: Kyyhk. litt., jfr p. p. Brenn. bidr. p. 
19. — Ob. Uleaborg, Toppila arligen, foga talrik: Zidb., jfr Brenn. Obs., 
dar bl. a. anfores en uppg. af Eberh., hvilken jag icke lyckats aterfinna; 
[Uleaborg] >koko alueella, toisia[rn/b/M<w-lajeja]harvinaisempi>: Leiv. putk., 
jfr Leiv.; Uleaborg [»Oulu] Hupisaari kylv6niitty»: HuumonenI; [Uleaborg 
1910—1912] jsaannollieesti esiintynyt tienoolla>: Huum. Oul. p. 180; li (enl. 



268 Trifolium hybridum. 

muntligt meddelande af F. Nylander): Brenn. Obs.; Pudasjarvi: Martik. 
p. 43; p uteslutande i kustomradet, dar den etundom odlas och troligen 
ar forvildad fran besadda fait: Keckm., jfr 1. c. p. 17; [r: O. R. Fries p. 
162]. — Lk. [r Kengis (Brundin): Birg. p. 104; 1. c. p. 84 uppraknas TV. 
hybridum bland ruderatvaxter, som hafva sin nordgrans vid Pajala; [Pajala] 
Keskiaho 1905: Birg. Till. p. 73.] 

Af uteslutande historiskt intresse ar folj. uppg. I Linues disputa- 
tion Plantae hybridae, resp. J. Haartman, Upsala 1751, uppgifves Tr. hybri- 
du7n vara hybrid af Tr. repens [>pratense album*] $ och Tr. pratense [«Tr. 
spicis villosis, caule diffuse, foliolis integerrimis Hort. cliff. 375 »] (5, hvil- 
ket enl. Linnes utsago framst framgar daraf, att den vaxer med Tr. pratense 
• . . »et juxta Aboam, ubi eandem praeterita aestate legi»: 1. c. p. 18. 

Om odlingen af aleikeklofver i Finland hanvisas till Elfv. Ant. p. 
59, jfr 1. c. p. 18, Grotenf. p. 102 och Essen Stud. p. 47. Haraf framgar, 
att klofverarterna forekomma allmant till 63": Elfv. Ant. p. 18, men att 
Tr. hybridum »hunnit» till Ob. Kemi: 1. c. p. 59. Uppgifter om odlingen 
bar jag vidare antecknat Renv. p. 19, Caj. Kasvist., A. L. Backm. p. 25 
m. fl. Se afven of van i texten under K b., O m., O k. och Keckm. (under 
Ob.) afvensom, bland de speciella uppg., Borg Tiet. och Axels. Pntk. 

F. coloratum Brenn. Nyl. Sibbo Hofgard (elev G. Pehrman!): Bren- 
ner i Medd. XXXVII p. 37, dar formen beskrifves. 



Trifolium repens L. 

In tota Fennia fi^equentissime (—frequenter) saepeque 
copiose provenit; etiam in Lapponia australi frequenter vel 
satis frequenter obvium; magis ad septentrionem versus fre- 
quentia minuitur, sed adhuc summo in septentrione visum est. 

Fqq 1) vel fq in Fennia inveniri consentiunt fere omnes 
auct., cfr Till., Kalm, Hell. p. 15, Prytz; in pascuis et pratis 
totius Fenniae usque in Lapp, subalpinam: Wirz. pi. off.; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn.: Nym. Consp. p. 178, vide 
etiam DC. Prodr. II p. 198-199, Led. I p. 553-554, Hayr. Stud, 
p. 170 et Leiv. Veg. p. 200. 



1) Arrh. Ann., V. E. Broth., Weeks., Caj. Kasvist., Stenr., Seel. 0. 
Nyl., Linden, Hjelt, Leop. >synnerligast a lerjord*, Norrl. s. 0. Tav., Hann., 
Elfv., Mela, M. & J. Sahib., Axels. Putk., Norrl. On. (etiam in Saoneshje), 
Hellstr., Tenn., Must., Brenn. Obs. (in partibus maxime septentrionalibus 
et orientalibus fq), Leiv., Keckm. et Rantaniemi; fq — fqq: Flinck et A. L. 
Backm. Flor. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 269 

Lapp. fenn. fq excepta parte maxime boreali territorii, ubi 
st fq esse videtur: Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 104;] (»str») 
in campo graminoso ad Anneberg sicut etiam ad Onnela et 
prope insulam Karisaari in locis herbidis ad domicilia pagi Sat- 
tanen, semper st pc : Blom Bidr.; per partem silv. omnium Lapp, 
suec. ubique . . . vulgaris: Wahlenb. p. 192, cfr 1. c. p. XXXI; 
ad Lapp, inferiorem fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi et Kemi- 
jarvi et Sodankyla ad septentrionem versus usque ad Sattanen 
et Martti: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31, Hult Lappm. et \. c. p. 
39 et 93; Paatsjoki Salmijarvi in prato [»angsmark»] ad Bjorn- 
sund: Granit & Poppius! — [L. ent. reg. silv.: Lsest. e Wahlenb., 
vide etiam infra.] 

Lapp. ross. »ad urbem Kola (tantum) observavi»: Fellm. 
Ind.; cum priore [T?\ pratense in parte inferiore p], septentrio- 
nem versus autem adhuc circa oppidum Kola provenit: N. L 
Fellm., cfr 1. c. p. XXX et XXXVII; Umba (1) prope pagum: 
Kihlman!; Hirvasjarvi ad partem septentr.-occidentalem: Axel- 
son & Borg!; Imandra, Kantalaks etc.: Beket. p. 555; Ponoj in 
margine viae prope pagum: Montell!; Kola: [P. A.] Karstenl, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 140, Kudrawtsow p. 236 et Beket. p. 
555; Petshenga Knjasenga: Fontell!; Linden Ant. non comm. 

O. Hjelt Nat. hanfor Till. Icon. 103 till denna art, en tydning, som 
dock ar mindre sannolik, enar den afbildade formen ej ar krypande; Fries 
Ofvers. upptager Tr. pratense, hvilket synes mer antagligt. 

Ok. [Kianta] fq — st fq »ja usein runsas»: Kyyhk. litt. — Ob. r: Jul. 
p. 290; Pudasjarvi mindre allm.: C. Brand.; frekvensen i uppg- fran Ob. 
forefaller dock mindre sannolik, da O. E. Fries p. 162 och Hjelt & H. 
upptaga arten sasom allm^n, liksom afven Wainio i hela det af honom 
undersokta omradet. Anmarkas bor i afseende H nordgraneen uppg.: »Un 
myriametre au dessous de Pello pour la premiere fois*: Martins p. 191; 
att arten, i hvarje fall numera, gar vida hogre mot norden, ar dock sa- 
kert, se Hjelt & H. och Wainio Not. — Li. Nordgransen pa ostra sidan 
af omradet angifves i Norm. ann. p. 19 till 70" 57', jfr Schiib. p. 141 m. 
fl.; nagon fyndort fran Sydvarariger upptages emellertid icke i Norm. Fl. 
Spec. p. 291. — [L. ent. Tr. repens uppraknas bland arter, som saknas 
kring Kaaresu'anto : L. L. Leest. p. 291 ; i denna lappmarks finska omrade 
torde arten nappeligen forekomma, om ej alldeles tillfalligt.] — Lapp. ross. 
I Lv. forekommer arten enl. Mela PL; specialfyndorten ar emellertid ty- 
varr icke antecknad af mig; i Lp. ar arten sannolikt blott tillfallig. 

Af flere forfattare framhalles, att Tr. repens forekommer ymnigt, sa 



270 Trifolium repens. 

t. ex. Caj. Kasvist., Hayr. Stud. p. 170, Stenr., Axels, Putk., Kyyhk. (se 
ofvan); st cp: Borg Tiet.; pc — cp, meat st cp — cp: Hayr. Bjorneb. 

Om odlingen hanvisas i framsta rummet till Elfv. Ant. p. 59, jfr 
1. c. p. 18, Grotenf. p, 102 och Essen Stud. p. 48. Af dessa arbeten 
framgar, att medan klofverarterna anda till 63° aro allmanna (:Elfv. Ant. 
p. 18), hvitklofvern »i smatt odlats* annu i Li. Inari: 1. c. p. 59. [Vid Lk. 
Kengis uppraknas TV. repens bland de basta och allmannaste fodervaxterna: 
Zett. I p. 146.] 

Nagra former af denna art aro ej sarskilda hos oss. Daremot fdre- 
komma ej sallan monstrosa bildningar, se Medd. XXXIII p. 41—42 (med 
afbildning) och Medd. XXXVII p. 37-38. 

I Iver. p. 33 angifvas matt for storvaxta ex. 

Trifolinra fragiferum L. 

In litoribus Alandiae passim aut satis frequenter sae- 
peque copiose inoenitur. Ceterum in saburr^a etc. occurrit. 

Kalm; in litoribus Alandiae st cp (J. N. Snellman): Prytz, 
cfr Rupr. Diatr. p. 76; Fenn. mer. occ: Fries; Eur. omn. exc. 
. . . Fenn.: Nym. Consp. p. 177; in litoribus Alandiae passim 
aut satis frequenter saepeque copiose invenitur. Ceterum in sa- 
burra raro occurrit: Schedae II p. 95, vide etiam DC. Prodr. 
II p. 202-203, Led. I p. 548-549, Norrl. in Atlas p. 21 et 
Lindb. in Atlas p. 36. 

Al. (st r): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Saltvik] »sodra Haralds- 
byholmen» (!), [Jomala] Ramsholmen {!), [Lemland] Granboda: 
Bergstr. Beskr.; Vardo— Saltvik: Tengstr.!; Mariehamn: Hult ann. 
et Leopold!; Mariehamn et in ins. Gerso prope Mariehamn in 
litore marino graminoso, Jomala Ytternas in litore marino gra- 
minoso cp: Sael. herb.; Geta Bolstaholm, Finno, Hockbole et 
Graggnas: Hult herb.; Finstrom Farjsund (Brotherus): Wainio 
herb.; Sund Bomarsund: Arrh. & K.!; Foglo Gripo (C. J. Arrh.), 
Sottunga »kyrklandet» et Fulvik!, Kokar p, FinstrSm Degerby 
ad telonium [»tullhuset»]: Arrh.; Lemland Lagnoskar: Laur. Fort.; 
Finstrom Emnas ad »sj6bodarna»: E. Erics.; Sund Hogbolstad 
et Kastelholm st cp, cp ad Lumparen: Gadol.; ad canalem quem 
vocant Lemstroms: E. Reuter; in ripis terra sterili [»mager»] fq 
esse videtur Sund Kastelholm et Tosarby, Geta Dano, Finno et 
Sniicko, Hammarland Appelo etc.: Bergr. comm.; Foglo prope 
templum: G. Lagermarck comm.; Lemland Hamnbacka in litore: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 271 

R. Dahlberg in Hayr. herb.; Lemland Nato et Eckero (!) Storby: 
Florstr.; in H. M. F. adsunt 10 spec, ex Alandia, vide etiam 
Prim. p. 66. 

PI. Fini. exs. N:o 763 Al. par. Finstrom Farjsundet in 
arenoso litore maris leg. V. A. Seppala. 

Ab. Abo barlastplats (!) i ett fatal exemplar, barande blommor och 
frukter: Ssel. Frov. Daremot skrifvee: Abo Slottsbanken g. ymnig: Gadol. 
1885. [NyBtad] »Meren rannalla lahella vakipyoratehdasta, vapaaehtoisen 
paloknnnan paviljongin kentalla, Rantakadulla lahella Halluoja, Saunasillan 
tien vieressa lahella Pietlahden kaupungin aarista paata, Sorvakossa vasta- 
paa Madomaan itaista paata ja Madomaassa seka etelaisella etta lounai- 
sella rannalla»: Sod.! — Nyl. Helsingfors Somas: H. Helenius i dupl.I; 
tydligen pa barlast. — Oa. Vasa Vasklot nara piren 1910: Hammarstrom 
comm. — O m. Jakobstad Alholmen som barlastvaxt: Fontell i Medd. 
XXV p. 37; Gamla Karleby barlastplats: Brenner i Medd. XV p. 218, en- 
ligt exemplar, tagna af elever vid realskolan, exemplar af eleven G. J. 
Osterman i dupl. fran Hallhagen! — Ob. [Uleaborg] Toppila aug.— sept. 
1883 ensam el. fatalig: Zidb., jfr Brenn. Oba. 

1 Mela Kasv. V betecknas arten s&som vildt vaxande i Ab.; alia de 
anforda lokalerna synas mig angifva fdrekomst p& barlast m. m. Anmar- 
kas bor, att arten ej upptages af Bergr. fran ostra delen af ^landska skar- 
garden, hvarfore den hittills kanda ytterst mot oster belagna fyndorten, 
dar arten forekommer vildt vaxande, torde vara Kokar. Daremot skrifver 
Bergr. senare: fasta Aland allm.: Bergr. comm, 

Trifoliura spadicenm L. 

In Fennia maxime austro-occidentali satis rat^o— passim, 
ceterum in Fennia australi et media inprimis in interiore 
parte frequenter (—satis frequenter) saepeque copiose occurrit; 
ad septentrionem versus usque ad 65^ 20' et supj^a inveniri 
indicatur. 

In pratis uliginosis apricis p: Prytz; maxima pars Fenn.: 
Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 180; per totam Finlandiam et 
Kareliam dispersum, in Lapponia omnino non est: Schedae p. 
85, vide etiam Led. I p. 555, Heintze Ranunc. p. 201 et Norrl. 
in Atlas p. 15. 

Al. r: Rergstr., cfr 1. c. p. 5; Tosarby! [in] Saltvik: Rergstr. 
Reskr.; Finstrom prope Farjsund: Arrh. & K.; Kumlinge in vi- 
cinitate templi: Laur. Fort.!, cfr Rergr.; r Kumlinge in parte 



272 Trifolium spadiceum. 

austro-orientali insulae »Kumlinge-landet» cp: BerE^r. — Ab. p: 
Zett. & Br.; in vicinitate opp. Abo p— st r: Arrh.; Pargas r Gun- 
narsnas: Adl.; Pargas r Siggnas: Arrh. Ann.; [Pojo] p ex. gr. 
Siisbacka: A. Nyl.; Bromarf Kansjarvi in prato: Sand.; [Muurila] 
st fq: Renv.; fq: Sel.; Vihti fq: Printz; fq — fqq: Flinck; (fqq): 
V. E, Broth, et Weeks.; fq — p, enum.: Gaj. Kasvist.!, quem 1. 
inspicias, vide etiam infra; Nystad Rauhaluoto: HoUm. — Nyl. 
Ekenas (st r) Danskog, Hasto: Hayr.; fq: His.; fq, in pratis siccis 
et chvis herbidis [»ahomailla»] cp: Stenr.; (p): W. Nyl.; Helsing- 
fors st fq: Kihlm. ann.; fq: Ssel. 0. Nyl.; Hogland (H. M. F.) 
[non vidi], (»fq») (E. Nyl. Ber.), in Hogland deest (Ssel. & Stromb.): 
Brenn. — Ka. fq: Blom et Linden; Lavansaari (E. Nyl. Ber.): 
Brenn. — Ik. fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 
82-83]. 

Sat. p: Malmgr.; (st r) et st pc — cp, enum.: Hayr. Bjorneb.; 
st fq: Hjelt. ■ — Ta. fq: omnes fere auct. exc. Borg Tiet.; fq — st 
fq, in pratis humidis saepe st cp: Borg Tiet. — Sa. (fqq): Hult. 
— Kl, fq: Fl. Kar.; st fq— fq: Hann ; p (Backm., Bergstrom): 
Norrl. Symb.; fq: Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. 

O a. p: Malmgr.; p Oravais Kimo, Storkyro hand procul 
a templo, Ylistaro complur. loc: Laur.; st fq, in vicinitate orae 
non invenitur, sed in interiore parte fq: Laur. Vaxtf., vide etiam. 
Kihlm. Beob. p. 19. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw., Mela 
et M. & J. Sahib. — Kb. Kide fq: Brand.; Liperi fq: Eur. 
& H.; st fq, in pratis humidis depressis saepe cp: Axels. Putk.; 
st fq inprimis in Lieksa et in vicinitate lac. Pielisjarvi usque 
ad Saramo, in Repola minore frequentia: Wainio Kasv. — Kon. 
st fq vel p fq, in Saoneshje ad Schungu fq: Norrl. On., vide 
etiam Giinth. p. 36. 

Om. p: Hellstr.; Alaharma complur. locis: Laur.;str— p, 
enum. e multis (13) locis saepe st cp (aut cp): A. L. Backm. 
FL, quem 1. inspicias, spec, e Lappajarvi prope templum!; st 
fq: Tenn., spec, ex Ylivieska prope templum!; Salo: Blom!; 
Pyhajoki r Kiskila: Lackstr.; Saraisniemi Venetheitto: Brenn. 
herb., cfr Brenn. Obs. — Ok. jpa angar vid Cajana elf af 
kyrkoherden S. Gastren»: Jul. Fort. p. 103; Kajana Koivukoski: 
Brenn. Reseb. p. 67!; Paltamo baud fq, [sed] suis locis cp: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 273 

Lonnbohm in dupl.!; [Paltamo] st fq: Must; maxime ad septen- 
trionem versus ad templum par. Hyrynsalmi [= Hyrynsalmi Salmi] : 
Brenn. Reseb. p. 71, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140 et vide infra; 
in parte australi Paltamo, Kajana, Sotkamo, hie illic [»spr.»] 
interdum st fq, magis ad septentrionem versus r Hyrynsalmi 
Salmi: Brenn. Obs., vide etiam Hellstr. Distr. p. 10. — Kp. in 
parte australi in prato ad Paadane, Sarkijarvi Suondali pc, in 
vicinitate orae compluribus locis in pratis circa amnem Shuja: 
Bergr. Ant., spec, lectum in vicinitate pag. Shuja! 

Ob. »i kryddgarden Jaeobsdal i Uleaborg (r)»: Jul. Fort, 
p. 103; baud fq in vicinitate opp. Uleaborg, li Olhava 1890, ad 
Tornea adhuc a. 1888: Zidb., cfr Brenn. Obs.; secundum oram 
r Kuivaniemi, Haukipudas, Ulea hie illic [»spr.»j. Muhos st fq, 
Liminka (!): Brenn. Obs.; Uleaborg p: Eberh.!; cp in prato in- 
cuho [»luonnonniitylla»] prope stationem Kiviniemi [in par. Kem- 
pele] ad litus maris: Leiv. putk.!, vide etiam infra, cfr Leiv. et 
Leiv. Veg. p. 200; Pudasjarvi: Martik. p. 40, vide ceterum infra. 
— Kuus. »Kusamo»: Fr. W. Maklin!, cfr Wainio Kasv., Her- 
mann p. 280, sed vide infra. 

PI. Finl. exs. N:o 275 Sat. Karkku Jiirventaka in prato 
subhumido leg. Hj. Hjelt. 

Anmarkningsvard ar fdlj. uppg. Ab. »EteIas8a enemman satunuai- 
sesti pelloissa, pihoilla y. m., harvoin useampia vuosia perakkain»: Caj. 
Kasvist. Antagligen beror detta pa lokala forhallanden. — Otn. I Ars- 
berattelse om medicinalverket i Finland ar 1872, Helsingfors 1874, p. 241 
—242 uppgifver C. R. Ehrstrom, att Tr. spadiceiwi visat sig detta ar [1872] 
for forsta gangen i Braheetads provinciallakaredistrikt: Siel. ann. — Ok. 
Kianta Alavuokki Parvavaara (A. SandstrOm): Kyyhk. litt,, som ej anser 
uppg. fullt saker, da exemplar ej foreligga; jag liar emellertid upptagit 
densamma sasom uppmaning till vidare undersokningar. — Ob. Om fore- 
komsten i Uleaborgstrakten skrifves yttermera: >Joen rannalla rautatien- 
sillan takana koillispuolella pienenpuolisella alueella. Muualla siella tiiaila 
kylvoheinan seassa esim. ratavarrella 2 km etelaanpain»: Leiv. Putk. — Fun- 
nen 1870 i Alatoruio [»Nedertornea>] vid Torpa, men ej sedermera: Hougb. 
not., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. — Kuus. Hnruvida arten i denna 
provins ar fullkomligt vildt vaxaude, torde annu l)ehofva utredas, jfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 140. — Tr. spadiceum upptages i Herb. Mus. Fenn. [ed. 
I] fran Lapp, ross.; att ett tryckfel eller nagot annat misstag bar fore- 
ligger, synes mig sakert. 

F. hdea. Sat. Karkku [Jarventaka Torseva!]: Herb. Mus. Fenn. II 

Typis impr. "|j 1917. 18 



274 Tiifolium spadiceum. 

p. 140, dar formen beskrifves. Denna afses antagligen afven med uppg. 

»Melk. keltakukk. Sb. Maaningalla pari, kolme kappaletta»: Kyyhk. litt. 

F. sublutea Ab. »Lojo in coUe arenoso ad stationem Lojok S^el. herb. 



Trifolium agrarium L. 

In Fennia austral i et media usque ad 62^ 50' plerum- 
que satis ra7^o— passim occurrit. Ulterius non legitur nisi in 
sabu7V'a etc. 

Kalm; in collibus apricis Finl. australis et interioris p: 
Prytz; Fenn. merid.: Fries; supra F^adogam boream versus pro- 
cedit: W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. . . . Lapp.: Nym. Consp. 
p. 180; deest in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 93; in australi et 
media Finlandia usque ad 62° 50' plerumque satis raro— passim 
occurrit. Ulterius non legitur nisi in saburra etc.: Schedae II 
p. 95 nomine Tr. strepens Crantz, vide etiam Led. I p. 556. 

Al. rr (Tapenius): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Finstrom] Godby 
(Tapenius): Bergstr. Beskr.; Eckero in colle arido prope pag. 
Storby: Lindberg!, cfr (Medd. XIX p. 21); Sund Sundby in colle 
arido: Bergroth!, cfr Medd. 1. c. — Ab. r: Zett. & Br.; »pa 
Sykyla pa torra renar och hogder it. ubique copiose ad Aningas 
tull» (Ann. ad Till.): Leche p. 15; Marttila [»S:t Marten»]: Elmgr. 
Beskr. p. 181; Kakskerta Kulho in prato consito adventicium: 
Ssel. herb.; Pargas r Lenholmen in Brannudd (0. et E. Renter): 
Arrh. Ann.; Pargas Mustfinn: Linkola!; Uskela Karlberg: K. E. 
V. Bonsdorff!; Karis Bergsmora (Fr. Linder!), Pojo Fiskars (Nerv.!), 
Lojo in insula Pensa: His.; Bromarf Kivitok: Sand.; p: Renv.; 
Karislojo Bole: Tikkanen & Hult herb.; p: Sel., spec, e Sammatti!; 
ins. Lojo, Jalansaari, Rautio: Hels.; Lojo pag. Suittila in praedio 
Jakkola 1886: Hollm.; Lojo 5 spec, in Lindb. herb.; Nummi: 
Ssel. ann.; Vihti (fq): Printz, spec, indidem leg. Hisinger!; Vihti 
st fq: Flinck; st r Pusula Ahonpaa Haijala ad meridiem versus 
a lacu Karjasjarvi!, in promuntorio lacus Radastenjarvi: Weeks.; 
Pusula pag. Ikkala in agro: Printz comm.; Karjala r prope Pa- 
hikkala: Caj. Kasvist. — Nyl. Inga Svartback (!) r: Brenn. 
viixtf. p. 79; Kyrksiatt Vecklaks: E. Lindstrom!; Kyrkslatt God- 
darsbole in margine agri cp: Ssel. herb.; Kyrkslatt Veikkola in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 275 

deusto silvae betulinae: Brenner!; Esbo Kilo: Hayr.; Esbo Bo- 
dom Tuokulla: C. Cedercreutz!; [Nurmijarvi] (p) hie illic cp: 
Stenr.; [Helsingfors] ad Kalliolinna: W. Nyl.; Helsingfors Edes- 
viken et Thusby Mariefors: Ssel. ann.; Thusby (st fq): Astr. & 
H.; r Mantsalii (!) Frugard (K. Nordenskiold), Orimattila Som- 
marnas: Ssel. 0. Nyl.; Borga Gammelbacka: GadoL; Lovisa »exer- 
cisplanen»: C. J. Arrh. et A. Arrh. — Ka. st r: Blom, spec, e 
Sakjarvi in colle arido pagi Nummela!; p in clivis aridis lapi- 
dosis et in agris, Jaaski Laitila: Linden, spec, e Raisala Sirlaks! 
— Ik. p: Malmb., spec, e Pyhajiirvi!; Valkjarvi: W. Nylander!; 
Valkjarvi Pahkinamaki in declivi arenoso: Lindberg!; Nykyrka 
cp in iugis arenosis: E. Nyl. Ber. ; [(fq) in toto territorio: Meinsh. 
p. 83, vide etiam Fl. Ingr. p. 265]. 

Sat. Raumo: W. Wallenius in dupl.!; p: Hjelt!; in indi- 
cibus plantarum e Tyrvaa, Birkkala et Kyro adnotatum, vide 
etiam infra. — Ta. Humppila prope templum: Hjelt; Saaksmaki 
(r) Rapola, Voipala etc.: Tikk.; Saaksmaki Pohjansaha et st cp 
[»ratt mycket»] ad viam publicam ad septentrionem versus a 
templo par. Palkane: Gadol. 1913; [Kalvola] baud infrequens: 
Knabe Fort., cfr Knabe Skizz. p. 87; p: Leop. et Asp. & Th.; 
»st fq (— p)^>: Norrl. s. o. Tav.; tantiim p in Tav. austr.-or.: 
Wainio ann.; nonnnlla spec, hac ex parte in H. M. F. adno- 
tationesque baud paucae; Sysma Nya Olkkola! Koskenniska et 
in deusto: Unon.; [par. Gustaf Adolf!] (fq): Bonsd.; st r [Lan- 
gelmaki] prope Tunkelo et nonnullis campis in vicinitate Kuus- 
selka sp— spec, solit.: Borg Tiet.; r Luhanka Ahola!: Wainio Tav. 
or. — Sa. (fq) usque ad Nyslott et Kuopio : E. Nyl. & Chyd.; 
Valkiala p: Hult Fort.; Villmanstrand: Simming!; Lappvesi com- 
pluribus locis: Ssel. herb, et ann.; Taipalsaari in pascuis: Sse- 
lan!; [Ruokolaks et Rautjarvi] st r: Hult; Ruokolaks ad Vuok- 
senniska et Imatra in colle argilloso st cp, Nyslott in colle 
graminoso: Ssel. herb.; Kristiina: V. Branderl; Mikkeli [»S:t 
Michel»] in foro: Hasselbl.; Saaminki Mallatsaari : K. Enwald!; 
sp ex. gr. Nyslott [»Savonlinna»] Simunansaari et Talvisalo, 
Saaminki Pihlajanniemi, Kerimaki Enonlahti etc.: Budd. muist., 
vide etiam infra. — Kl. p usque ad Ruskiala: Fl. Kar.; p: Hann., 
spec, e Parikkala Surumaki!; Parikkala Kangaskyla: J. Lager- 



276 Trifolium agrarium. 

vail!; I^ukiiniemi: Nikl.!; [Sortavala] Kirjavalaks: Popp. p. 18; 
Helyla ad Sortavala: Backman! et V. Pesola!; Sortavala Kar- 
mala, in prato: T. Pesu!; Impilahti Sumeri! et Kirjavalahti Pak- 
suniemi!: V. Pesola; in Kar. media st r ex. gr. Palkjarvi Anon- 
niemi et Kononen, Ruskiala Korpikallio atque Suistamo prope 
templum: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 66. — Kol. r in collibus her- 
bidis olim deustis reg. collinae: Elf v., spec, e Mandroga!; prope 
Nimpelto ad occidentem versus, Jaschesero! in agro prope Soutu- 
jarvi: Caj.; Solomeno: Sahlberg!, cfr Norrl. On. 

Oa. vide infra. — Tb. Jyvaskyla: Kyyhk.; Saarijarvi in 
declivi sicco prope Tarvaala: G. Marklund!, vide etiam infra. — 
Sb. Leppavirta r nonnulla spec, etiani prope stagnum Hutronen 
in praedio Alapiha: Enw.!; r: Mela; prope Pujo ad Kuopio: N. 
af Ursin!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Kuopio Kurkiharju 
in margine agrl: K. Collan!; e Kuopio etiani comm. Budden; 
[Kuopio] rr Sayneensalo in campo 1901 (A. Oksanen), Kurki- 
harju Kokkola in margine agri nunc inculto [»kesantopellon»] 
1903: Link. Lis.; Maaninka in fossa ad Kinnula forsitan adven- 
ticium: Kyyhk.!, vide etiam sub Sa. Kb. Kide (st fq): Brand.!; 
[Tohmajarvi] Vartsila in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. 
XXVI; Liperi r in prato ad Harjula: Eur. & H.!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 140, — Kon. st r Kendjarvi (!), inter Dvorets— Mund- 
jarvi, Jalguba (!) et Suopohja (Simming), Saoneshje ad Velikaja- 
guba: Norrl. On.; de Suopohja cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140, 
vide etiam Giinth. p. 86. 

PI. Finl. exs. N:o 764 Nyl. Kyrkslatt pag. Osterby in 
arenoso declivi leg. Vivi Lindberg. 

Nyl. Gullklof vern uppraknas bland adventivarter, som fCrekomma 
bar och dar i vastra Nyland : Klingst. Nyl. p. 106. — Sat. Bjcirneborg 
1905 (Hjordis Wikman enl. Fontell): Hayr. Bjorneb. — Sa. Saaminki ang 
3891 (elev N. Molander): Arrh.; mahanda tillfallig liksom Puumala .Kok- 
kolau puntarhasaa nurmella 1904 : Link. — O a. Gamla Wasa i ruinerna 
ett ex. 1892: Hjelt!, jfr Lauren i Medd. XXII p. 44: [Wasa angkvarn] 
1880—1882 enst.: Lauren I. c. p. 40. — T b. Jyvaskyla »Hirven pellolla 
esiintynyt useampana kesana, vanhin loytoni vilta 1904, ainoastaan muu- 
tamia exsemplaareja*: Leek. Pobj. p. 149. — Sb. sNilsian kirkonkylassa 
(koulul. herb.), vaimasti vain 8atunnainen»: Kyyhk. litt. — Om. Lappa- 
jarvi prostgard tillfilHg, sarskilda ar (Nystrdm): A. L. Backm. Fl. — Jakob- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 277 

stad tlere exx. pa en odlad ang (elev L. Petersons herb.): Zidb. — Ok. 
Kajana Aurala (Renfors herb.): Brenn. Obs. — Ob. [Uleaborg] Toppila 
1882 och 1886 ensam 1. fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs. 

Enligt mina iakttagelser forekommer Tr. agrariuvi under olika Sr i 
mycket olika mangd. Vissa ar har den varit synnerligen ymnig pa flere 
stallen, men audra ar har jag pa samma fyndorter endast funnit enstaka 
exemplar (se Leche p. 15 not 6). Mina observationer afse hufvudsakligen 
forhallandena i Sat. Karkku och enstaka fyndorter i Birkkala. 

Tpifolium ppocumbens L. 

In saburra etc. raro ofcurrit: ettam aliis cum seminihus introduc- 
tiini est. 

Kalm; »in pascuis glareosis siccis Finl. medialis minus fq»: Prytz, 
jfr Led. I p. 557 ; uppg. grundar sig med storsta sanuolikhet pd de osakra 
primaruppg. fran Hauho och Hvittis och harpa bero ater de oriktiga: Storsta 
delen af Finl.: Fries och »Scand. (exc. Lapp.)»: Nym. Syll. p. 296, se afven 
Wied. &, W. p. 420. Daremot anmSrkes med ratta: >rarissimum verisimi- 
liter, si hie adsit*: W. Nyl. Distr., jfr W. Xyl. Till. p. 302; forvild. r: Brenn. 
Flor. — Anmarkas bor, att Nyman rattar sin uppg., i det han sager: 
»Eur. omn. exc. . . . Fenn.»: Nym. Consp. p. 180. 

Al. forekommer enl. elev. Ohrnberg; uppg. meddelad af Sselan, som 
dock anser den behofva bekraftas. — Jomala Djurvik Norrgards Norrgar- 
den, forekom spridt [troligen sparsamt] bland hafre: E. Erics.; Eckero pa 
barlast vid Karingsund: Lindberg!; Mariehamn: V. Pesola!; Jomala Ytter- 
nas: Florstr. — A b. Abo barlastplats utbreder sig alltmer, flere exemplar 

o 

funna ar 1884: Ssel. Frov.; Abo Observatoriiberget (med hofro?): E. Renter; 
Abo Observatorlibacken : E. Rettig i Lindb. herb. — Nyl. Hango R&dhus- 
parken »in prato culto»: Elna Salven i Lindb. herb.; [Helsingfors Somas 
(!) pa barlast] blommande i nagra fa exemplar: Ssel. exk.! ; Helsingfors 
Lappviksudden pa odlad grasplan tillfallig (1886): Sael. herb. — Ka. Trang- 
sund 1882 o. 1883: M. V. Kiljunen ! — Sat. Raumo 1899 eller 1900 (E. 
Herraonen): Hayr. 1909, som dock ej sett exemplaren. — Huittinen [> Hvit- 
tis*]: Car. p. 24, jfr Gadd Sat. p. 49. Gadds uppg. ar visserligen af tidi- 
gare datum an Carenius', antagligen afses dock samma fyndort; uppg. 
fOrefalla emellertid tvifvelaktiga, torhanda ligger forvaxling med nagon 
form af Tr. ayrarium till grund for dem. — Tyrvis pa en akerren ganska 
sparsamt 1880: elev A. Rydman!, ex. inlamnadt af O. Collin; r Bjorne- 
borgs stad 1898 (V. Jakobsson), Rafso pa barlast (V. Jakobsson) 1901: Hayr. 
Bjorneb., jfr 1. c. p. 56. — Ta. Hauho: Herk., jfr Rupr. Diatr. p. 76, afven 
denna uppg. ar osaker; r pa en aker i narheten af Idenpaa by: Asp. & 
Th.; formodligen afses samma lokal, »3 km [sverst*] fran Tavastehus vid 
vagen at Viborg 1860», dar C. J. Arrhenius! insamlat arten. — Kl. Sorta- 
vala Heiyla 1899: I. Wartiaiuen!, exemplar af Wartiainen fran Sortavala 



278 Trifolium procumbens. 

iKesamaeii laita» i Lindb. herb. — O a. [Wasa angkvarn] >har sparsamt 
upptradt alia somrar till 1891. Senaste sommar [1892] sag jag den icke»: 
Lauren i Medd. XXII p. 38. — Tb. Jyvaskyla: A. Leinberg i L. Y. 1902 
p. 78. — Sb. Maaninka Harrasharju xkylvoheinan seassa»: Kyyhkynen! — 
O m. Arten angifves harifran Mela Kasv. V; specialuppg. ar mig icke 
bekant. — Ob. [Uleaborg]* Toppila 1882, 1885 och 1886; sistnamnda ar i 
flere elevers herbarier, troligen dock Mtalig»: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Ulea- 
borg] ssatunnaisena loydetty jyvaniakasiinin luona»: Leiv. putk., jfr Leiv.; 
[Uleaborg] »v. 1908 Hupisaarten [= Frihetsholmarna] Lastentarhasaarella 
useita kappaleita (Antti Wirta!)*: Huum. lis. p. 85. 

Tplfolium minus Relh., Sm. 

In saburra rarissime ocrurrit. 

Al. Hammarland Marsnnds barlastplats: Bergroth!, exemplaret ar 
inlamnadt under namn af Tr. fdiforme L.; Mariehamn vastra hamnen: 
Printz!, exemplaret ar beetamdt af Lindberg, jfr om dessa Mela Kasv. V 
och Ale. IV. — Nyl. [Helsiugfors] vid Lappviken: Brenn. For. p. 131; 
Helsingfors Botaniska tradgarden fOrvildad 1882: Lindb. herb. 

Arten upptages med tvekan sasom tillfallig fran Ob.: Mela Kasv. V; 
nagon uppgift fran detta landskap ar mig icke bekant. — Om dess all- 
manna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. . . . Fenn.»: Nym. Consp. 
p. 180. 

Genista pilosa L. 

Per errorem apial nos est indicata. 

Arten upptages for Finland af Wied. & W. p. XC, men redan 1. c. 
p. 424 anfores uppg. med ett fragetecken; att ett misstag foreligger, ar 
eakert. 

Genista tinetoria L. 

In saburra rarissime occurrit. 

Nyl. Perno Lassdahls barlastplats, forsta gangen f uunen 1885, sedan 
arligen antraffad blommande fran samma rot, exemplar tagna 1889: A. H. 
de la Chapelle!, jfr Medd. XVIIl p. 193, Ale. Ill etc. 

Ab. Arten anfores sasom tillfallig fran detta landskap: Mela Kasv. 
V och Ale. TV, men nagon specialfyndort ar mig icke bekant. 

Om artens allmanna utbredning namnes: »Eur. plur. exc. . . . Fenn.»: 
Nym. Conep. p. 153. Fran Botaniska tradgarden i Helsingfors nfimnes: 
trifves och blommar: Elf v. Vedv. p. 39; detsamma galler afven G. sagit- 
talis L. 

Ulex eupopaeus L. 

In saburra rarissime occurrit. 

Ab. Abo [pa barlastplatsen vid Abo slottj ett sterilt exemplar (Lin- 
den!): Sfelan i (Prot. 6, XI, 188G) Medd. XV p. 188, jfr Mela Kasv. V. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 279 

Cytisus labupnum L. 

Raro vel rarissime in maxime ausiro-occidentali parte colitur, 
Om odlingen i Finland bar jag antecknat foljande: Sallan odlad, 
omtalig : Ale. Ill; gar ej i Helsingfors: Elfv. Ant. p. 87; se afven Brenn. 
flor., Mela Kasv. V, Ale. IV och Elfv. Vedv. p. 39 under namnet Labur- 
num vulgare Griseb. 

Cytisus alpinus Mill. 

Raro colitur. 

[Ab.] Lojo, [Nyl.] Inga: Elfv. Ant. p. 87, jfr Mela Kasv. V. — Ny 1. 
Helsingfors, i parken pa Observatoriiberget, tvenne odlade, ofver mansboga 
exemplar, som blommat och burit frukt: Sail. ann. — Uthardar fortraffligt 
i det fria och blommar: Elfv. Vedv. p. 39 under namnet Laburnum alpi- 
num Griseb. 

Cytisus nig-pieans L. 

Raro colitur in maxime australi parte. 

Odl. i sydl[iga8te Finland]: Ale. Ill; Ab. Lojo: Elfv. A.nt. p. 87, jfr 
afven Mela Kasv. V. — Trifves bra, blommar rikl.: Elfv. Vedv. p. 40, 

Af slaktet Cytisus omnamnas i Elfv. Vedv. p. 40 dessutom 5 andra 
arter, om hvilka hanvisas till originaluppsatsen. Se afven under slaktet 
Laburnum 1, c. p. 39. Ytterligare omnamnas nSgra mer eller mindre nar- 
staende slakten 1. e. p. 39 och 40; afven angaende dessa hanvisas till 
originaluppsatsen. 

Lupinus polyphyllus Lindl. 

In liortis colitur. 

Arten har sakerligen lange varit odlad i Finland; dock kanner jag 
ej, huruvida nagon af de Ltipinus-arter, som uppraknas af Till., hanfor sig 
till L. polyphyllus. Den upptages sasom odlad i vart laud i samtliga nyare 
floristiska arbeten (afven Brenn. Flor.). I H. M. F. foreligger ett exemplar 
fran Nyl. Ekenas Vesterby »iu borto vetusto reliquum culturae»: W. 
Wablbeck ! 

Lupinus angustifolius L. 

Interdum colitur, rarissime maior copia. Etiam in saburra etc. raro 
vel rarissime occurrit. 

Ab. Abo (Linden): S^lan i (Prot. 6, XI, 1886) Medd. XV p. 188; pa 
etiketten ar antecknadt: barlastsand vid Runsala brb! 

I fraga om artens odling i storre skala kanner jag endast uppg.: 

o 

A Karelska naset [I k.] odlas denna art i nagra byar (Peikola och Kannila, 
i Muola [»Moh]a»] socken) for vinnande af ett kaffesurrogat: Elfv. Ant. p. 
87. — F. o. namnes: Om. Lappajarvi odl. a herrgardar: A. L. Backm. 
Fl. p. 26; mojligen hanfor sig dock denna uppg. till nagon annan art af 
slaktet. L. augustifolius upptages f. o. i floror etc. 



280 Lupinus luteus. 

Lupinus luteus L. 

Ab anhquissimis temporibus in toto fere territorio colitur. 

Lupinus fl. luteo omnamnes redan af Till. — Afven den ettariga art 
af slaktet, som anfores fran Ob. Pudasjarvi: Elf v. Ant. p. 43, afser val 
L. luteus; denna art upptages f. o. i floror etc. 



Ononis hircina Jacq. 

Paucis tantum locis in mavitimis Nylandiae usque ad 
60^ 15' lat. lecta est. Ceterum in saburra inveniri indicatur, 
hae vero indicationes ad alias forsitan species spectent. 

In Nylandia rarius: Prytz i), cfr Led. I p. 51.^ nomine 
O. hircina /9 spinescens [Led.]; Fenn. austr. (aut occ): Fries i); 
Fenn. mer.-occ: Nym. Consp. p. 161, vide etiam Mela Kasv. V ^), 
Ale. IV 1) et Lindb. in Atlas p. 86. 

Nyl. Kyrkslatt Varby Skytto in litore marino: Lina Alrutz!, 
cfr Brenner in Medd. XXIll p. 7 et Bot. Not. 1896 p. 251, 
item Rosb. Kyrksl. p. 109; Kyrkslatt Porkkala Soderskar: Syn- 
nove Eriksen!, cfr Medd. XXXIV p. 157; Kyrkslatt Varstrom 
Skytto: Eva Segerstrale!, cfr Medd. XL p. 227, et Gerda Vilkman 
in Lindb. herb.; Helsinge Ronnskar: J. J. Chydenius!, Ohrnberg! 
et alii!, vide etiam Brenner in Medd. XIII p. 242; Helsinge Vil- 
linge in litore septentrionali insulae Ronnskar: G. Sucksdorff!; 
Helsingfors Ostra Ronnskar 1890: Lauren in Hayr. herb, [hae 
ambo ad eundem locum atque antecedens spectant, vide infra]; 
Sibbo Fagero: Greta Andersin!, cfr Medd. XXXIV p. 157, iam 
Rupr. Diatr. p. 23 e Sibbo comm. 

Vide ceterum sub O. spinosa. 

Nyl. A Helsinge Ronnskar har arten forekommit redan lange och 
i tamligen stor mangd: Stel. ann. Sselan franihaller f. o., att namnda holme 
befinner sig pa gransen mellan Helsinge och Sibbo socknar och kallas 
Ostra Ronnskar till atskillnad fran ett annat Ronnskar, som finnes utanfor 
Brunnsparken vid Helsingfors. Mahanda afser uppg. i Rupr. Diatr. namnda 
fyndort. Pa en del etiketter betecknas fyndorten: Helsinge Nordsjo Ronn- 
skar. — Borga skarg&rd; Ale. Ill och IV '); uppg. afser troligen fyndorten 
i Sibbo. — Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb. '), jfr Brenn. Ob.s. ^); huru- 
vida exemplaret ar riktigt bestamdt, vet jag ej. 



M Nomine 0. arvensis L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 281 

Ononis spinosa L. 

Plurinia salteni, quae nomine 0. spinosa apitd nos indicantur, ad 
0. hire ill am spectant. Vera 0. spinosa in saburra rarissitne oceurrit 
(vide sub 0. campestri Koch). 

Kalm; >finne8 ett och annat stand i Nyland>: Hell. p. 15, jfr Gadd 
Unders. p. 36; >in arvis Sibbo»: Wirz. pi. off., jfr Led. 1 p. 514 afvensom 
Wied. & W. p. XC. I Nym. Consp. p. 161 och 162 anses namnet 0. spi- 
nosa synonymt med 0. arvensis L. (Sm.) och 0. campestris Koch. For att 
undvika forvaxling har jag upptagit dessa aldre uppgifter i ett saniman- 
hang. Af det som framhalles vid de resp. arterna, framgar emellertid, att 
0. I/ircifia Jacq. ar den enda art af slaktet Ononis, som vaxer verkligt 
vild i Finland, hvarfore dessa aldre uppgifter torde uteslutande afse den 
sistnamnda arten. Da under lang tid nagon Ononis-art ej iakttagits i Fin- 
land, namndes angaende 0. arvensis: >hinc a me non visa»: W. Nyl. Distr., 
jfr afven W. Nyl. Till. p. 302. 

Se f. o. under 0. campestris Koch. 

Ononis repens L. 

In saburra raro occurrif. 

Al. Mariehamn med barlast, en gang tagen, senare ej sedd: Floretr.; 
Mariehamn pa barlast: E. Grfeffe!, ex. bestamdt af Lindberg. — Ab. Abo 
pa barlastplatsen vid slottet 1885: Linden!, jfr Ale. Ill; barlast i Abo 
hamn : Tallgr. p. 77 ; f. mitis Abo barlast vid Runsala bro : G. Renvall i 
Lindb. herb. — Nyl. [Tenala (!) Lappvik] pa 1890-talet taml. ymnig pa 
grasplanen nordost om gamla angbatsbryggan, har sannolikt sedan dess 
har bibehallit sig. Juli 1900 (Sola!) och aug. 1904 (Herb. Tvarminne) [ex. 
inlamnadt af Palmen!]. I juli 1908 blott i niindre mangd: Hayr. Adv. p. 
158 o. 159; Tenala (elev. lima Karvonen!) inl. af Sliri Leinberg: Medd. 
XXXIX p. 195—196 Tafser sannolikt samma lokal som foregaende]. — Borga 
Gersnas: W. V. Wahlbeckl; afven i Ssel. herb. (f. niifis Gmel.); Perno angs- 
backe pa barlast: Karin Lonnfors!, exemplaret inlamnadt af B. Poppius ; 
Perno Lassdahl pa barlastplats : G. v. Frenckell ! — Sat. Barlastplatsen 
vid Rafso utaufor Bjorneborg 1883 : eleven N. Avellan!, exemplaret inlamnadt 
af O. Collin, jfr Medd. XIII p. 198, under namn af 0. procurrc/ts Wallr.; 
Rafso barlastplats: Linden!, jfr Bot. Not. 1887 p. 273; r och st pc, uppr.: 
Hayr. Bjorueb., dar de tidigare uppg. och flere nyare anforas och arten 
afven upptages fran Mantyluoto afvensom Luvia Laitakari och Leppakari, 
jfr 1. c. p. 53 och sarskildt 1. c. p. 54; Rafso barlastplats taml. talrikt ^1901): 
Spel. herb. (f. mifis Gmel.) — Ob. Arten upptages harifran i Mela Kasv. V; 
mahanda afses harmed Hougbergs uppg. ang. 0. arvensis (se under 0. liircina). 

0. repens upptages bl. a. >Scand. (exc. Lapp.)»: Nym. Syll. p. 285. 
Af ofvanstaende framg&r, att arten i Finland endast forekommer pa bar- 
last ; uppg. rattas af Nyman sjalf (se under 0. hircina). — Angaende W. 
Nyl. Distr. se under 0. spinosa. 



282 Ononis campestris. 

Ononis eampestris Koch. 

In sabiirra rarissinie occurrit. 

K a. Kotka lastageplats inkommen med barlast 1883 : elev E. Kaup- 
I)inen !, exemplaret inlamnadt af O. Collin, jfr Ale. Ill, Mela Kasv. V etc.; 
i Mela Kasv. V och Ale. IV under namnet 0. spinosa L. Jlnligt benaget 
meddelande af Lindberg anses denna art numera sasom den akta 0. spi- 
nosa L. Se f. o. under sistnamnda art. 

Amoppha fputieosa L, 

Ra?'o colitur. 

Arten upptages sasom sallsynt odlad: Mela Kasv. V. Om den- 
samma namnes: »Kan hos oss icke raknas till de egentliga vedvaxterna. 
Planterad 1898, skjuter den vidpass 8 dm hoga arsskott, som regelbundet 
frysa ner anda till ]ordytan»: Elfv. Vedv. p. 40. 



Antliyllis vulneraria L == euvulneraria Lindb. fil. 

Jn Alandia passim sed saepe sat copiose invenitur, in 
reliqua Fennia rarissime in saburra navali vel in cultis 
introducta est. 

Kalm; in montosis apricis Alandiae rarius (J. N. Snellman), 
ad Akankoski Lapponiae Sodankylensis (Wahlenberg) i): Prytz; 
in pratis Alandiae el Nylandiae: Wirz. pi. off., [in Nylandia, ut 
videtur, adventicia]; maxima pars Fenn.: Fries i); Eur. omn. exc. 
Lappon. plur., Fenn. plur. . . .: Nym. Consp. p. 164^); in pratis 
et campis siccis vel subsiccis in Alandia passim sed saepe sat 
copiose crescit, in reliqua Finlandia rarissime in saburra navali 
vel in cultis introducta. Subsp. a^ffinis raro aut rarissime in 
reliqua Finlandia crescit, cfr n. 757 [infra p. 284 impressum]: 
Schedae II p. 93, vide etiam infra, DC. Prodr. II p. 170 1) 
et Led. I p. 522 i). 

Al. p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; (st r) Tosarby! [in par.] 
Sund, [Finstrom] Godby (!): Bergstr. Beskr.; Geta Jomala— Saltvik 
-Lemland (fq): Tengstr.!; [Sund] Skarpans: A. [E.] Nordenskiold!; 
Finstrom (lodby in colle aprico st cp: Seel, herb.; Finstrom 
Godby »Attehogarna»: C. J. Arrh. 1866 et A. Arrh.; Jomala 
Dalkarby: Elfving!; Hammarland prope templum, Saltvik Ha- 



') Ad * affineni maximam saltern partem spectat. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 283 

raldsby: Hult herb.; Jomala Mockelo: Printz in Bot. Byt.; Geta 
Vestergeta, Lemland Knutsboda, Sund Sundby! — templum fq: 
Arrh. & K.; Jomala pag. Jomala et Ytterby, in taeniis baud 
obvia: Laur. Fort.; Sund (!) Hogbolstad: Gadol.; Jomala Kulla, 
Ofverby, [Sund] Bomarsund (!) (A. Kajava & Lindroth): Lindr. 
Lisat. p. 7, cfr Liro Ured. p. 94; Jomala ad praedium sacerdotis 
nonnulla spec: E. Renter; Jomala in insula Jomala, Klinten ad 
septentrionem versus a Mariehamn: Florstr.; Saltvik Qvarnbo: 
Lindb. herb.; Saltvik Nas: Palmgr. Hipp. p. 159; Finstrom Bjer- 
strom: 1. c. p. 164; Finstrom Stromsvik: 1. c. p. 171, vide etiam 
1. c. p. 44 et 114; Jomala Golby Norrangenl et Mariehamn 
Klinten! [vide Florstr.] in monte arido: Lindberg; [Finstrom] 
Emnas [»Amnas»]: Rantaniemi!; Lemland Nato, Jomala Ytternas, 
Ofverby et »Lemstr6m» (Waren), Hammarland ad sinum Ojviken, 
Postad et Morby, Geta Bolstaholm et in insula Hockbole, Fin- 
strom Emkarby, Bambole et Basto, Saltvik prope templum (Pe- 
sola), Sund Hulta, denique Vardo Ango: Palmgr. Stud. p. 359, 
quem 1. inspicias, superiores adnotationes plurimae hoc loco 
enumerantur, vide etiam Radl. p. 192 et infra. 

PI. Finl. exs. N:o 756 Al. par. Jomala Klinten in sicco 
campo leg. Sigrid & B. Florstrom. 

Nyl. Helsiiige Jollas: R. Collander! — S b. Kuopio: N. af Ursin!; 
Lindberg misstanker, att exemplaret ar fran Aland. — Ob. [Uleaborg] 
spainolastilla Hietasaaren puolella samassa kohdassa useampia vuosia 
kukkinutK Leiv. putk., jfr Leiv.; etiketten till Leiviskas exemplar ar for- 
sedd med foljande anteckning: »Toppila Vanhalta lastauspaikalta levinnyt 
lahella olevalle kuivalle ketomaalle 1899 »! Lindberg namner, att Collan- 
ders och Leiviskas exemplar hora till A. * euvulneraria, ehuru ej till 
samma form som den alandska: Lindb. comm. 

Exemplaren fran Nyl. Borga: A. Magnusson! och W. Wahlbeck! afven- 
som Ob. Uleaborg: Hougberg! och Huumonen! maste betecknas sasom J.. 
rulneraria coll.: Lindb. comm. Se om dessa under * afj'inis langre fram. 
— Till kollektivarten torde afven bora hanforas folj. exemplar: Ab. Lojo 
Mongola »in prato culto»: Lindb. herb. Om detta ex, skrifves: Torde 
bora foras till Anthyllis rulneraria coll., liksom andra med hofro inkomua: 
Lindb. comm. — Nyl. Lovisa Dunkahall: K. Lonnfors!; om detta ex., 
som inlamnats af Poppius, skrifves: Om detta kan intet sagas: Lindb. 
comm. 

Vid Societas' pro Fauna et Flora fennica mOte den 6 februari 1915 
framholl Lindberg, att tvenne former af Anflu/Uis vidnerarla forekomma 



2(S4 Aiithyllis vulneraria * euvulneraria. 

i Finland, ocli redogjorde darjamte for dessas utbredning och kannetee- 
ken, se Medd. XLI p. 41 och under A. '■' affinis. — Alia uppgifter, med 
undantag for dem i Schedae, ga darfore under kollektivnamnet A. vul- 
neraria. 

Har ma vidare framhallas, att cm A. * euvulneraria tillagges: »ln 
forma alandica dentes calycis fere semper atroviolacei sunt (ut in formis 
suecicis), cfr Kerner, Fl. exsiccata Austro-Hung. n. 4o0»: Lindberg i Sche- 
dae II p. 93. 

A 1. Om forekomsten i Sund namnes : Anthyllis vulneraria ar jaui- 
forelsevis rar vid prastgai'den, dar den blifvit funnen blott pa en aker 
norr om kyrkan, men eljes i Sund, sasom i trakten af Mangsteckta, gan- 
ska allmant forekommande pa soliga angsbackar: Prim. p. 66. 

Foljande uppgifter hanfora sig till kollektivarten A. vulneraria. 
liupr. Diatr. p. 23 sager om AntJnjllis : >forsan facie A. niaritimae Hage- 
niij> (afser val * affinis). I den senaste monogratin ofver detta slakte, 
'Bearbeitung der Antki/llisSektion Vulneraria DC. von W. Becker > (Bei- 
hefte zum Bot. Centralblatt Bd. XXVII), Dresden 1910, p. 256-287, om- 
namnas ej nagra fyndorter fran Finland. I Becker Antkyllis-si\id\e.n (Beitr. 
1. c. Bd XXIX), Dresden 1912, p. 16—40 augifves daremot A. vulneraria 
trkn »Sund auf Aland*: 1. c. p. 31. 

Anthyllis uppraknas bland de arter, som i fraga om sin forekomst 
pa olika sidor om den 1. c. foreslagua gransen emellan Fenno-Skandia och 
Nordryssland forete bestamda olikheter: Cajander i Medd. XXVI p. 182. 
Om Anthyllis skrifver Sselan: »Jag forsokte i tiden att odia den pa 
Lappviksudden, men forsoket misalyckades. Den gick ut redan pa andra 
aret af sin tillvaro»: Ssel. anu. 

Odlingsforsok i storre skala omnamnas: Essen Stud. p. 78. 
Se f. o. under A. * affinis, sarskildt sida 286. 



Anthyllis vulneraria ■■■ ait'inis (Brittinger) Lindb. fil. 

In Fennia raro, sed ah ova australi usque ad 67^ 45' 
ad septentrionem versus lecta est. 

In arenosis in iugis piniferis et in montibus nonnullis locis 
in continenti Finlandia lecta est. E provincii.s Ab., Nyl., Ta., 
Sa., Sb. et e Lk. cognita est: Schedae II p. 93—94; posthac 
etiam in Sat. et Kuus. lecta est, in Nyl. verisimiliter plus 
minusve adventicia. 

Vide ceterum sub A. * euvulneraria. 

Ab. Lojo prope Ojamo: His. p. 59!; Lojo in iugo Lohjan- 
selka [»Lohjanselanne»]: Hels., vide etiam infra; Lojo inter Num- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 285 

mela et templum par. Lojo: Leop. ann.; [Vihti] r inter Callunam 
in iugo Lojo [»Lohjan selalla»] prope stationem viae ferratae 
Nummela: V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 202; Somero: E. W. 
Sagulin et F. W. Backmansson in herb. lye. n. et Schulman!, 
vide etiam infra. — Nyl. Miintsala Andersberg: Lindr. Lisat. 
p. 7, cfr Medd. XXIII p. 43 [verisimiliter adventicia], vide ce- 
terum infra. 

Sat. Sakyla in monte [»odslig, stenig, bergsp]ata»]: E. 
Cedercreutz!, cfr Medd. XXIII p. 51, vide etiam infra. — Ta. 
Tammela Mustiala prope institutum: A. L. Borenius!; r in vici- 
nitate lac. Ahvenisto et ad pag. Ihalempis in par. Hattula: Asp. 
& Th., spec. leg. A. Sandberg in dupl.!; [Vanaja] in aggere viae 
ferratae ad septentrionem versus baud procul a Tavastehus! et 
Hattula inter stationem Parola! et lacum Lehijarvi: Lindberg; 
Hattula minus fq: A. Wegel; litti prope fines par. Orimattila: 
J. Sederholm!; prope fines inter Sysma et Asikkala: K. [V.] 
Benqvist!; Sysma Nordenlund et Nuoramois Sihvola!: Unon.!; 
[par. Gustaf Adolf] r ad Buskeala, Fredriksgard ! : Bonsd. — Sa. 
Lappvesi ins. Kattelussaari Paihiinniemi lac. Saimaa in devexo 
pineti: J. Kaustinen & Sajlan!, cfr Sa^lan in Medd. XXXV p. 86 etc. 

Sb. Jorois Torstila in iugo: Lindberg!; Jorois Kotkaharju: 
J. Grotenfelt in Lindb. herb.; [Kuopio] rr Kasurila Tarinaharju 
ad ripam septentr.-orientalem lacus Aumanalasenjarvi 1911 (L. 
Korhonen): Link. Lis.; Kuopio in iugo arenoso ad viam inter 
lacum Siilinjarvi et pag. Lehto pc, Maaninka Hyttilankyla Bepo- 
maki! cp, Nilsia Simola prope templum: Kyyhk. litt. 

Ob. vide infra. — Kuus. Oulankajoki ad orientem versus 
a catarrhacta in »Tulilammin puro» st pc in clivo arenoso (V. 
A. Lyytikainen!): Edv. af Hallstr, cfr Medd. XLII p. 131. 

Lk. sacell. Kolari in rupibus calcareis contra Huukki: 
Norrl. Lappm. p. 269, cfr Hjelt & H.!, spec, e Kolari Huukki 
etiam leg. Malmberg!; in rupe calcarea ad Akankoski Lapp. 
Kem. infimae [in par. Sodankyla] fq: Wahlenb. p. 185, cfr Fellm. 
Lapp, et Wainio Not.; Kittilii Niilivaara: C. Soldan!, cfr Hjelt 
& H. et Herb. Mus. Fenn. II p. 140; infra rupem calcaream et 
in clivo rupis ad Kalkkivaara in Sodankyla: Wainio Not.: ex 
Akankoski etiam comm. Brotherus in litt. 1910. 



28<j Anthyllis vulneraria * affinis. 

PI. Finl. exs. N:o 757 Nyl. par. Tenala, in arenoso campo 
infra iuguin iuxta stationem viae ferrariae Lappvik leg. K. 
Holmberg. 

Om denna underart skrifver Lindberg: sAb A. * euvulneraria capi- 
tulis terminalibus longe pedunculatis, lateralibus eessilibus, floribus palli- 
dioribus, calycibus vulgo unicoloribus, loco natali et distributione geo- 
graphica differt. Cfr n. 756 [supra p. 282 impressum] et Kerner, FI. ess. 
AustroHung. n. 436 »: Schedae II p. 94. 

Ab. Vihti r saudasen nara Nummela jainvagsstation: Printz; af 
Hallstr. misstanker, att uppg. hanfor sig till Lotus corniculatus, hvarfore 
uppg. bor kontrolleras ; se dock Leopolds och V. E. Brotherus' uppgifter. 
Lindberg betecknar af Hallstroms uppgift sasom foga trolig: Lindb. comm. 
— I Ta. omnamnes vaxten fran fiei-e stallen, som troligen samroaiifalla 
med de of van uppraknade fyndorterna; sadana aro »pa hdjderna vid Ni- 
liattula malm»: Aspelin i Bot. Byt.; Hattula Parola : Hj. Gylling i Wainio 
herb. — Kl. [Ippraknas harifran [»9>]: Mela Kasv. Ill; tydligen tryckfel 
for 7 = Ta. 

Om Anthijllis tillagges: »ut opinor e longinquo adventas: Wahlenb. 
1. c; haremot synes dock strida, att den numera upptackts ilfven pa andra 
stallen i Lk. — Afven uppg.: »so]um in era meridionali observata»: W. 
Nyl. Distr. vederlagges af senare fynd. I W. Nyl. Till. p. 301— .302 upp- 
raknas denna art bland dem, hvilkas utbredning >ingalunda far utstrackas 
ofver stOrsta delen af landet*. 

Har ofvan ha de fyndorter uppraknats, dar arten uu veterligen ar 
fnllt vild eller atminstone uppgifves vara det. Dessutom foreligga afven 
flere uppgifter angaende dees forekomst pa barlaat m. m. Nyl. [Tenala 
Lappvik jarnvagsstation] har Atminstone sedan juni 1897 fortlefvat pa den 
torra grasplanen sdder om jarnvagssparet midt emot stationshuset. Mojlig- 
heten att arten hitforte genom varutransport ar icke utesluten, da fynd- 
platseii ligger tatt infill sparet: Hayr. Adv. p. 163, exemplar foreligga af 
G. Sucksdorff!, K. Holmberg! och Kihlman! Afven PL Finl. exs. N:o 757 
ar insamlad darstades (se ofvan). Om forekomsten vid Lappvik skrifves 
senare: Sannolikare ar, att den kommit fran den narbelagna asen, da det 
ar samma form, som finnes t. ex. i Lojo: Lindb. comm. — Fran Borga 
foreligger sedan lange tillbaka i H. M. F. ett exemplar — tyvarr utan 
bifogad uppgift om insamlaren — till hvilket uppgifterna hos W. Nyl., Rupr. 
Diatr. p. 23 och Sael. 0. Nyl. referera. Enligt anteckniug af Seelan ar 
arten emellertid tillfallig harstades. Harom namnes: »ad oppidum Borga 
semel collecta, sed denuo ibidem haud reperta, verisimiliter adventicia»: 
Herb. Mus. Fenn. 11 p. 140. Visserligen har arten afven senare blifvit 
insamlad i Borga, (Borga: A. A. Magnusson!; Borga »in praecipite septen- 
trionali collis nomine Borgbacken. Vix sponte crescens verisimiliter cum 
graminibus cultis disseminata*: W. Wahlbeck!); men afven af dessa upp- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. 287 

gifter synes framga, att den ar tillfallig darstades. Om Wahlbecks och 
Magnussons exemplar se ofvaii sida 283 under A. * euvulneraria. Da 
sa manga uppgifter fran Borga foreligga, auser Lindberg det icke ute- 
slutet, att arten mahanda verkligeu forekommer spontant darstades. 
Om forekomsten af Anthyllis pa Mantsala Andersberg sages senare: 
smellan kagelbanan och orangeriet, i aug. 1894 . . . sedan tic ar tillbaka 
fran platsen totalt f orsvunnen » : Liro Ured. p. 94. — Sat. r och st pc 
Pihlava 1906 (Hj. Rosenlew enl. Fontell) och 12 juli 1907 (Ragiii Ly- 
decken enl. Fontell), Rafso pa barlast 1901, Hvittisbofjard Kaantokari pa 
barlast [Ollonqvist]: Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52. — Ob. [Uleaborgj 
Raatti pa vagbrant 1881 och forut eamt 1882, de anforda aren blott 1 
eller 2 stand och sedan dess troligeu forsvunnen; fran Toppila 1886 i 
liere^ elevers herbarier: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Ulea Toppila (Hougberg): 
Brenn. bidr. p. 19, Hougbergs exemplar ar fran Raattiholmen! ; [Uleaborg 
Toppila] s>vv. 1899—1909 Kentalla vara, painolastialueen ulkopuolella. Voi- 
nut tulla kylvoheinan siemenissakin. Ennen runsas; nyt halkopinojen 
havittamana vahalukuinen»: Huum. pain. p. 85!; »entisella alallaan, uu- 
delleen li8aantyma8sa^ [1910—1912]: Huum. Oul. p. 177; 1913 jalleen 
hyvin niukalti*: Huum. comm, — Om Hougbergs och Huumonens exem- 
plar se ofvan sida 283 under A. * etivulneraria. — Leiviskas exemplar 
fran O b. tillhdr enligt Lindberg otvifvelaktigt A. * euvulneraria, se ofvan 
sida 283. — Kemi tradgardar och barlastplatser, Viheriala: Rantaniemi i 
Brenn. Obs. — Karunki jarnvagsstation: V. Rasanen! (froplantorj, jfr Medd. 
XLII p. 132. 

En del uppgifter, sarskildt de fran Sat. och Ob., kunna mojligen 
afse A. * euvulneraria. 



Af slakten, som hora till familjen Papilionaceae , men icke omnam- 
nas i Conspectus, odias 7 arter i Botaniska tradgarden i Helsingfors: Elfv. 
Vedv. p. 39-41. 



Ericaceae. 

Myrtillus nigra Gilib. 

In tola Fennia et Lapponia, excepta tantum ad maxi-- 
mam partem, regione alpina et ova Maris glacialis, fre- 
quentissime et copiosissime provenit. 

Fqq aut fq vel cpp in Fennia inveniri consentiunt omnes 
auctores, cfr Till., Kalm, Hell. p. 8, Prytz cont.; in silvis et 
nemoribus ab oris Sinus fennici ad alpes Lapp, usque: Wirz. 



*288 Myrtillus nigra. 

pi. off.; Scand.: Nym. (lonsp. p. 490; Fenn.: Nym. Suppl. p. 213, 
vide etiam DC. Prodr. VII p. 573, Led. II p. 902-903, Fries, 
Ign. Geogr. p. 343, Koppen Verbr. I p. 507-508, Hjelt Utbr. 
p. 169 [36], Borg Beitr. p. 101, 134 et 141, Seel. marj. p. 21, 
Norrl. in Atlas p. 13, 26 etc. 

Lapp. fenn. fqq et cpp per totum territorium, uberrime 
fructificat: Hjelt & H.; [(fq), enum.: Birg. p. 105;] in silvis fron- 
dosis vel mixtis, abiegnis turfosis, in silvis piniferis fertilioribus 
etc. fq — fqq: Blom Bidr.; in silvaticis praesertim humidiusculis 
per universam Lapponiam vulgaris [parcius tamen quam in 
Suecia septentrionali], iit etiam in siibalpinis usque in lateribus 
occultioribus ipsarum alpium parcius, ubi vero baccas baud 
maturat: Wahlenb. p. 97, cfr 1. c. p. LX; fqq: Fellm. Lapp.; 
fqq toto territorio: Wainio Not.; fqq in omnibus regionibus 
usque ad summa cacumina: Hult Lappm.; fqq per totum terri- 
torium; in reg. alpina 100—150 metra supra terminum betulae 
procedit; baccae etiam circa Mandojayri maturescunt, Hammas- 
uro h. 483, Peldoaivi SE 555, Ailigas SV 482, [Rastekaisa 
SE 694]: Kihlm. Ant.; e permultis [saltern 19] locis in Varan- 
:gria australi enumeratur: Norm. Fl. Spec. p. 415—417, vide 
etiam BIytt p. 835, Hartm. p. 317 etc. — [L. ent. reg. subalp. 
et silv. fq: Laest.; fq sed non cp in regionibus subalpinis et 
alpinis, in summis autem regionibus alpinis non est visa. Ma- 
ximam altitudinem in monte alpino Louhtukieka (650 m) attingit: 
Linden Bidr.; fq circa Helligskoven et abhinc ad terminum fen- 
nicum: Heintze Vaxtg. p. 62; fq: Fries & Mart. p. (67), vide 
etiam Norrl. Lappm. p. 259 et 263.] 

Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; in silvaticis adhuc circa opp. 
Kola et pag. Ponoj: N. 1. Fellm.; cp ubique in silvis secundum 
fluvium Nuotjok et lacum Nuotjavr, in reg. alpinam procedit et 
adhuc visa est in cacuminibus montium alpinorum inferiorum 
€x. gr. Viertsoivi sed pc. Etiam cp in silvis et vallibus ad 
orientem versus in montibus alpinis Vuojim, sed in cacuminibus 
non est visa: Linden Ant.; prope pag. Voroninsk: Kihlman!, 
vide etiam Beket. p. 577 et Broth. Wand. p. 8 et 9. 

Myrtillus nigra betecknas sasom »mycket allman» af nara nog alia de 
forfattare, som oftare anvanda denna frekveuegrad, ej sallan med tillagget: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 289 

^mj'cket ymnig* eller lymnig*. Undantag i detta afseende gora Malmgr., 
som ofverhufvud sallan anvander beteckningen fqq (»ma>), samt Hellstr. och 
Jul. p. 280, som beteckna arten sSsom allmuu; samma frekvensbeteckning 
aterfinnes afven i nagra manuskript. Vidare namnas: fq och st cp — cp, 
enum.: Hayr. Bjorneb.; >fq— fqq, interdum cp»: Elfv. — Till uppg. hos N. 
I. Fellm. bor tillaggae, att arten afven foreligger fran Lm. 

Blomqvist faster uppmarksamheten pa det anmarkningsvarda for- 
hallandet, att »medan i eodra och mellersta Finland lingon bast trifvas 
pa oppna och pa sin hojd svagt beskuggade marker och bl&bar under 
skuggan af vaxande skog, isynnerhet af gran, ar forhallandet i de norr 
om polcirkein belagna trakterna omvandt; lingon vaxer dar under skuggan 
af aldre skog, medan blabar allmant och i massa forekommer pa de efter 
skogseld oppna, nagot friskare momarkerna, men sallan under skuggan 
af aldre skog»: Blomqvist I p. 150. 

Om vaxtens forekomst i Ob. Pudasjarvi sages: >luounottoman kor- 
kea ja tiheassa kasvava»: Martik. p. 35. — Upplysningar om blabarsrisets 
forekomst pa A 1. meddelas Palmgr. Stud. p. 406—407 ; om detsamma i L k. 
Pyhatunturi Hayr. veg. ]>. 44 och 47. 

Om friiktmogiiaden hos blabars- och lingon-risen i de hdgre belagna 
regionerna af Lappmarken sages: »Ultra partem silvaticam superiorem 
baccas rarius maturant*: Wahleub. p. LX. 

Som fossilt ar blabarsriset mycket sallsynt, om det ofverhufvud 
som sadant iakttagits i vart land. Visserligen omnamnes det fran Sat. 
Jamijarvi: Berlin p. 179, men G. Andersson, som med en viss tvekan 
omnamner fyndet, anfor, att det gjorts »sannolikt i en sa godt som recent 
hvitmosstorf>: G. And. p. 107. 

Uppgifter om blabarsrisets Slder, tillvSxt m. m. inga i Keso Alt. 
p. 18-23; sarskildt han visas till tabellen 1. c. p. 21-23, jfr afven L. Y. 
1909 p. 40-43. 



Myrtillus nigra f. leucocarpa Duniort. 

Cum forma typica raro occurrit. 

Ab. Rimito Pakinais: Hufvudstadsbladet 1895 N:o 224, cfr 

o 

Arrhenius in Medd. XIX p. 114; Reso in praedio Huhko: Abo 
Underrattelser 1900 N:o 218; Pojo Brodtorp Heinasuo: Hisinger 
in Medd. IX p. 156; Vihti Irjala cp cum f. typica (domina [Hanna] 
Colliander): S. 0. Lindberg in Medd. VI p. 231, ubi (1879) de- 
scribitur nomine var. pallida, vide etiam Medd. XXIV p. 16, 
spec, lectum a Flinck e Qvarnbacken prope praedium Irjala! — 
Nyl. Ekenas Osterby (0. Wikholm): Hayren in Medd. XXXVII 

Typis impr. " , 1917. 19 



290 Myrtillus uigra f. leucocarpa. 

p. 8—9, efr Medd. 1. c. p. 160; Borga (alumni): Arrhenius in 
Medd. XXII p. 31. 

Sat. Raumo circ. 4 km ab oppido (A. Alho) et ad pag. 
Unaja circ. 6 km a Raumo: L. Y. 1904 p. 286, cfr Medd. XXXI 
p. 27. — Ta. Hollola Parinpelto: G. R. Bjorksten!, cfr Ar- 
rhenius in Medd. XIX p. 99. — Sa. Luumaki Kuopansaari: E. 
V. Hertzen in L. Y. 1910 p. 168. 

Tb. Rautalampi in insula lacus Kannevesi (K.-S.): Hufvud- 
stadsbladet 1904 N:o 244 p. 5. — Kb. Juuka: Sael. ann. 

Om. [Brahestad] Kopsankyla (Raahen Sanomat): Turun 
Lehti 1912 N:o 96, cfr Hufvudstadsbladet 1912 N:o 247 p. 7, 
vide etiam Medd. XLI p. 80. 

Ob. Simo Simoniemi Vakkala (Perapohjalainen): Medd. 
XLI p. 80, cfr Hufvudstadsbladet 1912 N:o 247 p. 7. 

A b. Formen uppgifves irkn Nystad: Bot. Not. 1893 p. 85. Genom 
att jamfora datum for uppg. med det fullstandiga protokollet i Medd. tin- 
ner man, att uppg. i sjalfva verket afser Rimito. Afven pa etiketten till 
exemplaret i H. M. F. star Nystad. — Formen uppgifves med en visa 
tvekan [>kuuleman mukaan»] afven fran Ok. [Kianta] Alanaljanka Rekela: 
Kyyhk. litt. 

Annu pa 1880talet hyste man den uppfattningen, att livita blabar 
framkallas genom ingreppet af en parasitsvamp: Woronin vid Naturfor- 
skaremotet i Strasaburg 1885 (dar de eul. medd. af Kililm. anges afven 
for Wiborg) och Koppen Verbr. I p. 509; detta galler emellertid ej formen 
leucocarpa, se harom t. ex. Arrhenius i Medd. XIX p. 99. Flertalet tinska 
fyndorter uppraknas af Arrhenius i Medd. XIX p. 96—99, Hayren i Medd. 
XXXVII p. 8-9 och Elsa v. Hertzen i L. Y. 1910 p. 168; J de tva fore- 
gaende uppsatserna meddelas dessutom narmare upplysningar; se afven 
Bot. Centralblatt Beih. 1891 p. 437 och framfor allt Ascherson und Mag- 
nus, Uie Verbreitung der hellfriichtigen Spielarten der europaischen Vac- 
cinien (Verh. der K. K. zool.-botan. Ges. in Wien 1891 p. 677-700) enl. 
referatet i Bot. Centralblatt LI p. 351-352. 

Myrtillus nigfFa f. epruinosa Asch. & Magn. 

Hand infrequentev cum forma typica, ut videtur, inve- 
nitiw, quamqiiam paucae observationes divulgatae. 

Sat. hie illic cum forma typica: Hjelt. 

Tb. Viitasaari Lakomiiki in pineto subhumido una cum 
typo cp crescens: Kihlman! nomine var. nitens. — Sb. Kuopio 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 291 

Karhusaari: Lonnbohm! nomine var. perriigva; Maaninka com- 
pluribus locis: Kyyhk. litt. 

Ok. Kianta Ruhtinankyla Hossa et Keralankyla Hangas- 
vaara: Kyyhk. litt. 

Ob. Kemi (Rantaniemi): Brenn. Obs., ubi nomine var. 
lamprocarpa describitur. 

Ehuru blott ett fatal observationer foreligga angaende denna form, 
tvekar jag icke att beteckna den sasom ingalunda sallsynt. I Mela Kasv. V 
anges den som allman [»2»], hvilket dock torde innebara en viss ofver- 
drift. Harom uamner Lindberg: >Jag sknlle ej heller anse den allman, 
ehuru jag sett den pa manga stallens: Lindb. comm. Samma erfarenhet 
hafva afven Arrh. och Saelan. 

I Sat. Karkku, dar jag under flere ar haft tillfalle att iakttaga 
formen, bar jag, med franseende af fruktens beskaffenhet, ej kunnat linna 
nagon annan olikhet emellan densamma och hufvudformen, an att bladeu 
hos f. epruinosa vid fruktraognaden mahanda nagot oftare hafva en mera 
rodaktig anstrykning an hos hufvudformen. Afven detta beror mojligen 
pa tillfalliga omstandigheter. 

Det ar for att fasta uppmarksamheten vid denna form, som jag 
bar upptagit den under sarskild rubrik. 



Det fortjanar i detta sammanhang annu erinras om att hybriden 
Myrtillus nigra X Vaccinium vitis idaea (V. mtermedium Ruthe), som an- 
traffats i Tyskland och Sverige, hittills ej blifvit iakttagen i Finland. 
Se harom Arrhenius i Medd. XXIII p. 49. 



Myrtillus uliginosa (L.) Drej. 

Per totam Fenniam et Lapponiam frequenter saepeque 
copiose, septentrionalibus in parti bus etiam frequentissime 
provenit; in nonnullis partibus australibus et in regione al- 
pina frequentia minuitur. 

Fq in Fennia inveniri consentiunt plurimi auctores (excep- 
tiones et inprimis Kl. vide infra), cfr Till., Kalm, Prytz cont.; 
maxima par.s Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 
489; Fenn.: Nym. Suppl. p. 213, vide etiam DC. Prodr. VII 
p. 574, Led. II p. 904-905, Ign. Geogr. p. 343, Koppen Verbr. 
I p. 510-511, Hjelt Utbr. p. 169 [36], Borg Beitr. p. 101, 134 
et 144, item Seel. marj. p. 21. 



292 Myrtillns uligiuosa. 

Kl. cp: FI. Kar.; p (Backm., Bergstrom): Norrl. Symb. p. 
13; St fq: Hjelt. 

Lapp. fenn. fq(| per totiim territorium, fructus cpp: Hjelt 
& H.; [fq, enum.: Hirg. p. 105;] in pratis humidis, vel paludosis, 
turfosis piniferis et apertis, sphagnetisque fq — fqq, etiam in 
campis graminosis et pinetis arenosis at st pc procurrit: Blom 
Bidr.; locis sat humidis silvaticis omnibus totius Lapp, vulga- 
tissime et in alpibus locis plerumque siccioribus [usque versus 
Nordcap] ubique st pc, sed altius adscendens quam Myrtillu» 
[nigra]: Wahlenb. p. 96; fq: Fellm. Lapp.; Kittilii-Utsjoki fqq: 
Ssel. kat.; fq toto territorio usque ad Kongas prope Mare gla- 
ciale: Wainio Not.; fq([ in omnibus regionibus usque ad cacu- 
mina suprema: Hult Lappm.; Vuomapaa 634 m: 1. c. p. 155; 
per reg. subsilv. et subalp. in silvis, siccioribus quoque, fqq et 
cp, in lateribus alpium lapidosis vel glareosis usque in suprema 
cacumina territorii progreditur (ex. gr. Peldoaivi, Tuarpumoaivi, 
Kudossuvannonpaa), [Rastekaisa SE 694]: Kihlm. Ant.; in Va- 
rangria australi e permultis [17] locis enum.: Norm. Fl. Spec, 
p. 709-710, vide etiam Blytt p. 835, Hartm. p. 318 etc. — 
[L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. et silv. fq: Lsest.; fqq in reg. 
subalp. et alpina: Linden Bidr., vide infra; fq: Fries & Mart, 
p. (67), vide etiam Norrl. Lappm. p. 259 et 263.] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in uliginosis f(}: N. L Fellm.; 
fqq et cp in omnibus ripis rivorum et amnium, in pinetis [»moar»] 
et paludosis reg. silv. et in Lt. et in Lim., visa est etiam ubi- 
que in declivibus reg. alpinae, ut in ipsis cacuminibus montium 
quamvis parcior: Linden Ant., vide etiam Beket. p. 577 et 
Broth. Wand, p. 8 et 12. 

Al. st fq: Bergstr., men iK\: Bergstr. Beskr. och fii(i: Bergr.; (let 
kan mahanda vara skal att tillagga, det Bergstr. ej upptager arten frati 
skargarden [»C»]. — Ab. st fq: V. E. Broth.; fqq: Weeks.; stfq-fq: Caj. 
Kasvist., dar narmare uppg. lamnas. — Nyl. fqq: W. Nyl. — Ka. stfq: 
Blom. — Sat. st fq: Malmgr.; r (lampliga lokaler saknas) och st cp. Uppr. 
Hvittisbofjard fq, Luvia fq (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb. Den Ulga 
frekvensen Sfven hos Malmgr. far val tillskrifvas ogynnsamma standorts- 
forhallanden; i de inre delarna af landskapet ar arten allman. — Ta. st 
fq — fq: Borg Tiet. — Kl. se i den egentliga texten. — Kol. »fq in regg. 
silv. et coll., fqq in sphagnetis et deustis silvarum regionis arenariae»: Elfv. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, X:o 1. 293 

Oa. st fq: Malmgr.; frekvensen kan betecknas som oriktig i betrak 
tande daraf, att ofriga forf. upptaga arten sasom allm. i dennatrakt; fqq: 
Laur. Vaxtf. — Kon. »fqq in sphagnetis apertis, cpp in collibus campisque 
arenosis minus exsuccis et fertilioribus inter callunam nee non in deustis 
macrioribus fq. In Saoneshje per part, austr. occ. fq, in Reg. occ fqq»: 
Norrl. On. — Om. fqq: A. L, Backm. Fl., dar narmare uppgifter lamnas. 

— Ok. fqq: Must.; fq(j ja cp: Kyybk. litt. — Kp. fqq och cp: Bergr. Ant. 

— Ob. mindre allm.: Jul. p. 280, men fq: O. R. Fries p. 162 och fqq: 
I.eiv. och Hjelt & H.; st fq: Keckm., jfr 1. c. p. 10; fq, stall vis fqq: Brenn. 
Obs., dar flere uppg. anforas. — Kk. fqq och cp: Bergr. Ant. 

Odonriset forekommer i Finland jiimforelsevis sallan i storre ym- 
nigliet ofver vidstracktare omraden; jag har antecknat uppg. harom endast 
hos Caj. Kasvist., Stenr., Hann., Axels. Putk., Bergr. Ant.; cp eller step: 
A. L. Backm. Fl.; st cp: Borg Tiet. — Hayr. Bjorneb., Norrl. On. och 
Kyyhk. litt. se ofvan. 

[Om forekomsten i L. e n t. nilmnes ytterligare: AutrSffas sa godt 
som ofverallt pa de mest olikartade lokaler, ingenstades likval tackande 
storre ytor. Gar upp pa higfjallens topp-platiler, men antraffas afven hogt 
uppe pa de bergiga fjallens branter ss. Paivaarri (E 715 och toppen 815), 
Haiti (NV 925) och Tshaimos topp (780 m): Linden Bidr.] 

Fran tinskt omrade foreligga mig veterligen icke nagra uppgifter 
angaende odonrisets fruktsUttuing: i hogre belagna omraden, sarskildt de 
lapplandska. Som belysande for fragan fortjanar darfore namnas, att denna 
art endast undantagsvis satter frukt i Cesio-lichen samhallet a Sarjekfjallen 
i Sverige: T. Vestergren i Bot. Not. 1902 p. 253, Ur min egen erfarenhet 
kan jag namna, att i Sat. Karkku fruktsattningen vissa ar nastan alldeles 
uteblir; sadana ar voro 1908 och i an hogre grad 1906. 

Som fossilt ar odonriset anmitrkningsvardt sallsynt: G. And. p. 107, 
som endast omnamner 2 fyndorter, jfr And. & Bergh. p. 26, dar den ena 
uppg. anfores med?. Se afven Lindb. und. p. 98. 

Om alder, tillvaxt m. m. i sodra Finland hanvisas till Keso Alt. 
p. 23-26 och sarskildt till tabellen I. c. p. 25-26, jfr afven L. Y. 1909 
p. 41—43. Fran Lapp. ross. ater foreligga uppg. om aldern: Kihlm. Pfi. p. 230. 

Som kandt ar foreter Myrtillus iiliginosa variationer med hansyn till 
bade blad och frukt, se t. ex. Oesterr. bot. Zeitung 1891 j). 236 och Lind- 
man i Bot. Not. 1892 p. 150—154, men nagra uppgifter harom foreligga 
mig veterligen icke fran Finland med undantag for Kihlmaus fran Lapp, 
ross.: Kihlm. Pfl. p. 156. [Fran granstrakten Lk. Pajala omnamnes f. 
rof/ouJi folia: Birg. Till. p. 73.] 

Afven af denna art aro i andra lander iakttagna former med hvita 
bar, se Aschersou und Magnus p. 677—700 [titeln ofvan p. 290]. I Finland 
torde sadana former icke vara antraffade, men daremot omnamnas miss- 
bildningar, orsakade af ScleroHna megalosjjora: 1. c. enl. refer, i Bot. Centralbl. 
LI p. 352. 



294 Vaccinium vitis idaea. 

Vaccinium vitis idaea L. 

/// tota Fennia et Lapponia, ubi ad r'psas alpes accedit, 
fvequentissime saepeque copiosissime provenit. 

Fqq (aut fq) vel cpp in Fennia inveniri consentiunt omnes 
auct., cfr Till., Kalm, Prytz cont.; in iugis arenosis et silvis 
solo sabuloso praeditis ad alpes ipsas: Wirz. pi. off.; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 490; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 213; in tota Finlandia et Lapponia, ubi ad ipsas 
alpes penetrat, frequentissime saepeque copiosissime provenit: 
Schedae II p. 117, vide etiam DC. Prodr. VII p. 568, Led. II 
p. 901-902, Ign. Geogr. p. 342-343, Koppen Verbr. I p. 500 
-501, Hjelt Utbr. p. 169 [36], Borg Beitr. p. 101, 134 et 139, 
Kranck Tallf. p. 182, Sael. marj. p. 20-21 et Norrl. in Atlas p. 12. 

Lapp. fenn. fqq et cpp per totum territorium, fructus 
adhuc vere et prima aestate cp et tunc optimi: Hjelt & H.; [fq, 
enum. e compl. locis: Birg. p. 105;] fqq: Blom Bidr.; per uni- 
versam Lapp, vulgare, ut etiam in alpibus ubique, sed parcius, 
et ibi in superioribus lateribus adscendens pertinaciterque frigo- 
ri resistens: Wahlenb. p. 97; vulgatissime: Fellm. Lapp.; fqq 
toto territorio usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio 
Not.; fqq in omnibus regionibus usque ad summa cacumina: 
Hult Lappm.; »fqq per omnes regiones, in cacuminealpis Pietar- 
lautlasoaivi (c. 500 m) fructus maturos anni praecedentis inve- 
nimus, [Bastekaisa SE 822] »: Kihlm. Ant; enum. e permultis 
[saltem 13] locis in Varangria australi et fennica parte Fin- 
markiae interioris: Norm. Fl. Spec. p. 413—415, quern 1. in- 
spicias, vide etiam Blytt p. 836, Hartm. p. 318 etc. — [L. ent, 
reg. alp. p, reg. subalp. et silv. fq: Lsest.; fq in reg. subalpina 
et alpina, pc in variis locis. Altitudinem in cacumine montis 
Mehkavaara maximam attingit (960 m): Linden Bidr.; fq: Fries 
& Mart. p. (74), vide etiam Norrl. Lappm. p. 259 et 263.] 

Lapp. ross. vulgatissime: Fellm. Ind.; »locis siccis duris 
praecipue silvaticis fq, cpp circa Kantalaks, septentrionem ver- 
sus minor, microphyllum fit» : N. I. Fellm.; fqq, cp in reg. silv., 
fq in reg. alpina: Linden Ant., vide etiam infra, Middend. p. 
693, Beket. p. 576 et Broth. Wand. p. 8. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 295 

PI. Finl. exs. N:o 845 Nyl. par. Kyrksliitt in monte in 
pago Osterby leg. Lindberg. 

Liksom blabarsriset beteeknas afven lingonriset sasom »mycket all- 
mant» af nara nog alia de fdrfattare, som plaga anvanda denna frekvens- 
grad. Undantag gora endast Malmgr. och Jul. p. 280, hvilka uppfatta 
arten som allman, och Elf v., 8om upptager densamma sasom fq — fqq. — 
Fq och st cp — cp, uppr.: Hayr. Bjorneb. [>Gemein»: Meinsh. p. 212]. 

Ett flertal forf. uppge likasa samstammigt, att lingonriset forekom- 
mer cp eller cpp; det torde ej vara skal att har upprakna dessa. 

Blomqvists uttalande om standorterna, se under Myrtillus "nigra: 
likasa Wahlenbergs uttalande om fruktmoguaden. Fran Lapp. ross. tillag- 
ges: jPa torrare lokaler i skogsregionen, men antraffas alltid afven i my- 
rar, dar Mijrtillus nigra var mycket sparsam eller for det mesta alldeles 
saknades. Antraffas allm. afven inom fjallregionen pa sluttuingarna och 
topparna af saval lagfjall som hogre fjilll*. [Detta galler bade Lt. och Lim.]: 
Linden Ant. 

Om lingonrisets forekomst \>k Al. skrifves: Anmarkningsvardt ar, 
att denna art i Lemland belt och ballet saknas pa de lofrika oarna Jerso, 
Nato, Idholm, Granholm, Askskar, Inre Kalfskaret och Eodgrund samt i 
Jomala pa den narbelagna lofrika Espholm: Palmgr. Stud. p. 34 not, jfr 
afven 1. c. p. 405—406. Om dess forekomst i Lk. Pyhatunturi se Hayr. 
veg. p. 44 och 47. 

Om frnktsattniiig;en pa Sarjekfjallen i Sverige sages: »Lingonvax- 
ten bar jag ej funnit med frukt och ytterst sallan i blom ofvan tradgriln- 
sen . . . den gar det oaktadt hogt ofvan gravidegransen»: T. Westergren 
i Bot. Not. 1902 p. 253. 

1 stort sedt ar emellertid lingon, atminstone i sodra och mellersta 
Finland, det viktigaste af alia barslag, och exporten har i synnerhet under 
senare tid varit betydande. Detta fi-amgar redan daraf, att under en- 
skilda ar utforts till andra lander 21,450 hi r»lo,000 tunnor*]: Ign. Geogr. 
p. 343. — Ar 1912, da exporten var den hittills storsta, uppgick den- 
samma till 4,699,500 kg, motsvarande 1,884,000 mark; ar 1913 var expor- 
ten daremot endast 400,200 kg och det barrika aret 1914 var den pa grund 
af kriget blott 622,400 kg: Statistisk arsbok 1915, Helsingfors 1916, p. 211. 
(I dessa uppgifter inga visserligeu afven ofriga barslag, men dessa inverka 
foga pa de bar meddelade talen.) 

Annu sa nordligt som i trakten af Lim. Kantalaks plockas bar, 
som saljas i Archangelsk: N. I Fellm. 

Eburu i viss man liggande nagot pa sidan om planen for Conspec- 
tus, mil bar anforas ett par iakttagelser om den andra blomningen bos 
lingonriset, iakttagelser, som narmast foranledts af W. 0. Fockes uppsats 
»Die Bliithezeiten von Vaccinium vitis idaeat, refererad i Justs Jahres- 
bericht ar 1873 p. 615 o. 616, jfr 1. c. ar 1875 p. 593 o. 594. I Sat. 
traffar man de fiesta jir en och annan blomma under augusti och septem- 



296 Vaccininm vitie idaea. 

ber manader, sa t. ex. sagos talrika blommor i Ikalis den 28 aug. 1882; 
i Sat, Karkkn antecknad flerstades i blom d. 23 augusti 1897. En sa 
stor niangd blommor, att blomningen kunde kallas ymnig, antecknades i 
O a. i narheten af Wasa den 19 September 1883. Nagon mogen frukt 
kunna dessa hostblommor naturligtvis icke satta. »Dylika liostblommor 
bar jag mycket ofta och i riklig maugd iakttagit bade i sodra Finland 
och i Warmland. 1 September och borjan af oktober bar jag mangfaldiga 
ganger funnit mogna bar och friska blommor pa samma kvists: Arrh. 

Som fossil ar Vaccinii/m rifis vlara kaiid endast fran tvenne fynd- 
orter: G. And. p. 132, och det tillagges: »Pa bagge stallena i mycket 
unga lager». 

Om lingonrisets &Ider, tillvaxt, m. m. lamnas uppgifter i Keso Alt. 
p. 26—31 i sarskildt hanvisas till tabellen 1. c. p. 28—31, jfr afven L. Y. 
1909 p. 40-43. Uppgifter om bladens storlek och form i Lapp. ross. 
lamnas Kihlm. Pfl. p. 155. 

Lingonris med roda blommor bar antraffats i Ok. Kianta »Oilo]au 
luota Kirkonkylassa (O. Sorsakoski)»: Kyyhk. litt. 

[Fran omraden nara Fiulauds vastgrans beskrifves en egendomlig 
form af Samz. p. 186, till hvilken uppsats harmed hanvisas.] 

Om hybriden med Myrtilluf nigra se of van p. 291. 

Vaccinium vitis idaea f. leucocarpa Asch. & Magn. 

Cam forma typira raro occurrit. 

De distributione vide inprimis Hayren in Medd. XXXVIII 
p. 26-28. 

Ab. Vide infra. — Nyl. Ekenits Tvarminne Kalfholmen: 
H. Federley in Medd. XXXIV p. 17, cfr L. Y. 1907 p. 215 et 
Hayren 1. c; Ekenas Tvarminne Loviksund (A. Renter): Hayren 
1. c; Kyrkslatt in promuntorio Nissala ad lac. Hvittrask cum 
typo: Sa^l. herb. 

Ta. Padasjoki (E. Fieandt): Hayren 1. c; Kuhmoinen Har- 
maisten kyla Hukkinen: A. Th. Book in L. Y. 1903 p. 223 et 
Mela in Medd. XXX p. 4, cfr L. Y. 1907 p. 214 et Hayren I. c. 

Tb. Viitasaari prope templum in Haapaniemi cp (E. Fieandt): 
Hayren 1. c. 

Ob. »Varieta.s Baccis perfecte albis ad Tornoam superio- 
rem ad radices mentis Hwitaberget (Jac. Turdfiell)»: Fl. Suec. 
p. 126, cfr L. L. Lsest. p. 253 et Brenn. Obs.; ad eiindem locum 
spectant sequentes 3 adnotationes; »Huittapera» 3 mill, a Tornea 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 297 

cp: Prytz Ant. p. 134; Ylitornio Huitaperi (Ester Cajanus): 
Elfving in Medd. XXXII p. 11; Ylitornio Kainuunkyla in monte 
Huitaperi: Einar Renter in L. Y. 1908 p. 103-104, vide etiam 
(i. Grano in L. Y. 1899 p. 141 et cfr Hayren 1. c. et Brenn. 
bidr. p. 19; Ylitornio cp circa pagum Kuivakangas et Papin- 
pohjanvaara: Samz. p. 186; [Hietaniemi ad Niemis: Samz. 1. c] 

Ab. Rimito [sRymattylasI: Mela Kasv. V, jfr Hayren 1. c. Emeller- 
tid haller jag for troligt, att uppg. afser Myrtillus nigra f. leucocarpa, soin 
ju forekomraer i Rimito, men ej omnamnes darifran i Mela Kasv. Y. 

De hvita lingonen antraffas stundom i riklig mangd; salunda hade 
a Nyl. Ekenas Kalfholmen hosten 1907 plockats 10 liter: Medd. XXXIV 
p. 17. Se harom f. o Hayren 1. c. 

Samz. p. 186 uppgifver, att formen upptrader »pa hedland, heist 
afl.rand mark i stor myckenhet». 

Ocksa hvita lingon anser Woronin vara en at" en svamp fororsa- 
kad sjuklig foreteelse, som han iakttagit afven i Finland: Koppen Verbr. 
I p. 505. Hans hvita lingon aro dock belt sakert icke likvardiga med de 
har ot'van omnamnda. 

Utlandska uppsatser om former med hvita biir hoe deuna och nar- 
staende arter, uppsatser, som afven berora finska fyndorter, uppraknas 
under Myrtillus nigra f. leucocarpa (se ofvan p. 290). 

Oxycoccus palustris Pers. 

In tola fere Fennia frequenter (-satis frequenter) »ac- 
peque copiose provenit; a specie sequente usque ad haec 
tempora non separabatur, quare distributio ad septentrionem 
versus incerta est; in Lapponia occ.identali saltern adhuc 
circa 68^ 45' passim occurrit, sed, quamvis certe rarior, ad 
summum fere septentrionem adnotatus est. 

Till.; Till. Icon. 155; Kalm; in paludum oris fq: Prytz 
cont.; Scand.: Nym. Consp. p. 490; Fenn.: Nym. Suppl. p. 213; 
per totam Finlandiam (fqq) dispersus. In Lapponia tantum 
in regionibus baud altis, ad summum septentrionem progreditur: 
Schedae p. 95, vide etiam DC. Prodr. VII p. 577, Led. II p. 
905-906, Ign. Geogr. p. 342, Koppen Verbr. I p. 516, Hjelt 
Utbr. p. 171 [38], Borg Beitr. p. 101, 134 et 141, Kranck Tallf. 
p. 187 et Sael. marj. p. 21. 

Al. fq: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fqq: Bergr. — Ab. 



298 Oxycoccus jjalustris. 

(p): Zett. & Br. et A. Nyl.; Abo st fq: Arrh.; Pargas fq: Adl. 
et Arrh.; fq: Sand., Renv., Sel. et Flinck; fqq: V. E. Broth, et 
Weeks.; fq — fqq: Caj. Kasvist., quern 1. inspicias. — Nyl. (p) 
in pratis sphagnetosis et sphagnetis in taeniis intimis, cp: Hiiyr. 
Stud. p. 170; fq: His., W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl; fq, suis locis 
cp: Stenr.; [Hogland] fq in paludosis, Tytarsaari: Brenn. — Ka. 
€p: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [in tota Ingria fq: 
Meinsh. p. 212]. 

Sat. fq: Mahngr.; st fq — st r, st cp — cp: Hayr. Bjorneb., 
vide infra; fq et cp: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq, suis locis 
cp — st cp: Borg Tiet.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. o. 
Tav. et Bonsd.; fqq in turfosis: Wainio Tav. or. — S a. cp: 
Hult. — Kl. cp: Fl. Kar.; fq: Hann. et Backm.; stfq: Hjelt. — 
Kol. fq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr.; fqq: Laur. Viixtf., cfr 1. c. p. 11. — 
Tb. fq: Broth. — Sb. fq : Enw.; fqq: Mela et M. & J. Sahib. 

— Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv.; fqq, step: Axels. Putk. 

— Kon. f(( — fqq, in Weg. occ. fqq: Norrl. On. 

Om. fq: Hellstr.; fq — fqq: A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 
138; st fq: Tenn.; fq: Brenn. Obs. — Ok. fq: Wainio Kasv., 
Must, et Brenn. Obs.; fq et cp: Kyyhk. litt. — Kp. fq in palu- 
dosis: Wainio Kasv.; fq — f(iq saepeque cp: Bergr. Ant. 

Ob. fq, in parte maxime septentrionali minore frequentia: 
Brenn. Obs., quern 1. inspicias; fqq: Leiv. et Keckm.; [st fq: 
0. R. Fries p. 163;] p-st fq: Hjelt & H.; Jul. p. 280 tantum 
enum., vide etiam Leiv. Veg. p. 207. — Kuus. fq in paludosis: 
Wainio Kasv. et A. L. Backm. comm. — Kk. (fq) in paludosis: 
Wainio Kasv.; in parte maxime au.strali fqq et cp: Bergr. Ant.; 
etiam Mela PI. ex hac prov. enumerat. 

Lk. p — st fq in toto territorio: Hjelt & H.; [fq, enum.: 
Birg. p. 105;] in turfosis apertis et piniferis, sphagnetis, pratis- 
<iue paludosis turfosis st fq: Blom Bidr.; pc in reg. silv.: Norrl. 
Lappm. p. 256; p — st fq in Kemijarvi et Sodankyla provenire 
videtur, at solum nonnullis locis adnotatus: Wainio Not.; p in 
sphagnetis reg. silvaticae, in sphagneto ad Rovanen (Wainio): 
Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39, 94 et 150. — Li. Inari ad Tor- 
manen et locis paludosis fq ad Kyro in regione coniferarum 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;o 1. '299 

mixtarum, ad Veskoniemi et ad Paatsjoki in regione pinifera; 
Wainio Not., cfr 1. c. p. 16; tantum ad lac. Jevjejarvi inaren- 
sem et in reg. subalp. alpium Tuarpumoaivi et Harmitschokka: 
Kihlm. Ant.; [NyborgJ Angsnas in turfosis et paludosis reg. 
subalp.: Arrh. ant.; Salmijarvi i»Tsjolmejavre»] ad Svanvik (A. 
Landmark): Norm. Fl. Spec. p. 710, vide etiam Blytt p. 837, 
Hartm. p. 318 et infra. 

Lapp. ross. »in parte merid. occ. usque ad pagum Umba 
observavi»: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVlll et Beket. p. 577; 
Umba: Selin!; Sashejka, Kantalaks, Porjeguba, Kuusreka, Tetrina, 
Tshapoma et Pjalitsa semper fere cum O. microcarpo : Mela PI.; 
Tshavanga! in palude pinifero et Pjalitsa! in sphagneto pinifero: 
Kihlman; p, ad maximam partem in paludosis udis reg. silva- 
ticae et in Lim. et in Lt.; Linden Ant.; ad piscinam Jeretik: 
Enwald & HoUmen!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. 

PI. Finl. exs. N:o 313 Nyl. Ekenas Tvarminne Krogen in 

palude leg. Inga Strom. 

»Iu paludibus sphagno tectis per totam Fenuiam Lapponiamque»: 
Wirz. pi. oft'.; storsta delen af Finl. odi Lappl : Fries. — Lapp. fenn. 
»per universam Lapponiam vulgatissime exceptis tamea alpibus ipsis, ubi 
vis reperitur*: Wahlenb. p. 97 o. 98; >ubique»: Fellm. Lapp.; Utsjoki: S. 
Castren p. 353. — [L. ent. l)jorkreg. och barrakogsreg. fq: Leest.] — Lapp, 
ross. fqq: Fellm. Ind. — Enar alia dessa uppg. tillhora en aldre tid, da 
0. iiiicroearjius endast uiidantagsvia earskildes som en egen form, haller 
jag tore, att de till storsta delen hafva afseende pa den sistnamnda arten. 
(Fries' uppg. afser bvardera). Visserligen foreligga afven nagra uppg. 
af yngre datum cm forekomsten af 0. iKtlustris i Lappland; sa saga 
Backm. \- H. p. 93 om densamma: »Allm. i alia regioner», och Th. Fries p. 
197 upptager den fran Varanger, jfr Blytt p. 837. Haremot strider emel- 
tid pa det bestamdaste Norrlins uppg. i Norrl. Lappm. p. 256, medan 
K. I. Fellm. alls icke upptager 0. pahisiris fran de nordligare delarna af 
Lapp. ross. Norm. Ind. p. 24 uppraknar visserligen afven densamma »ad 
tractum fluminis Paatsjoki [»Pasvigelv»] Varangriae>, men forklarar ut 
tryckligen i ett annat arbete: » Omnia specimina a me lecta ad varietateni 
0. vdcrocarpus diotam pertinent. — Transitus ad formam primariam tamen 
non omnino desunts: Norm. p. 282. Anmarkningsvardt ar afven, att Lin- 
den Bidr. ej alls omnamner 0. palustris fran L. ent., och att Norm. Fl. 
Spec, p. 710 endast upptager en enda fyndort fran Ostlinmarken. Val 
iakttog jag bagge arterna i L k., men 0. vticrocarpus var den afgjordt van- 
ligare, och afven Backm. & H. medgifva, att denna >antagligen ar den for- 



300 Oxycoccus palustris. 

heirskande formeii i t'jal]reg.» Del sr dariore iroligt, nit 0. jxiltistris, SLtven 
om den g&r langt mot noixlen, dock darstades ar nog sallsyut. 

Angaende forekomsten i Sat. Bjorneborgstrakten namnes: Kumnas 
8t fq (H. Selin), annars st r, enar lamjiliga lokaler sakuas, st cp — cp. Uppr.: 
Hayr. Bjorneb. 

Som kandt insamlas traubiiren i allmanhet tidigt pd varen, innau 
kalen gatt ur karren, jfr harom Ssel. marj. p. 21 och Meinsh. p. 212. 
Under senare ar ha de dock ntbjudits till salu iifveu under vintern och 
senhosten. 

Som fossil omnamnes Oxycoccus palustris endast f ran tvenne stallen : 
G. And. p. 110. Senare hafva dock atminstone G nya fyndorter tillkom- 
mit, se Lindb. p. 34, 35, 42-45, 49, 52 och 53, Ailio p. 32 och 34, Lindb. 
torff. p. 18, Lindb, torfm. I p. 36, Lindb. exk. p. 15 och 19, Lindb. und. 
p. (96 och) 97, jfr afven Lindb. Subf. p. 74. Det torde ej vara skal att 
har upprakua speciallokalerna. 

Uppgifter om artens Mder, tillvaxt m. m. lamnas Keso Alt. p. 31 — 
35; sarskildt hanvisas till tabellen p. 33-35, jfr afven L. Y. 1909 p. 40 
och folj. 

Enl. meddelande af Kihlm. hade Woronin vid Naturforskaremotet i 
Strassburg 1885 uppgifvit, att han afven af Oxycoccus — pa en lokal nara 
Wiborg — iakttagit hvita bar, framkallade af svampen Pexiza baccarum. 
Dessa omnamnas afven af Ascherson & Magnus (se titeln har ofvan p. 
290) enl. referatet i Bot. Centralbl. LI p. 352. 

Oxycoccus microcarpns Tuiez. 

J?i Fennia, cum ante a. 1851 a superiore specie non 
distinctus esset, distributio nondum omnibus plagis satis ex- 
plorata est; in Lapponia tamen frequenter (— frequentissime) 
inveniri videtur, sed abhinc frequentia minuitur ; in maxima 
parte Fenniae passim vel satis frequenter, in ma,rime 
australibus partibus raro occurrere indicatur. 

Lapp. Fenn.: Nym. Gonsp. p. 490; per totum tenitorium 
plerumque (fqq) dispersus, in Al. tantum minus fq et r fruc- 
tificans: Schedae p. 96, vide etiam Rupr. Diatr. p. 56, Trautv. 
Incr. p. 513 et 514, Koppen Verbr. I p. 518-519, Hjelt Ulbr. 
p. 171 [38], Borsf Beitr. p. 101, 134 et 144, item Kranck 
Tallf. p. 187. 

Al. Sund Gesterby: Arrh. c^- K.!, spec, sterile; Finstrom 
Bergo Porsmyran: SaDlan!, spec, sterile, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 140; Eckero ins. Enskar c. fructu: Lindb. herb.; Saltvik in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 301 

sphagneto »Gesterby tjanrian* c. fructu: Lindberg!; [Sund] saepe 
visus: Prim. p. 70; Bergr. praetervidit. — Ab. Pargas st r Gun- 
narsnas!, Kapellstrand, Lofsdal: Arrh.; [Muurila] p: Renv.; Sam. 
matti Lohnassuo: Sel.; Karis in palude prope D5nsby: Sielan!: 
Karis Nyby in palude ad. lac. Gollissjo: Seel, herb.; Lojo in 
palude prope Paloniemi et in sphagneto Vohls: Lindb. herb.; 
Vihti p: Printz; [Vihti (!)] p, sed in omnibus turfosis adest: 
Flinck!; st fq, enum.: Weeks.!; st fq — p, enum.: Caj. Kasvist., 
vide etiam Mossk. Red. II p. 190, 197 et 198. — Nyl. Inga 
Baro Bolsmossen: S;vl. ann.; Inga Svartback et Joddbole: Brenn. 
Vaxtf. p. 79; Kyrkslatt Thorsvik in palude cum O. palustri: 
Ssel. herb.; [Nurmijarvi] minore frequentia [»vahan harvinai- 
sempi»] quam superior [O. palustris] p cp: Stenr.; Helsingfors 
Alkiirret: Sselan!; postea exstinctus: Sa?l. ann.; Helsingfors! prope 

o 

Langa bron cp: Kihlm. ann.; Thusby baud r: Astr. & H.; st fq 
(non autem in paludosis regionis maritimae): Sael. 0. Nyl.; Borga 
Emsalo in palude: Seel, herb.; Hogland: Sselan & Stromborg!; 
[Hogland] in paludosis, Tytarsaari: Brenn.; [Hogland] cp ad lacum 
Veteljiirvi una cum 0. palustri: Sselan in Medd. XXV p. 77, 
vide etiam Mossk. Red. II p. 298. — Ka. Fredrikshamn ([C. I.] 
Ovist!): Fl. Kar. p. 190; st r: Blom; p: Linden; accedunt 4 spec, 
in H. M. F. — Ik. r Valkjiirvi ad lacum 5 km [V/2 mil] a pago 
Pasuri: Malmb.!; Kivennapa: Malmberg!; [Nikuljassy ad oram 
austro-occidentalem lac. Ladoga (Schmalhausen): Koppen Verbr. 
I p. 519; cum superiore [O. palustri], sed multo rarior: Meinsh. 
p. 213]. 

Sat. p, etiam ad oram maritimam: Malmgr.; st fq: Hjelt; 
Hayr. Bjorneb. non comm., vide 1. c. p. 187. — Ta. p: Leop.; 
baud infrequens: Knabe Viixtf.; st fq: Asp. & Th.; baud infre- 
quens cum sequente [O. palustri] : Norrl. s. 6. Tav.; p, hie 
illic st cp: Borg Tiet.; p — st r, enum.: Wainio Tav. or. — Sa. 
Villmanstrand in palude ad praed. sacerdotis cum O. palustrt: 
Sail, herb.; p: Hult. — Kl. Pitkaranta: Chyd.; (st fq) (Backm.): 
Norrl. Symb.; p in par. Palkjarvi et Ruskiala, inprimis cp ad 
Soanjoki: Hjelt. — Kol. tantum ad Gorki lectus: Elfv. 

Oa. p etiam ad oram maritimam, immo etiam in insulis 
in Qvarken: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf., cfr 1. e. p. 11. — Tb. 



302 Oxycoccus microcarpus. 

eerie obviam quamvis spec, desint: Broth.; fq in sphagnetis 
uliginosis et paludibus: Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. (r): 
Mela; Maaninka Koppilampi et Vasemmainen in paludosis: Kyyhk. 
litt.; lisalmi (r) Palojarvi: M. & J. Sahib. — -Kb. Tohmajarvi 
Everila: Hjelt; Kide: Brand.!; Liperi (r) Paskonlampi!, ad lac. 
Kasama!: Eur. & H.; p — st fq, st pc: Axels. Putk.; st fq: Wai- 
nio Kasv. — Kon. fq, in Reg. occ. fq, »at in Saoneshje, iibi 
sphagneta desiderantur, hand vidi»: Norrl. On.; (st r): Giinth. 
p. 44; Loimala fq: Hjelt. 

Om. st fq in paludosis ad mare, p in interiore parte: 
Bellstr., cfr 1. c. p. 137-138; (p), enum.: A. L. Backm. Fl.; st fq: 
Tenn.; Saraisniemi: Brenn. Obs. — Ok. st fq in paludosis: 
Wainio Kasv.; (r), enum.: Must.; (p), in partibus maxime septen- 
trionalibus et orientalibus st fq: Brenn. Obs.; st fq et cp: Kyyhk. 
litt. ■ — Kp. st fq: Wainio Kasv.; st fq — fq, in parte media et 
litorali fqq saepeque cp: Bergr. Ant. 

Ob. st fq, in partibus interioribus fq: Brenn. Obs.; stf(i: 
Leiv.; st fq inprimis in partibus interioribus, saepe cum superiore 
[O. palustrl] obveniens: Keckm.; fq — fqq per totum territorium: 
Hjelt & H. — Kuus. st fq in paludosis: Wainio Kasv. — Kk, 
st fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. fq — fqq: Hjelt & H.; [(r), enum.: Birg. p. 105;] 
una cum praecedente [O. palustrl] iisdem locis at fqq procurrit, 
in pratis solum turfosis sed paludosis st pc invenitur: Blom 
Bidr.; fqq: Sael. kat., vide etiam Norrl. Lappm. p. 256; fq — fqq 
locis paludosis in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, et 
ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not.; fqq in reg. silv.: 
Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39; usque ad terminum betulae fqq, 
cp in sphagnetis cum aperlis turn umbrosis, Hammasuro h. 342, 
[Rastekaisa h. 267]: Kihlm. Ant.; (st fq): E. Nyl. & [M.] Gadd!; 
enum. e permultis locis [saltem 14] e Varangria australi et 
fennica parte Finmarkiae interioris: Norm. Fl. Spec. p. 712— 
713, vide etiam Norm. p. 282, Norm. ann. p. 37 et sub O. 
palustrl. — [L. ent. (st r) in reg. subalpina in turfoso prope 
Vahakurkkio ad inlimum montem Ruossakero, Peerakoski, Hir- 
vasvuopio et inter Melajarvi et Tshaimo, st r in reg. alpina in 
turfosis ad Tshertti, Johkasjaur et inter Skatja- et Johkasjaur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 30':J 

Maximam altitudinem in Mehkasvaarri (E 675 m) attingit: Linden 
Bidr. ; fq in turfosis: Fries & Mart. p. (67).] 

Lapp. ross. per omnem banc Lapponiam fq: N. L Fellm., 
cfr Beket. p. 577; st fq in turfosis reg. silvaticae: Linden Ant., 
vide infra. 

PL Finl. exs. N;o 314 Ta. Lammi Ronni in sphagneto ad 
caespites Sphagtii fusci leg. Leopold. 

Om artens allmanna utbredning i landet sages: sFiunas lampliga 
standorter, sa ar den alltid till finnandes; jag skulle anse den mycket 
vanlig pa alia mossar pa Sphagnum fuscinn tufvor>: Lindb. comm. 

Annu i Ob. Uleaborg uppgit'ves: jSoilla edellista [0. palustris] h^.r 
vinaisempanas: Leiv. putk., men i Lappland ar 0. microcarpus, som tidi- 
gare framhallits, afgjordt ofvervagande (se under 0. palusfris). Om 0. 
niicrocarpus sages bestamdt, hvad Lapp. ross. angar: Ar allmannare an 
foregaende [0. palustris] och foredrager torrare stallen. Finnes ej i vatten- 
drankta karr sasom denna: Linden Ant. — Annu kan tillaggas, att exem- 
plar foreligga bl. a. fran Lm. (Voroninsk). 

Som fossil ar Oxycoecus microcarptts antraffad atminstone i I k. Sak- 
kola Isosuo: Lindb. p. 6, 11 och 12. 

I flertalet arbeten betecknas 0. microcarpus som underart eller va- 
rietet. I likhet med Herb. Mus. Fenn. II bar jag bar upptagit densamma 
sasom sjalfstandig art. 



Arctostaphylos uva ursi (L.) Spreng. 

In tota Fennia et Lapponia, parte maxime septentr.- 
orientali forsitan excepta, plerumque satis frequenter occurrit. 
Frequentia autem variat, in nonnullis plagis magis arenosis 
frequenter et copiosissime invenitur, alii s autem fere rarescit. 

TilL; Kalm; in collibus elatis silvaticis fq: Prytz cont.; in 
silvis et collibus sabulosis, apricis per totam patriam ad alpes 
Lapponiae usque: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: 
Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 490; Fenn.: Nym. Suppl. p. 214; 
per totum fere territorium fq aut fqq obvia, in AL tamen rest: 
Schedae p. 96, vide etiam DC. Prodr. VII p. 584, Led. II p. 909, 
Ign. Geogr. p. 343, Koppen Verbr. I p. 524 et 527, Hjelt Utbr. 
p. 170 [37], Borg Beitr. p. 101, 134 et 141, Kranck Tallf. p. 182, 
Ssel. marj. p. 22, Norrl. in Atlas p. 12 et 28, Lindb. Phyt. p. 
179, 185 et 192. 



304 Arctostaphylos uva ursi. 

Al. (»st fq»): Bergstr.; tantum Eckero Marby et Bole: Arrh. 
& K.; Bergr. vide sub Ab. — Ab. p: Zett. & Br.; r, par. Gu- 
stafs Kattkuru: Bergr.; fq: Arrh. Ann., Sand., A. Nyl. et Sel.; 
St fq: Renv.; fq: Printz, Flinck et Weeks.; fqq: V. E. Broth.; 
st fq — fq, sparsim [»taplittain»] cp: Gaj. Kasvist., quern 1. 
inspicias. — Nyl. p fq : His.; in erieetis fq et in plagis mi- 
noribus cp: Stenr.; fqq: W. Nyl.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; fq: Brenn. 
— Ka. fqq: Blom; f({: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq in reg. 
septentrionali: Meinsh. p. 214, vide infra]. 

Sat. st fq: Malmgr.; st r et st cp, forsitan neglecta, enum., 
Hvittisbofjard st fq: Hayr. Bjorneb.; p: Hjelt. — Ta. st fq: 
Leop.; [Kalvola] r: Borg p. 435; f(|: Knabe Fort., Asp. & Th., 
Norrl. s. o. Tav. et Bonsd.; st fq— deficiens, in erieetis in par. 
Kuorevesi et septentrionali parte par. Orivesi st fq saepeque cp, 
ceterum deficiens: Borg Tiet.; p: Wainio Tav. or., vide etiam 
sub Tb. — Sa. »fqq (cp)»: Hult. — Kl. cpp: Fl. Kar.; Parik- 
kala fq: Hann.; Valamo fq: Sael. ann.; cp in Jaakkima et Kro- 
noborg, st fq in Impilaks, r autem in Palkjarvi et magna parte 
par. Ruskiala: Hjelt. — Kol. »in reg. silv. non observata, in 
reg. collina st r, ad Gorki st fq»: Elf v.; in tota ora lacus Onega 
inde a Kalajoki et longe ad meridiem versus, Solomeno: Gaj.; 
Petrosavodsk : Giinth. p. 44. 

Oa. st fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. tantum p in 
territorio, maiore frequentia in Jyvaskyla: Wainio Tav. or.; fq 
in par. Virdois et Buovesi: Hjelt; fq: Broth. — Sb. fq : Enw.; 
fqq: Mela. — Kb. fq: Brand, et Eur. & H.; st fq-fq, hie illic 
cp: Axels. Putk.; st fq: Wainio Kasv., vide sub Ok. — Kon. 
fq: Norrl. On.; baud frequens in locis siccis arenosis circa Kend- 
jarvi [»Kontscheosero»] etc.: Giinth. p. 44. 

Om. st fq: Hellstr. et Tenn.; st r, enum.: A. L. Backm. FL, 
quem 1. inspicias; fq, interdum fqq: Brenn. Obs. — Ok. st fq, 
in plagis silvaticis st fq — fq: Wainio Kasv.; fq: Must.; fq, inter- 
dum fqq: Brenn. Obs.; in iugis arenosis cp, ceterum r: Kyyhk., 
vide etiam infra. — Kp. st fq, in plagis silvaticis st fq — fq: 
Wainio Kasv.; fq: Sahib. Bidr.; st fq — fq: Bergr. Ant., vide 
etiam sub Kk. 

Ob. in collibus lapidosis et in insulis sterilibus: Jul. p. 282 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1, 305 

et 283; fq, interdum fqq: Brenn. Obs.; fqq: Leiv. et Keckm., 
vide etiam Leiv. Veg. p. 206; [fq: 0. R. Fries p. 163;] in vici- 
nitate flum. Tornio fq — fqq saepeque cp, ad flum. Ounasjoki 
p: Hjelt & H. — Kuus. st fq, in plagis silvaticis st fq — fq: 
Wainio Kasv.; Oulanka, fq inter Ahola et Savilampi et inter 
Ahola et Kemitriisk: A. L. Backm. comm. — Kk. st fq, in plagis 
silvaticis st fq— fq: Wainio Kasv.; fq in ericetis et iugis, inpri- 
mis cpp in vicinitate pagi Uhtna: Bergr. Ant. [ad Kp. ad par- 
tem spectat]. 

Lapp. fenn. in vicinitate flum. Tornio fq — fqq saepeque 
cp, ad flum. Ounasjoki p: Hjelt & H.; [complur. locis, enum.: 
Birg. p. 105;] in silvis piniferis arenosis, ericetis declivibusque 
aridis fq: Blom Bidr.; in silvaticis et alpinis siccis arenosis totius 
Lapp, fere ubique cp, sed in ipsis alpibus pc: Wahlenb. p. 109, 
cfr I. c. p. XVII; ubique: Fellm. Lapp., vide etiam Norrl. Lappm. 
p. 255; in eampis arenosis fq in Kuolajarvi (et Kemijiirvi) prae- 
sertimque in Sodankyla, fq etiam in iugo Suoloselkii, Inari st 
fq ad flumen Ivalojoki, etiam ad Paatsjoki: Wainio Not., cfr 
1. c. p. 16, ubi r ad Paatsjoki inveniri dicitur; fq in reg. sil- 
vatica, st fq in reg. subalp. Vuomapaa N 500 m: Hult Lappm.; 
Utsjoki fq: Siel. kat., cfr S. Castren p. 58; per reg. subsilv. 
et subalpinam fq et saepe cp, in reg. alpina st r, sed hie etiam 
fructus reddens, Pietarlauttasoaivi S 382 c, fruct., Peldoaivi! 
ESE 507 c. fruct., Kudossuvannonpiia N 355: Kihlm. Ant; iuxta 
partem superiorem fluminis Tanaelv [prope Puolmak] ad Stor- 
fossen: Norm. p. 283, cfr Norm. Fl. Spec. p. 720; in Finmarkia 
interiore ad Anarjokka 5 locis, [Nyborg (Lund, Th. Fries)]: Norm. 
Fl. Spec. p. 720, vide etiam Blytt p. 838, Hartm. p. 319 etc. — 
[L. ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Laest.; cp in reg. subsilv. 
et subalp.: Norrl. Lappm. p. 259 et 263; st fq in ericetis reg. 
subalpinae, supra Mutkakoski baud adnotata: Linden Bidr., cfr 
Linden in Bot. Centralblatt LXI p. 221; permultis locis enum., 
ex. gr. Mukkavuoma fq: Fries & Mart. p. (58), vide etiam infra.] 

Lapp. ross. in collibus arenosisque silvaticis subsilvati- 
cisque ubique fq: Fellm. Ind.; »in Lapp. Ross, partibus inferio- 
ribus (p), orientem versus autem ultra pagum Pjalitsa nullibi 
vidi»: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIII (et XLVII) et Beket. p. 577; 

Typis impr. "|« 1917. 20 



306 Arctostaphylos uva ursi. 

Qsque ad reg. alpinam visa est: Broth. Wand. p. 8; st fq in 
reg. silv. et in Lim. et in Lt., cp in ericetis et clivis riparum 
ad fluvium Nuotjok, p in clivibus montium etiam alpinorum in 
reg. alp.: Linden Ant.; Tshapoma, Pjalitsa, Ponoj et in locis 
magis ad occidentem versus: Mela PI.; Ponoj: Mela herb, et 
Montell!; ad pag. Lovosersk in campo sicco: Kihlman!; vide 
etiam Middend. Bericht p. 165. 

PI. Finl. exs. N:o 315 Ab. opp. Nystad Stor Birkholm 
Lorkka leg. Hollmen. 

Foljande uppgift fran karelska naset torde anses kunna karaktari- 
sera artens forekomst atminatone i en 8tor del af sodra Finland: » In den 
sandigen Gegenden bedeckt die Pflanze sonnige, trockne Anhoheu oft auf 
grosse Strecken in dichten Raeen, fehlt aber den anderen Bodenarteu': 
Meinsh. p. 214. — Ok. Om forekomsten i Kianta skrifves senare: »Hieta- 
sarkilla joks. tavall. ja paik. runsaskin, mutta muilla kasvnpaikoilla hyvin 
harvoin nahty. Kansakin mainitsi sita ainakin kahdessa paikassa, jossa 
sita sattumalta sanottiin loytyvan, harvinaisuuteuas: Kyyhk. litt. — [L. ent. 
Linden tillagger: Dess nordgrans sammanfaller salunda med bjorkregionens 
ofre och Andromeda tetragona's nedre grans ; Linden Bidr. Som synes, upp- 
tager emellertid Lsest. arten fran fjallreg. Fries & Mart. p. (58) upprakna 
densamma fran ett stort antal lokaler i narheten af finska gransen; hura- 
vida nagra af fyndorterna ligga inom fjallregionenj kanner jag ej.] 

Som fossil upptages Arctostaphylos uva ursi endast fran tvenne stal- 
len: G. And. p. 92. Senare bar arten emellertid iakttagits afven pa nagra 
andra orter, se Lindb. torfm. p, 11 och 34 och Lindb. Subf. in Atlas p. 
58, jfr afven Herl. Vaxtf. I p. 14, Lindb. Subf. p. 74 och Lindb. Subf. 
in Atlas p. 65. Det torde saledes icke vara skal att liar upprakna de sar- 
skilda fyndorterna. 

Uppgifter om artens SIder, tillvaxt m. m. i sodra delen af flora 
omridet lamnar Keso Alt. p. 35—37; sarskildt hanvisas till tabellen 1. c. 
p. 36-37, jfr afven L. Y. 1909 p. 40-43. Om forhallandena i antydt af- 
seende i Lapp. ross. meddelas uppgifter 1 Kihlm. Pfl. p. 231. 

Om fruktmognaden i Lappland namnde redan Wahlenberg: »Baccas 
parcius profert>: Wahlenb. p. LX ; se dock Kihlm. Ant. i texten. 

Om frukterna och frona se E. E. Sundvik i Medd. XXXV p. 89-90. 

F. ciliolata Seel, ar insamlad i Kol. Gorki: Elfving!; Petrosavodsk : 
Kullhem! och Kb. Kide: Brander!; Kontiolaks: Woldstedtl, jfr Herb. Mus. 
Fenn. 11 p. 140, dar for men beskrifves. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennioa, T, 41, N:o 1. 307 

Arctostaphylos alpina (L.) Spreng. 

In orrmihus montibus subaipinis Lapponiae frequentts- 
siime et copiose provenit: in superioribus huius tenitoiii re- 
gionibus frequenter obvia, etiam in montibus subaipinis Fen- 
niae septentrionalis Oytuttturit» dictis) ad 65^ 35' et in Fennia 
orientali etiam infra 65^ lecta est, sed in injima Lapponiae 
regione rara et extra confinium montium alpinorum aut 
altorum vix infra 67^ 35' visa est. 

In Lapp, montibus subaipinis fq: Prytz cont.; Fennia bor. 
or. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. Lapp.: Nym. Consp. p. 
490; Fenn. hab. in sola bor. -or.: Nym. Suppl. p. 214, vide 
etiam DC. Prodr. VII p. 584, Led. II p. 908-909, Koppen Verbr. 

I p. 528, Hjelt Utbr. p. 173 [40], Borg Beitr. p. 101, 104, 134 
et 145, Kranck Tallf. p. 182, Ssel. marj. p. 22, Norrl. in Atlas 
p. 27 et 28 et denique Lindb. in Atlas p. 37. 

Kp. In summis cacuminibus quorundam scopulorum Maris 
albi inter Soroka et Kemi, sed sterilis tantum : Sahib. Bidr.; in 
insula Keliak prope Kemi: Sahib. Dagb.!; prope Kemi in insula 
Maris albi: Malmgren!, spec, fructiferum, cfr Herb. Mus. Fenn. 

II p. 140; 10 mill, ad septentrionem versus a Kemi: Selin!; 
[Solovetsk: Selin!, cfr 1. c. ;] in Kemi et in tota regione iitorali 
fq et cpp in montibus taeniarum, [Solovetsk! fqq etcp]: Bergr. 
Ant., cfr Bergroth in Medd. XXI p. 23 et in Geogr. F. T. 1901 
p. 13, spec, etiam e Gorelli-ostrow extra Kemi! 

Ob. [Rovaniemi] inter deversoria Hautala et Kalliosalmi: 
Huum. Kasv. p. 153. — Kuus, fq [in montibus subaipinis] in 
»Kusamo»: Jul. p. 282; livaara (!): Hellstr. Distr. p. 9, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 140; in cacuminibus apertis et interdum etiam 
in lateribus silvaticis montium subalpinorum livaara, Nuorunen, 
Ukonvaara et Mantytunturi: Wainio Kasv.; Pudasjarvi Isosyote 
in cacumine: Broth, litt., cfr Broth. Ber. 1883, spec, indidem 
etiam leg. Edv. af Hallstrom!, vide infra; Pyhavaara, Rukatun- 
turi! et Naatikkavaara (Brotherus & F. v. Wright): Broth, litt.; 
Naatikkavaara!, Oivaara, Valtavaara, Mantyvaara: Hirn Fort.; 
fq in montibus subaipinis, saltem in omnibus, quos visitavi, soil. 
Sallatunturi, Sotitunturi, »Uluma paljakka»: Edv. af Hallstr.; 



308 Arctostaphylos alpiiia. 

Peniotunturi!, Hiisitunturi!, Palotunluri!, Aimovaara!, Lauhkea — 
Koronlatvajarvi, in ericeto ad ripam austro orientalem lacus 
Lohijjirvi, Rukatunturi, Nuorunen!, Palotunturi! in par. Kuola- 
jarvi fqq non tantum in cacumine, sed etiam inferiore in parte, 
Kallunkijarvi in par. Kuolajarvi in ericeto prope ripam, etiam 
Kostonjarvi et Kirvesvaara (W. Brenner): A. L. Backm. comm., 
cfr A. L. Backman in Medd. XXIX p. 113, 114, 115 et 116, ubi 
distributio accuratiiis describitur, de Rukatunturi vide etiam 
Eron. maant. p. 194 et supra, de Kirvesvaara ad septentrionem 
versus a Kostonjarvi W. Brenn. p. 105!; ad banc quoque pro- 
vinciam spectat Ostrobottnia (F. Nylander msc): Led. II p. 909, 
cfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] p. 50 et Koppen Verbr. I p. 528, 
vide etiam F. Nyl. Utdr. p. 153, Alanne p. 58 not, Geogr. F. 
T. 1909 p. 296 et infra. — Kk. par. Oulanka in alpibus Kivakka 
et Paanuorunen: Wainio Kasv., vide sub Kuus.; Sonostrow: 
Mela PI. 

Lapp. fenn. in omnibus montibus subalpinis [»tunturit»j 
fqq et cp, extra eos tantum rarissime descendit, Muonionniska 
^d Saivio in pineto, Kolari ad Akaslompolo, ubi in campo gra- 
minoso sterilis pc obviam: Hjelt et H.; [r, enum.: Birg. p. 105;] 
in subalpinis siccis arenosis totius Lapp, omnium vulgatissima, 
ut etiam in alpinis et ipsis alpibus usque versus Nordcap ubique 
st pc, nee non per partem subsilvaticam usque ad Mutenia 
[»Muttania»] Lapp. Kemensis . . . descendens et per partem 
inferalpinam praecipue Lapp, septentrionalium p. In omnibus 
montibus subalpinis copiose occurrit: Wahlenb. p. 109, cfr 1. c. 
p. XXXI; ubique: Fellm. Lapp.; in cacumine mentis Sallatun- 
turi in Kuolajarvi, Sodankyla in cacumine montis Pyhatunturi, 
in abiegno et in latere paludis turfosae prope Lokka, fqq in iugo 
Suoloselka, Inari ad Kultala st fq, ad Ivalojoki, Veskoniemi, in 
pinetis et ericetis ad Paatsjoki p — st fq, ad Kongas prope Mare 
glaciale fq: Wainio Not., cfr 1. c. p. 4, 8, 21, 24 et 26; fq in 
omnibus regionibus usque ad summa cacumina: Hult Lappm., 
cfr I. c. p. 39 et Rosberg p. 38; Kemijarvi [»Kemitrask»]: Brenn. 
& N.; Kemijarvi in Niskavaara ad viam publicam: Kihlm.; in 
montibus alpinis [et subalpinis] reg. silvaticae: Norrl. Lappm. 
p. 258; Pallastunturit in omnibus regionibus, fq in reg. subal- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 30i> 

pina et alpina: Hjelt; Ounastunturit Raututunturi in reg. alp.: 
Sandm. p. 25 et 28; in reg. subalp.: 1. c. p. 31 et 32; [Kiiola- 
jiirvi] inter Kalliainen et Loukuttamavaara et in monte Loiikut- 
tamavaara: Stjernv., cfr Kihlman in Medd. XIX p. 19 et vide 
infra; [Kuolajarvi] Sallatunturit in cacumine: Borg in L. Y. 1899 
p. 155; Leivoiva: 1. c. p. 157, vide etiam Finn. p. 8; in silvis 
piniferis et frondosis solo duro reg. subsilvaticae st fq, in locis 
glareosis nudis, betuletis siccis ericetisque fqq per reg. sub- 
alpinam et usque ad suprema cacumina alpium omnium altiss. 
territorii, ubi baccae eius quotannis Jocupletissime maturescunt, 
in turfosis supra maiores caespites per omnes reg. stpc: Kihlm. 
Ant.; reg. subalp.— reg. alp. inf. st fq: Arrh. ant.; Varangria au- 
stralis etc. e permultis [saltern 15] locis enum.: Norm. Fl. Spec, 
p. 718-719, vide etiam Blytt p. 838, Hartm. p. 319 etc. — 
[L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. et silv. (»r»): Lsest., cfr Grape 
p. 104, in iugis reg. subsilv.: Norrl. Lappm. p. 260; cpp in reg. 
subalp.: 1. c. p. 263; fq in ericetis et collibus arenosis reg. sub- 
alpinae, fq in reg. alpina in lateribus montium alpinorum etiam 
in cacuminibus montium alpinorum humiliorum ex. gr. Jarpoivi 
(570 m), Tshaimo (780 m): Linden Bidr.; fq: Fries c^- Mart. p. 
(58), vide etiam Heintze Vaxtg. p. 62, Tann. Vert. p. 3 et 
Suomal. Ornith. p. 8.] 

Lapp. ross. in subalpinis subsilvaticisque nee non ad 
litora Maris albi valde fq: Fellm. Ind.; locis .siccis arenosis 
totius peninsulae lapponicae st fq: N. 1. Fellm., cfr 1. c. p. 
XLIV et Beket. p. 577; Lt. st r in reg. silv., vide infra, st fq 
in reg. alp. (Lim.) in declivibus et in cacuminibus montium 
alpinorum et altorum et humiliorum: Linden Ant.; e permulti.s 
locis enum.: Broth. Wand. p. 8, 12 et 13 etc., vide etiam infra. 

K u u s, Om forekomsten a Isosyote i Pudasjarvi sages : I reg. sub 
alpina uppe pa, hogsta toppen och afven lagre ned samt enetaka exemplar 
pa tallmo nedanfor soderom) Ronevaara: Edv. af Hallstr. — FranKuus. 
namnes vidare: »Skog8backe alldeles vid landsvagen emellan Aikkila och 
Kokkoniemi, NP] cm landsvagen och V om Rukatunturi (uppe pa fjallet 
allman) : Edv. af Hallstr. — Juuma Jakalavuoma dalbottneu: A. L. 
Backman ! 

Ehuru denna art, om man undantager de subalpina bergeu, var 
mycket sallsynt i sydligaste delen af Lk., sa visade den sig, sa snart 



310 Arctostaphylos alpina. 

man kommit till Jerisjarvi, pa hvarje afven de obetydligaste upphojningar, 
t. ex. liehtirova m. fl. Detta galler i kanske annu hogre grad om Phyl- 
lodoce caerulea, jfr Hjelt & H. p. 108 not. Likaledes uppgifves fran ostra 
delen af Lk., att arten var »allman pa fjallen; borjade vid sista lager- 
plateen forekomma i dalgangarne p& lafmark och laga berg> (Stjernvall) : 
Kihlman i Medd. XIX p. 19. — [Se afven Samz. p. 174-175.] 

Det fortjanar mahanda papekas, att arten i Lim. Porjeguba blifvit 
antecknad sasom forekommande vid stranden: Mela PL — I Lv. omnam- 
nes arten bl. a. fran Tetrina: Mela PI. — De m&nga dfriga fyndorterna i 
Mela PI. bar jag ej antecknat. — Om forekorasten i skogsregionen af Lt. 
sages: Antraffades pa myrtufvor i Vesijanka myr och vid foten af Niva- 
selka asbrant vasterom Nybygget nara Nuotjoks inlopp i Nuotjavr: Lin- 
den Ant. 

Rorande alder och tjocklek hos Arctostaphylos alpbta i Lapp. poss. 
lamnas uppgifter i Kihlm. Pfl. p. 230—231; se sarskildt tabellen 1. c. 

Om fmktsRttningen hanvisas framst till Kihlm. Ant. (se under Li), 
och dessutom till foljande korta nttalande om forhallandet pa Sarjekfjallen 
i Sverige: Satter rikligt och tidigt frukt: T. Vestergren i Bot. Not. 1902 
J). 253. 

Andromeda polifolia L. 

In Lapponia et maxima Fenniae parte frequenter aiit 
frequentissime saepeque copiosius invenitur, in australi in- 
primis austro-occidentali Fennia frequentia miriuitur; in 
Alandia rara est planta. 

Kalm; in paludibus Lapp, et Finl. bor. fq, in merid. rarius: 
Prytz cont.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. 
Consp. p. 491; Fenn.: Nym. Suppl. p. 214; per (totura) terri- 
torium fqq et plerumque cpp obvia: Schedae p. 96, vide etiam 
DC. Prodr. VII p. 606, Led. II p. 910, Koppen Verbr. I p. 530 
-531, Hjelt Utbr. p. 170 [37], Borg Beitr. p. 101, 113, 134 et 
141, item Kranck Tallf. p. 187. 

Al. (st r): Bergstr., (cfr 1. c. p. 7); Hammarland: Bergstr. 
Beskr.; Geta Lango: 0. Hoffstrom & P. Fr. Molander!; r ad 
praed. sacerdotis par. Hammarland: Arrh. & K.; Geta in spha- 
gneto Broktrask inter Lango et cavernas Djupvik: Ch. E. Boldt; 
Jomala Ofverby: Laur. Fort.; Lemland Jerso: Palmgren! — Ab. 
(r): Zett. & Br.; r par. Gustafs ad stagnum Boda; Bergr.; circa 
Aboam, Kuusto [»Cust6»]: Leche p. 16, quem 1. inspicias; sta- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 311 

Kiumi Littois: E. G. Printz; Pargas st r — p: Arrh. Ann.; Bromarf 
(fq): Sand.; Uskela: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurilaj st fq: Renv.; 
[Pojo] p: A. Nyl.; (fq): Sel; Vihti (!) (fq): Printz; [Vihti] st fq: 
Flinck; (r): V. E. Broth.; fq: Weeks.!; fq-st fq: Caj. Kasvist., 
quern 1. inspicias; Nykyrka Mennas: Hollm. — Nyl. st fq: His.; 
fq, suis locis cp: Stenr.; fq: W. Nyl., Astr. & H. et Ssel. 0. Nyl.; 
[Hoglandl ad Lounatjarvi: Brenn.; [Hogland] in Purjekallio, ad 
Liivalahdenjarvi: Sselan in Medd. XXV p. 77, vide etiam Schrenk 
p. 159. — Ka. (fqq): Blom; st fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; 
[in tota Ingria fq: Meinsh. p. 214]. 

Sat. st fq: Malmgr.; (r), loca idonea desunt, enum., Hvit- 
fisbofjiird fq: Hayr. Bjorneb.; fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop. et 
Norrl. s. o. Tav.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Bonsd. et Wai- 
nio Tav. or.; fq — st fq, sp, interdum st cp: Borg Tiet. — Sa. 
cp: Hult. — Kl. (fq): Fl. Kar. et Hann.; Valamo fq: Ssel. ann.; 
p: Backm. et Hjelt; (st r) esse videtur: Norrl. Symb., vide infra. 

— Kol. fq in sphagnetis, in reg. coll. st r, in reg. aren. fqq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 11. — Tb. 
(st fq): Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. -- Sb. fq: Enw.; 
cp: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio 
Kasv.: fq, nonnullis locis cpp aut cp, aliis minore copia: Axels. 
Putk.. quern 1. inspicias. — Kon. fq(|, in sphagnetis apertioribus 
cpp, in Saoneshje fq, in Reg. occ. cp: Norrl. On., vide etiam 
Giinth. p. 44. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; »fq (-fqq)», st cp in 
sphagnetis apertis, st pc in sphagnetis piniferis [»tallmossar»], 
interdum etiam in ripis humilibus: A. L. Backm. Fl.; fqq: Brenn. 
Obs. — Ok. fq: Wainio Kasv. et Must.; fqq, in parte orientali 
fq: Brenn. Obs.; fq et hie illic cpp: Kyyhk. litt. — Kp. fq: Wai- 
nio Kasv.; fqq (aut fq) et cpp aut cp: Bergr. Ant. 

Ob. fqq: Brenn. Obs., Leiv. et Keckm.; cpp ubique: Leiv. 
Putk., vide etiam Leiv. Veg. p. 206; [fq: 0. R. Fries p. 163;] 
fqq: Hjelt & H., vide sub Lapp, fenn.; Jul. p. 282 tantum 
enumerat. — Kuus. fq: Wainio Kasv.; fq(i: A. L. Backm. comm. 

— Kk. fq: Wainio Kasv.; tqq et cp: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. fqq et cp — cpp per totum territorium: Hjelt 
& H.; fq, enum. e multis locis: Birg. p. 105;] in turfosis apertis 



312 Audromeda polit'olia. 

et piniferis spliagnetisque fq: Blom Bidr.; per partem silvaticam 
usque ad subalpinam omnium Lapp. suec. [et inferalpinam nor- 
vegicarum] vulgatissime, ut etiam ubique parcius in ipsarum 
alpium paludosis: Wahlenb. p. 106; {(:{) ubique: Fellm. Lapp.; 
fq in Kuolajarvi, Kemijiirvi, Sodankyla, Inari et ad Kongas prope 
Mare glaciale, fqq in iugo Suoloselka: Wainio Not.; fq in reg. 
silvaticis, st fq ad rivos reg. alpinae, in Vuomapaa usque ad 
565 m W: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39; Utsjoki fq: Sael. kat.; 
fq in reg. subsilv. et subalpina, in reg. alpina st fq, praecipue 
in locis glareosis et nudis. aqua frigida irrigatis et st pc in 
turfosis, Pietarlauttasoaivi NE 420, Hammasuro SV 473, Peldo- 
aivi N 500, SE 489, Kudossuvannonpaa N 381, Ailigas SV 483, 
[Rastekaisa h. 314]: Kihlm. Ant.; Varangria australis reg. subaip. 
st fq — fq in turfosis: Arrh. ant.; Varangria australis etc. per- 
multis [saltern 20] locis, enum.: Norm. Fl. Spec. p. 724, vide 
etiam Blytt p. 839, Hartm. p. 320 etc. — [L. ent. reg. subaip. 
et silv. fq: Lsest.; st fq in ripis amnium et in turfosis reg. 
subaip., in reg. alpina p, summam altitudinem in turfoso mon- 
tis Mebkasvaarri 675 m attingit: Linden Bidr.; fq in turfosis: 
Fries & Mart. p. (57).] 

Lapp. ross. ubique: Fellm. Ind.; f((: N. I. Fellm., cfr 
Beket. p. 577; usque ad reg. alpinam: Broth. Wand. p. 8; in 
Lapp. ross. ubique in paludosis omnino apertis [»ungeschLit/;ten 
Morasten»]: Kihlm. Pfl. p. 108; fq — fqq in paludosis et hie 
illic etiam in ripis lapidosis, udis secundum Nuotjok et Nuotjavr 
in reg. silv., sed etiam st fq alte in reg. alpinam adscendens 
in declivibus montium alpinorum ex. gr. Siulutoldi et Vuojim 
in Lim.: Linden Ant. 

PI. Finl. exs. N:o 316 Sat. Karkku Sorvijiirvi in ripa 
turfosa leg. Hj. Hjelt. 

Anmarkniugsvard ar L;icstadius' uppgift, att arteii .sakuae i fjallre- 
gioueii, eliuru redan Wahlenb. iipptog deu darifran. Dess forekomst i 
namnda region framgar af Linden Bidr. m. fl.; for Pallastunturit bar jag 
antecknat: jatminstone till ofversta bj6rkregionen». — I Kl, ar frekvenseu 
nagot osaker. Antagligt ar visserligen, att Norrlins uppg. endast hanfdr 
sig till Ladogas allra narmaste grannskap, men det bor a andra sidan 
markas, att afven ICnw. hav. upptager arten sasom salls3'^nt i omradet. 

Som fossil uppraknas visserligen Androinrda polifolia endast fran ett 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 313 

fatal stallen af G. And. p. 92, men sederinera har den blifvit iakttagen 
pa ett mycket stort antal fs'ndorter, hvarfore det icke ens torde vara af 
uoden att upprakna de arbeteu, i hvilka den omnamnes som fossil. Har 
ma blott framhSllaa, att arten i Finland ar kand endast fran furu- och 
granzonema, medan den i Sverige ar funnen redan inom dryae-zonen: G. 
And. 1. c, jfr Lindb. subf. i Atlas p. 55; se afven Lindb. Phyt. p. 181 
och 187 m. fl. 

Angaende risets alder, tillvaxt m. m. iamnas uppg. i Keso Alt. p. 
37-41; sarskildt hanvisas till tabellen 1. c. p. 39-41, jfr L. Y. 1909 p. 
39-43. 

Om bladformen i Lapp. ross. meddelas uppg. i Kihim. Pfl. p. 155. 

Om f. acerosa Hartm. namnes fran L. ent. (svenska omradet): Har 
och hvar, sarskildt pa f jallhedarne typisk : Fries i& Mart. p. (57). Se afven 
Fellm. Lapp. 

En form med hvita hlommor omnamnes fran Nyl. Mantsala Ohkola: 
Sfel. anu.; den torde ej vara synnerligen sallsynt. 

Andromeda calyculata L. 

In Fennia orientali Inprimis media f/'equentissime et 
copiose obvia, ad orcidentem et fieptentrionem versus frequen- 
tia minuitur ; in media Fennia plerumque frequenter out 
satis frequenter' provenit; in australi parte parum ultt^a 
Helsingfors ad occidentem ve?'sus procedit, in septentrionali 
nutem parte longius et circ. 64^ lat. Sinum bottnictim at- 
tinrjit; etiam ad flumen Torned quamvis rarissime inventa 
est, ubi terminus huius plantae maxime septentrionalis ad 
6S^ fere lat. videtur esse. 

Habitat in Savonia [»Savolax»] & Pieksamaki [»Piexmaki»], 
ubi lecta a D. Lyra teste P. Kalm: Fl. Suec. p. 137, cfr 1. c. 
p. Ill; Kalm; supra Sinum bottnicum ut ad flumen Kemense et 
Tornense inferius p: Wahlenb. Fl. Suec. p. 263; in paludibus 
ambrosis Lapp. kem. (p): Prytz cont. ^); Rovaniemi (Fellman), 
Pielis, Nurmes, Sotkamo, Paltamo cpp, Laukaa, Jorois, Mikkeli 
[»S:t Michel »]: Wirz. M. S.; in paludibus Fenniae usque ad Lap- 
poniae fines, in Ostrobottnia fq: Spic. I p. 18; maxima pars 
Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; Fenn. bor. [rectius or.], Lapp. 



^) Vide infra. 



314 Andromeda calyculata. 

or.: Nym. Gonsp. p. 491; in parte orientali territorii fqq obvia 
et usque ad Lim. (66® 50') progreditur, occidentem versus ra- 
rescit et in australi parte tantum ad orientalem Nylandiae partem 
procedit. In Finlandia media et septentrionali propius occidenti, 
fere usque ad Sinum bottnicum in parte australi et usque ad 
Sinum bottnicum in parte, quae est propior septentrioni, occur- 
rif, septentrionem versus usque ad Lk. (»66^ 50'»)i) progreditur. 
In Finlandia austro-occidentali omnino non est: Schedae p. 96— 
97, vide etiam Hoffberg, C. F., Anwisning til Waxtrikets kanne- 
dom, Tredje uppl., Stockholm 1792, p. 216, DC. Prodr. VII p. 
610, Led. II p. 911, W. Nyl. Distr. p. 73, Koppen Verbr. I p. 
584-535, Hull Vedv. p. 15, Hjelt Utbr. p. 162-163, 173 [29 
—30, 40] cum tabula geogr., G. Helsing in Bot. Not. 1900 p. 
55-63, Kihlm. in Atlas XI^ p. 2, Lindb. Pfl. p. 14, Bot. Not. 
1903 p. 237-238, Birg. p. 87-89, Kranck Tallf. p. 187 cum 
tabula geogr. [ad p. 184], Liro Ured. p. 37, 466 et 581, Heintze 
Ranunc. p. 196-199 et Norrl. in Atlas p. 8 et 26. 

Nyl. Esbo in turfoso pinifero [»tallmosse»] prope Backby: 
Poppius!, cfr Medd. XXXIV p. 157; r Morskom Syvajarvi (!) et 
Anjala ad Junkkarinjarvi: Ssel. 0. Nyl.; Elimaki r: Seel. & Str.: 
Perno Sjogard: Arrh.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. — Ka. 
st fq in septentrionali parte par. Pyltis et in tota regione 
montana [= Sippola, Vehkalahti!: Sdsl. & Str.]: Stel. 0. Nyl.; 
Miehikkalii in litore paludoso lac. Kotilahti: Ssel. herb.; st fq: 
Blom; ad oram tantum ad praedium Ala-Urpala: Blom in litt.; 
fq in turfosis: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq in lota Ingria: 
Meinsh. p. 214-215], vide etiam infra et cfr Laulaj. p. 213. 

Ta. Palkane Tykolii (Zidback): Leop., cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 140; Kalvola (hie illic) [»zerstreut»] inter lacum Kalvola 
et Keihasjarvi: Knabe Skizz. p. 128; Hattula Ihalempi: A. We- 
gelius!; Tyrviinto Tykola! et in turfoso inter Tykoliilampi! et 
Mallasvesi: 0. Collin; Tyrviinto Lahdentaka: Laura & J. A. Week- 
sell!; st r [Asikkala (!)] Urajarvi ad Koskuenlampi, Liuhtola, 
Taivaslampi (Stromborg): Norrl. s. o. Tav.; Evo: A. Blomqvist 
in Medd. XXI p. 53 et Liro Ured. p. 466; Padasjoki Alho et 



') Longius procedit. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 315 

ad ripam lacus Iso Torittujarvi, Jamsa prope Soravuori et Ma- 
kela ad ripam amnis Koijoki: Hult coll., cfr etiam Hult tr. p. 
198; litti: R. K. Strahle!; Sysma! Kaakattilampi!, Tepo ad ripam 
lacus, prope Kalho in sphagneto, Janatinlampi, Kayralahti: Unon.; 
Jiimsa: Nikl.!; Jamsa r tantum in Haukkasuo et prope Savi- 
lampi: A, L. Backm. comm.; [par. Gustaf Adolf] (fq): Bonsd.!; 
Luhanka tantum ad Sikolahti! in media peninsula Luhanka et 
in vicinitate Tammijarvi et Hauhanselka quatuor locis, in par. 
Korpilahti autem prope Veijo, cp ad Soima ad Rutajoki: Wai- 
nio Tav. or., vide ceterum sub Tb. et Rapol. p. 49; Asp. & Th. 
non comm. — Sa. In prato uliginoso ad praedium sacerdotis 
prope Villmanstrand, Lappvesi, Taipalsaari, Savitaipale compl. lo- 
cis cp: Ssel. herb.; cp: Hult; Mikkeli [»S:t Michel»] (Kekoni): Wirz. 
ann., vide infra; Hult Fort, e par. Valkiala non comm. — Kl. 
(fqq): Fl. Kar.; fq: Hann.; Ruskiala fq: A. L. Backm. comm.; 
[ad Oram septentrionalem lacus Ladoga] (st r) esse videtur: 
Norrl. Symb.; p: Backm.; Palkjarvi st fq: Hjelt Ant. p. 67. — 
Kol. fq. in reg. collina st r, in reg. aren. fqq [»ut Andromeda 
polifoliaA : Elf v. 

Oa. r Kuortane ad partem australem lacusculi Kuortane!, 
Lapua |»Lappo»] ad viam novam ad Ylistaro circ. 5 km [»^/'2 
mil»] a Lapua!: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 10 et 11 et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 140; Lapua inter templum et deversorium Mylly- 
koski in turfoso prope viam ad Ylistaro: Laur. comm. [ad idem 
locum atque antecedens spectat]; Lapua Loyhinginneva in spha- 
gneto: Lindberg!; Storkyro haud procul a templo vetusto (alumn. 
Lehto): Hammarstrom comm. — Tb. (r) Virdois: Malmgr., spec, 
leg. Simming!; Ruovesi pc in sphagneto Eriophori vaginati 
in Jaakkoinsuo prope Filppula: A. L. Backm. comm.; Pihlaja- 
vesi prope Wahii-Komi (E. Lang): Norrl. n. v. Tav. p. 429; 
Atsari prope templum et stationem viae ferratae, Petajavesi ad 
fines par. Keuruu: Hult coll.; Korpilahii ad Haukkavuori et 
Piiivakunta: Wainio Tav. or., vide sub Ta.; Leivonmaki in tur- 
foso infra praedium sacerdotis ad viam Yartiamaki versus non- 
nulla spec: Hayr.; Jyvaskyla Uddegard st cp et Saarijarvi Saari- 
koski: Gadol., cfr Prim. p. 53; Jyvaskyla ad occidentem versus 
a Kettula: Hult coll.; [Jyvaskyla] Haapakoski: Link. Jyv. p. 190; 



316 • Andromeda oalyculata. 

p — st fq inprimis in septentrionalibus partibus, loca iiiaxime ad 
occidentem versus sunt Saarijarvi Summasjoki et Karstula Kor- 
pinenjoki vel Humppi: Broth., spec, e Laukaa!; vide etiam Ruor 
Petaj. p. 145. - Sb. fq : Enw.; fq-fqq: Mela; fq: M. & J. 
Sahib., vide etiam Lindb. torff. p. 3. — Kb. Tohmajiirvi »(st) 
fq»: Hjelt Ant. p. 67; fq: Eur. & H.; fq, cp in partibus mediis 
et occidentalibus in turfosis piniferis et paludosis [»korpisoissa»], 
ceterum subdorninans — sp: Axels. Putk., ((uem I. inspieias; fq 
— fqq et cp: Wainio Kasv. — Kon. f(iq et in sphagnetis cp — 
cpp, in Saoneshje fqq, in Reg. occ. cpp: Norrl. On.; Loimala 
fqq et cpp: Hjelt Ant p. 67, vide etiam Giinth. p. 45. 

Om. (r) Gamla Karleby: Malmgr.; in Ostrobottnia media 
provenit: Hellstr. Distr. p. 12; r NykarJeby pauca spec, ad ri- 
pam orientalem lacus Stenastrasket circ. 1 km ab oppido (G. 
Hedstrum): Laur. Vaxtf., cfr Ale. Ill; fq in interiore parte, p 
propius mare, in Lohtaja [»Lohtea!»] et Gamla Karleby: Hellstr., 
cfr 1. c. p. 137; fq: A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 137 et iam 
Moherg Nat. )). 166, vide etiam infra; Kortesjarvi 4 km a templo 
ad Lappajiirvi versus: Nystrom comm.; st fq: Tenn.; cp a Kala- 
joki ad Brahestad: Hjelt et Kihlm.; Siiraisniemi Pelso: Brenn. 
Obs. et herb. — Ok. e Kb. usque ad fines septentrionales par. 
Kianta f(|— fqq et cp: Wainio Kasv., cfr Brenn. Reseb. p. 73; 
(st fq): Must.; tq, in parte orientali maiore copia: Brenn. Obs.; 
fq et cp: Kyyhk. litt. — Kp. fq et in tota Karelia orientali di- 
spersa, versus Kemi tamen rarescit: Sahib. Bidr.; fq: Wainio 
Kasv., vide sub Kk.; fqq et cp— cpp: Bergr. Ant., vide infra. 

Ob. Liminka: Hellstrom!, cfr Hellstr. Distr. p. 10 et Brenn. 
Obs.; »denna amerikanska ort vaxer bar i ofverflod pa massar 
och tufvor»: Jul. p. 282; Ulea: Eberh.; in parte maxime septen- 
trionali rr Ylitornio prope Hirstio, Karunki, Rovaniemi etiam 
in vicinitate templi ! et Vikajarvi, magis ad meridiem versus st 
r Kemi etiam ad Saarajoki (!), Simo etiam Marrostenmiiki, in 
maxima parte [»Obor.«] fq, in par. Simo p, Hailuoto!: Brenn. 
Obs., quem 1. inspieias; (fqq): Leiv.; (cp) inter Uleaborg! et 
templum par. li [»Yo»j: F. Nyl. Utdr. p. 152, vide etiam Medd. 
XXIX p. 112; Pudasjiirvi: Nyberg!, vide etiam Wainio Not. 
[infra sub Lk. impressum;] Simo inter deversorium et templum, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 317 

[Ylitornio] sacell. Karunki (!) prope deversorium Hirstio ad flum 
Tornio: Hjelt!, cfr Bot. Not. 1878 p. 181 et Hjelt & H. p. 116: 
p Simo Lintukkalahti, Leipio, Ylipuute, ad ripas fluvii Ruona- 
joki, Kemi Luikka in paliidoso infra Kallinkangas, ad Akku- 
nusjoki: Keckm., cfr 1. c. p. 11; [Kukkola in valle fluminis 
Torniojoki nonnulla myriam [»mil»] ad septenlrionem versus ab 
Haaparanta (ut dicitur), Haapakylansaari in flumine Torniojoki 
prope pagum Haapakyla in par. Ofvertornea: G. Helsing in Bot. 
Not. 1900 p. 56 et 58, quem 1. inspicias;] Karunki ad septen- 
trionem versus a pontone Liekka: Hougb. not.; ad amnem Ten- 
geli 4 myriam [»mil»] ad septentr.-orientem versus ab Aava- 
saksa (A. Wahlbom in Matarengi): Birg. p. 87 not; tribus locis 
ad viam publicam inter Tervola et Rovaniemi: A. L. Backm. 
comm.; Kovaniemi (!) Karvo-Kunnari suis locis cp, etiam non- 
nulla km trans Kunnari, pc ad templum par. Bovaniemi, abhinc 
usque ad Vikajarvi et nonnulla km ultra st fq: Kihlm.; rr Rova- 
niemi ad Sonkkajarvi: Hjelt & H.; Rovaniemi Apukka: Hayr. 
et Huum. Kasv. p. 154; Rovaniemi prope deversorium Vika- 
jiirvi 1913: Lindb. comm. [vide Kihlm.], vide etiam Caj. Torn, 
p. 13o, Medd. XIX p. 18 et infra. — Kuus. (fq) in »Kusamo»: 
F. Nyl. Utdr. p. 153; in parte australi st fq, sed minus cp, ad 
septentrionem versus a lacu Kuusamonjarvi raro [»sangen vahan»] 
inventa, locus ultimus in vicinitate Maivalainen: Wainio Kasv.; 
maxime ad septentrionem versus in Ullansaari in lacu Orava- 
jarvi [inter Biekki et Hannila]: Nyb. Ber.; (fq) in paludosis circa 
Multia [in parte austro-orientali] : W. Brenn. p. 105; in vicini- 
tate Kostonjarvi non visa (W. Brenner): A. L. Backm. comm., 
qui ipse non vidit [in parte septentrionali]. — Kk. non tam f(( 
et cp quam magis ad meridiem versus, in vicinitate fluvii Pisto- 
joki r et non visa nisi ad austro-occidentem versus a Suvanto, 
circa Kepajoki autem cp: Bergr. Ant.; fq excepta parte maxime 
septentrionali par. Oulanka, iam cp in vicinitate Majavalahti et 
Laitasalmi et ad pagum Oulanka adhuc visa: Wainio Kasv.; 
»ad Torankijavr [»Torangijaur»] fluminis Kouta solum modo 
banc, aliis regionibus Gubernii Archangelopolensis vulgarem 
plantam, legi»: Fellm. Ind.; ad pagos Keret et Soukelo! rr: N. 
1. Fellm., cfr 1. c. p. XXV et XXXVIII et Beket. p. 578; inter 



318 Andromeda calyculata. 

Koutajarvi et Moshia: A. H. Brotherus!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 140; Soukelo cp, Susijarvi fq, in insula et in ripa lacus 
Koutajarvi, Knjasha: Mela PL; Kantijoki et Koutajarvi: Enw. 
ann., vide etiam Zigra I p. 77 (et 83). 

Lk. [r [Pajala] Pentasjarvi: Birg. p. 105, cfr I. c. p. 22 
et 34;] var. angustifolia Willd. per Lapp, kemensem infimam 
(p) cp: Wahlenb. p. 106 et 107, cfr 1. c. p. XVI et LVII, Fellm. 
Lapp, et vide infra; prope templum par. Muonioniska (Malm- 
berg): Norrlin in Not. XIII p. 273 not.; Muonio Alakylii: Malm- 
berg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140, [ad eundem atque ante- 
cedens locum spectat;] Kemijarvi prope templum: Kihlm.; Kemi- 
jarvi Isoranta in turfoso pinifero prope viam publicam: A. L. 
Backm. coram.!; »neque in Kuolajarvi, nee Kemijarvi, nee So- 
dankyla, nee Inari mihi obvia, nequidem inter templa paroeciae 
Kuusamo et Pudasjiirvi obvenit, at a templo paroeciae Pudas- 
jarvi meridiem versus ad viam publicam fq»: Wainio Not.; 
Kuolajarvi (Stjernvall): Kihlman in Medd. XIX p. 18. 

Lim. »ad flum. Umba in abieto paludoso baud procul ab 
habitaeulis s. d. »Pogost» c. 12 km e pago»: Kihlman! 

PI. Finl. exs. N:o 317^ Sb. par. Jorois Jarvikyla leg. 
Lindberg, N:o 317*^ KoL Vosnessenje in silva paludosa leg. 
Lindroth & Cajander. 

Lange beiiamndes denna vaxt i allmanhet Cassandra calyculata (se 
Sasl. L.) Don. Senare blef Chamaedaphne e, (L.) Mich, det allmannaste nam 
net, jfr harom Ruprecht i Fl. Samoj. p. 47. De sista aren har Linnet* 
nrsprungliga namn Andromeda calycidata ater upptagits af manga forf. 

Denna for ostra Finland sa karaktaristiska vaxts egentliga utbred- 
ningsomrade begransas af en linje, dragen fran utloppet af Kymmene alf, 
forst mot NNV, ungefar till Gustaf Adolfs socken, men sedan mot NV 
till Gamla Karleby. Och som ur vaxtgeografisk synpunkt intressant bor 
det har frainhallas, att det just ar sodra delen af denna linje, som pa 
kartan till H. M. F. utgor den botaniska gransen bS,de mellan Nyl. och 
Ka. och mellan Ta. och Sa. Vaster om denna linje ar Andromeda cahj- 
culata endast sparsam. Dess vastligaste fyndort i Nyland ar, som af det 
foregaende framg&r, Esbo Backby, hvarefter den anyo mOter forst i Perno 
vid Sjogard; anmarkningsvard ar afven forekomsten i Ta. Palkane. — 
I norra Osterbotten torde Andr. calyculata, i strid mot F. Nylanders uppg., 
aftaga i ymnighet vid kusten redan nagot norr om Uleaborg, for att sedan 
an langre norrut sannolikt bli ratt sallsynt i kuettrakten norr om li kyrka; 
atminstone iakttog jag den pa min resa genom dessa trakter endast pa 



Acta .SocietatiB pro Fauna et Flora Feuuica, T. 41, iS':o 1. 31J) 

ett eller hogst tva stallen mellan li och Tornea, under det den i Om. 
forekom pa alia lampliga lokaler och iakttogs mot soder anda till Lohtaja 
(se atVen ofvan i texten), Detta ofvereusstammer till fullo med foljaude 
anteckning: »Kalajoki— Brahestad allm. ofta ymnig — anda till nSrheten 
af Kemila gastgifveri, darifran norrut langs stora laudsvagen ej observerad 
fOrr an nagra km [»ver8t»j soder om Karvo [Rovaniemi]»: Kihlm. Enligt 
Wainio ar arten i Ok. Hyrynsalmi allman, men ej synnerligeu ymnig; 
s&gs f. o. af bonom bvarken i Kuolajarvi eller vastra Kuusamo fran Kuu- 
samo kyrka anda till Pudasjarvi; fran Pudasjarvi kyrka [at Uleaborg till] 
ar den daremot allman vid landsvagen: Wainio ann., jfr Wainio Not. 
under Lk, 

I bog grad markligt ar, att Hult fann — eller trodde sig finna — 
blad af denna vaxt i torf minst l,s m [»5 fot»] under markens nuvarande 
niva nara Ob. Turtola (se Bot, Not. 1878 p. 131 afvensom Hjelt & H. p. 
12 ocb 92) vid kanalen fran Paamajarvi trask till Torniojoki [> Tornea 
alf»]. Harom skrifver emellertid Lindberg: »Gentemot bela uppgiften om 
fossil Cassandra staller jag mig niycket skeptisk; medan A. polifolia ar 
ett af de allra vanligaste fossilen, sa bar jag aldrig sett fossil Cassandra. 
Att ett belt blad skulle funnits pa ett djup af 1,5 m forefaller afven osan- 
nolikt; kanske var det nagot Salix- eller Myrtilhis-hX&di Hult sett. Cas- 
satidra ar utan tvifvel en sen invandrare i landet. Andromeda iron bar 
jag sett bundratals ganger i torf, men, som sagt, sadana af Cassandra aldrig, 
eburu froua borde vara lika resistenta*: Lindb. comm. 

Hum som belat, kan det val anses hogst sannolikt, att arten i sodra 
delen af Lk. ar tamligen sallsynt, enar den ej iakttogs af Wainio pa bans 
senare resa annorstades an i Ob. och langre soderut; Wablenbergs ocb 
Fellmans uppg. torde val hafva afseende pa trakten kring nedersta delen 
af Kemi ocb Torne alfvar, jfr Wablenb. Fl. Suec. p. 253. Prytz' uppgift, 
eburu egentligen icke oriktig, utom bvad frekvensen angSr, maste alltsa 
anses i hog grad vilseledande. 

Folj. uttalande ar af intresse: »Die Cassandra-Moore sind, aus- 
genommen im westlicben Finnland, sebr verbreitet, aber nicbt besonders 
baufig. Die meisten Cassandra-Moore babe ich im [S a.] Staatsforst Lobi- 
koski, Revier Mikkeli angetroffen»: Caj. Stud. p. 159, jfr 1 c. p. 155. 

Slutiigen nagra specialuppgifter. Om forekomsten ilk. Kivennapa 
[jKivinebb>] namnes: Arten forekommer allmant sarskildt i laggarna — 
mera sallan midtpa — af alia storre oppna mossar samt i tallbevuxna 
myrar. Den upptrader inestadels under en mager form insprangd bland 
andra risvaxter, oftast Ledwii och odon; ytterst sallan bildar den bufvud- 
bestandsdelen af vaxttacket. lakttagelserna banfora sig till Korpikyla 
kronopark belagen utmed riksgransen vid Systerbacks ofversta lopp: A. 
L. Backm. comm. — Sa. Se ofvan. — O m. Om utbredningen i trakten 
af Lappajarvi skrifvea: »Har en hogst karaktaristisk utbredning, som 
framgar af anteckningarna. Alajarvi, oftast cp i tallmyrar soder ocb 



320 Andromeda calyculuta. 

sydost om Iso Royrinkj, afveu vid norddstra stranden fdrekommer deu 
atminstone vid skogsbrynet; enat. pa sandmark mellan Frabacka och 
Forsbacka; Kaartusjarvi— Hoykjarvi pc i utkanten at' en mosse; enst. i 
nioase vid stranden af Pikkujarvi. Vindala Saaksjarvi fq — pc pa laga 
strander, samt afven pa Polytrtchum commtme-msirker mot VahajSiryl; Kos 
kela— kyrkobyn st cp pa gran— bjorkmossar. Lappajarvi fq och st cp i tall- 
myrar innaufor strandvallarna vid Lappajarvi sjo; pc i niyrar vid Kauhava 
landsvagen (nara sockengranseu), vid Luukkeri samt mellan Lantela och 
Loukas; st fq i myrar vid Esse-a mellan Lappajarvi och Evijarvi, stundom 
cp. Evijarvi (!) fqq och cp i tallmyrar iunanfor strandvallarna vid sjon; 
pc, nodvuxen pa tallmyr mellan Joutsen och Stenbacka; Uusitalo pc i 
sank mosse. [Esse, SaloOjen, stenig strand]*: A. L. Backm. Fl. Detta 
sammanfattas salunda: fqq vid Alajarvi, Lappajarvi och Royrinki sjoar, 
men i omradets perifera delar ytterst sallsynt: 1. c. p. 137. — Om fore- 
komsten i Kp. namnes ytterhgare: I gungfiykarren antraffas arten dock 
endast sparsamt pa de storsta, tallbarande tufvorna; a de typiska gung- 
flyangarna saknas den helt och ballet. I kusttrakten st fq och cp pa 
fasta landet, men ej i skargarden. I lOfskogskarr nara Soroka angsag 
samt i myr nara Shuja by pa norra sidan om an. Solovetsk ej sedd [»0»]: 
Bergr. Ant. 

Fran nordsvenskt omrade namnes: ■/> Cassandra ar en i sakta fram- 
ryckande stadd art*: Birg. p, 89 och J. A. Z. Brundin i Bot. Not. 1903 
p. 238; den ar numera funnen pa sex, af Brundin 1. c. p. 237 uppraknade 
lokaler vaster om Torniojoki [>Torne elf»]. [I, Conspectus bar jag endast 
upptagit de lokaler, som aro belagna narmast gransen.] 

Likasa uppraknas Andromeda calycidata. bland arter, som sprida 
aig vasterut: Cajander i Oma maa IV' p. 49L 

Lindberg framhaller, att Andromeda calycidata ej blifvit autraffad 
fossil i Finland: Lindb. torff. p. 34 och 35, se afven ofvan (sida 319). 

F. angustifolia Willd. (se Wahlenb. p. 106) bar jag icke funnit sar- 
skild af senare forf. 



Andromeda tetragona L. 

Nisi in summis montibus alpinis Lapponiae enontekien- 
sis et rossicae non est lecta. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. 
p. 491; non lecta est nisi in summis alpinis montibus L. ent, 
et Lim.: Schedae II p. 117, vide etiam DC. Prodr. VII p. 611, 
Led. II p. 912, Koppen Verbr. I p. 537, Hjelt Utbr. p. 172 [39], 
Borg Beitr. p. 101, 104, 114, 134, 137 et 147, Frod. p. 54 et 
Lindb. in Atlas p. 37. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 321 

[L. ent. per alpium Tornensium iugum . . . vulgatissime: 
Wahlenb. p. 107, cfr 1. e. p. LXV; reg. alp. fq: Lsest.; fq-fqq 
in reg. alpina: Linden Bidr., vide infra et cfr Linden in Medd. 
XVIII p. 244 et Bot. Centr. LXI p. 221; Saanatunturi (Tanner) 
(!): Wall. p. 54 not, Suomal. Kilp. p. 39 et 41 ; permultis locis, 
inter quae fq . . . in alpinis ad Kilpisjarvi: Fries & Mart. p. 
(57), vide etiam Grape p. 105, Norrl. Lappm. p. 265, Suoma- 
lainen in Medd. XXXVI p. 35, Tanner Vert. p. 3, Suomal. 
Ornith. p. 8, Montell in Medd. XL p. 179 etc.] 

Lim. In alpe Hibina [»Chibina»] (F. Nylander!, Selin!): 
N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIV, Angstr. p. 52, Mela PI.!, Broth. 
Wand. p. 8! [»Umbdek»], Beket. p. 578 et Kihlm. Veget. p. 
34—35 [»Umptek»!] et alii!; Tshun [»Dschyn»]: Sahlberg! 

[PI. Finl. exs. N:o 846 L. ent. Enontekiainen [»Enontekis»] 
in alpe Malla, c. 700 m s. m., leg. Montell.] 

»In montinm subalpinorum lateribus Lapp. Kemensis rarius ex. gr. 
Kuusamo: Prytz cont. — Kuus. »allm. i Kuusamo [»Kusamo>] ]appmark»: 
Jul. p. 282, jfr Wainio Kasv. Uppgifterna grimda sig tydligen pa Julin, 
men aro i hogsta grad osannolika och torde belt sakert icke komma 
att bekraftas. 

[Angaende forekomsten i L. ent. af denna for fjallregionen darsta- 
des sa karaktarietiska vaxt namnes vidare: »Tsbaimo rr pa ostra, cp pa 
de mot norr, vaster och uordost vettande kanterna af fjallet. Pa gransen 
till bjorkregionen antraffades denna riktiga karaktarsvaxt rikligt pa ett 
8kifferberg vid Mutkakoski och pa ett lagf jail pa vastra stranden af denna 
fors. Rikligt pa sidorna och afven pa toppen af Tshertti (802 m). Kring 
Porojarvi, vid hvars ostra anda den redan gar ned anda till strandstenarna, 
ar den fqq och blir stallvis tackande sasom pa Puotsoivi (V 785 m), Meh- 
kasvaarril, Haltifjallen (NV 925 m) m. fl. och gar upp anda till spetsen 
af de hogsta fjall, sasom Mehkasvaarri (960 m), Kuonjarvaarri (1215 m) och 
nara toppen af Halditehok [»Haltits schohko»] (S 1340 m)»: Linden Bidr.] 

Hvad ater forekomsten i Lapp. poss. angar, namnes: Hibina pa 
hogsta spetsen en individ: Hollm.! 

Audromeda hypiioides L. 

Jn montibus alpinis et subalpinis Lapponiae copiose 
provenit, vix autem infra superiorem reg. subalpinam apud 
nos descendit. 

In montibus (subalpinis) Lapp. Tornensis rarius, ex. gr. 

Typis. impr. '"I, 1917. 21 



322 Andromeda hypuoides. 

Pallastunturit: Prylz cont.; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . 
alp.: Nym. Consp. p. 491, vide etiam DC. Prodr. VII p. 611, 
Led. II p. 913, Koppen Verbr. I p. 536, Hjelt Utbr. p. 172 [39], 
Borg Beitr. p. 101, 104, 116, 118, 135, 137, 147 et 154, NorrL 
in Atlas p. 27 et 29, item Lindb. in Atlas p. 37. 

Lapp. fenn. per universum alpium iugum usque ad 
Rastekaise . . . vulgaris, in collibus subalpinis iugo proximis p 
degreditur, usque ad . . . Kielijarvi Lapp. Torn., sed de cetero 
. . . extra altiores alpes descendit unquam: Wahlenb. p. 108, 
cfr 1. c. p. XVI et XXXI V; ad alpium iugum baud infrequens: 
Fellm. Lapp.; Ounas- (!) et Pallastunturit (!): Norrl. Lappm. p. 
259; Pallastunturit (!) cp in reg. alpina et summa reg. subalpina: 
Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Ounastunturit (!) Rautu- 
tunturi in reg. alp.: Sandm. p. 28 et 29; [Saariselka] st fq in 
reg. alpina et usque in reg. subalpinam descendit: Hult Lappm., 
cfr 1. c. g. 114, 115, 116, 149, 155, 156 et 159 et vide infra, 
spec, e Lupukkapaa et in cacumine! et in reg. subalpina!; »tan- 
tum in iugis altiorum alpium, sc. Peldoaivi!, Kuarvekods!, Ku- 
dossuvannonpaii, Ailigas, Rouvuoaivi, ubi una cum Salice her- 
bacea, Empetro, Diapensia etc. vulgo provenit. Ad terminum 
betulae appropinquat quidem haec planta, neque vero intra eum 
umquam vidimus . . .»: Kihlm. Ant., cfr Hult alp. Pfl. p. 181; 
Inari Paloivi: Silen!; Utsjoki Akkojokka! in glareoso humido 
infra Buoggoaivve in reg. alpina et Nuvvusjokka! infra Habma- 
rastinoaivve in reg. subalpina: Rancken; prope districtum 
Fselles dictum: Wahlenb. Fl. Suec. p. 262; [Rastekaise: Fellm. 
Anteckn. I p. 393, Arrh. ant. et L. Hann. p. 289;] Terjebukten 
ad Karlbunden: Arrh. ant.; Varangria australis 6 locis: Norm. 
Fl. Spec. p. 730, vide etiam Blytt p. 841 et Norm. ann. p. 37. 
— [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. r: Laest.; fq — fqq in ripis 
regionis subalpinae, fq — st fq in reg. alpina; maximam altitu- 
dinem 1270 m in declivi occidentali mentis Halditshok [»Haltit- 
schohko»] attingit: Linden Bidr.; fq in campis alpinis [»fjallhe- 
darne»]: Fries & iVIart. p. (57), vide etiam Suomal. Kilp. p. 39, 
Suomal. Ornith. p. 8 etc.] 

Lapp, ross. ad alpem Hibina [»Kipina»], Holmagards- 
fjallet et Petshenga [»Peisen»]: Fellm. Ind.; in insula Kildin 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N;u 1. 323 

(F. Nylander!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XX et Beket. p. 578; 
Hibina: Angstr. p. 52, Broth. Wand. p. 8! [»Umpdek»], Mela 
PL, Hollmen! et Frey resa p. 121; Lutarmajok in monte alpino 
Hibina ortum: Frey resa p. 120; Mondschetunturi: K. Airak- 
sinen!; Tshun [»Dschyna»]: Malmberg! et Axelson & Borg! 
[»Tschuinatundran»], cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Lujauri 
urt: Kihlman!; Tshun, Tuatash!: Enw. ann.; r in vallibus rivo- 
rum inter montes alpinos [ad lacum Nuotjavr (!)] reg. silv., p 
in reg. alpina. sed maximam ad partem pc, vallibus rivorum 
montis Siuluoivi exceptis, ubi st cp provenit: Linden Ant., spec, 
e Lt. Nuotjavr in reg. subalp. ad pedem alpis Kahperioivi!; 
Hapajow inter Orloff et Katschkofka: Kihlman!; Rusiniha inter 
Orloff et Ponoj: Broth, exk. p. 79!; Paatsjoki, in alpibus Pet- 
shenga in reg. alpina: Granit & Poppius! et Fontelll [in alpe 
Vogoaivi]. 

Lapp. fenn. Om-fOrekomsten i Saariselka fjallgrupp sages: Taml. 
allman i fjallregionen pS, vattendrankt jord, grusbankar och moar. Gar 
i Saariselka ned i bjorkt^kogsregionen pa mossar, i bergsskrefvor och snar, 
vid Sokustamapuro till 420 m: Halt Lappm. Det uppgifves, att arten na- 
gun gang bildar mattor pa Raututunturit: Rosberg p. 38. 

Erica tetralix L. 

Uno loco insulae alandicae anno 1905 rarissime visa 
esse indicatur. 

De distributione vide inprimis Lindberg in Medd. XXXVI 
p. 29 et infra. 

Al. Lemland Slatholmen: Hella Ahlqvist!, cfr Lindberg 
1. c. (Diar. 29, I, 1910), Medd. XXXVI p. 139 etc. 

Al. Af Lindbergs framstalluing 1. c. fraragar, att endast tre sma 
kvistar blommade pa det uppgifua etallet, da vaxteii iakttogs darstades; 
se vidare langre fram. — Sat. 'ravastkyro Rauhala »6 verst fran Kyro 
fors* juli 1865: gymnasisten E. Wikman!, jfr Prot. 7, XII, 1867, Ale, De- 
sideratkat. p. 28, Byteskat., Brenn. Flor. etc. Da dcnna uppgift forefaller 
hogst egendomlig, iignade jag saken sarskild uppmarksamhet sommareu 
1878 och inhamtade darvid, att det enda stalle med namnet Rauhala, som 
kunde komma i fraga, ligger vid landsvagen i Mahnala by 6 fjardingar 
[>vanhaa virstaa*, ung. 16 km] fran Kyro fall. Oaktadt uoggrann efter- 
forskning sags emellertid pa ifragavarande stalle intet spar af vaxten. 
Afven Printz bar forgafves sokt efter arten vid Rauhala: Printz i bref 



324 Erica tetralix. 

1903. Jfr f. 6. Mela Kasv. Ill— V ocb i synuerhet Lindberg i Medd. XXXVI 
p. 29. I Ale. V namnee: »trol. odlad», hvartill Lindberg anmarker: Odlas 
val aldrig: Lindb. comm, — Lindberg skrifver f. o. senare: >Afven deu 
alandska lokalen behofver kanske annu bekraftelse, borjar hysa dubier 
rorande uppgiftens riktighet>: Lindb. comm. Om artens allmanna utbred- 
ning 86 framst Nym. Consp. p. 488 och Nym. Suppl. p. 213. 

Calluna vulgaris (L.) Salisb. 

In tota Fennia et Lapponia injima haec pianta frequeii- 
tissima, in Fennia plerumque omnium copiosissi ma provenit. 
Ad septentrionem versus usque ad fines septentrionales quam- 
vis minor e frequentia progreditur, sed in Lapponia maxime 
orientali visa nondum est; in regione subalpina et infima 
parte regionis alpinae raro tanium vel rarissime occurrit. 

Fqq (aut fq) vel cpp in tota Fennia inveniri consentiunt 
omnes auctores i), cfr Till., Fl. Lapp.-), Fl. Suec. -), J. Lagus, 
Diss, botanico-oeconomica de Erica vulgari, praes P. Kalm, 
Abo 1754, p. 3 etc., Kalm, Prytz cont. et Fries; Eur. omn. exc. 
, . .: Nym. Consp. p. 489; per totum territorinm fqq et cpp 
occurrit: Schedae p. 97, vide etiam DC. Prodr. Vil p. 613, Led. 
II p. 914, Drude in Berghaus Atlas (1886), (Ign. Geogr. p. 343,) 
Koppen Verbr. 1 p. 538 et 541, Hjelt Utbr. p. 170 [37], Borg 
Beitr. p. 101, 135 et 142, Kranck Tallf. p. 182, item Norrl. in 
Atlas p. 12 et 14. 

Lapp. fenn. »Fqq (— fq)» per totum territorium, saepe 
cpp non autem in omnibus plagis ex. gr. in Kolari: Hjelt & H.; 
[complur. locis, enum.: Birg. p. 105;] fqq: Blom Bidr.; per par- 
tem silvaticam, subsilvaticam et inferalpinam totius Lapponiae 
ubique, et in subalpinis rarius, supra Naimakka Lapp. torn, baud 
proveniens at in ipsis alpibus baud crescit, nisi . . . sub rupibus 



^) fqq excepta par. Kuusamo, ubi fq et minus cp: Waiuio Kasv.; 
cp in Palotunturit: A. L. Backman in Medd. XXIX p. 115; (fqq) in Kuu- 
samo septentrionali : A. L. Backm. comm. 

^) »In Finlandia Boreali, Bjorneborg [»Bioerneburgum>] inter & 
Aboam vidi per plurima Camporum milliaria fere nuUam aliam nisi steri- 
lem banc Ericam, quae terram undique tegebat nee ulla ratione exstirpari 
poteratK Fl. Lapp. N:o 141 p. 106; »copiosa circa Bjorneborg [»Biorne- 
burgums]: Fl. Suec. p. 127. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 325 

meridiei expositis australiorum alpium: Wahlenb. p. 98, cfr 1. c. 
p. XVII et LVII; in campis sterilibus totius Lapp, ubique: Fellm. 
Lapp., vide etiam Norrl. Lappm. p. 255; fqq — fq usque ad Mare 
glaciale: Wainio Not.; in reg. silvatica fqq, in reg. subalpina 
hie illic in lucis et ericetis, in reg. alpina st r in ericetis et ad 
rivulos usque ad 560 m in Vuomapaa: Hult Lappm,, cfr 1. c. p. 
35, 39 et 159; Pallastunturit in reg. subalp. infima (r): Hjelt; 
Ollostunturi cpp in declivi australi infimae regionis alpinae: 
Caj. Beitr. p. 9—10, cfr 1. c. p. 11; Pallastunturit dominans in 
inferiore reg. subalpina: Caj. 1. c. p. 4; per reg. subsilvaticam 
fq in silvis humidis et fertilioribus, nee non supra maiores 
caespites sphagnetorum, in reg. subalpina p — st fq et terminum 
betulae paucis metris baud raro superat, Hamraasuro SV 427, 
Pietarlauttasoaivi N 420 (paucis locis cp), S 428, N 462 (aream 
non mediocrem occupans), Peldoaivi SE 438, Kuarvekods NV 
390, NNE 356, Kudossuvannonpaa N 404: Kihlm. Ant.; Varan- 
gria australis etc. enum. e permultis [saltern 20] locis: Norm. 
Fl. Spec. p. 735 etc., quem 1. inspicias, vide etiam Du Chaillu 
II p. 192, Blytt p. 846, Norm. p. 285 etc. — [L. ent. fq in 
inferiore paroeciae parte: Grape p. 104; reg. subalp. r, reg. silv. 
fq, Enontekiiiinen . . . r (L. L. Laestadius): Laest.; locis apertio- 
ribus in reg. subsilv., sed minore copia quam Empetrum et 
proprius reg. subalp. ut etiam Ledum desinit: Norrl. Lappm. 
p. 259, cfr Norrlin i Not. XIII p. 277; Kaaresu'anto Naimakka 
spec, unicum: Fries & Mjnrt. p. (59); Kilpisjarvi: Suomal. Kilp. 
p. 38; Linden Bidr. non comm., vide etiam Birg. p. 85.] 

Lapp. ross. per territorii huius partem inferiorem fq : 
Fellm. Ind.; in silvis campisque sterilibus usque versus Pjalitsa 
et Kola, in tota autem regione, quam vocant Tundra, deesse 
videtur: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVI (et XLVII) et Beket. 
p. 578; Tshapoma, Pjalitsa (!) et permultis locis magis ad oc- 
cidentem versus: Mela PI., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; ad 
Sosnovets, non autem ad Ponoj: Kihlm. Ber. p. 21, cfr Kihlm. 
Pfl. p. 208 et infra; st fq — p in reg. silv. secundum ripas flu- 
minis Nuotjok et lacus Nuotjavr (!), suis locis st cp, etiam in 
turfosis. Pc etiam visa est in finibus reg. alpinae in montibus alpi- 
nis Vuojim (Lim.): Linden Ant.; prope pagum Voroninsk! et ad la- 



326 Calluna vulgaris. 

cum Kolmjaiir!: Kihlman; Jokonsk [»Jokonga»] prope Svjatoj-noss: 
Broth, comm., vide etiam sub forma alhiflora et Norm. p. 285. 

PI. Finl. exs. N:o 318 Ab. par. Lojo in iugo pinifero leg. 
Edit Lindstrom. 

»Iu silvis vastissimis, vetustis et in exustis per totani patriam lito- 
ribus marium tantum exceptis. Kerni»: Wirz. pi. off., jfr Trautv. II p. 19; 
da emellertid Brenn. betecknar arteu sasom allm. pa Hogland och deu 
t. ex. pa Mjolo nara Helsingfors vaxer pa de yttre sluttningarna mot haf- 
vet, torde Wirzens inskrankning galla blott sjalfva strauden. Antydningen, 
att Kemi vore Ijiingens nordgi'ans, ar tydligen alldeles oriktig. 

Ljmigen upptages f. o. som >mycket allmans (eller ock »ymnig») 
af det ofvervagande flertalet forf., som anvanda denna frekvensgrad (liksom 
afven His.). Undantag gora: Mietois st fq, »Mynamaen pitajan ankia» fq, 
»muualla» fqq: Caj. Kasvist.; fq: Malmgr.; fq, enum.: Hayr. BJorneb.; »fq, 
in campis arenosis regionis arenariae vastis cpp»: Elfv.; fq: M. & J. Sahib, 
och Axels. Patk.; fq, sallsyntare i kusttrakten, uppr.: Keckm., se afveii 
Martik. 34 och 37; Wainio Kasv. se ofvan. 

Emedan flertalet forf., som sarskildt beakta ymnighetsgraden, upp- 
taga Ijuugen sasom cp eller oftare cpp, kan naturligtvis ej ifragakomma 
att har upprakna alia hithorande uppgifter. 

Hartill ma annu anforas folj. uttalande: »Hos oss har Ijungen ej, 
ehuru mycket allman och ymnig i landet, fatt ett sadant ofvervalde som 
t. ex. i Danmark och annorstades i vastra Europa*: Sallm. p. 14. Om 
forekomsten i Lapp. ross. namues : »In Russisch Lappland gehort Calluna 
schon zu dem empfindlicheren Gewachseu und wird nicht auf der eigent- 
lichen Tundra angetroffen; auf den weiten Siimpfen bei Sosnowets ist sie 
dagegen schon allgemein»: Kihlm. Pfl. p. 110. Namnas bor, att 1. c. p. 
109 och 110 redogores for Borggreves och Fockes olika asikter om Ijuugen. 

Viktiga uppgifter om Ijungens forekomst i olika delar af landet 
lamna Palmgr. Stud. p. 407—408, Hayr. Landv. p. 89, Hayr. veg. p. 44 med 
fotografi (den sistnamnda fran Lk. Pyhatunturi). 

Nagra uppgifter om Ijungens forekomst som fossil i Finland kanner 
jag ej. Lindberg namner, att »battre rester af densamma antraffas endast 
i unga lager*: Lindb. comm. Det fortjanar kanske i detta aammanhang 
annu tillaggas, att till Sverige »har Ijungen invandrat ungefar samtidigt 
med fallen*: A. Nilsson, Sydsvenska Ijunghedar i Tidskrift for skogshus- 
hallning 1901 p. 3. 

Uppgifter om i,lder, tillvaxt m. m. inga i Keso Alt. p. 42—45; sar- 
skildt han visas till tabellen 1. c. p. 44-45; jfr afven L. Y. 1909 p. 40-43. 

Calluna vulg^aris f. albiflora Auct. 
Cum forma typica plcrumque rarior occurrit. 
Al. Finstrom Bergo: F. Mattsson in dupl.! — Ab. complur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. 41, -N:o 1. 327 

locis: Arrh.; [Muurilaj p: Renv.; Tenala Rilaks: His.!; Lojo Loh- 
janselka: Lindb. herb.; Vihti Harkoila— Torhola: Flinck!; [Myna- 
maki etc.] baud infrequens: Caj. Kasvist. — Nyl. st r Ekenas, 
Tvarminne: Hayr.; Ekenas Vesterby hie illic inter formam vul- 
gatam in saltibus sane procul a praedio: W. Wahlbeck!; Kyrk- 
slatt ad praed. Fasa: Ssel. ann.; Fagervik et Karis Snallbole!: 
His.; Inga p: Brenn. vaxtf. p. 79; Helsingfors Lappviksudden: 
Ssel. herb.; Borga Sondby et spec, numerosa in Mantsala: Sael. 
herb.; Hogland Majakallio: Brenn. Till. p. 40. — Ka. Miehikkala 
Kotilahti in silva cum typo: Sa?lan!; Sakjarvi Hovi cum f. typ.: 
V Krohn!; Viborg Perkjarvi : Koppen Verbr. 1 p. 542. 

Sat. Luvia ex. gr. Niemenkyla (E. Hermonen): Hayr. 
Bjorneb.; st r Karkku Kauniais!, Karppala, in insula Ykspuinen 
prope praediolum Niemi etc.: Hjelt. — Ta. nonnunquam: Norrl. 
s. o. Tav.; Hollola Messila in Tiirismaki: G. Bjorksten!; Sysma 
Nya Olkkola Joutene: Unonius!; Kuhmoinen (M. A. Levander): 
Hiiyr.; [Korpilahtilj Mutanen: Wainio Tav. or. — Sa. ViUman- 
strand Parkkarila: Ssel. herb.; Mikkeli [»S:t Michel»]: Svinhufvud!; 
Saaminki Lypsyniemi: Kurt Enwald!; Saaminki Lammassaari 
(Y. Hirvensalo herb.) y. m., Kerimaki Tynkkylanmaki (0. Uotinen 
herb.): Budd. muist. — Kl. Uukuniemi: Nikl.!; Suistamo prope 
templum: Linkola! — Kol. Himijoki in ericeto: Lindroth & Ca- 
jander!; Salmi Uuksu: V. Pesola! 

Tb. Aiinekoski: Leskinen!; Rautalampi Iso-Pappila 1902: 
Link. — Sb. [Kuopio] r Kurkiharju Kotkatniemi, Siiyneensalo, 
ambobus locis pauca tantum specimina: Link. Lis. p. 25; Maa- 
ninka Pyssymaki etc.: Kyyhk. — Kb. Juuka Monninvaara et 
Pielisjiirvi Uusikyla spec, numerosa c. typo: Sscl. herb.; r in 
pagis Koli, Ahmovaara et Larinsaari nonnullis locis, solit.: Axels. 
Putk. — Kon. Suopohja (Simming!): Norrl. On.; Suojarvi Varpa- 
kyla Tsonkunniemi: J. S. V. Koponen!, vide etiam Giinth. p. 45. 

Om. Lappajiirvi Hirvikangas ad Hirvijarvi (Nystrom), Han- 
hivuori in monte (Nystrom) et Niska Kivipuro in pineto (Nystrom), 
Evijarvi Hanhikoski in pineto: A. L. Backm. Fl.; Alaharma! 
(spec, sine nomine collectoris). — Ok. Pahamo: Lackstrom!, cfr 
Brenn. Obs.; Kuhmo Piippola: Lindb. herb.; [Kianta] baud r [»iot. 
us. tavattu»]: Kyyhk., cfr Brenn. bidr. p. 19; [Kianta] ex. gr. 



328 Callnna vulgaris f. albitlnra. 

prope praedium sacerdotis ad viam Jysmaa versus, Tormala: 
Kyyhk. litt. 

Ob. Liminka: Hellstrom !, cfr de hoc et sequentibus Brenn. 
Obs.; [Uleaborg] hie illic r: Leiv. Putk.; Simo Ylikarppa, Pudas- 
jarvi inter Ritvajarvi et Riojansuu: Brenn. herb.; Kemi Vallittu: 
Rantaniemi; Pudasjarvi prope templum: Wainio Not.; Ylitornio 
prope Raanujiirvi: Hjelt & H.! — Kuus. ad Paanajarvi: Wainio 
Kasv.; Taivalkoski inter Vaataja et Pintamo in pineto: A. L. 
Backman!; pec in pineto arido ad Saunalampi prope viam pu- 
blieam inter templum et deversorium Oivanki: Edv. af Hallstr. 

Lk. Sodankyla in ericeto: Blom!; Kemijarvi [»Kemitrask»]: 
Nyberg! — Li. Gaddeluobal: Norm. p. 285, cfr Norm. Fl. Spec, 
p. 735 nomine var. nivei flora. 

Lt. Maanselka ad septentrionem versus ab Imandra: N. I. 
Fellman!; ad oppidum Kola: Enwald & Hollmen! 

Eftersom Norrlin m. fl. npptaga denna form, har jag gifvit den- 
samma en sarskild rabrik. Ehuru relativt taget sallsynt, forekommer deu- 
samma helt sakert flerstades i vart land. 

F. versicolor Lindb. fil. Ab. Lojo pa Lojo as: Lindberg! 



Phyllodoce caerulea (L.) Bab. 

//? regione alpina et in montibus subaLpinis frequenter 
copioseque provenit et usque ad 65^ 48' ad meridiem versus 
uidicatur, in inferioribus autem Lapponiae regionibus ple- 
rumque rarior est et infra 67^ 22' vix occurrit. 

In Lapponiae collibus duris et montibus subalpinis fq: 
Prytz cont.; Muonioniska usque ad alpes: Wirz. M. S.; Fenn, 
bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor. Lapp. . . . alp.: 
Nyni. Consp. p. 491; in alpina regione ut etiam subalpinis mon- 
tibus frequenter copioseque provenit et usque ad 65^ 48' ad 
meridiem versus indicatur, in inferioribus regionibus Lapponiae 
autem plerumque rarior est et infra 67^ 22' vix oceurrit: Sehe- 
dae II p. 116, vide etiam DC. Prodr. VII p. 713, Led. II p. 
916-917, Koppen Verbr. I p. 545 et 546, Hjelt Utbr. p. 173 
[40], Borg Beitr. p. 101, 104, 116, 135 et 145, Kranck Tallf. 
p. 182, Norrl. in Atlas p. 27 et Lindb. in Atlas p. 37. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 329 

Kuus. (fq) in Kuusamo: Jul. p. 282; livaara: Hellstr. Distr. 
p. 9, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Nuorunen: Nyberg!; Ukon- 
vaara: Wainio Kasv., ubi priores duo afferuntur; Rukatunturi: 
Hirn Fort.!, Eron. maant. p. 194, Bergroth & Fontell! et A. L. 
Backman!, vide etiam infra; Nuorunen: Geogr. F. T. 1909 p. 296 
[iam in Wainio Kasv. etc.]; Kemijarvi Peniotunturi: A. L. Back- 
man!, vide etiam F. Nyl. Utdr. p. 153 et Alanne p. 58 not; ad 
banc provinciam etiam spectat Ostrobottnia (F. Nylander msc): 
Led. II p. 917, cfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] et Koppen Verbr. 
I p. 546. — Kk. Oulanka in montibus .subalpinis Kivakka et 
Piianuorunen: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. 

Lapp. fenn. Rr Kolari in Yllassaari prope Lanta: Hjelt 
& H., vide etiam 1. c. p. 108 not; per reg. subalpinam et alpi- 
nam ipso alpium iugo proximam ubique omnium fqq, infra 
templum Enontekiainen Lapp. Tornensis descendens, ut etiam 
fq in alpium campis inferioribus, et in montibus subalpinis totius 
reg. silvaticae usque ad . . . Ollostunturi Lapp. Torn., nee non 
in alpibus maritimis totius Finmarkiae . . . parcius: Wahlenb. 
p. 105, cfr 1. c. p. XVI et XXXI; in regionibus subalpinis ubi- 
que: Fellm. Lapp.; in montibus alpinis [et subalpinis] reg. sil- 
vaticae: Norrl. Lappm. p. 258; in pinetis eiusdem regionis hie 
illic: 1. c. p. 255; [Palojoensuu in ripa amnis: Linden Bidr. in 
exordio;] Pallastunturit fqq et cp in omnibus regionibus: Hjelt, 
cfr Hjelt & H. p. 77, vide etiam Caj. Beitr. p. 3, 4 et 7; So- 
dankyla fq in iugo Suoloselka, Inari ad Kultala abundanter, in 
regione coniferarum mixtarum ad Tormanen (p), ad Veskoniemi, 
Ruoptuinvaara, ad Kongas prope Mare glaciale fq: Wainio Not., 
cfr 1. c. p. 8, 21 et 24; fq in reg. alpina et subalpina usque 
ad cacumina. In reg. silv. p in ericetis et inprimis in glareosis 
ad fluvia: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39; fq — fqq per reg. subal- 
pinam et alpinam in silvis et siccis et fertilioribus, in lucis, in 
ripis herbidis rivulorum, in ericetis et locis glareosis, nee non 
in ipsis cacuminibus lapidosis omnium alpium, ubi plerumque 
sterilis obvenit. In reg. subsilvatica praecipue in pinetis duris p 
st pc, in regione inter Tschuolisvuono et Pakananjoki sita st fq: 
KihIm. Ant., vide etiam Wegelius p. 234; in collibus et campis 
elatis tum alpinis cum subalpinis omnibus a summo nostro 



330 Phyllodoce caerulea. 

septentrione finibusque ultimis versus Rossiam usque ad fines 
alpium meridionales ubique fq: Wahlenb. Fl. Suec. p. 261; in 
Varangria australi etc. permultis [saltern 19] locis: Norm. Fl. 
Spec. p. 740, vide etiam Blytt p. 841 etc. — [L. ent. reg. alp. 
fq, reg. subalp. p, reg. silv. r: Lsest ; in pinetis et iugis reg. 
subsilvaticae: Norrl. Lappm. p. 259 et 260; fq in declivibus 
riparum et in campis [»moarna»] reg. subalpinae, in declivibus 
montium et inprimis in vallibus rivorum reg. alpinae, etiam in 
cacuminibus nonnullorum montium alpinorum inferiorum [»iag- 
fjallstoppar»] Kalkuoivi 710 m, summam altitudinem in Puot- 
soivi V 785 m attingit: Linden Bidr.; fq in campis alpinis [»fjall- 
hedarna»], baud infrequens in betuletis lichenosis: Fries & Mart, 
p. (68), vide etiam Medd. XXXVI p. 35 etc.] 

Lapp. ross. a lacu Imandra usque ad Kolmesoivi-mada- 
ketsa in collibus atque campis duris nee non ad radices alpium 
fq: Fellm. Ind. p. 309; per totam peninsulam stfq: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXXVllI et XLVI; enum.: Beket. p. 578; st r et pc 
in silvis reg. silvaticae (Lt. et Lim.), st fq in reg. alpina in 
declivibus montium alpinorum et in vallibus rivorum (Lim.): 
Linden Ant.; ceterum e permultis locis enum. ex. gr. Broth. 
Wand. p. 8, 12 etc., vide etiam infra. 

PI. Finl. exs. N:o 843 Kuus. in monte Rukatunturi leg. 

A. L. Backman; N:o 844 Lk. Muonio in colle prope templum leg. 

U. Segerman. 

Jfr betraffande utbreduingen i sodra delen af Lk. hvad som nam- 
nes om Arctostaphylos alpina p, .810. — Om artens fOrekomst pa Ounas- 
tunturit ater skrifves: 1 lagre fjallregioiien och ofta afven inom regio sub- 
alpina tillkampar sig Phyllodoce etallvis herravaldet ofver all annan vege- 
tation: Sandra, p. 26, jfr 1. c. p. 32. 

Ehuru N. I. Fellm., sasom af ofvaustaende framgar, upptager arten 
fran hela Lapp, ross., foreligger ingen fuUt saker uppgift fran Lv., ej 
heller n&got exemplar i H. M. F. — Fran Lim., Lp., Lt, och Lm. foreligga 
daremot manga exemplar i H. M. F. 

En tabell ofver artens &lder och tjocklek i Lapp, ross. ingar Kihlm. 
Pfi. p. 232. 

Med hvita blommor ar Phyllodoce sallsynt. Exemplar forefinnas fran L k. 
Muonio Ollostunturi: Montell! ; Pallastunturit »in summo cacumine Himmel- 
riiki in reg. alpina>: Hjelt & Hult! — Lim. >ad lacum Raitjavr in Lujanri- 
urt, reg. alpina superior*: Kihlman! — Lm. » ad lacum Ryhpjavr»: PalmenI 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 331 

Loiseleuria prociimbeus (L.) Desv. 

Jn montibus alpinis et subalpinis Lapponiae frequenter 
— frequentissime et copiose vel copiosissime provenit. Ad 
meridiem v)ersus usque ad 65^ lecta est, sed nisi in regioni- 
hus superioribus et in maxime septentrionali parte Lappo- 
niae vi,T et rarior ea quidem occur r it. 

In Lapp, confinio alpium et montibus subalpinis fq: Prylz 
cont.; Fennia bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor. 
Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. p. 491; in alpibus Lapponiae fq 
obvia, ad meridiem versus usque ad Kuusamo (66^ 10') et in 
Karelia rossica usque ad opp. Kemi (65*^) occurrit: Schedae p. 
95; in alpinis et subalpinis montibus Lapponiae frequenter — 
frequentissime et copiose vel copiosissime provenit. Etiam in 
par. Kuusamo septentrionali Finlandia et in septentrionali parte 
Kareliae Rossicae lecta est. Ad meridiem versus usque ad 65^ 
crescit. Cfr n:o 312: Schedae II p. 116, vide etiam DC. Prodr. 
VII p. 715, Led. II p. 918, Koppen Verbr. I p. 547, Hjelt Utbr. 
p. 173 [40], Borg Beitr. 101, 104, 116, 135 et 145, Kranck 
Tallf. p. 182, Norrl. in Atlas p. 27 et 29 et denique Lindb. in 
Atlas p. 37. 

Kp. cp in insulis Gusovoi extra Kemi in montibus altis 
nudisque [>;kala»]: Bergroth in Medd. XXIII p. 25!, vide etiam 
infra. 

Kuus. (st fq): Jul. p. 275; livaara : Hellstr. Distr. p. 9, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Nuorunen: Nyberg in dupl.! et 
Sahib. Fort.!; Ukonvaara: Wainio Kasv., ubi priores afferuntur; 
Naatikkavaara, Rukatunturi (!) et Valtavaara!: Hirn Fort.; Ru- 
katunturi et Nuorunen: Alanne p. 58 not, vide etiam Eron. 
maant. p. 194 et Geogr. F. T. 1909 p. 296; Nuorunen! cp, Riisi- 
tunturi! cp [etiam Edv. af Hiillstr.], Rukatunturi cp et Kuola- 
jarvi Niemela Palotunturi!: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXIX 
p. 113 et 114, ubi scriptum est Peniotunturi [pro Palotunturi]; 
in cacumine montis Jakalatunturi ad orientem versus a Tuuti- 
jarvi ad fines in reg. subalp : Borg!; Pyhavaara: Valborg af 
Tengstrom in Lindb. herb ; ad banc provinciam etiam spectat 
Ostrobottnia (F. Nylander msc): Led. II p. 918, cfr Herb. Mus. 



332 Loiseleuria procumbens. 

Fenn. [ed. 1] et Koppen Verbr. 1 p. 547, vide etiam F. Nyl. 
Utdr. p. 153 etc. — Kk. Oulanka Kivakka et Paanuorunen: 
Wainio Kasv., spec, e Kivakka leg. Malmberg!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. 11 p. 140. 

Lapp. fenn. r in montibus subalpinis Lainiotunturi! et 
Pyhatunturi, ubi cp crescit et ad latera in regionem silvaticam 
descendit: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 88; in lateribus praecipue 
inferioribu.s omnium alpium et in montibus subalpinis etiam a 
iugo alpium remotioribus ubique fqq: Wahlenb. p. 62, cfr I.e. 
p. XXXI, XXXIV et LX; in Utsjoki ita fq, ut colles prima aestate 
rubeant, de cetero vero in montibus tantum subalpinis: Fellm. 
Lapp.; in montibus alpinis [et subalpinis] regionis silvaticae: 
Norrl. Lappm, p. 258; Ollostunturi: A. Montin!, cfr Caj. Beitr. 
p. 4; Pallastunturit (!) in reg. subalpina superiore! et in reg. 
alpina p cp: Hjelt, vide etiam Caj. Beitr. p. 9; Kuolajarvi in 
cacumine montis Sallatunturi, Sodankyla prope Kopsusjarvi in 
iugo Suoloselka fq, Inari in cacumine montium Hammastunturit, 
in regione pinifera ad Veskoniemi, ad Kongas prope Mare gla- 
ciale fq: Wainio Not., cfr 1. c. p. 4, 8 et 21; fq saltem in Salla- 
tunturi: Edv. af Hallstr., spec, indidem etiam leg. E. Nylander 
in Ssel. herb., Stjernvall!, cfr Medd. XIX p. 19, Borg & Banta- 
niemi!, cfr L. Y. 1899 p. 155, et Finnila!, cfr Finn. p. 8; Roh- 
moiva: Stjernv.; fq in reg. alpina usque ad cacumina et in reg. 
subalpina montis Saariselka. In Nattastunturi baud visa est. 
Secundum Sokustamapuro usque ad 420 m descendit: Hult 
Lappm., spec, e Koptuspaa in terra glareosa!, vide etiam Bos- 
berg p. 38; Kuolajarvi [»Salla»] Airistunturi in cacumine, reg. 
alp. inf.: Axelsson & Borg!; in locis glareosis, aridis reg. alpi- 
nae fqq cp et subalpinae fq — st fq, in reg. subsilvaticam baud 
saepe descendit, ex. gr. ad Pyhiijarvi, in convalli flum. Ivalojoki 
circa Kultala multis locis, nee non in tractu inter Tshuolisvuono 
et Pakananjoki sito fq. In cacumina alpium altiss. territorii 
florens aggreditur: Kihlm. Ant., vide etiam Wegelius p. 234; in 
alpibus omnibus . . . usque ad fines Bossiae [»Bussiae»] trans 
Finmarkiam vulgatissime: Wahlenb. Fl. Suec. p. 135; Varangria 
australis etc. permultis [saltem 16] locis: Norm. Fl. Spec. p. 
745—746, vide etiam Blytt p. 842 etc. — [L. ent. reg. alp. fq, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, lN:o 1. 333 

reg. subalp. (r): Lsest., cfr Grape p. 104; in iugis reg. subsil- 
vaticae: Norrl. Lappm. p. 260; st fq in campis [»moar»] et ripis 
reg. subalpinae et in terra sicca, lapidosa, in declivibus et cacu- 
minibus reg. alpinae, summam altitudinem in Mehkasvaarri SE 
770 m attingit: Linden Bidr.; fq in reg. alpina, baud infrequens 
in reg. subalpina: Fries & Mart. p. (58), vide infra, vide etiam 
Medd. XXXVl p. 35, Tann. Vert. p. 3, Suomal. Ornith. p. 8 etc.] 

Lapp. ross. in lateribus alpium et montibus altioribus a 
Kipina Tuoddar usque ad Kolmesoive-madaketsa ubique: Fellm. 
Ind.; secus oram Maris glacialis usque ad Ponoj Maris albi fq, 
de cetero etiam in alpinis circa lacum Imandra et sinum Kan- 
talaks et denique iuxta oppidum Kola [»iisdem cum Diapensia 
locis»] N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII; enum.: Beket. p. 578; 
in monte Krestovaja (!) prope Kantalaks, Volosna, Seredna, 
Kantalaks in via et Kusomen: Mela PL; in reg. silv. Lt. r et 
non visa nisi in Peuranpaa prope ripam occidentalem lacus 
Nuotjavr, ubi st cp occurrit, in reg. alp. (Lim.) p in campis 
planis [»plataer»] siccioribus: Linden Ant.; ceterum e permultis 
locis enum. ex. gr. Broth. Wand. p. 8, 12 et 13 etc. 

PI. Finl. exs. N:o 312 Lk. par. Kuolajarvi [»SalIa»] in alpe 
Sallatunturi in regione alpina inferiore leg. Borg & Rantaniemi; 
N:o 842 Lk. par. Kuolajarvi in monte Sallatunturi in regione 
alpina leg. Finnila. 

Om forekomsten i Kp. namnes vidare: cpp »i tundra- formationen 
pa bada Gusowoioarna»: Bergr. Ant. — Fran L k. Ounastunturit sages 
ater: Formationsbildande a ostra sluttningen af Sidosvaara: Sandm. p. 26. 
— [Fran grannskapet af L. e n t. framhalles : »Trif ves afven i lafrik tallskog 
t. ex. vid Raggis enst. ocli Maunu»: Fries & Mart. p. (58).] 

En tabell ofver artens Slder och tillvaxt i Lapp, ross. ingar i Kihlm. 
Pfl. p. 232. 

[Kliododeudron lappoiiicum (L.) Wahlenb. 

Nisi in summis montibus alpinis Lapponiae Enonteki- 
ensis non est tectum. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. . . . alp.: Nym. Consp. 
p. 492; »tantum in L. ent. extra ditionem florae nostrae»: 
Herb. Mus. Fenn. II p. 140, vide etiam DC. Prodr. VII p. 724, 



334 Rhododendron lapponicum. 

Led. II p. 920-921, Koppen Verbr. I p. 550-551 et Hjelt Utbr. 
p. 171 [38]. 

L. ent. in collibus alpinis . . . alpium Tornensium p cp 
... ad Kummaeno inter Karanasvaara et Peltsana [»Peltsanen»] 
par. Enontekiainen st cp, summum vero alpium iugum nivale 
fugit: Wahlenb. p. 104, cfr I. c. p. XVIII et LXV, Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 261, Fellm. Lapp, et Grape p. 105; reg. alp. p: 
Lgest.; in reg. alp. iam ad Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. 
Lappm. p. 265; ad Kilpisjiirvi: Suomalainen in Medd. XXXVI 
p. 35; Saanatunturi (Tanner): Wall. p. 54 not, item Suomal. 
Kilp. p. 39 et 41; Saana: Suomalainen in Medd. XXXIX p. 38; 
in valle inter Siilasmalla et Pikkumalla ad Kilpisjarvi [»Kilpis- 
jaur»]: Montell! in Medd. XL p. 179, cfr 1. c. p. 226, vide etiam 
Linden in Bot. Centralbl. LXI p. 221, Mela Kasv. III-V, Suomal. 
Ornith. p. 8, Lindberg in Diar. 2, V, 1914 etc., item infra.] 

»Iii confinio alpium Lapp, et in montibus subalpinis par. Kuusamo 
rarius*: Prytz cont.; uppgiften fran Kuusamo grundar sig tydligen pa Julin, 
men ar belt sakert oriktig. — Kuus. st fq: Jul. p. 275 under namn a£ 
Azalea lapponica ; uppg. torde med all sannolikhet icke komma att bekraftas. 

Rhododendron lapponicum upptogs i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] fran 
Lf., men bar utgatt ur forteckningen Herb. Mus. Fenn. II p. 83, enar den 
blifvit funnen endast i L. en t., jfr 1. c. p. IX not. — [Fries & Mart. (p. 71) 
upprakna talrika fyndorter i L. e n t. for denna art, men dessa torde vara 
belagna ratt langt fran finska gransen; den narmaste ar antagligen Pelt- 
sana [>Paltsama»j. 



Af slaktet Rhododendron odlas i Botaniska tradgarden i Helsingfors 
6 arter, alia pa fritt land, men tackta till vintern; samtliga blomina om 
viren. I fraga om dessa se Elfv. Vedv. p. 49. 



Ledum palustre L. 

In tota fere Fennia, etiam in inferioribus Lapponio^ 
regionibus frequenter vel inter dum frequentissime saepeqae 
copiose aut copiosissime, in subalpina autem regione rarius 
occurrit. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 335 

Fq aut fqq ^) in tota Fennia inveniri consentiunt omnes 
fere auctores, cfr Till., Till. Icon. 158, Kalm, Hell. p. 9 [his 
quidem verbis: »den allmannaste vaxt i karren»], Prytz cont.; 
in paludibus et silvaticis per totam Finlandiam et Lapponiam: 
Wirz. pi. off. p. 34 et 35; Fenn.: Nym. Consp. p. 492; per to- 
tum territorium plerumque fqq et cp dispersum: Schedae p. 95, 
vide etiam DC. Prodr. Vll p. 730, Fries, Led. II p. 923, Trautv. 
II p. 19, Ign. Geogr. p. 343, Koppen Verbr. I p. 558, Hjelt Utbr. 
p. 170 [37], Borg Beitr. p. 101, 113, 135 et 143, Kranck Tallf. 
p. 183, A. L. Backm. Fl. p. 95, Heintze Ranunc. p. 197-200 
et Norrl. in Atlas p. 23. 

Lapp. fenn. fqq — fq et saepius cp per totum territorium: 
Hjelt & H.; in turfosis apertis et piniferis, sphagnetis, abiegnisque 
turfosis fq: Blom Bidr.; [fq, eniim.: Birg. p. 105;] per partem 
silvaticam et subsilvaticam omnium Lapp, suecicarura vulgatis- 
sime, ut etiam in Lapponiae Kemensis regione subalpina usque 
ad Puolmak [»Polmak»] (ubi plerumque latifolium evadit) et Fin- 
markiae orient, regiones interiores Varangriae etc. p cp. Alpes 
omnino fugit: Wahlenb. p. 103, cfr 1. c. p. XVI; fqq: Fellm. 
Lapp.; Ollostunturi in reg. alp. pc [»vereinz.»]: Caj. Beitr. p. 10; 
fqq usque ad Kongas prope Mare glaciale: VVainio Not.; in reg. 
silv. fqq, in reg. subalp. p in sphagnetis et lucis: Hult Lappm. 
p. 164, cfr 1. c. p. 39; Utsjoki fq: Ssel. kat., cfr S. Castren 
p. 60; reg. subsilv. fqq, in turfosis, et betuletis humidis atque 
in ripis nonnunquam inundatis reg. subalpinae fq, in reg. alpi- 
nam infimam quo([ue p evadit, ex. gr. ad Tuarpumoaivi, Hammas- 
uro. Pietarlauttasoaivi N 373, Hammasuro SV 473, Tuarpumoaivi 
NE 404, Peldoaivi N 400, Kudossuvannonpaii 360: Kihlm. Ant.; 
hand infrequens in Ostfinmarken a Paatsjoki [»Klosterelfven»] 



•) W. Nyl., Wainio Tav. or., Broth., Mela, Wainio Kasv., A. L. 
Backm. Fl. (cp — st cp), quern 1. inppicias, Must., Leiv., Brenn. Obs; et 
Keckm.; fq — fqq: Arrh. Ann., Blom et A. L. Backm. comm. (in septen- 
trionali parte par. Kuus.); fqq— 0, interdura cpp: Gaj. Kasvist., quern 
1. inspicias; cpp [interdum pcj: Stenr.; cp — st cp: Borg Tiet.; cp: Hult, 
Fl. Kar. et Kyj'hk. litt. (Ok.); fqq, in sphagnetis apertioribus cpp, in Reg. 
occ. fqq, in Saoneshje ad Velikajaguba— Vigorus fq, Schungu: Norrl. On.; 
st cp: Axels. Putk.; fq — fqq et cp aut cpp: Bergr. Ant. 



336 Ledum paluslre. 

ad Tana, a mari usque ad terminum betulae adscendit: Lund 
p. 82; ad Salmijarvi [»C'olmiiavre»] (parcius): Th. Fries Resa 
p. 60; »in Varangria meridionali iuxta fl. Paatsjoki [»Pasvigelv»] 
prope Elvenses, ibi ad iugum supra terminum Betulae copiose 
adscendens, Diapensiae lappontcae socium, dein prope Salmi- 
jarvi [»Klostervand»] ad Svanvig iuxta lacum Goalsejavre ubique 
cpp, porro procedens commune ad paludosa iuxta lacus & flumen 
usque intra Bagjajavre, tractum intimum lacui Inari proximum 
a me visitatum . . . porro fq ad partem inferiorem fluminum 
Naytamo [»Neidenelv»] et Vutuajoki [»Munkelv»]»: Norm. p. 284; 
e Varangria australi permultis [32] iocis enum.: Norm. Fl. Spec, 
p. 748-749, vide etiam Blytt p. 843 etc. — [L. ent. reg. subalp. 
et silv. fq: Lgest.; in reg. subsilv. subalpinae reg. appropinquan- 
tibus desinit: Norrl. Lappm. p. 259, cfr Norrlin in Not. XIII 
p. 277; supra reg. subsilvaticam rr: Linden in Medd. XVIII p. 
243, cfr Linden in Bot. Centralbl. LXI p. 221 et vide ceterum 
infra.] 

Lapp. noss. fere ubique: Fellm. Ind.; fqq: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XLVII; eodem modo [ut in Li.] fq et copiosum latere 
rossico, ibi in alpem Galgoaive supra terminum betulae adscen- 
dens: Norm. p. 284; fqq suis Iocis cp in ripis paludosis et in 
paludibus secundum totum flumen Nuotjok et ad ripas lacus 
Nuotjavr (Lt.): Linden Ant.; Ponoj in »tundraplatan»: Frey resa 
p. 122, vide etiam infra et Beket. p. 578. 

PI. Finl. exs. N:o 311a Ab. opp. Nystad Stor-Birkholm 
Niemi in silva paludosa leg. Hollmen, N:o 311 b par. Sibbo L6- 
paro in sphagneto pinifero leg. Brotherus. 

Al. st fq: Bergstr. Beskr.; »6stra omradet fq, i mellersta icke all- 
man pa gruud af brist pa tjanliga lokaler. I Brando antraffad endast a 
kyrklandet, Afva, Blomo och Jurmo». Kumlinge st fq: Bergr. — Ab. 
Bergr. se under Al.; Caj. Kasvist. i noten. — Nyl. [Hogland] karr r, Ty- 
tarsaari: Brenn., se ISngre fram, — Sat. p fq, lampliga lokaler icke all- 
manna: Hayr. Bjorneb. — Kl. Palkjarvi och Impilaks p: Hjelt. — Kol. »st 
f q — p fq; in reg. aren. fq»: Elf v. Genom dessa uppgifter betonas sa- 
lunda framst afsaknaden i vissa trakter af for arten lampliga lokaler. 
Hvad sarskildt Hogland angar, skrifves emellertid senare: Forekom ail- 
ment pS. karraktiga stallen bade i norra, mellersta och sodra delen af 
Hogland: Seelan i Medd. XXV p. 77. 

[L. ent. Om forekomsten [vid Lataseno] sages: »P i den lagsta 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, ^':o 1. 337 

bjorkreg. Allman pa tallgransen och antrafl'as annu p — st fq langs alf- 
stranderna anda till Luossakoski. Harifran uppat sags denna art endast 
vid Hirvasvuopio, soderom Lairijarvi (nagra ris med korta, smala blad i 
en myr), vid Munnikurkio (en enstaka individ pa klippafsats) samt pa 
momark vid Rommaenos mynning (fa stand pa jordgrund af svamlera)>: 
Linden Bidr. — Senare namnes om forekomsten [vid Konkamaeno och 
Mnoniojoki]: »Siikavuopio sallsynt, tilltager nedat efter alfven i frekvens 
och ar redan c:a I mil nedanfor Siikavuopio allman >: Fries tS: Mart. p. (66).] 
— Om forekomsten i Lim. heter det: »fq i reg. silv. och reg. alp., dar 
den forekommer i skogs- och karrmarker mellan fjallen och afven pa 
sluttningen af fjallen»: Linden Ant. Emedan sistnamnda uppgift, jamte 
Cajanders uppg. fran Ollostunturi, uppg. i Kihlm. Ant. och Normans uppg. 
fran Elvenfes och Galgoaive, ar en af de fa, hvari Ledum uttryckligen om- 
namnes som vaxande i fjallregionen, misstanker jag, att den dSr an- 
gifna frekvensen ar alltfor hog. 

Om getporsens Aider, tillvaxt m, m. redogores Keso Alt. p. 15—18; 
har hanvisas darfore till originaluppsatsen och sarskildt till tabellen 1. c. 
p. 16-18, jfr afven L. Y. 1909 p. 40-43. 

Som fossil ar Ledum, savidt nu ar kandt, sallsynt i Finland. Endast 
folj. uppg, har jag antecknat: Sat. Jamijarvi »fyndet synes mycket ungt, 
om icke recent*: G. And. p. 104, jfr Herlin p. 179. — Oa. Kurikka Le- 
vinneva m ytlagret ett blad»: Lindb. und. p. 96. — Lindberg framhaller 
ytterligare, att I^edum funnits subfossil endast i alldeles recenta bildningar: 
Lindb. comm. 

Till atskilluad fran f. dilatata kallar Ledebour hufvudformen ,9 ind- 
gare [Led.]: Led. II p. 923. 

F. dilatata Wahlenb. — Se om utbredningen i synnerhet Led. 11 p. 
923 och Mela Kasv. V. 

Ab. Brando Jnrmo: B^rgr.! [I H. M. F. etc. under Al.]; Piikkis: 
Lindberg i Medd. XVIll p. 201. 

Ok. Sotkamo (Wiiz. M. S.): Brenn. Obs.; om uppgiftens vederhaf- 
tighet vagar jag ej uttala mig. 

Kk. Kouta, Knjasha [»Knasaguba»]: Fellm. Ind. 

Lapp. fenn. [flerst., uppr.: Birg. p. 105; Samz. se laugre fram;] 
p: Fellm. Lapp.; Ounastunturit: MalmbergI; Kuolajarvi r»Salla»J Ahmo- 
vaara: Borg & Rantaniemil; Wahlenb. se under hufvudformen. — [L. ent. 
bjorkreg. r . . . Enontekiainen (L. L. LjBstadius): Least.; [Lataseno] Vaha- 
kurkkio [vid barrskogsreg. grans] i bergsskrefvor : Linden Bidr.!] 

Lapp. ross. »ad Tuloma et alibi*: Fellm. Ind., se under Kk.; Porje- 
guba: Selin!; >Luuntaittumahaaran ! varrella* och >Tupujoen ! latvoilla*: 
Axelson it Borg; Lt. p — st r i skogsreg. vid stranden af Nuotjokl, i 
Ohmoivi och nara nybygget, Lim. i Vuojim fjallen: Linden Ant.; Ponoj: 
Knabe Pfl. p. 280; N. I. Fellm. eager om L. palmtre: »variat foliis angus- 
tioribus 1. latioribus (v. dilatatum) > . 

Typis impr. »M, 1917. 22 



338 Ledum palustre. 

Derma form (eller modifikation, soin den kallas i Mela Kasv. V) 
upptages — pa Ruprechts auktoritet, ehuru enligt min tanke Ruprecht ej 
betonar formens artiatt — som en sar.skild art i Trautv. Incr. p. 515—516. 
A andra sidan framhaller Alb. Nilsson i Tidning for Skogshushallning 
1898 p. 92 not, att var. dilatatum, atmiustone i manga fall, fororsakas af 
Chrysomyxa Ledi (Alb. et Schw.) de Bary. Sarskildt papekar Nilsson bar, 
att Wahlenberg ej med ett ord omnamner var. dilatatum i sin ¥\. suec. — 
Samzelius uppgifver, att formen »forekommer pa myrarna ratt allmant 
tillsammans med hufviidformen, men ar ej det allra minsta konstant . . .»: 
Samz. p. 180. »Ar en obetydlig form, som ej torde ha nigot systematiskt 
varde; man ser bade breda och smala blad pa samma exemplar*: Lindb. 
comm. — Uppgifter om bladformen hos Ledum inga vidare atminstone 
Kihlm. Pfl, p. 155. 



Pyrola ehlorautlia Sw. 

In Fennia australi .et media passim aut satis raro oc- 
currit, ad septentrionem versus rarescit ; usque ad 68^ 50' 
lecta est. 

In silvis acifoliis densissimis Alandiae (Snellman): Prytz 
cont.; Fenn. mer. occ: Fries; usque in Fennia maxime boreali 
obvia est, in Pudasjarvi: W. Nyl. Distr.; Scand. exc. Lapp.: 
Nym. Consp. p. 492; Fenn. (exc. Lapp, plur.): Nym. SuppL p. 
215; per totam Finlandiam p dispersa, in Lapponia rr obvia, 
(tantum) in Li. (68^ 50') lecla est: Schedae p. 93; etiam in 
silva prope pag. Kantalaks [»Kandalakscha»] in Lapponia 
Imandr. lecta est: Schedae II p. 115, vide etiam Led. II p. 929 
et Norrl. in Atlas p. 13. 

Al. p (non autem in Alandia occidentali): Bergstr.; [Foglo] 
Gripo etc.: Bergstr. p. 4; [Finstrom] Basto: [P. F.] Molander! & 
[0.] Hoffstrom!; Finstrom Godby (!) et Bergo: Arrh. & K.; in 
silva abietina ad Mariehamn: Ssel. herb.; Geta Bolstaholm (S. 
Grenman): Liro Ured. p. 514; par. Kumlinge in parte austro- 
orientali insulae Kumlinge: Bergr. — Ab. (r): Zett. & Br.; Korpo: 
Bergstr. Beskr.; par. Gustafs p: Bergr.; Nagu Ernholm in silva: 
A. Dahl!; Pargas p ex. gr. Langholmen (!) Gunnarsnas, Oster- 
gard etc.: Arrh., ut etiam Adl.; Bjarno in praedio Pojo: E. G. 
Printz; Kimito ad praed. Sjolax (alumn. G. von Knorring): Sael. 
ann.; Bromarf Rilax, Soderstrand et Hakansarf: Sand ; Bromarf 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenaica, T. 41, N;o 1. 339 

Tallholmen in vicinitate templi: G. Sucksdorff!; Pojo Fiskars: 
Arrh.; Uskela: E. J. Bonsdorff!; p: Renv.; p: Sel.; Lojo nonnullis 
locis: Hult coll.; Lojo prope Ojamo: Hels.; 3 spec, e Lojo in 
H. M. F.; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 210; [Vihti] (st fq): 
Flinck!; (st fq): V. E. Broth, et Weeks.!; [Mynamaki etc.] inter 
Karjala et Karppio, Laajoki, Tapaninen et Kalela (st fq), Kivijarvi, 
Lemmi et Harnnassuo p, maximam partem st pc, in australi parte 
visa non est: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias; Nystad r Birkholm: 
Hollm.; A. Nyl. omittit. — Nyl. Ekenas st r Elgo Groplandet 
et Lokholmen: Hayr.; Ekenas Danskog et Hasto-Buso: Hayr. 
herb.; (rr) Fagervik: His., spec, e Fagervik Harholmen! et Krog- 
gard! prope viam ferratam; Inga Haga! et Ofverby: Brenn. 
vaxtf. p. 79, spec, etiam e Svartback prope Lillmossen!; Inga 
Eliso: W. Brenner!; Esbo Urberga pc: Gadol., qui etiam e Nyl. 
orientali eam comm.; Nurmijarvi Naas : Ssel. ann.; [Nurmijarvi] 
p, pc: Stenr.; Helsingfors: Leontjeff in dupl.!; Helsingfors Degero: 
Arrh.; Helsingfors Mjolo complur. locis 1880, Vaster-Villinge 
ad fretimi Oster-Villinge versus: Hjelt; Thusby (st fq): Astr. & 
H., spec, indidem ab A. Brothero lectum vidi in herb. lye. n.; 
[Borga] ad Grennas et Veckjarvi, Perno Sarfsalo (G. R. Bjorksten): 
Sael. Ofvers.; p: Ssel. 0. Nyl.; p in silvis: Brenn.!; multa spec, 
e parte orientali in H. M. F. — Ka. [Virolahti] ad lacum Kavala- 
jarvi: Blom!; p in pinetis: Linden, spec, e Baisala Sirlaks! — 
Ik. p: Malmb., spec, e Metsapirtti ! ; Raivola (Gobi & Transchel): 
Liro Ured. p. 514; [Meinsh. p. 217 ex Isthmo non comm., cfr 
1. c. p. XXVIIl]. 

Sat. p: Eura (!), Raumo (!): Malmgr., spec, ex Eura-Aminne!; 
Kjulo: E. Cedercreutz!; Birkkala: G. af Hallstrom!; st r [Bjorne- 
borg] Yttero (I. Larsson et Hj. Rosenlew auctore Fontell), Manty- 
luoto 1904 (L. Hedenstrom auctore Fontell), Kumnas nonnullis 
locis (H. Selin), Viasvesi (K. Lindstrom auctore Fontell), Luvia 
Luodonkyla (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb.; p: Hjelt, spec, e 
Karkkul — Ta. Saaksmaki p: Tikk.; p in silvis acerosis: Leop.; 
Janakkala Monikkala: Elfving!, spec, radicibus completis; p: 
Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; Sysma Nya Olkkola et 
prope Heronlampi: Unon., spec, etiam in herb, lye; p — st fq, 
pc: Borg Tiet.; st r Tientaali!, Hietala, Kammiovuori, Tianen, 



340 Pyrola chlorantha. 

Piilila: Wainio Tav. or.; multa (saltern 6) spec, e Ta. in H. M. K., 
vide etiam Liro Ured. p. 514, i^nabe Skizz. p. 64, 67 (et 88), 
Bjorkenh. p. 26, 82 et 33, item 1. c. tab. I et II. — Sa. (r) 
Utula, Rautio ad templum [par.] Ruokolaks: Hult; Villmanstrand: 
Simming!; Lappvesi ins. lac. Saimaa prope Villmanstrand et 
Ruokolaks Kytosaari in pineto: Ssel. herb.; [Kerimiiki] Punka- 
harju st fq: Ssel. herb., spec, indidem iam leg. Nikl.! — Kl. r 
Valamo: Fl. Kar.! et Ssel. ann. 1881; Parikkala r Kangaskyla 
complur. locis, Valiharju: Hann.; (p) Ruskiala Janisjarvi: Backm.; 
st r Palkjiirvi Korkianiemi, Ruskiala prope Sammallampi!: Hjelt 
Ant. p. 67; Suistamo Leppasyrja Saynevaara: V. Pesola & A. 
Wirtanen! — Kol. (rr) Vosnessenjeh Elfv; Salmi Leppalii: Lin- 
kola & V. Pesola! 

Oa. p: Laur. Vaxtf., spec, lectum in vicinitate opp. Vasa!; 
Malmgr. ex hac prov. non enumerat. — Tb. p: Broth., spec, e 
Laukaa!; [circa Jyvaskyla] r: Prim. p. 49; [Jyvaskylii] Vuoritsalo 
in clivo silva mixta obsito: Link. Jyv. p. 190; Pihlajavesi complur. 
loc: Norrl. n. v. Tav. p. 429; Viitasaari Lakomiiki: Kihlman! 
— Sb. st r: Enw.; Jorois Jarvikyla: Lindb. herb.; p: Mela; 
Heinavesi Ruunalehto 1903: Link.; p: Link. Lis. p. 25, spec, e 
Kuopio Enonlahti Enonmaki!; Maaninka in pineto [»kankaalla»] 
Sinikivi, Hamula prope Sikojarvi etc., Polja Karanganmaki, Nil- 
siii, Rautavaara et Kaavi complur. [7 saltern] locis: Kyyhk. litt.; 
Pielavesi: Lundstr., spec, e Tuovilanlaks!; Pielavesi Kirkkosaari: 
V. Hornborg!; lisalmi r ad pontem Virta: M. & J. Sahib. — 
Kb. Liperi (fq) : Eur & H.; st fq, solit. hie illic per totum ter- 
ritorium: Axels. Putk.; p Lieksa Nevala, Nurmes ad Kopras, 
Mujejarvi et Jonkere, etiam in saltis confinii rossicae terrae, 
Repola Vuosiniemi et Koroppi: Wainio Kasv. — Kon. p, in 
Reg. occ. plur. loc: Norrl. On.; Loimala! st fq: Hjelt Ant. p. 67; 
Koselma: Simming!; vide etiam Giinth. p. 45. 

Om. p: Hellstr., spec, ex Ofvervetill; st r enum. e multis 
[11 aut 12] locis: A. L. Backm. Fl, quem 1. inspicias, spec, e 
Lappajarvi Veanteensaaril; p, Haapajarvi: Tenn.; Karsamaki 
Tulppo in pineto humidiusculo: Kihlman! — Ok. Kajana: Malm- 
gren!; Kajana Sokajarvi: Must., vide infra, cfr Brenn. Obs.; st 
r et pc [Kianta] Kirkonkyla Vuoriniemi!, Kiannankyla Vason- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 341 

niemi, Ruhtinansalmi! Nuottivaara in vicinitate rivi Kaleettoman- 
puro!, prope pistrinam Paukka et Takkuskangas!, denique st cp 
»Eevan aholla» in pag, Kerala in vicinitate lacus Saarijarvi: 
Kyyhk. et Kyyhk. litt., cfr Brenn. bidr.; Wainio Kasv. ex hac 
prov. non enum. — Kp. plerumque p, enum., in parte media 
St fq: Bergr. Ant., spec, a Rautaverajaisien sarkka! et Merukyla!; 
Wainio Kasv. ex hac parte non comm. 

Ob. Pudasjarvi! maxime ad septentrionem versus ad Koi- 
tila 650 40' fere lat.: W. Nyl. Till. p. 303; rr Simo inter Taini- 
vaara et iugum Kivalo pc: Keckm., cfr 1. c. p. 15; rr Rovaniemi 
Vamma: Brenn. Obs.!; rr Turtola Korpivaara, Ylitornio [»Ofver- 
tornea»] Karhujupukka!: Hjelt & H. — Kuus. Paanajarvi: Sahib. 
Fort., cfr Wainio Kasv.; in silva ad occidentem versus a Rajala: 
Hirn Fort.; pec in pineto ad Oulankajoki inter Taivalkoski et 
Kiutakongas: A. L. Backm. comm.; spec, ex hac prov. etiam 
leg. F. Nylander! — Kk. Kekovaara: Bergr. Ant.; Sonostrow: 
Malmberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Wainio Kasv. ex 
hac parte non comm. 

Lk. r in pineto humido prope Anneberg et Onnela: Blom 
Bidr., cfr Wainio Not. — Li. in pineto ad lacum inarensem 
Pyhajiirvi: Kihlm. Ant.!, cfr Hult Lappm. p. 94 et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 140. 

Lim. in silva infra alpem inter Kantalaks [»Kandalakscha»] 
et Kolvitsa: Lindberg!, cfr Medd. XL p. 28 et 226. 

PI. Finl. ex9. N:o 306 Sat. par. Karkku Pakkala in silva acerosa 
leg. W. Wegelius & Hj. Hjelt, N:o 840 Nyl. par. Kyrkslatt Torsvik in 
pineto leg. Brita Lindberg et Edit Lindstrom. 

Ok. »Kovalan luona Kuhmo8sa(Wainio)»: Must. Uppg. afser P. media, 
jfr Brenn. Obs. — Ob. P. chlorantha angifvee sasom st fq [»4»] fran Ulea- 
borg: Leiv., men i Leiv. Putk. tillagg betecknas uppg. sasom »epavarma». 

Arten omnamnes afven r Jewgora, Karelskaja Maseljga, Tschias- 
ealma: Ispol. p. 63 i of vers., jfr afven Mela Kasv. V, dar den upptages 
fran Kpor. 

Uppg. i Medd. XXXI p. 63 ar af biologiskt innehall. 

Pyrola rotundifolia L. 

In Fermia frequenter, interdum satis frequenter, pro- 
venit excepta inprimis parte maxime septentrionali . In 



342 Pyrola rotundifolia. 

Lapponia plerumque parce et rano7\ sed usque ad summ.um 
fere septentrionem lecta est, etiam in subalpina regione quam- 
vis rarissima irweniri indicatur. 

Till.; Till. Icon. 9 secundum Fries Ofvers.; Kalm; st fq 
in silvis magnis: Hell. p. 9; in silvaticis asperis, subhumidis fq: 
Prytz cont,; in silvis vetustis per totam Finlandiam ad Lappo- 
niam subsilvaticam usque: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et 
Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 490; Fenn.: Nym. Suppl. 
p. 214; per totum territorium fq (— fqq) dispersa: Schedae II 
p. 115, vide etiam DC. Prodr. VII p. 772, Led. II p. 928-929, 
Borg Beitr. p. 101, 118, 119, 135 et 141, item Liro Ured. p. 
456-457. 

Al. st fq: Bergstr.; (r) Kumlinge Ingersholm et in parte 
austro-orientali insulae Kumlinge: Bergr., vide etiam Palmgr. 
Stud. p. 403. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand., Renv. et A. Nyl.; 
(r) par. Gustafs prope Boda: Bergr.; st fq: Arrh. Ann. et Sel.; 
[Vihti] (fqq): Flinck, quern 1. inspicias; fqq: V. E. Broth, et Weeks.; 
st fq — fq: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. fq: His., 
W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; fq, interdum cp: Stenr.; Helsingfors 
baud fq: Kihlm. ann.; [Hogland] (r) in silva: E. Nyl. Ber.; (fq) ^ 
inveniri indicat: Brenn.; Hogland r ad Kiiskikylii: Sselan in Medd. 
XXV p. 77. — Ka. st fq: Blom; (fqq): Linden. — Ik. fq: 
Malmb.; [vix usquam deficiens, saepe cpp: Meinsh. p. 218]. 

Sat. fq: Malmgr. et Hjelt; enum,, inter alios locos Kum- I 
nas st fq et st cp — cp, Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb. — Ta. 
(fqq): Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., Norrl. s. o. Tav., 
Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq, sp interdum st cp: Borg Tiet. — 
Sa. st fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hann.; Valamo fq: Ssel. 
ann. — Kol. fq, e reg. aren. non adn.: Elfv. 

O a. fq: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. 
— Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; fq: M. & J. Sahib. - Kb. Kide 
fq: Brand.; Liperi (p): Eur. & H.; st fq, subdominans — step: 
Axels. Putk., quem 1. inspicias; st fq: Wainio Kasv. — Kon. 
fq— fqq, in Saoneshje saltem ad Velikaja-guba: Norrl. On., vide 
etiam Giinth. p. 45. 

Om. st fq: Hellstr., Tenn. et Brenn. Obs.; st fq — p, enum.: 
A. L. Backm., quem 1. inspicias, in reg. ealcis (fqq). — Ok. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 343 

interdum maiore, interdum minore frequentia [in Kb. st fq, in 
Kuus. p]: Wainio Kasv.; st fq: Must, et Brenn. Obs.; p — st 
fq et iiaud cp: Kyyhk. litt. — Kp. interdum maiore, interdum 
minore frequentia: Wainio Kasv.; p — st fq, enum.: Bergr. Ant. 

Ob. fq: Jul. p. 283; st fq, in parte maxime septentrionali 
r: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; st 
fq: Keckm.; [p: 0. R. Fries p. 163;] Rovaniemi prope Sonkka- 
jarvi; Hjelt & H. — Kuus. p quamvis pc, ad Paanajarvi et in 
vicinitate templi tamen fq — st fq et cp: Wainio Kasv.; Oulan- 
kajoki st fq inter praedium Ahola in par. Kuolajarvi et lacum 
Paanajarvi, in parte septentrionali par. Kuusamo baud infrequens, 
enum.: A. L. Backm. comm. — Kk. Oulanka p quamvis pc: 
Wainio Kasv.; enum. e 5 locis: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. st r Kittila prope Lainiotunturi ad lacum 
Pyhajarvi ^), ad fluvios Kukas- ^) et Aakenusjoki complur. loc, 
Kolari ad viam, quae a Jokijalka ad Teurajarvi ducit, prope 
Manaoja!, Kuivasvaara ad fluv. Akasjoki, denique prope Akas- 
lompolo: Hjell & H.; [p, Pajala . . . Muonionalusta (Brundin): 
Birg. p. 105;] [Sodankylii in vicinitate templi] in silvis frondosis 
vel mixtis, lucis, salicetisque graminosis riparum (st fq): Blom 
Bidr., cfr Wainio Not.; Kittila: E. Nylander in dupl.!, cfr Hjelt 
& H.; per partem silv. omnium Lapp, p parcius: Wahlenb. p. 110; 
(fq): Fellm. Lapp.; Laukkukero in reg. alpina: Caj. Beitr. p. 13; 
Ollostunturi in reg. subalp.: 1. c. p. 35, vide etiam 1. c. p. 25 
et 32, Caj. Entw. p. 14 et 15, Silen Bl. p. 91, Caj. Torn. p. 120, 
126 et 127; Kemijarvi prope Suorsa in abiegno, in lucis et silvis 
nonnullis locis ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., 
cfr 1. c. p. 21; r in reg. silvatica vallis Sokustamakuru: Hult 
Lappm., cfr 1. c. p. 26; ad Kutsanjoki inter Tammakkaojansuu 
et Jiiniskongas: Stjernv.; inter Pallastunturit et Kutuniva: Hjelt; 
Utsjoki: S. Castren p. 354; ad Puolmak: Lund p. 82, cfr.de 
his Kihlm. Ant., qui ipse non vidit; Utsjoki in reg. subalp.: 
Rancken!; Varanger complur. loc: Th. Fries p. 197; in Va- 
rangria merid. iuxla Paatsjoki [»Pasvigelv»] ad Elvenses, ad ca- 
tarrhactam inter Salmijarvi [»Klostervand»] et Goalsejavre: Norm. 



') Specimina coUecta atl P. minorem X rotimdifoHam pertinent. 



344 PjTola rotundifolia. 

p. 285; Varangria austr. 7 locis: Norm. Fl. Spec. p. 751, quern 
1. inspicias; Varangria septentrionalis complur. locis in betuletis 
(f. macropetala): Arrh., vide etiam Blytt p. 850, Hartm. p. 323, 
Norm. ann. p. 38 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. r . . . 
Enontekiainen infra Kuttainen (L. L. Lsestadius): Laest.; reg. 
subalp. rr, spec, unicum in loco paludoso ad ripam orientalem 
deiectus aquae Isokurkkio: Linden Bidr.!, cfr Linden in Bot. 
Centralbl. LXI p. 221; Kitjipahta: Fries & Mart. p. (70).] 

Lapp. ross. baud infrequens: Fellm. Ind.; locis graminosis 
umbrosis (fq): N. I. Fellm.; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11, 
vide etiam Beket. p. 578; Lt. st r in reg. silvatica secundum 
ripas fluvii Nuotjok, Lim. r in reg. alpina in clivo austro-orien- 
tali montis Viertsoivi cp et in valle montium Vuojim: Linden 
Ant.; Kildin: Brotherus!; Petshenga (!) in alpe Vogoaivi in reg. 
alpina: Fontell!; spec, etiam adsunt in H. M. F. e Lim., Lv., 
Lp. et Lt.; etiam in Mela PI. e multis locis adnotata, vide ce- 
terum infra; Deveatoi prope Ponoi: Mela herb., spec, non typi- 
cum microphyllum. 

PI. Finl. exs. N:o 838 NyL par. Kyrkslatt in silva pro- 
muntorii in lacu Humaljarvi leg. Lindberg. 

[L. ent. P. rotundifolia uppraknas bland arler, som saknas kring 
Kaaresu'anto : L. L. Laest. p. 291.] 

Utbredningen i Lapp. ross. maste tills vidare anses osaker; det ar 
ju foga troligt, att arteu dar ar allraan, medan densamma i Lapp. fenn. 
enligt sa vaknga ofverensstammande uppgifter upptrader mer eller mindre 
sallsynt. — Fran Lm. foreligger f. n. icke nagon annan uppgift om hufvud- 
formen an N. I. Fellmans, en uppgift, som for ofrigt knappast torde afse 
denna del af omradet. 

Var. arenaria Koch upptogs sasom rr fran Kuus. och Li. i Mela 
Kasv. IV ; uppg., som mahanda afsag var. chloranthoides Norrl., bar utgatt 
ur Mela Kasv. V. [Formen omnamnes bl. a. fran Ingermanland: Meinsh. 
p. 218.] 

F. pallida Lindb. fil. Nyl. Kyrkslatt, »umbroso loco in silva pro- 
muntorii in lacu Humaljarvi >: Lindberg i PI. Finl. exs. N:o 839, dar for- 
men beskrifves, se afven Schedae II p. 115. 

En f. brevistyla Ssel. foreligger fran Kl. Palkjarvi Pitkaniemi: Bro- 
therus & Hjelt! 

Uppg. i Medd. XXXI p. 63 ar af biologisk innebord. 

Hybriden med P. minor omnamnes langre fram (s. 353). Se afven 
under P. media. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 345 

Pyrola rotundifolia f. chloranthoides Norrl. 

Rarissime et nisi in septentrionalibus territovii parti- 
bus vix occurrit. 

De distributione cfr Mela Kasv. V (et Borg Beitr. p. 101). 

Kuus. in pago ad templum; Nyberg!, spec, determinavit 
Norrlin; livaara: Wainio! 

[Finmarkia orientalis in alpe Seida ad Tana-elv reg. subal- 
pina in betuleto: Arrhenius & Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 140.] 

Lim. in alp. Lujauri urt Kuivt-shor! reg. alpina in devexo 
graminoso et in convalli Tshiwruaj ! »reg. alpina inferior, solo 
graminoso subturfoso»: Kihlman; reg. silvatica in silva mixta 
prope Tuotajoki! et reg. alpina in latere Siuluoivi! in finibus 
reg. subalp.: Linden. — Lp. Kukviriha [?] : F. Nylander!, cfr 
Norrl. On.; Ponoj in declivi ad occidentem versus a pago: Mon- 
tell!; in convalli Hapajow! in devexis siccioribus graminosis, in 
promuntorio Kusmin-nos! in graminosis herbidis, ad rivum Ru- 
siniha! in devexis graminosis, ad promuntoriiim Orloff in devexo 
subturfoso tundrae apertae!, ibidem ad marginem saliceti! et 
in convalli herbido!: Kihlman. — Lm. Porrjavr in betuleto: 

Kihlman! 

Ett exemplar fran Kar. poss. i H. M. F., utan angifven speciallokal 
eller uppgift cm hvem som iusamlat detsamma, omuamnes i Norrl. On. 
p. 160, dar formen beskrifves. Exemplaret fran Lt. Petehenga [»Peisen»]: 
E. Nylander!, som afven omnamnes 1. c, bildar ofvergang till typisk P. 
rotundifolia; uppgiften fran Lt.: Mela Kasv. V afser antagligen detta 
exemplar. — Enligt Saelans bestamuing tillhOr exemplaret fr&n Lp. Orloff: 
N. I. Fellm. PI. aict. afven f. chloranthoides. 

Om denna form skrifver Lindberg: f. chloranthoides ar den nordliga 
smavaxta formen af P. rotundifolia, som af A. Blytt kallats f. puii/ila, af 
A. Noto f. chloranthiflora ; ar ingen systematisk, utan endast en lokalform : 
Lindb. comm. Arrhenius ater formenar, att P. rotundifolia f. chloranthoides 
icke ar n&gon lokalform i vanlig meuing, men val en nordlig ras: Arrh. 

Pyrola media Sw. 

In maxima parte Fenniae rarius (aut passim) atque 
semper fere parce occurrit, ad septentrionem versus usque 
ad circ. 67^ 15' visa est. 



346 Pyrola media. 

In nemoribus Fenniae australis, ad Tammelund prope 
Helsingforsiam: Spic. I p. 18, cfr Kupr. Diatr. p. 24; Fenn. 
merid. et media: Fries; Scand. (exc. Dan. plur., Lapp.): Nym. 
Consp. p. 492; Fenn. exc. Lapp.: Nym. SuppL p. 215; in Fin- 
landia australi et media hand infrequenter crescit, in Finlandia 
septentrional i r aut rr crescit, usque ad Lim. progreditur: Sche- 
dae p. 94, vide etiam Led. II p. 490 et Liro Ured. p. 514. 

Al. r [Finstrom] Godby: Bergstr. Be.^kr.; Finstrom Bergo: 
Erics.; Finstrom Emnas Grisholm: E. Erics. — Ab. r: Zett. & 
Br., spec, e Runsala!; sacell. Kakskerta Kokkila in silva abie- 
tina: SseL herb.; Pargas (rr) Terfsund: Adl.; Pargas Langholm: 
Arrh. Ann.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila] (rr) 
nonnulla spec, in silva mixta ad austro-orientem versus a Lin- 
nanmaki: Renv.; Bromarf pauca spec, ad Kansjarvi: Sand.; r 
tantum prope Morby: A. Nyl.; Pojo Aminne (!): His.; Karislojo 
(E. af Halistrom): Liro Ured. p. 457; Lojo Gratila: Hels.; [in 
vicinitate lacus Lojo] p: Ch. E. Boldt; Lojo Paloniemi ins. Olli- 
saari et insula Leesaari: Lindb. herb.; Vihti (st fq): Printz, cfr 
W. Nyl.; [Vihti] st r in pinetis supra stationem Nummela, Har- 
koila in silva mixta ad Otalampi, Irjala in colle sicco, in monte 
ad Arosuo, in colle fruticoso ad Torhola Hurril: Flinck; Vihti 
Olkkala in deusto, Savinmaki, Holmannokka: E. af Hallstr.; st 
r: V. E. Broth.; r Pusula ad rivum inter Koitolampi et Radus- 
tenjarvi, ad ripam septentrionalem lacus Radustenjarvi!, ad 
meridiem versus a lacu Karjasjarvi et ad partem septentrionalem 
lacus Tarkeila: Weeks.; p — st fq, enum., in par. Mietois et australi 
parte par. Mynamaki deficiens [»Mt ja Pt 0»]: Caj. Kasvist., 
quern 1. inspicias, spec, e Mynamaki prope praediolum Ruuti!; 
Nystad Birkholm: Hollm.; [Nystad] ad septentrionem versus a 
coemeterio, a. 1894 spec, unicum prope Ketunkallio, etiam ad 
Janhua (Cajander): Sod. — Nyl. r Fagervik [prope pratum 
Angholm!]: His.!; Inga Svartback! p: Brenn. vaxtf. p. 79!, spec, 
etiam e Kyrkslatt Ingels!; Esbo Kaitans: Kihlm. ann.; Esbo Ur- 
berga: Gadol., qui etiam e Nylandia orientali earn comm.; [Nurmi- 
jarvi] st r, pc: Stenr.; r [Helsingfors] Tammelund (Spic): W. Nyl.; 
Helsingfors Degero 1888 (alumn. R. Furuhjelm): Arrh.; Thusby 
r: Astr. & H.; st r ex. gr. Borga Veckjarvi, Seitlaks et ad »Kalk- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 347 

brottet» prope fines par. Perno, Morskom Labboin, Orimattila, 
Pyttis! complur. loc: Sael. 0. Nyl.; Mantsiila Andersberg: Liro 
Ured. p. 514; Hogland in silva supra Selkapajunlahti: Brenner!; 
Hogland Ruokolahdenjarvi: Brenn. Till. p. 40. — Ka. Fredriks- 
hamn (Ovist): Fl. Kar. p. 190 et Sael. 0. Nyl.; par. Viborg Kin- 
deri: A. Berg!; st r Raisala Sirlaks! et Juoksemankyla, Kirvu 
in vicinitate templi, Sairala et Tietavala, Jaaski Laitila in pine- 
tis, in vicinitate fluvii Vuoksi non adnotata: Linden; Teriivala 
prope canalem Saimaa (Nerv.): Malmb. — Ik. r Kakki Kirjola 
(G. A. Tommila): IMalmb.!; Pyhajarvi in pineto ad septentrionem 
versus a via inter Salitsaranta et Sortanlaks: Lindberg!; Raivola 
(Gobi & Transchel): Liro Ured. p. 514; [pec et hie illic, sed in 
toto territorio dispersa . . . Vartiomiiki [»VVartimagga»]. Lem- 
paala |»Lembolowa»] etc.: Meinsh. p. 218]. 

Sat. p, Norrmark: Malmgr., spec, e Norrmark leg. Sim- 
ming!; Lappo: Kl. Wahlman in dupl.!; r [Bjorneborg] Yttero 
(Hj. Rosenlew auctore Fontell), Bredvik (L Selin): Hayr. Bjorneb.; 
p, plerumque pc: Hjelt!; Kyro: Asp. — Ta. Saaksmaki Hakala, 
Lahis etc. p — st r: Kihlm.; inprimis st fq in parte septentrionali, 
sed semper pc: Leop.; r in silva ad lacum Kalvola: Knabe Fort.; 
p: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala: Nikl.!; [Lammi] 
Evo st fq: A. L. Backm. comm.!; Jiimsa: Saelan!; Sysma in 
iugo Tepo, prope templum (K. W. Renqvist), Heronlampi! in 
silva mixta 1874 et Nuoramois prope viam publicam: Unon.; 
Teisko duobus locis: Hjelt; st r, hie illic sp: Borg Tiet.; in par. 
Luhanka inprimis in peninsula Luhanka! et in australi parte 
par. Korpilahti st fq: Wainio Tav. or.; vide etiam Silen Blomb. 
p. 126, Bjorkenh. p. 26, 32 et tabula I et II; Bonsd. non comm. 
— Sa. Krisliina: [V.] Brander!; Mikkeli [»St. Michel»]: Hasselbl.; 
Villmanstrand Parkkarila: Saelan!; Villmanstrand ad Luukkala 
in pineto: Ssel. herb.; Hult non comm. — Kl. st r Hiitola Va- 
voja: Linden, vide sub Ka.; Kirjavalaks!, Impilaks Suusalmi: 
Chyd.; [Parikkalaj r Kangaskylii et Valiharju: Hann.; Valamo 
in silva abietina: Sael. herb.; Uukuniemi: Nikl.!; Sortavala: A. 
G. Plathan in herb. lye. n.; (p) Selkasaari in Jiinisjarvi etc.: 
Backm.; Ruskiala Korpikallio! et complur. loc. ad viam publicam 
inter Kolovaara et Sammallampi: Hjelt Ant. p. 67; Suistamo 



348 Pyrola media. 

Leppasyrja: V. Pesola & A. Wirtanen ! — Kol. st r in regg. 
silv. et coUina: Elfv., spec, e Mandroga!; Jaschesero prope viam: 
Lindroth & Cajander!; Solomeno (Simming): Norrl. On. 

Oa. p, Jurva: Malmgr.!; r Alavus in monte Salmi!, Kuor- 
tane!, »Gatn1a Vasa» (!): Laur. Vaxtf. — Tb. st r complur. loc. 
in par. Karstiila!, Kivijarvi et Viitasaari, quamvis plerumque st 
pc: Broth.; Virdois: Simming!; [Jyvaskyla] Tourujoki! Koyha- 
lampi: Link. Jyv. p. 190; Pihlajavesi st fq: Norri. n. v. Tav. p. 
429!; Viitasaari Lakomaki: Kihlman!; Rautalampi: L. M. Rune- 
berg! — Sb. (r — st r): Mela; Jorois Jarvikyla in iugo: Lindb. 
herb.; st fq — p: Link. Lis. p. 25, spec, e Kuopio Enonlahti 
Enonmaki! et Siiovu!, vide etiam Knabe p. 21; Kaavi Huosiais- 
niemi in pago Siikajarvi, Maaninka Hyttilankyla Vesajoki!, Poljii! 
Lassi ad praediolum Takkunen et lacum Ruskonen, denique 
spec, unicum in clivo ad Saarinen, Lapinlahti in declivibus 
Kirjamaki, Nil-sia 4 locis: Kyyhk. litt.; lisalmi: alumn. Hjelm- 
man in dupl.! — Kb. Liperi p Parnanvaara, Hovivaara! ad 
Rauanjoki etc.: Eur. & H.; Huhmari ad fines inter Polvijarvi et 
Juuka: Hallstr.; p in partibus orientalibus, hie illic solit., inpri- 
mis in vicinitate lacus Herojarvi et pag. Koli: Axels. Putk.; p 
Lieksa Nevala, Nurmes ad Konnanlampi et in Kynsisaari, Repola 
Koroppi et Tsholka: Wainio Kasv. — Kon. st r Dvorets, ad 
Gorka, Kappaseika! et Tiudie (Simming!), Suosaari (Giinther): 
Norrl. On ; Loimala: Hjelt Ant. p. 67, vide etiam Giinth. p. 45. 

Om. st r Alaveteli [»Nedervetil»], Ofvervetil!, Toholampi: 
Hellstr.; st r, enum. [ex 8 locis], inter quos Alajarvi st fq in 
silva in vicinitate Ukonmaki, sparsis locis [»stallvis>>] st cp: 
A. L. Backm. Fl., quem 1. inspicias, spec, ex Alajarvi Hytty- 
kangas in pineto ad Ukonmaki! et Lappajarvi Savo Orn in silva 
ad Latvaniitty!; p: Tenn. — Ok. Paltamo Matinmaki: Lackstrom!; 
Puolanka Jokela: Brenner!, cfr de his Brenn. Obs., ubi r inve- 
niri indicatur; st r Kuhmo Kovala: Wainio Kasv.; [Kajana] Soka- 
jarvi Savisaari: Must.; Kianta r et pc in vicinitate templi ad 
praedium sacerdotis! et Kortte, Ruhtinansalmi ad Portinsuo! et 
Takkuskangas!, haec ambo in vicinitate lac. Saarijarvi: Kyyhk. 
litt., cfr Brenn. bidr. — Kp. st r Kostamus ad pagos Konlokki 
et Kostamus: Wainio Kasv.; in vicinitate mentis Kellovaara 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 349 

niultis [quinqiie saltern] locis st fq, ceterum r in parte austro- 
occidentali ad viam inter Leppolampi et Suksivaara et Ruka- 
jarvi Ontrosenvaara!, in parte media in Eliiitysvaara, ad meri- 
diem versus a Tungu, ad pagum Sjuigarvi et in silva frondosa 
ad Lavalammenvaara, Jyskjarvi ad Sirkonvaara: Bergr. Ant,, 
spec, etiam e Suopaissalmi! 

Ob. Pudasjarvi: Salilb. Fort., cfr Brenn. Obs., ubi rr in- 
veniri indicatiir; rr Ylitornio [iiaud Rovaniemi] Karhujupukka: 
Hjelt & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140, ubi e Rovaniemi 
indicatur. — Kuus. st r livaara, Vatajiirvi et Paanajarvi (Sahib. 
Fort.): VVainio Kasv.; Kuolajarvi [»Salia»] Hositunturi! in clivo 
orientali, reg. silvatica superior, et Ahventunturi! in clivo orien- 
tali: Borg. — Kk. st r Oiilanka Kankahinen!: Wainio Kasv., 
spec, adscriptum Siprinki!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Ke- 
hovaara [forsitan Kekovaara?]: Bergr. Ant. 

Lk. rr »in saliceto graminoso ad Anneberg unicum speci- 
men vidi»: Blom Bidr., cfr Wainio Not., forsitan confirmationis 
egeat. 

Lim. in silva iuxta mare et Kantalaks: Lindberg!; Kaita- 
tunturit! in clivo australi, reg. subalpina? et Vanioaivi! in parte 
orientali, reg. subalpina?: Axelson & Borg, cfr Medd. XXIX p. 38. 

PI. Finl. exs. N:o 3()7 Sat. par. Karkku Kauniais in 
pineto prope Huhlivalkama [baud Huhtivalkamo] leg. W. Wege- 

lius & Hj. Hjelt. 

Esexnplar i H. M. F. foreligga afven fran Kpon. »in nemore ad pag. 
Jaruenia>'! och >Ust-Koscha! in abiegno humidiusculo ad fl. Kus»: Cajan- 
der & Lindroth. Arten uppgifves fran Tamitsa: I.iro Ured. p. 514. 

Anmarkningsvard ar den jamforelsevis hoga frekvens, som arten 
tyckes aga pa gransen mellan norra och sodra Tavastland. — Ob. P. media 
upptogs sasom st fq [»4»] tran Uleaborgstrakten: Leiv., men i Leiv. Putk. 
betecknas uppg. sasom »epavarma». — Lk. [Kittila] >Pyhajarvi et Kukas- 
joki ... P. mediae prope similia*: Hjelt & H.!, dar formen i korthet be- 
skrifves. Uppgiften afser hybridan P. minor X rotmidifolia, som da annu 
icke var sarskild. Anmarkningsvardt ar, att P. media sakuas i fioska 
Lappmarken — dock mojligen med undantag for dennas sydligaste del — 
ehuru den forekommer i Nordvaranger belt nSra Finlands botaniRka grans, 
t. ex. vid Nyborg: Schiib. p. 129 [?], jfr afven Norm. ann. p. 38, Norm. 
Fl. Spec. p. 752 m. fl. 

Enligt mina iakttagelser blommar P. media atminstone i S a t. under 
olika ar i olika mangd. Jamforelsevis hdgst sallan ar blomningen nagor- 



350 Pyrola media. 

lunda ymnig. Mahanda kan hari sparas en af orsakerna till att arten 
oftast blifvit antecknad sasom sparsam eller mycket sparsam, 

Fran A b. Vihti i narheten af Torhola Hurri i tallskogen vid Ena- 
jarvi stogs en form, som mojligen ar hybriden P. media X rotundifolia » : 
Flinck. Uppgiften upptages till narmare uudersokning. 



Pyrola minor L. 

In tota Fennia et Lapponia plerumque satis frequenter 
(—frequenter) occurrit ; ad septentrionem versus usque ad 
summum septentrionem indicatur; etiam in regione subalplna 
et multis locis alpinae region is iecta est. 

Kalm; in silvis acifoliis humidis st fq: Prytz cont.; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 493; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 215; per totum territorium plus minus fq obvia: 
Schedae p. 94, vide etiam DC. Prodr. VII p. 774, Led. II p. 
930, Borg Beitr. p. 101, 113, 115, 135 et 140, item Liro Ured. 
p. 457 el 514. 

Al. (p): Bergstr.; complur. loc: Bergstr. Beskr.; (st r) Kum- 
linge Snacko, Ingersholm, Lokvik: Bergr., vide etiam Palmgr. 
Stud. p. 404. — Ab. fq: Zett. & Br. et Renv.; (st r) par. Gustafs 
Kattkuru, Kaurisalo: Bergr.; st fq: Arrh. Ann.; enum.: Sand.; 
(p): A. Nyl.; st fq: Sel.; fq: Printz; st fq: Flinck; (fqq): V. E. 
Broth.; st fq — p, enum.: Caj. Kasvist. — Nyl. (p): His. et W. 
Nyl.; Inga fq: Brenn. vaxtf. p. 79; fq, maximam partem pc: 
Stenr.; st fq: Ssel. 0. Nyl.; p (E. Nyl. Ber.): Brenn., vide etiam 
Brenn. Till. p. 40. — Ka. p: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: 
Malmb.; [fqq in tota Ingria: Meinsh. p. 219]. 

Sat, (p): Malmgr.; p, enum.: Hayr. Bjorneb ; st fq: Hjelt 

— Ta. fq: Leop. et Knabe Fort.; (p): Asp. & Th.; fq: Norrl 
s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; fq, sp interdum st cp: Borg Tiet.; 
»fq— (st fq)»: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. — Kl. fq 
Fl. Kar.; (fqq): Hann.; Valamo fq: Ssei. ann.; st fq — fq: Hjelt. 

— Kol. st fq, (in reg. aren, baud visa): Elfv. 

Oa. (p): Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. 

— Sb. fq: Enw. et M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H.; st 
fq, interdum cp, maximam partem subdominans: Axels. Putk.; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 351 

fq — st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On., vide etiam 
Gunth. p. 45. 

Om. st fq: Hellstr. et Tenn.; st fq — fq: A. L. Backm. Fl. 

— Ok. fq-st fq: Wainio Kasv. et Kyyhk. litt.; fq: Must, et 
Brenn. Obs. — Kp. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq-st fq, enum.: 
Bergr. Ant. 

Ob. (fqq): Leiv.; fq: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. 
p. 201; in parte maxime septentrionali st fq, ceterum fq: Brenn. 
Obs.; st fq: Keckm.; Kemi st fq, in regione litorali fere copiosior: 
Rantaniemi; [st fq: 0. R. Fries p. 163;] st fq-fq: Hjelt & H. 

— Kttus. fq — st fq: Wainio Kasv.; st fq in ripa fluvii Oulan- 
kajoki inter Hirvasjarvi in par. Kuolajarvi et Kiutakongas, ad 
ripam lacus Kallunkijarvi in par. Kuolajarvi, in parte austro- 
orientali provinciae p (W. Brenner): A. L. Backm. comm. — 
Kk. fq — st fq: Wainio Kasv. et Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. st fq — fq per totum territorium: Hjelt & H.; 
[complur. locis, enum.: Birg. p. 105;] eandem fere distributionem 
habet quam P. rotundifolia iisdemque locis saepissime reperi- 
tur: Blom Bidr.; per partem silvaticam et subsilvalicam omnium 
Lapp, fere ubique st cp, ut etiam in . . . Finmarkia st r: Wahlenb. 
p. 110; per partem silvaticam locis umbrosis baud infrequens: 
Fellm. Lapp.; Ollostunturi in reg. alpina: Caj. Beitr. p. 16; st 
fq toto territorio usque ad Kongas prope Mare glaciate, st fq 
etiam in iugo Suoloselka: Wainio Not.; st fq in reg. silv,: Hult 
Lappm., cfr 1. c. p. 39; Utsjoki fq: Saei. kat.; in locis nemorosis 
et declivibus herbidis rivulorum et fluviorum suboccultis per reg. 
subsilv. et subalp. fq, secundum rivulos 50 metra et pauUo 
ultra in reg. alpinam hinc inde adscendit. Pietarlauttasoaivi 
NE 373, Peldoaivi N 453, Kuarvekods h. 400, Ailigas VSV 383, 
[Rastekaisa SE 297]: Kihlm. Ant.; Angsnas, Karlbunden, Barns- 
jarga etc. reg. subalpina in betuletis fruticetisque: Arrh. ant.; 
Varangria austr. enum. [e 15 locis]: Norm. Fl. Spec. p. 757, quern 
1. inspicias, vide etiam Blytt p. 848 etc. — [L. ent. reg. subalp. 
et silv. p: Lsest.; st fq in ripis, in silvis humidis, etiam in 
paludosis reg. subalpinae, st r in salicetis et in vallibus rivo- 
rum reg. alpinae, Tenonmuotka, Valtijoki, Tsbaimo (E 610 m) 



352 Pyrola micor. 

et ad imam alpem Halditshok (S 884 m): Linden Bidr., vide 
etiam infra.] 

Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; p in parte occidentali, ubi 
usque ad mare septentrionale penetrat: N. L Fellm., cfr I. c. p. 
XLIII; a Teribjerka in septentrione et ubique ad meridiem ver- 
sus, etiam in montibus alpinis Hibina: Beket. p. 579; e permultis 
loeis enum.: Mela PI.; fq in ripis et locis humidis silvaticis et 
pratensibus [»angsmarker»] in omnibus plagis reg. silvaticae 
visitatis, fq etiam in reg. alpina in omnibus declivibus montium 
alpinorum et in vallibus rivorum alpinorum: Linden Ant.; Tsha- 
vanga: Brenner!; Pjalitsa: Mela ann.; Ponoj: V. & A. Brotherus!, 
Mela herb, et Montell!; Orloffl et Gubnoj!: Kihlman; Kola: F. 
Nylander!; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11!; in aliis locis 1. c. 
p. 5, 7 et 9; Voroninsk 2 spec: Kihlman! 

PI. Finl. exs. N:o 308 Sat. par. Karkku Kauniais Saari 
in betuleto leg. W. Wegelius & Hj. Hjelt. 

[Om utbredningen i L. ent. namnes: Allman saval i bjorkskogen 
som pa fjallhedarna. Pa sistnamnda omrMe upptrader den oftast sasom 
f. nummularia Laest.: Fries & Mart. p. (70).] 

Notisen i Medd, XXXI p. 63 ar af uteslutande biologiskt innehall. 

Historiskt iutressant ar folj. hogst egendomliga gamla uppgift. I 
disputationeu Plantae hybridae [se titeln of van p. 268] p. 21 uppgifvea 
P. minor [»Pyrola Fl. suec. 331 »] vara hybrid af P. rotundifoUa [Fl. suec. 
330] $ och P. secunda [Fl. suec. 332] cT och det tillagges : » probabilitatem 
auget plantae inopia inter cognatas freqventissimas, quod arguit eandem 
8886 temporis filiam». 

Pyrola minoF f. nummularia Lsest. 

In Lapponia superiore, ut videtur, rarior occurrit. 

Li. Inari Toivoniemi cunr forma typica: Arrhenius & Kihl- 
man!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140. — [L. ent. Kilpisjarvi: 
Malmberg!, cfr 1. c; Fries & Mart. p. (70), vide supra.] 

Linn, [non Lt] ad lacum Nuotjavr in alpe Tuatash: En- 
wald & Hollmen!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 1. c. — Lt ad pisci- 
nam Jeretik in litore murmanico: Enwald & Hollmen!, cfr 1. c. 



Acta Sofietatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 353 

Pyrola minor X rotiindif olia ^). 

In Lapponra et Fennia ofienta/i adhuc raro aut ra.- 
rissime, wterdum copiose lecta est. 

De distributione vide IMela Kasv. V. 

Kp. Rukajarvi in abieto humido prope pag. Moina [ad 
Njuurilampilj, Kellovaara ad Hautakoski [Tshirkkakemijoki]: 
Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 25. 

Lk. Kittila prope lacuin Pyhajaivi! in declivi montis Aa- 
kenustunturi in silva abietina profunda, Kukasjoki! in palude 
subturfosa: Hjelt & Hult, cfr Sa^lan in (Diar. 3, III, 1888) Bot. 
Not. 1888 p. 101, Medd. XVI p. 59-60, ubi describitur, Herb. 
Mus. Fenn. II p. XIII et 140 etc., vide etiam infra. 

Lim. r [circa Nuotjavr] st cp in reg. alpina prope Vuo- 
jimjok una cum P. minore et P. rotundifolia: Linden Ant., 
spec, adscriptum prope Tuatajoki! in silva mixta. — Lp. Orloff 
in convalli Gubnoj cp solo graminoso! et inter salices!: Kihlman. 

8a vidt jag erinrar mig, forekom denna hybrid, som jag vid insam- 
lar.det tyd'le som en form af P. media, nagorlunda yninigt vid Kukasjoki. 
Se angaende exemplaren afven under P. media. 

Pyrola seeunda L. 

In Fennia et in maxima Lapponiae parte Jrequens (aut 
satis frequens) et plerumque copiosior ceteris speciebus 
huius generis provenit; in partibus maxime septentiionalibus 
inprimis septentr .-orientalibus frequentia minuitur; usque ad 
summum septentrionem etiam in subalpinam regionem pro- 
greditur. 

Till.; Kalm; in silvis inter myrtillos fq: Prytz cont.; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 498; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 215; per totum territorium fq dispersa: Schedae 
Up. 116, vide etiam DC. Prodr. VII p. 774, Led. II p. 930-931, 
Borg Beitr. p. 101, 116, 118, 135 et 141, item Liro Ured. p. 
457 et 514—515. 



') P. Oraebneriana Seamen. 
Typis impr. "|, 1918 23 



354 Pyrola eecunda. 

Al. f(i: Bergstr., vide eliam Palmgr. Stud. p. 404; Bergr. 
vide sub Ab. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand., Renv., 
A. Nyl., Sel. et Printz; p in orientali parte territorii [= Ab.]: 
Bergr.; fqq: Flinck, V. E. Broth, et Weeks.; p — fq, enum.: Caj. 
Kasvist. — Nyl. fq: His.; fq, in silvis acerosis [»havumetsissa»] 
p cp, in silvis frondosis pc: Stenr.; st fq: W. Nyl.; fq: Sael. 0. 
Nyl.; [Hogland] in silva fq, Tytarsaari: Brenn. — Ka. st fq: 
Blom; fqq: Linden. — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria fq: ^ 
Meinsh. p. 219]. 

Sat. st fq: Malmgr.; (p), enum.: Hijyr. Bjorneb.; fq: Hjelt. i 

— Ta. »fq(q)»: Leop.; fq: ceteri auct. — Sa. st fq: Hult. — 
Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.; Valamo f(|: Sael. ann.; fqq: Hann. 

— Kol. f(i, in reg. coll. st pc: Elfv. J 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — 
Sb. st fq: Enw.; fqq: Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. 
& H. et Wainio Kasv ; fq, st cp: Axels. Putk. — Kon. fq: Norrl. 
On., vide etiam Giinth. p. 45. 

Om. fq: Hellstr. et Tenn.; fq, plerumque st pc: A. L. 
Backm. FL, vide etiam Brenn. Obs. — Ok. fq: Wainio Kasv., 
Must, et Brenn. Obs.; fq — st fq et saepe cp: Kyyhk. litt. — Kp. 
fq: Wainio Kasv.; st fq — fq: Bergr. Ant. 

Ob. (»st r»): Jul. p. 283; (fqq): Leiv.; fq: Leiv. Putk. et 
Brenn. Obs.; per totum territorium fqq: Keckm.; [st fq: 0. B. 
Fries p. 163;] fq: Hjelt & H. — Kuus. fq: Wainio Kasv. et 
A. L. Backm. comm. — Kk. fq: Wainio Kasv.; st fq — f(j: 
Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. fq per totum territorium: Hjelt & H.; [com- 
plur. locis, enum.: Birg. p. 105;] in pinetis humidis vel abundan- 
ter abiete mixtis st fq: Blom Bidr.; [in silvis acerosis siccis Lapp, 
meridionalium vulgatius,] septentrionalium (rarius): Wahlenb. p. 
110; fq: Fellm. Lapp.; in Kuolajarvi fq et adhuc ad Ivalojoki 
in Inari st fq, in silvis mixtis frondosisque et in pinetis locis 
numerosis ad Paatsjoki, etiam in regione betulina ad Kongas 
prope Mare glaciale obvia: Wainio Not.; p in reg. silvatica: Hult 
Lappm.; per reg. subsilv. et subalpinam st fq, terminum betulae 
tamen vix attingit, Pietarlauttasoaivi S 348, Hammasuro NE 
367, Tuarpumoaivi NE 306: Kihlm. Ant.; Renoe in Varangria 



Acta Societati? pro Fauna et Flora Fennica. T. 41, N:o 1. 355 

australi, Paatsjoki [»K16sterelf»]: Th. Fries p. 197; Bugonses: 
Arrh. ant.; ex Varangria australi e pennultis [saltern 17] locis 
enumeratur: Norm. Fl. Spec. p. 759—760, quem 1. inspicias, 
vide etiam Norm. p. 284, Norm. ann. p. 38, Blytt p. 85H etc. 
— [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lgest.; r et pec in clivis 
ericetorum [»mobranter»] prope amnem in reg. subalpina Pin- 
giskoski, Munnikurkio et ad fines reg. alpinae ad Mutkakoski 
(sterilis), in reg. alpina ad pedes alpis Puotsoivi (V c. 620 m): 
Linden Bidr.; Ladnivaara, Naimakka, Vittangijoki, Tantavaara 
compluribus locis, Kuolpanaive: Fries & Mart. p. (70).] 

Lapp. ross. f(|: Fellm. Ind.; us([iie versus ostium sinus 
Kola (st pc): N. 1. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII; enum.: Beket. 
p. 579; Lt. fq in reg. silv. in silvis secundum flumen Nuotjok 
et lacum Nuotjavr, Lim. fci in reg. silvatica et alpina, ubi in 
declivibus montium alpinorum alte adscendit: Linden Ant.; fq: 
Mela Ann., spec, in herb, e Tshapoma et Ponoj, vide etiam 
Norm. p. 284, Broth. Wand. p. 5 et 7 etc. 

PI. Finl. exs. N:o 841 Nyl. Kyrkslatt Torsvik in silva leg. 
p]dit Lindstrom nomine Ramiachia seciinda (L.) Garcke, 

Pyrola uiiiflora L. 

Inde ah Alandia usijue ad summuni fere sepfentrionem 
occurrit et plerumque passim inveniri indicatur: nonnuUts 
plagis tamen frequentior, ali'is inprimis ad orientem et ad 
summum septentrionem versus rarior evadit. 

Till.; Kalm; in silvis subhumidis st fq: Prytz cont.; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 493; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 215, vide etiam DC. Prodr. VII p. 775, Led. II 
p. 931, Borg Beitr. p. 102, 106, 114 et 135, Liro Ured. p. 514 
et 582. 

Al. (fq): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr., vide etiam Liro 
Ured. p. 457 et inprimis Palmgr. Stud. p. 404-405; Kumlinge 
in parte austro-orientali insulae Kumlinge: Bergr., vide ceterum 
sub Ab. — Ab. p: Zett. & Br., vide etiam Lindstr. p. 118; in 
parte orientali [Ab. maximam partem] p, Inio Kyrklandet, Noto: 
Bergr., cfr 1. c. p. 14; (fq): Arrh. Ann. et A. Nyl.; st fq: Sand.; 



356 Pyrola unifiora. 

p: Renv.; diversis locis in sacell. Nummi et Pusula et in Karis 
versus Karislojo, ubi me observantem effugit: Sel.; Lojo prope 
Ojamo (Hels.), Lojo in promunt. Kilrkali (prope Karislojo): A. 
Lagus: Vihti (fq): Printz et Flinck; (fq(i): V. E. B. p. 201, V. E. 
Broth, et Weeks.; [Mynamiiki etc.] st r— p, enum. [e 7 locis]: 
Caj. Kasvist., quern 1. inspicias, vide etiam Leche p. 33—34. — 
Nyl. p, enum.: His.; (r) Inga Joddbole et Haga: Brenn. vaxtf. 
p. 79; st fq, interdum st cp: Stenr.; st r; W. Nyl.; Helsingfors 
Degero: Ssel. ann. et Hjelt; compluribus locis in Mjolo: Hjelt; 
Thusby: Astr. & H.; p: Sael. 0. Nyl.; [Hogland] (fq): Schrenk 
p. 159; r in silva: Brenn.; [Hogland] r Haukkavuori et Lounat- 
korkia: Sselan in Medd. XXV p. 77, vide etiam L. S. in Geogr. 
F. T. 1901 p. 251. — Ka. prope Heinlaks: Blom; st r in pi- 
netis fertilioribus Antrea Sintola, Jaaski Laitila et Ahola, Kirvu 
Korsjarvi, in vicinitate templi et Tietavala, Raisala Sirlaks, in 
vicinitate tluvii Vuoksi et Ladoga rarior igitur quam in Interiore 
parte: Linden. — Ik. p: Malmb.; [p in toto territorio: Meinsh. 
p. 217]. 

Sat. st fq: Malmgr.; enum. e multis locis: Hiiyr. Bjorneb.; 
p: Hjelt, vide etiam Leche p. 34. — Ta. p et in silva acerosa 
et frondosa: Leop.; st fq: Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav., vide 
etiam Forstf. Medd. XXVII, Helsingfors 1910, p. 203 et Bjorkenh. 
p. 32, tab. I et II; Sysma ad viam Kotilanmaa versus 1872 et 
Nordenlund 1864: Unon.; [par. Gustaf Adolf] st r Vehkasalo, 
Ruskeala: Bonsd.; p — st r, sp: Borg Tiet.; Hantlampi et nonnul- 
lis locis ad Kiirkistensalmi (K. Dahlstrom), verisimiliter complur. 
loc: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala r Virranniemi: Hult P'ort.; 
Saaminki Kauppi: Ingr. Ryberg!; Savonlinna Simunasaari et 
Saaminki hie illie in herb, alumnorum: Budd. muist.; [Kerimaki] 
Punkaharju in pineto humido: Ssel. herb.; Kristiina: V. Brander!; 
Mikkeli [»St Michel»] p: Hasselbl.; r, Rautio, ad sacerdot. Ruo- 
kolaks: Hult. — Kl. p: Fl. Kar., spec, e Valamo!; Hiitola in 
vicinitate templi: Linden, vide sub Ka.; Parikkala p: Hann.; r 
(Backm.): Norrl. Symb.; Sortavala Vilsasaari [nuni Vitsasaari?] : 
Bohm in herb. lye. n.; Piilkjarvi p: Hjelt! — Kol. (r) in regg. 
silv. et coll.: Elfv., [spec, e Rossia Mjatusova!] ; in vicinitate 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41. N:o 1. 357 

fluvii Munduksa: Lindroth & Cajander!; Petrosavodsk Solomeno: 
Simming! 

Oa. St fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf. — Tb. y: Broth.; 
[circa oppidum Jyvaskyla] st fq '»ratt allman»]: Prim. p. 49. — 
Sb. hand fq: Enw.; (fq): Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. Kide: 
Brand.!; p: Ojanlaks!, Mutkavaara ad Aisusjoki, Siikasalmi: Eur. 
& H.; p, solit., raro subdominans: Axels. Putk.; minore frequen- 
tia: Wainio Kasv., vide sub Ok. — Kon. st r — p. in Beg. occ. 
ad Tuma-sjarvi: Norrl. On., spec, e Selki!, vide etiam Giinth. 
p. 45. 

Om. st f(|: Hellstr. et Tenn.; p, enum. [e 17 locis]: A. L. 
Backm. Fl., quern 1. inspicias. — Ok. p, exc. in paroeciis ma- 
xime australibus [= Kb.], ubi non mihi tantum obvia: Wainio 
Kasv.; p: Must, et Brenn. Obs.; st fq — p, st cp [»kohtalainen 
runs.»]: Kyyhk. litt. — Kp. p, exc. in par. maxime australibus, 
ubi non mihi tantum obvia: Wainio Kasv.; st fq, enum. e multis 
locis: Bergr. Ant. 

Ob. st r: Jul. p. 288; in parte maxime septentrionali 
[»Nor.»] p, in parte maxima [»Obor.»] st r, enum.: Brenn. Obs., 
vide etiam Leiv. Veg. p. 202, Martik. p. 35 etc.; Kemi: M. Ga- 
stren p. 332; p, enum.: Keckm.; [(r): 0. R. Fries p. 163;] p: 
Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv.; p — st fq, enum.: 
A. L. Backm. comm. — Kk. p: Wainio Kasv.; st fq: Bergr. 
Ant.; Keret, Sonostrow [etiam Mela Pl.l, Knjasha: Fellm. Ind. 

Lapp. fenn. p, in vicinitate montium subalpinorum circa 
Akaslompolo frequentior: Hjelt & H., vide etiam Silen Bl. p. 91; 
[p, enum.: Birg. p. 105;] p in lucis ad rivos Lintuoja et Kom- 
mattioja abiegnisque subuliginosis prope Anneberg et Kartelampi 
etc.: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; [in lucis fertilioribus Lapp, 
meridionalium frequentius,] septentrionalium rarius: Wahlenb. 
p. 110 et 111; p: Fellm. Lapp.; Sodankyla in regione conife- 
rarum in iugo Suoloselka, Inari ad Tormanen, in regione pini- 
fera ad Veskoniemi et Ruoptuinvaara, etiam ad Saarivaara prope 
Paatsjoki: Wainio Not.; [Sodankyla !] Kopsusjarvi, Baututunturi 
in reg. silv. (Wainio): Hult Lappm., cfr 1. c. p. 33 et 39; Pal- 
lastunturit (!) in reg. silv. ad Troninkuru: Hjelt; in reg. subsil- 
vatica p, etiam in ripis graminosis umbrosiusculis visa: Kihim. 



358 Pyrola uniflora. 

Ant., spec, e Toivoniemi Vastusjiirvi!; Inari Kessnjaroa in pineto: 
Granit & Poppiu.s!; in Varangria meridionali iuxta lacum Sal- 
mijarvi [»Klostervand^], ad sinulum intra Brsendhoug positum, 
ad catarrhactam inter Salmijarvi [»Klostervand»] et Goalsejavre, 
ad Gaddeluobal, inter Vagetimjavre et Bagjajavre, iuxta flunnen 
ipsum intra Bagjajavre: Norm. p. 285; Salmijarvi [»Tsjolmejavre»] 
ad Bjornfossen: Norm. Fl. Spec. p. 760, vide etiam Blytt p. 851. 
— [L. ent. reg. subalp. et silv. r: Laest.; Haetta: G. Soldan!; 
Linden Bidr. non comm.] 

Lapp. ross. inter lacum Imandraet alpem Hibinii [»Kipina»]: 
Fellm. Ind., vide ceterum sub Kk.; in lucis usque ad oppidum 
Kola! et peninsulam Turja r: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII 
(et XLVII); Hibinii [»Umbdek Dunder»]: Broth. Wand. p. 7; 
Hibina, Sashejka, Porjeguba, Seredna, Kuusreka et Tshapoma 
fetiam herb.]: Mela PI.; st fq — p, sed pc in silvis reg. silvaticae, 
maximam altitudinem prope reg. alpinam in valle inter Viertsoivi 
et Tuatash st pc attingit: Linden Ant., spec, lectum ad lacum 
Nuotjavr!; ad lacum Lujavr infra Vavnbed!, in alpe Lujauri urt 
Nijntsch-urt! in reg. alpina ad frutieem solitarium Piceae, ad 
lacum Umpjavr in abieto ad Tuilluht!, Tshapoma! et in Lm. 
ad Poarrewjavr! inter Lejjavr et Porrjavr in abieto: Kihlman; 
ad pedes alpis Tshun! [»Dschyn»] et Kildin!: Brotherus; latere 
rossico inter Gaddeluobal et Vagetimjavre, prope Galgoaive: 
Norm. p. 285. 

Arten omnamnes afven sasoin icke sallsynt fran Kton.: Ispol. p. (J2 
i ofvers. 

Ocksa inora onirSden, dar Pyrola uniflora fdrekommer tamligen all- 
mant, tinuas trakter, dar den ar nier eller mindre sallsynt; s& uppgifves 
den t. ex. inom Oa. Pdrtom Ht r: Stromb. — O m. Pyhajoki r Rajaniemi: 
Lackstr., se afven Bergr. m. H. 

I friga om variationer ho9 Pyrola uniflora se Hayr^n i Medd. XXIX 
p. 81-84. 

Om stSndareuas fordelning se L. Korhonen: L. Y. 1908 p. 70—71, 
1910 p. 125-12H och L. Y. 1913 p. 201. 

Pyrola umbellata L. 

/// Fetuiia austral i ram aut satis raro occurrit, ad 
septentrionem versus ad 63^ 10\ ubi tamen rarissima est, 
procedit; in Fennia orientali nondum visa est. 



Afta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 359 

Till,; Kalm; in montosis silvarum acinifoli[ar]um in oris 
maritimis Finl. austr., ex. gr. Alandiae, Pargas: Prytz cont.; 
in Pilvis antiquissimis Alandiae Sund, Saltvik, Ylane, Tyrviia, 
Tavastiae: Wirz. pi. off.; Fenn.: Nym. Consp. p. 492; Fenn. hab. 
in sola mer.: Nym. Suppl. p. 214; in Finlandia australi usque 
ad c. 62^ st r provenit, propius septentrioni rr usque ad 62^ 
55' lecta est: Schedae p. 94, vide etiam DC. Prodr. VII p. 775, 
Led. II p. 932, Hjelt Utbr. p. 174 [41] et infra. 

Al. Saltvik prope pag. Asgarda: K. A. Boniansson!, cfr 
Medd. Ill p. 175; Saltvik Liby Iskarr: Ch. E. Boldt et Lindb. 
herb., ubi dicitur prope Ovarnbo; iam Radl. p. 235 ex Al. enu- 
merat, Bergstr. autem tantum ex Ab., vide etiam supra. — Ab. 
r: Zett. & Br.; r Korpo: Bergstr. et Bergstr. Beskr.; Korpo prope 
praedium sacerdotis: G. Sohlberg in Lindb. herb.; Nagu: A. af 
Schulten!; Pargas complur. loc. ex. gr. Langholmen [spec, in 
dupl. leg. I. Ringbom!], Terfon Gunnarsnas, Terfsund etc.: Adl., 
cfr Arrh. Ann.; Pargas st r Gunnarsnas! Ostergard et in insula 
Langholm: Arrh. Ann.; Kuusto Julias in silva abietina, spec, 
unicum florescens, cetera autem omnia sterilia: Seel, herb.; Piik- 
kis Harfvaron: Zetterman!; Merimasku: P. A. Karsten in dupl.!; 
Kimito Storvik: 0. M. Reuter; Uskela Karlberg: K. E. v. Bons- 
dorff!; Bromarf Hakansarf et Ostanberg: Sand.; Bromarf Soder- 
strand Klobbudden: G. Sucksdorff!; Bromarf Bengtsor prope 
litus navigii: E. Odenvall!; [Muurilaj antea in silva pinifera 
ad septentrionem versus a fabrica ferraria Koski, sed his annis 
non reperta: Renv.; Karis Ballby prope Svarta (Fr. Linder): His.; 
Lojo prope Ojamo: Hels.; Karislojo Suurniemi: R. Krogerusl; 
in vicinitate lacus Lojo p, suis locis maiore frequentia: Ch. E. 
Boldt; Lojo Lylyis: Edv. af Hallstrom!; Lojo Lohjanselkii in 
silva acerosa: Lindb. herb.; in iugo Lojo supra stationem Num- 
mela, in pineto montium ad orientem versus a Lahnus Koto- 
jarvi: Weeks, muist.; Vihti (p): Printz; Vihti, r ut videtur, in 
Oravala et Olkkala, Hasa (Elfving): Flinck, spec, e Paakslaks! 
[etiam Gadol. 1915]; Vihti Kopu in silva abietina: Seel, herb.; 
Vihti Paivola: Ohrnberg!, cfr Medd. XLII p. 132; in austro- 
occidentali parte par. Vihti [pag. Niemenkyla]: V. E. B. p. 201; 
Mynamaki rr in pineto prope praedium Isoravea: Caj. Kasvist.; 



360 Pyrola umbellata. 

Nystad Birkholm et Vohdensaari: Hollm., vide etiam infra. — 
Nyl. Ekenas Angholm: Hayr. herb ; rr Fagervik in Parken: His.!; 
p, Inga Svartback!, Joddbdle! et VesterkuUa: Hrenn. vaxtf. p. 
79; Sjundea Myrans: S. 0. Lindberg! et Bjorn Lindberg in 
Lindb. herb.; Esbo Kaitans, Finna: Kihlm. ann.; Esbo Urberga 
prope Norraker: Gadol.; Kyrkslatt: LJnonius in herb. lye. n.; 
Kyrkslatt in silva acerosa ad praedium Fasa: Sa3l. herb.; iNur- 
mijiirvi] rr ad ripam .stagni Pahanoja prope praediolum Maanila 
st cp: Stenr.; rr ad Wanda (af Tengstrom): W. Nyl.; Helsing- 
fors Lofo et Degero: Holt coll.; Helsingfors Degero 1888 (aliimn. 
R. Furuhjelm): Arrh.; Sibbo Loparo: Ohrnb.!, spec, in Hayr. 
herb. leg. A. & M. Pipping; Thusby r: Astr. & H.; st r ex. gr. 
Borga Storkroksnas [»Krogsnas»] Seitlaks et Kardrag, Perno 
Pahlsbole (G. R. Bjorksten!), Pyttis Hinkabohle!, Morskom Lab- 
bom, Orimattila Mustakorpi [spec. leg. Nikl.!]: Stel. 0. Nyl.; 
Orimattila: A. A. Parvela!; Borga Sundo : SfTel. herb.; Borga 
Storkroksnas Brantudd in silva abietina numerose, Sundo, Kors- 
sundsholmen, Tirmo: Ssel. ann.; Borga Haiko: Gadol.; Borga 
Krako prope Lillangen: W. Brenner!; Borga Suni: Ohrnberg! 
[idem est locus ac Sundo]; Stromfors inter BuUers et Reimars: 
Arrh. et G. Sucksdorff in Lindb. herb.; Perno ad sphagnetum 
Rojsjo aut Reuso: Gadol.; in silva abietina in vicinitate amnis 
Lovisa: L. S. in Geogr. F. T. 1901 p. 251; Hogland Purjekallio: 
Sievers & A. Berner!, cir Brenn. Till. p. 40; [Hogland] ad pedes 
mentis Somerikonvuori ster.: Sselan in Medd. XXV p. 77. — 
Ka. st r Antrea Sintola, Papinsaari et Talikkala!, Kirvu Sairala, 
Raisala prope Tuulankoski et Sirlaks prope Mustajarvi, Kaukola 
in iugo ad occidentem versus a templo, maximam partem ad- 
notata in clivis iugorum puro fere pineto obsitis : Linden, cfr 
Linden in Medd. XVIII p. 159. — Ik. r Kakki ad deversorium 
Kirjola: Malmb.!; Valkjarvi: Ehnberg!; Sakkola in pineto infra 
pag. Monko: Lindberg!; Sakkola »Hoflagret» in pineto vetusto: 
Lindb. herb. 

Sat. Kjulo: E. V. Cedercreut/!; Tyrviia: V. Heikinheimo!; 
r saepeque sterilis Karkku Jarventaka prope Nuorikke, nunc 
forsitan exstincta, Tyrsava, Pakkala, Kauniais!, Mauri Syvano- 
jankorpi (A. & W. Wegelius), Mouhijarvi in silva praedii sacer- 



Acta Societatis pro F'aima et Flora Fennica, T. 41. N:o 1. 361 

dotis (A. Wellenius), Tammerfors Pyynikke: Hjelt; PI. Finl. exs. 
N:o 309 Karkku Kauniais in pineto leg. Hjelt; Karkku Pirun- 
viiori Innala et Koivu Kirveenmaa: Well, comm.; Tammerfors 
Pvynikke: M. Werving! — Ta. Tammela Saaris in iugo Kau- 
kola (!): Regnelll et Edith Hjelt comm.; Kangasala: J. E. Juslin 
in herb. lye. n.; Kangasala »Kejsarasen» rr: A. Wegelius comm.; 
Saaksmiiki r Rapola Hakala [»Haga»l etc.: Tikk.; Saaksmiiki 
Hakala (Kihlman): Hiilt herb.; Rajala in silva densa acerosa 
[»barrskog»], [Kuhmoinen] Perkio dispersa in arenoso pc pini- 
fero: Leop.; Tyrvanto in silva abietina ad Huija numerose: Ssel. 
herb.; Tyrvanto praediolum Hietane ad meridiem versus a lacu 
Kavjarvi [9] (Axel Gadolin), Kangasala Anianpelto in iugo ad 
septentrionem versus a canali: Gadol.; [Hausjarvi] Oitti: Huu- 
monen!; [Tavastehus] r ad lacum Ahvenisto et in sacell. Renko!: 
Asp. & Th., ad ilium locum spectat Tavastehus Rapamaki: K. 
Collin! in dupl.; Vanaja ad praedium sacerdotis: Leop. ann.; 
Janakkala Leppiikoski: Greta Hjelt!; Hauho: M. Gadd!: eom- 
pluribus loc. inprimis in silvis acerosis [»barrskogar»] maioribus, 
plerumque pec: Norrl. s. 6. Tav.; in iugo ad Vaaksy baud infre- 
qnens, Karkola Hiiovila maiore copia [»i storre mangd»]: Norrl. 
ant.; Hollola Messila inter Pirunpesa et Tiilijarvi: G. [R.] Bjork- 
sten!; Hollola Hammo, Isosaari, Hersala: Wainio ann.; Asikkala: 
Hayr. herb.; Lammi Evo: Leop. ann.; Evo r et pc: Bjorkenh. 
p. HI; Sysma Pajatsalo: Blom!; inter Kausalahti et lacum Nuo- 
ramois 1878: Unon.; Sysma Sitvola in iugo Tepo (alumn. J. 
Wallen): Arrh.; [par. Gustaf Adolf] r Ruskeala, Kanteleniemi, 
Ohrasaari: Bonsd.!; r Korpilaliti Kassaari: Wainio Tav. or.! — 
Sa. Villmanstrand: Simmingl; Taipalsaari Nikki in pineto nu- 
merose: Sail, ann.!; Puumala Saisaari 1906: Link.; Mikkeli 
[»St Michel»]: E. v. Troil!, cfr Diar. 4, XII, 1886; Sulkava Ho- 
peasaari: alumn. E. Sipinen!, spec, dedit Budden; Saaminki Ky- 
ronniemi: K. Enwaldl, vide etiam infra. — Kl. Parikkala (!) st 
r, in pineto Huotikkala compluribus locis: Hann., spec, adscrip- 
tum Kangaskyla!; Sortavala Haavus in abiegno pineto: Linden! 
Oa. Laihia [»Laihela*] in silva descripta [»skogsskifte»] 
Palomaki! et Qveflaks [»Kveflaks»] Vesterhankmo prope stagnum 
Hamlax: E. Cronstrcim comm. — Tb. Korpilahti Viljamesaari, ut 



3<)2 Pyrola umbellata. 

dicitur: Prim. p. 60 [forsitan ad Ta. referendum]; Laukaa in clivo 
australi montis Kanavuori: Lindroth!, cfr Medd. XXIII p. 50. -—r 
Sb. r: Mela, spec, in dupl. e Kuopio Sorsasalo! [nonne Sorsalo?]; 
Kuopio! et Hankasalmi (in dupl.)!: L. M. Runeberg, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 140 et vide Knabe p. 21; Kuopio in insula 
Sayneensalo 1870: Budden et Budd. muist.; [Kuopio] r Halko- 
saari in Neulanniemi, Kotkankallio, Sayneensalo [vide Budden] 
duobus locis (A. Oksanen): Link. Lis. p. 25; Kuopio Puijo in 
clivo Valkeinen versus: Budd. muist. — Kb. Kide: Backm.; 
Raiikkyla [»Brakyla»] Haapasalmi (F. E. Hartman): Ghyd.; Liperi r 
Tutjuvaara: Eur. & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; rr st pc 
prope Herajoki ad domicilium dom. Hallberg: Axels. Putk. 

Ostra Fiul.: Fries; antagligen tryckfei for s. v. Finland. — Al. Fin- 
strom: O. Hjelt M. S.; uppg. upptages till vidare undersokning. — S a. 
>Savonlinna V^ecajanniemi, Kaupinsaari ja Simunansaari, Saaminki, vuosien 
kuluessa merkitt}' muistiin oppil. herbaarioieta seuraavista paikoista: Monk- 
kola, Tolvaniemi, Kallislahti, Varparanta, Keeannonsaari, Pullinlahti, Tynk- 
kylflnjoki ja Pietolanniemi, Rantasalmi Oravi, Harjalansaari, Tornionniemi, 
Kaiirmekangas ja Haariaulaliti, Kerimaki Punkaharjn, Mustasaari (S. Jan- 
tunen herb.) ja Halvansaari (A. Blomgreu herb.), Sulkava Waatalanraaki 
ja Hopeasaari*: Budd. muist. Uppgifterna upptagas med uppmaniug till 
vidare undersokningar. —Kb. Liperi [»Libelitz] pi en af Oravisalo-hol- 
marna>: Desideratkat. p. 28; uppg, har tillkommit genom ett miastag. — 
m. I liarrskogen vid Nykarleby ytterst sparsamt (exemplar i elev G. 
Peteraous herb.): Zidb. Enar uppg. liarstammar fran ea skolelev, tarfvar 
den bekraftelse. Visar den sig riktig, tlyttat* artens nordgrans icke sk 
obetydligt langre mot norr. 

Feljande uppg. fortjana sarskildt framhillap: Ab. »Merima8ku Lie- 
ranta for fem ar sedan [1901 eller 1902] . . . i riklig mangd. Efter tva 
4r, 8edan skogen grundligt blifvit afverkad, .stod ej ett enda exemplar af 
deuna vaxt att antraffas pa denna plats «: Tallgr. p. 72—73. — Ar 1882 
8&g jag i Sat Karkku af minst 100 a 200 exemplar endast 7 blommande, 
och ungefar dylikt var f5rhallandet under flere foregaende ar. Ar 1883 
fanns daremot ymnigt blommor pa samma sttille. — Visar stark perio- 
dicitet i blomningen, eager afven Arrh. 

F. albiflora [l.indb. fil.] A b. Lojo [Lylyis]: Edv. af HSllstrom i Meeid. 
XXXIV p. 157! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, J'. 41, N.o 1. 368 

Monotropa liypopitys L. ') 

In Fentiia aiistrali plerunujue raro et parce occui'nt: 
ad sepfentrionem vej'sus usque ad 62^ 40\ quamris vai-'tssime, 
procedif; dein seme I unico loco circa 65^ 50' inventa esse 
itidicatur; in oriental i Fennia nisi rarissime lecta non est. 

Kalm; (parasitica) in radicibus Pinus silvestris in silvis 
densissimis rr in Fini. austr. ex. gr. »Hirsalo?» [num HirfsaloV], 
Alandia (Snellman): Prytz cont.; Fenn. merid. occ: Fries; P'enn.: 
Nym. Gonsp. p. 493; Fenn. in sola mer. adesl: Nym. Suppl. 
p. 215; in Finlandia australi (p vel) st r usque ad c. 62^ provenit: 
Schedae p. 94, vide etiam DC. Prodr. VII p. 780 et Led. II 
p. 984. 

Al. r: Bergstr.; Saltvik— Joniala: Tengstr.!; Finstrdm Bergo 
inter Kallnas et viam templi cp 1868!, etiam »Norrgards sodra 
Huso* ibidem: Erics.; Eckero: C. J. Arrh.; Eckero in pineto ad 
viam Torp versus pc: Lindberg!; [Sund] pc in silva praedii 
sacerdotis et ad Holmskatan ad Mangsteckta: Prim. p. 70. — 
Ab. r: Zett. & Br., spec, e Reso Bagarla!; in silva Sleninge ad 
viam: Leche p. 19; Abo Stora Bockholmen [»Iso Pukki»]: N. 
Asclian!; Abo Littois: A. L. Backm. comm.; r par. Gustafs 
Kaurissalo: Bergr.; Kakskerta Kokkila et Brinkhall in silva abie- 
tina St fq: Sael. herb.; Kakskerta Harjattula Mjolo: Arrh.; Pargas 
r Gunnarsnas Terfsund etc.: Adl. et Arrh.; Pargas Pita: Hjelt; 
Pargas p ex. gr. Lofsdal, Kapellstrand: Arrh. Ann.; Karuna in 
pineto inter muscos: Y. H. Lagus in PI. Finl. exs. N:o 810; 
Uskela: Nikl.!; [Muurila] p: Renv.; Kimito: Segerdahl!, spec, 
dedit A. Ramsay; Bromarf in vicinilate templi et ad Ostanberg: 
Sand.; Bromarf prope templum: G. Sucksdorff!; Bromarf ad 
praedium Sand prope statiunculum viae ferratae [»haltpunkt»j 
Sando: E. Odenvall!; Tenala: 0. Bergroth et A. W. Becker in 
herb. lye. n.; Karis Svarta, Pojo Aminne: His.; Karis prope 
Landsbron: Ssel. ann.; Karislojo »Prastgards Oxhagen»: A. Lagus; 
Lojo Ojamo et Hakosaari: Hels.; Lojo Paloniemi Niemis in silva 
umbrosa et LohjanselkJi in silva acerosa umbrosa: Lindb. herb.; 



^) a hirsufa (Roth). 



364 Monotropa hypopitys. 

Nummi Haukilampi: Si£\. ami.; Vihti (r) Kourla (E. af Hallslrom): 
Printz; [Vihti] p in pinetis in iugo Lojo et secundum eius iugi 
totum spatium [»strackning»], in silvis Hynnola et Oravala, in silvis 
secundum pristinam viam ad templum, Vanjarvi: Flinck, spec, 
lectum in pineto inter iugum F.ojo el stationem viae ferratae 
Nummela!; Konjanvuori, Mannistomaki: E. af Hallstr.; Vihti 
Paiikslaks: (Tadol. 1915; Vihti (!) in montibus ad occidentem 
versus a freto Hynnola et ad orientem versus a Lahnus Koto- 
jarvi: Weeks, muist., vide etiam Medd. XLII p. 132; [in parte 
austro-occidentali par. Vihti circa Niemenkylii] (persaepe) obvia 
[»sangen usein»]: V. E. B. p. 202; st r: V. E. Broth.; ra. 1902 
in pineto ad viam inter »Vuotinaisten» Sammallampi et Nyh- 
kala: Weeks.; Mietois rr spec, unicum ad praedium Saari, in 
vicinitate pagi Lemmi rr ad austro-orientem versus ab Jyrkkala 
spec, unicum: Caj. Kasvist.; Nystad Vuohensaari r: Hollm. — 
Nyl. F]kenas Vesterby in saltibus inter stagnum Lilltriisk et 
praediolum (ironkulla: W. Wahlbeck!; p — st r Ekenas ad op- 
pidum et Tvarminne, Tenala Lappvik his locis saepe st cp: 
Hayr., vide etiam infra; Inga Fagervik! plur. loc. et ad Gards- 
bole: His., spec, ex Harhohn! et in Parken!; Inga Svartback!, 
Joddbole et IJtanaker: Brenn. vaxtf. p. 80, vide ceterum infra; 
[Kyrkslatt] Finsbacka, Stromsby etc. st fq: Bosb. Kyrksl. p. 109, 
spec, e Kyrkslatt iam leg. llmoni!; Kyrkslatt in silva abietina 
ad praedium Fasa st f<|: Sffil. herb.; Esbo Alberga: Hult ann.; 
Esbo Bola: Kihlm. ann.; Esbo Urberga pauca spec: Gadol., vide 
etiam Popp. p. 15 et Klingst. Nyl. p. 92; r nonnulla km ad 
septentrionem versus a lacu Nurmijarvi prope praedium Tall- 
backa cp (K. E. Lindroos): Stenr.; Helsinge Nordsjo duobus locis 
(E. W. Chydenius): Seel, ann., cfr W. Nyl. p. 213 et vide infra; 
etiam Ohrnb. e Nordsjo comm.; Helsinge in taeniis ad JoUas: 
llmoni!; Helsingfors Somas: Hult ann.; Helsingfors ad amnem 
Vanda: Sael. ann.; Helsinge Aggelby prope curriculum equorum 
[»kappk6rningsbanan»]: A. L. Backm. comm.; Thusby baud in- 
frequens hinc inde in silva praedii Gammelby: Astr. & H.; st 
r ex. gr. Borga! Storkroksnas [»Krogsnas»] et Veckjarvi, Perno 
Reuso, Morskom! Labbom, Hogland! Pohjakyla: Ssel. 0. Nyl., 
cfr de ultimo Brenn., vide etiam W. Nyl.: Borga Svartback, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, No 1. 3G5 

Askola Grefvas: Sa'l, ann.; Borga Gammelbacka: Gadol.; Borga 
[»Porvoo»] Eikila: T. Anttila!; Periio Sjogard: Arrh.; Stromfors 
BuUers: G. R. Bjorksten!; [HoglandJ ad pedes mentis Haukka- 
vuori et in clivo orientali mentis Lounatkorkia: Sa^lan in Medd. 
XXV p. 77. — Ka. Miehikkala Kotilahti in silva mixta: Sael. 
herb.; rr iVirolahtij Ala ITrpala: Blom!; par. Viborg Kinder! : 
alumn. Berg!; Viborg Trangsund: (!. A. Lagermarck comm.; 
Pulsa ad stationem viae ferratae: Wainio herb.; r Jiiaski Laitila 
in betuleto, Kiirkkaala! in silva mixta: Linden. — Ik. r Ny- 
kyrka!, Kakki (Tommila): Malmb.: Pyhajiirvi Taubila: Suoma- 
lainen!; [Lempaala [»Lembalo\va»]: Bupr. Diatr. p. 57, cfr Fl. 
Kar. p. 190; (st fq): Meinsh. p. 220]. 

Sat. r Eura, Ruovesi: Malmgr.; spec, ex Eura leg. Sim- 
ming!, e Ruovesi P. A. Karsten!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; 
Kauttua (V. Faick): Fl. Kar. p. 190; r (-p: Yttero) Panas ad 
viam Kumnas versus in pineto op, sed unico tantum loco (E. 
\^ Selin), Kumnas ad viam Katiskalahti versus (E. V. Selin), 
Viasvesi 1903 (Kerst. Lindstrom secundum Fontell), Harjavalta 
1907 (Ingr. Larsson secundum Fontell): Hayr. Bjorneb., vide 
etiam infra; r — rr Mouhijiirvi in silva praedii sacerdotis (A. 
Wellenius), Uotsalo Pentti 1887 (E. Wellenius), prope Salmis 
1898 et 1894 (ipse), Karkku Pirunvuori baud procul ab Hieta 
(E. Wellenius), prope Harkaahde 189H (ipse) et Kauniais Saari 
1902 (Ester Hjelt): Hjelt; Birkkala in silva abietina: Th. Gron- 
blom!; Kuru ad praediolum coloni public! [»kronotorp»] Petaja- 
jarvi prope fines par. Ikalis: A. L. Backm. comm. — Ta. 
Siiaksmaki (p): Tikk., non autem omnibus annis: Tikk. in exor- 
dio; Kihlm. in eadem par. non vidit; [Kalvola Kangais] r unicum 
spec, in promuntorio, ubi quercus provenit: Knabe Fort.; Pal- 
kiine Kankais, Kantokylii, Koitamo, Laitikkala in silva densa 
acerosa [»djup barrskog»] (Zidbiick): Leop.; Kangasala: W. Lind- 
str5m!; [Tavastehus] r ad pag. Hangasmiiki: Asp. & Th.; Vanaja 
ad praed. sacerdotis, Lammi Ronnis r 1879: Leop. ann.; r Kur- 
hila!, in saltu [»utmark»] Teituminbarju et Ruhanmaki, in silva 
inter Kaitas et Laitiala: Norrl. s. o. Tav.; [Hollola] Pyhaniemi 
Kotomaki (K. Collin): Norrl. ant.; Evo r: Bjorkenh. p. 32; Vah- 
tervehmas: 1. c. Tab. II et p. 18 et 22; litti pag. Tillola: Huu- 



366 Monotropa hypopityn. 

moneii! [sub Nyl.]; Teisko Toltaantalo: J. Lahdensuo!; rr [Lan- 
gelmjiki] in monfe Janovuori! prope pag. Vilkkila nonnulla spe- 
cimina: Rorg Tiet.; r Liihanka in vicinitate Markkula (pastor 
K. Markkula), Korpilahti ad Putkilahti et in Kuminasaari (K. 
Dahlstrom): Wainio Tav.or., spec, a Dahlstrom lecta in Kumin- 
saari prope Puolakka! — Sa. Lappvesi: Simming!; Parkkarila 
prope Villmanstrand: A. Brotherus! et Sael. herb.; ibidem postea 
exstincta: Sael. ann.; Mikkeli [»St Michel»]: E. v. Troil in Diar. 
10, X, 1885!; Puiimaia in vicinitate templi [»Kirkonkyla»] 1904 
(V. Kunnas): Link.; Nyslott [»Savonlinna> ] Kaupinsaari: Budden!, 
vide etiain infra. — Kl. Parikkala Oratsaari: Konr. Forsblom 
comm.; Parikkala r Valiharju, Papinniemi pec: Hann.; Impilaks 
(Backman!): Sselan in (Diar. 6, XII, 1884 el 7, II, 1885) Medd. 
XIII p. 207, cfr Herb. Miis. Fenn. II p. 140. — Kol. »Unweit 
des Dorfes Muromli»: Giinther!, cfr Giinth. p. 45 et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 140; Salmi Kasnaselka ad austro-occidentem versus 
prope Saitakanoja: Linkola t^' V. Pesola! 

Tb. Jyvaskyla nonnulla spec, visa in Vasikkavuori!, quae 
appellatur, a. 1905, sed posthac non reperta: Lesk., cfr Lesk. 
Pohj. p. 149 et vide infra; Saarijarvi ad viam publicam inter 
templum et Aanekoski infra Bistniemenmaki (A. Oksanen!): Link., 
cfr Linkola in (Diar. 7, II, 1914) Medd. XL p. 104 et 226. — 
Kb. Tohmajarvi Kemie Peravaara: L. Oesch & R. Stromberg! — 
Kon. Kishi in insulis Lima: Lindroth & Cajander!, cfr Medd. 
XXV p. 28. 

Ob. Kemi Ylii-Akkunus aestate 1904: 0. Wallenius in 
L. Y. 1905 p. 77, cfr Mela Kasv. V. 

Ab. jOfverallt, dar jag varit i tillfalle att iakttaga arten, i mycket 
vaxlande mangd under olika an: Anh, — Nyl. Om forekoinsten i Ingd 
tillagges: En del somrar i talrika exemplar, andra somrar pa samnia lokal 
forsvunnen: Brenn. vaxtf. p. 80. - Om forekomsten i Helsingfors-trakten 
ater skrifves: »Annu pa var tid tidtals antraffad i stadens omgifniugart: 
Brenner i Medd. XXXI p. 121. — Ik. Monotropa nppraknas bland medi- 
cinalvaxter Mn Nykyrka [>Uudeltakirkolta»]: S. Paulaharju i L. Y. 1908 
p. 218. — Sat. Lappo: Ale. eller Lappi: Ale. Ill; uppg. ar hogst sannolik, 
men kalian till densamma ar raig obekant. — Om forekomsten a Yttero 
vid Bjorneborg skrifves: Forefailer ratt vanlig pa Yttero, saknas sallan i 
nagot herbarium (Fontell 1908): Hayr. Bjorneb. — I Karkku ocli Mouhi- 
jarvi liar jag oftast icke kunnat Merfinna arten pa de .stallen, dar den 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 367 

tidigare iakttagits. — Sa. »Savonlinna Kaupinsaari havumetsa, Saaminki 
merkitty oppilaeherbaarioista seur. paik.: Pihlajanniemi Ruunanvuoren3eutu, 
Loikansaari Karhinkangas, Kallislahti ja Lamniasieaari (Y. Hirvensalo herb ), 
Kerimaki Iminonsaari (L, Masalin herb.), Sulkava Linnanvuoren laheisyys 
ja Wafitalanmaki Pimeakangas, Juva Purhola>: Budd. muist.; uppg. upp- 
tagas till vidare undersokning. — Tb. Om fyndet vid Jyvaskyla namnes: 
• Jyvaskyla, noin 1 km. kaupungista sijaitsevalla Vasikkavuorella. LoytO 
V. 1905, ainoastaan 8 ekseaiplaaria>: Leak. Pohj. p. 149. 

Om artens allmanna forekomst skrifves: 1 en del trakter, sasom 
t. ex. mellan Ekenas och Hango, antraffas Monotropa atminstone vissa ir 
rikligt: Kranck Tallf. p. 17B not. Att denna art icke alia ar antraffas lika 
talrikt, framhalles afven t. ex. under Ab., Nyl. Inga, Sat. Karkku och 
i texten under uppg. fr&n Ta. SaSksuiaki. 

Att Monotropa, atminstone sasom fuUt utvecklad, icke ar parasit 
framhalles: Medd. VI p. 237, jfr S. O. Lindberg i Ofvers. af K. Sv. Vet.- 
Akad. forh., 1865, N:o 7 p. 502-504. 

Monotropa liypopitys =•• glabra (Bernh.). 

In Fennia austvali rarissime et parcissime lecta est. 

Rarissima est, unico tantum loco in insula Alandia, vinu^o 
loco in Karelia Olenetsensi lecta est: Schedae p. 94. 

Al. Eckero in pineto ad septentrionem versus a Storbyn: 
Lindberg!, cfr Medd. XIX p. 51 et 114, Bot. Not. 1892 p. 270 
etc. ^ Nyl. Lovisa Kopbacka (Iverus): Sselan in Medd. XXIV 
p. 21. 

Kol. in silva betulina ad ripam lacus Gusesero spec, uni- 
cum: Cajander & Lindroth!, cfr Medd. XXV p. 26. 

Fyndorten fran Nyl. upptages icke i Mela Kasv. V. Saelan har ej 
sett exemplaret. 



Primulaceae. 

Lysimacliia vulgaris L. 

In Fennia australi et media fere ad 64^ fr'equenter (aut 
satis frequenter) provenit, ad septentrionem versus ad 66^ 
50' fere procedit; in plagis septentjionalibus multis I oris 
deficit. 



36S l^ysiiiiachia vulgarin. 

Till.; Till. Icon. 125; Kalm; ad aquas umbrosas fq: Prytz 
cont.; ad acjuas us(|ue ad Uleaborg, Kajana: Wirz. pi. off.; Scand. 
exc. Lapp.: Nym. Consp. p. 599; P'enn.: Nym. Suppl p. 260; 
pet 'totam Finlandiam dispersa, in Lapponia nondum visa: Sche- 
dae II p. 117, vide etiam DC. Prodr. VIII p. 65, Led. Ill p. 21, 
Grotenf. p. 113 et Norrl. in Atlas p. 25. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st 
fq — f(|: Bergr., vide etiam Palmgr. Stud. p. 410—411 et cfr 
1. c. p. 584, item spec. tab. VII et Samuelss. p. 132. — Ab. 
fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Benv., Sand., A. Nyl., 
Sel., Printz et Flinck; fq(| : V. E. Broth, et Weeks.; st fq - fq, 
enum.: Caj. Kasvist., quern 1. inspicias. — Nyl. st fq: His.; fq, 
p st cp: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sfel. 0. Nyl.; p: Brenn., vide 
etiam Hayr. Stud. p. 168. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; 
f(|: Blom et Linden. — Ik. fq: Malmb.; [in toto territorio: 
Meinsh. p. 225]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p — st fq et pc — cp, enum.: 
Hayr. Bjorneb. — Ta. fq: omnes auct. exc. Borg Tiet., qui 
indicat p, sp. — Sa. fq: Hull. — Kl. fq: Fl. Kar., Hann. et 
Backm.; Valamo fq: Sael. ann.: in vicinitate lac. Ladoga U\, in 
interiore parte st fq: Link. Stud. p. 271. — Kol. f(i : Elfv. 

Oa. st f(|: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. U\: Broth. — 
Sb. f(|: Enw.; (f(|q): Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. 
& H.; st fq, maximam partem solit.: Axels. Putk.; st fq: Wainio 
Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On., cfr Giinth. p. 48. 

Om. p: Hellstr. et Tenn.; p, in par. Soini non visa: A. L. 
Backm. FL; Temmes: Brenn. Obs. — Ok. Kuhmo Ontojarvi: 
Brenn. Reseb. p. 75; [Paltamo] (fq): Must.; p in australi parte: 
Brenn. Obs.: Kianta r, ad Emiijoki st cp: Kyyhk., cfr Brenn. 
bidr. p. 19; Kianta in australi tantum paroeciae parte visa est, 
in vicinitate templi hie illic ad ripas catarrhactae Emiijoki ex. 
gr. in insula Aitto, Alavuokki ex. gr. in .lanissaari, ad Kerala 
et Kyllola: Kyyhk. litt.; Wainio Kasv. ex hac provincia non 
comm. — Kp. st fq ad lacus Luvajarvi!, Kiimasjarvi et Nuotti- 
jarvi ad Nokeus et Piismalahti: Wainio Kasv.; st fq — fq, enum.: 
Bergr. Ant., spec, lectum in insula lacus Uskelanjiirvi! 

Ob. Liminka: Hellstrom!, cfr Brenn. Obs; ad ripas fq: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora FeQiiica, T. 41, N.o 1. 369 

Jul. p. 275; Uleaborg! (fqq): Leiv.; [Uleaborg] hie illic copiosior, 
aliis autem locis minore copia ad ripas et in pratis in Hieta- 
saari, Raatinsaaret et Hupisaaret [Frihetsholmarna] et aliis in 
pratis, cpp in fruticetis pratorum litoralium et in marginibus 
[»reunoilia»j eorum: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. p. 202; 
in septentrionali parte [»Nor.»] (»st fq»), ad oram fq, in maxima 
parte [»Obor.»] fq, in par. Pudasjarvi minus fq, supra Ylikarppa 
in par. Simo non visa: Brenn. Obs., quem \. inspicias, vide 
autem infra; Pudasjarvi: Martik. p. 40; p in regione litorali, in 
valle Simo supra Alakarppa non visa: Keckm., cfr 1. c. p. 14; 
Kemi (!) st fq in reg. litorali: Rantaniemi!, vide iam M. Castren 
p. 838 et cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; complur. loc. ad flu- 
vium Tornio: Backm. & H. p. 59; ad inferiorem partem fluvii 
Tornio Lysimachieta minora usque ad Pello frequentissima sunt, 
ad fluviuni Kemi hae stationes non adnotatae nisi ad ostium 
[»Mundungsgebiete»j usque ad Tervola: Caj. Torn. p. 37, cfr 
1. c. p. 20, 27, 30, 31, 35, 36, 39, 41, 43, 44, 47, 55. 59, 63, 
115—118 et 124; Tervola in declivi fluvii [»iokitormarinteella»]: 
Huum. Kasv. p. 157, vide etiam infra et cfr Norrl. in Atlas 
p. 25. — Kuus. nondum visa est. — Kk. Juumakoski in ripis 
lapidosis fruticosisque [»buskbevuxna»]: Bergr. Ant.; »ad flumen 
Kouta semel observavi»: Fellm. Ind.; spec, unicum inter Knjasha 
et Soukelo: Karsten!, de ambobus cfr N. I. Fellm., 1. c. p. XXI 
et XXXIX et Beket. p. 581, de hoc etiam Lindr. Verz. p. 28 
(sub Lapp, ross.) et Herb. Mus. Fenn. II p. 140. 

PI. Finl. exs. N:o 848 Nyl. par. Ekenas Tvarminne Kro- 
gen in parva insula Norra Rotholm leg. Palmen, N:o 849 Nyl. 
Kyrkslatt pagus Osterby in fruticeto in ripa lacus Humaljarvi 
leg. Edit Lindstrom. 

Storsta deleu af Finl. ocli Lappl.: Fries. Uppg. ar otvifvelaktigt orik- 
tig i fraga om Finska lappmarken, eftersom Lysimachia vulgoris antagligen 
alls icke forekommer i vaetra Lappmarken; artens nordligaste fyndorter 
vid Hvita hafvet raknas f. o. icke langre till Lappland. — Ob. Betraf- 
fande uppg. i Brenn. Obs. att Lysimachia viilrjaris vore st fq i lS^oi:, bor 
markas, att arten, savidt nu ar kandt, saknas i en stor del af ifragava- 
rande omrade. Visserligen bar Cajander, efter det Brenners uppgift pu- 
blicerats, funnit densamma anda uppe i Pello vid Torniojoki, men vid 
Kemi alf fOreligger ingen uppgift fran orter norr om Tervola, och tamli- 

Typis impr. "|, 1918. 24 



370 Lysimachia vulgaris. 

gen sakert torde vara, att arten ej forekommer i de inre delarna af om- 
radet. Ar 1877 sag jag den icke norr om Kemi, hvarfore den ej heller 
upptages i Hjelt & H:s forteckning. Da f. o. i Brenn. Obs. ett antal 
apecialuppgifter fran sodra deleii af O b. anfores, hafva s&dana i regeln 
har icke medtagits. Daremot fortjanar framhallas, att C. Melander 
(Bot. Not. 1883 p. 160) icke lyckades upptacka Lysimachia vulgaris i sodra 
delen af Vesterbotten. Arten uppraknas af Birger bland dem, som pS. 
svenskt omrade hafva sin nordgrans mellan Neder-Kalix— Haaparanta: Birg. 
p. 82. — Lk »ad flumen Kemi»: Fellm, Lapp, har troligtvis afseende pa 
den kanda fyndorten vid Kemi alf, ehuru Led. Ill p. 27 citerar uppg. for 
Lappland. Wahlenb. p. 61 bestrider artens forekomst i Lappmarken. 

Linkola betecknar L. vulgaris sasom en af kulturen obetydligt gyn- 
nad apophyt: Link. Stud. p. 264, jfr 1. c. p. 356. 

Mela KasT. p. 117 uppstaller sasom varieteter: vertieillata och op- 
positifolia; deras formvarde ar mig obekant. I Mela Kasv. Ill betecknaa 
var. oppositifolia sasom st fq, jfr afven Mela Kasv. V. Denna varietet 
angifves i Ob. Kemi vara lika allman som hiifvndformen, stallvis allman- 
nare: Eantaniemi. 

F. raeemosa Hartm. Ka. sparsamt i en skugg. backdal vid Ahola i 
Jaaski: Linden. 

Lysimachia punctata L. 

In Fennia maxinie austro-occiclentali adventicia semel lecta est, forsitan 
a cultura superstes. 

A b. Nadendal Luonnonmaa Jaakkola tradgard: elev Dora Collan!, 
inlamnad genom doktor A. Poppius, jfr Medd. XXXIII p. 134. I det 
tyska referatet uppraknas arten bland sadana, som arc >verwildert oder 
eingeschleppt*: 1. c. p. 184. Under likartade fdrh&llanden upptrader L. 
punctata afven i flere andra lander, se Nym. Consp. p. 599. Emellertid 
framhaller Lindberg, att arten mahanda varit »odlad eller kvarblifven fr&n 
cdlings: Lindb. comm. 



Lysimachia numnmlaria L. 

In Fennia australi usque ad 61^ 15' rarissime invenitur, 
compluribus locis vix nisi adventicia. 

»Ex Alandia (Fenn. mer.-occ.) nunc non citatiir, sed Aboae 
etc. inquil. adest, in Carel. ladog. indig.»: Nym. Suppl. p. 260, 
vide etiam DC. Prodr. VIII p. 66 et Lindb. Pfl. p. 15. 

Ab. Abo: A. G. H.!; Abo prope templum: C. J. Arrh., 
[A.] Arrhenius!, Hollm., E. Renter et Gadol. 1885; Korpo (C. 



Acta Sooietatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 371 

Ehrstrom H. M. F.): W. Nyl. Distr., vide infra; Korpo: I. Ring- 
bom!; Bromarf Rilax: Dora Aminoff in Lindb. herb. — Nyl. 
Esbo Gunnars : C. Cedercreutz ! ; Helsinge Jollas »fuktig bergs- 
skrefva a villan Honkasyrja samt ett dike a villan Metsapirtti»: 
R. Collander!; [Sibbo] Soderkulla plantata: H. Federley !; Mant- 
sala Andersberg: J. v. Qvanten in Lindb. herb. — Ka. [Viborg] 
Monrepos: P. N. A. Kraatz! — Ik. Kakisalmi [»Kexholm] soc- 
ken pa bada sidor om kanalen, som forbinder insjon i Parna 
by med Ladoga»: Malmb.!, spec, e Kakisalmi etiam leg. G. Ek- 
man! et J. I. Vallenius!, cfr Lindr. Verz. p. 28 [sub Kl.], spec, 
e Kakisalmi Parna etiam leg. J. S. W. Koponen!; Kakisalmi in 
fossis stratorum nomine Pappilankatu: Suomalainen!; ad portum 
Kivisalmi 5 km [*en half mil»] a Kakisalmi: Silen Blomb. II 
p. 46 [forsitan ad Kl. referendum]; [in tota Ingria dispersa: 
Meinsh. p. 224, vide infra]. 

Sat. Ylane Nygard: Hedda Sahlberg!, cfr Medd. I p. 93. 
— Ta. Tammela: V. Pousar!, cfr Ale. Ill; [Tuulos] Oneida: 
G. Munst. p. 88. — Kl. complur. loc. inter Kakisalmi et Krono- 
borg: Essen comm.; Hiitola Pukinniemi: Fastbergl; Kronoborg: 
alumn. Strahle in dupl.!, Hjelt Ant. p. 64! et J. V. Johnsson!; 
Kronoborg [»Kurkijoki»] in prato udo ripario 1907: Sola!, vide 
etiam sub Ik. — [Kol. rr Sermaks: Elfv., spec, e Rossia!] 

Al. L. nnmmularia upptogs txkn lienna provins i Herb. Mus. Fenn. 
[ed. I], jfr Nym. Consp. p. 599; mojligen afsSgs exemplaret fran Korpo. — 
«Maarianhamina lastauspaikka*: E. Lahenius! genom Huumonen. — Ab. 
P& den af flere personer omnamnda fyndorten : Abo i kyrktradgarden, bar 
arten, enl. uppgift af Arrhenius, forst iakttagits af koU. Boehm. — Senare 
tillagger Arrhenius: »Pa 1860- och 70-talen och, om jag inte tar fel, annu 
in pa SOtalet vaxte Lysiniachia nummidaria — icke fruktificerande? — 
och Thymus chamaedrys ratt likligt pa ett par af graslindorna i Kyrktrad- 
garden. En aedau foretagen omplantering af detta omrade medforde ocksi 
en omlaggning af graslindorna, en omlaggning, sa grundlig och sa omild 
mot deesa fuUt acklimatiserade framlingar, att de darvid fullstandigt ut- 
rotades. Att de naninda arterna icke upptradde spontant bar, star utom 
allt tvifve!. Enligt en i min barndom gangse tradition skulle Lys. niim- 
nmlaria och Th. chamaedrys invandrat till Kyrktradgarden fran den nar- 
belagna gamla f. d. botaniska Academietradgarden — da tilihdrande de 
Save'ska och Ekmanska gardarna — , dar Alliaria officinalis, Corydalis no- 
bilis och Scrophularia vernalis atminstone annu for nagra ar sedan froda 
des. Huruvida denna tradition bar nigot verkligt stod fOr sig, vS.gar jag 



372 Lysimachia nummnlaria. 

inte yttra mig om>: Arrh. in litt. — Bromarf Kansjarvi, dithamtad fran 
Abo: Sand. — Nagot exemplar, insaraladt a£ C. R. Ehrstrom, finnes ej met 
i H. M. F.; m&handa A,9yfta8 det af I. Ringbom insamlade exemplaret. — 
Nyl. Helsingfors §,tm. 2 4r i botaniska tradg&rden: Kihlm. ann. Arten 
omnamnes darifrau afven af Pesol. — S a. [Nyslott] sophog nara Sandviks 
villa (I. Forsmans herb.): Budd6n. Uppgiften krafver nog bekraftelse ; 
tydligt ar i hvarje fall, att arten k denna plats var eudast tillfallig. 

I H. M. F, finnes afven ett exemplar fran Gamla Finland: Hornborg! 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 84 betecknas L. nununuJaria sasom vildt 
vaxande endast i K I. och sasom tillfallig i Ab., Sat. och Ta. Afven 
fyndorterna i A 1., Nyl. och K a., dar arten senare iakttagits, angifva en 
tillfalHg forekomst. I Kakisalmi, som i Herb, Mus. Fenn. 1. c. fOrdes till 
K 1., torde vaxten daremot bora betraktas sasom verkligt vild. I flera 
andra lander synes L. nwmmularia forekomma pa likartadt satt. Sa nam- 
nes fran Norge. »Den har let for att sprede sig fra Haver, hvor den 
dyrkes»: Blytt p. 829. — [Fran Ik. skrifves: »Auf feuchten Wiesenplatzen 
an Bachufern namentlich mit torfhaltsandigem Boden in ganz Ingrien 
verbreitet . . . Frilchte oder sich entwickelnde Kapseln habe ich an nn- 
serer Pflanze nie gesehen»: Meinsh. p. 224.] 

Cajander uppraknar i Medd. XXVI p. 182 L. nitnnnidaria bland 
arter, som forekomma »harv. Suomen etelaosissa . . . Onegaa pitkin . . . 
]>aljon pohjoisemma . . . poikkeematta . . . rajan lansipuolisiin osiin*. — 
Det fortjanar i detta sammanhang ocks& namnas, att redan Ruprecht upp 
tog arten fran Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10. — Giinth. p. 48 anger 
den endast fran utom fioraomradet belagna orter. 

1 Sverige uppgifves artens nordgrans ligga i Gastrikland och Da- 
larne: Wistr5m p. 21 och 15, jfr afven Hartm. p. 12'j. 



Lysimacliia tliyrsiflora L. 

In tota fere Fennia et Lappotiia austral i usque ad 67^ 
aut 68^ plerumque frequenter aut satis frequenter saepeque 
copiose aut satis copiose provenit, sed quamvis raro usque 
ad 69^ 20' procedit; in oriental i forsitan parte prius rarescit 
et desinit. 

Kalm; ad ripas rivulorum et paludum st fq: Prytz cont.; 
maxima pars Fenn, et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 599; 
Fenn. exc. Lapp, multa: Nym. Suppl. p. 260; per totum terri- 
torium plerumque (fqq) obvia: Schedae p. 97, vide etiam Led. 
Ill p. 25 et Grotenf. p. 113. 

Al. p: Bergstr., Arrh. & K. et Bergr. — Ab. st fq: Zett. 



Acta Sooietatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41. N:o 1. 373 

& Br.; p, in par. Tofsala non adnotata: Bergr.; p: Arrh. Ann.; 
St fq: Benv.; fq: Sand., A. Nyl., Sel., Printz et Flinck; fqq: 
V. E. Broth, et Weeks.; st fq, densa interdum Lysimachieta 
[»kasvustoina»] efficiens: Caj. Kasvist. — Nyl. (p): His.; st fq, 
interdum cp: Stenr.; p fq: W. Nyl.; fq: Seel. 0. Nyl.; Tytarsaari 
(r): Brenn., vide etiam Hayr. Stud. p. 168, ubi cp aut st cp 
inveniri dicitur. — Ka. st fq: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: 
Malmb.; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 225]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; st fq — fq et (pec—) st cp 
plerumque st pc-st cp, Hvittisbofjard fq saepeque cp : Hayr. 
Bjorneb. — T a. fq: omnes auct., exc. Borg Tiet., qui indicat 
st fq, saepe st cp. -- Sa. fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar., Hann. 
et Backm.; Valamo fq: Sael. ann.; fq: Link. Stud. p. 278. — 
Kol. fq, in reg. aren. non visa: Elf v. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 9 et 10 
— Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; lisalmi p: 
M. & J. Sahib. — Kb. U{: Eur. & H.; st fq, st cp: Axels. Putk.; 
st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On., vide etiam 
Giinth. p. 48. 

Om. fq: Hellstr.; st fq: Tenn.; fq, saepe cpp: A. L. Backm. 
Fl.; PyhJijoki fq in fluvio: Lackstr. — Ok. stfq: Wainio Kasv.; 
fq: Must.; fq, in parte orientali st fq: Brenn. Obs.; st fq — p: 
Kyyhk. litt., vide infra. — Kp. st fq: Wainio Kasv.; fq (- st fq), 
enum.: Bergr. Ant., [vide etiam Beket. p. 581]. 

Ob. fq ad ripas: Jul. p. 275; (fqq): Leiv., cfr Leiv. Veg. 
p. 202; in parte septentrionali [»Nor»] st fq, interdum cp, ma- 
xima in parte [»Obor.»] fq, Liminka: Brenn. Obs.; fq — st fq 
Keckm.; Kemi st fq inferiore in parte, p superiore in parte 
Rantaniemi; [st fq: 0. R. Fries p. 159;] st fq et saepe cp 
Hjelt & H. -— Kuus. st fq: Wainio Kasv., cfr Fellm. Lapp, et 
vide infra. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; enum.: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. st fq et saepe cp: Hjelt & H.; [enum., com- 
plur. locis: Birg. p. 97, cfr 1. c. p. 85;] in fluvio Kitinen et 
Kelujoki ad catarrhactam Kelukoski, prope Onnela nonnuUisque 
aliis locis st r: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; per partem silv. 
inferiorem omnium Lapp. suec. p cp. Haud visa est supra 
Kellojarvi Kemensis, Muonioniska Tornensis . . .: Wahlenb. p. 



374 Lyaimachia thyrsiflora. 

61 et 62, cfr 1. c. p. XVI et XXX; ad Sodankyla, Kuusamo et 
Muonioniska parcius: Fellm. Lapp.; in Kemijarvi st fq, Kuola- 
jarvi saltern ad Salla, Sodankyla ad flumen Kemi, plur. loc. 
prope Kairala et pag. Sodankyla, Sattanen, Kaaretkoski, Inari 
in litore lacus ad Kyro in regione coniferarum mixtarum: Wai- 
nio Not.; st r in ripis reg. silvaticae Tankajoki, Mutenia, Kop- 
susjarvi, Luirohaara, Kaaretkoski (Wainio): Hult Lappm., cfr 
1. c. p. 86; [Kuolajarvi] pc ad Vuorijarvi: Stjernv.; »in locis 
graminosis uliginosis ripae lacus Vastusjarvi ad Toivoniemil ad 
lat. 69^ 4' specimina sterilia et digitalia die 21 Aug. legimus. 

— in Norvegia terminum polarem eius speciei ad eandem fere 
lat. (Sor-Reisen praefecturae Tromsoeensis ad lat. bor. 69^11 — 
12') esse indicat eel. Norman ^) (Notationes p. 47)»: Kihlm. Ant., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Paatsjoki [»Pasvikelven»] inter 
Salmijarvi et Goalsejavre 12, .5 cm alta: Norm. Fl. Spec. p. 872, 
vide etiam Norm. Fl. Overs, p. 468—469, Blytt p, 827 et infra. 

— [L. ent. reg. subalp. r, reg. silv. p, Tuoremaa prope templum 
par. Kaaresu'anto (L. L. Leestadius): Lsest.] 

Lapp. ross. ad flumen Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm., 
1. c. p. XXXIX et Beket. p. 581; Umba: Edgr. & Lev. et Kihl- 
man!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; ad flumen Umba ad ca- 
tarrhactam Krivetsh, spec, sterile: Kihlman!; Pjalitsa: Mela herb., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140; Porjeguba, Olenitsa, Kusomen, 
Tetrina, Tshapoma, Pjalitsa: Mela PI.; Pjalitsa! in ripa lapidosa 
fluvii, et Tshapoma! in locis graminosis iuxta fluvium, ambo 
spec, sterilia: Kihlman; Nuotjavr in ripa Siululampi: Linden!, 
spec, florens. 

PI. Finl. exs. N:o 319 Sat Karkku Jarventaka in ripa 
limosa lacus Riippila leg. VV. Wegelius, Hedv. et Hj., Hjelt. 

Al. Bergstr. angifver, att arten saknas i ostra delen af fasta Aland 
[>A, C»]; uppg. beror uppenbarligen pa fOrbiseende. — Ab. Sannolikt ar, 
att arten afven ekall antraffas i Tofsala. — Ok. Angaende arten.s fore- 
komst i Kianta uamnes: »Ei muodosta juuri laajempia ja taajempia omia 
kasvustoja, kuten esim. Savossa, vaikka esiintyykin usein aika luknisana*: 
Kyyhk. litt. — K u u s. Annu vid Kuorinkijarvi och Siltinkilampi beteck- 
naa L. thyrsiflora sasom cp: Edv. af Hallstr. — Langs stranderna af Ou- 



') Postea raagis ad peptentrionem versus inveniri indicata est. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 375 

lanka auges denna art sasom forekommaude p; dessutom upprakngs den 
afven fran flere andra lokaler: A. L. Backm. comm. — Li. Om fore- 
komsten vid Paatsjoki skrifves : »Planten har af Bakke og forfatteren vae- 
ret iagttaget ialt 19 sommere, hvoraf den kim har blomstret i 5>: Norm. 
Fl. Spec. p. 872 Anm. 

Linkola betecknar L. tliyrsiflora sasom hemeradiapbor: Link. Stud, 
p. 278. 

Som fossil uppraknas Lysirtmchia ilnjrsifJora fran endast 4 stallen 
inom flora-omradet : G. And. p. 105. Senare bar dock ett par tillkommit, 
se Lindb. Subf. p. 74, Lindb. Bot. p. 257, 260 ocb 261 afveneom Lindb. 
Phyt. p. 178; det torde darfore ej vara skal att upprakna de enskilda 
fyndorterna. — Lindberg framhaller afven, att arten ar ett vanligt fossil: 
Lindb. comm. 



Trientalis europaea L. 

In tota Fennia et Lapponia frequent issi me (aiit fre- 
quenter) provenit et usque in regionem alpinam adscendit. 

Fqq 1) aut fq in tota Fennia inveniri omnes auctores con- 
sentiunt (Prytz cont. vide infra), cfr Till, et Kalm; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 600; Fenn.: Nym. 
Suppl. p. 260; per totum territorium fq — fqq dispersa, vide 
etiam DC. Prodr. VllI p. 59, Led. Ill p. 24, Borg Beitr. p. 102, 
135 et 141, Leiv. Veg. p. 202 et Norrl. in Atlas p. 13. 

Lapp. fenn. fq — fqq per totum territorium: Hjelt & H.; 
[fq, enum. compluribus locis: Birg. p. 97;] in abiegnis turfosis, 
silvis frondosis vel mixtis pinetisque fertilioribus fq, etiam in 
lucis saepe invenitur: Blom Bidr.; in pratis et silvis omnium 
Lapp., ut etiam in subalpinis . . . et radicibus alpium omnium 
vulgatissime, sed in ipsis alpibus omnibus . . . [usque ad Nord- 
cap] parcius: Wahlenb. p. 93, cfr 1. c. p. LXll; fqq: Fellm. 
Lapp.; fq — fqq usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio 
Not.; fqq in reg. silvaticis, fq in reg. alpina in Lupukkapaa us- 



1) Bergr., Flinck, V. E. Broth., Stenr., W. Nyl., Linden, Leop., Norrl. 
8. o. Tav., Wainio Tav. or., Hult, Fl. Kar., Hann., Laur. Vaxtf., Mela, 
Axels. Putk., Tenn., Must., Leiv., Brenn. Obs. et Keckn-.; fq-fqq: Arrh. 
Ann., Caj. Kasvist., Wainio Kasv., Norrl. On., A. L. Backm. Fl., Hje't & 
H. et A. L. Backm. comm. (in parte septentr. par. Kuus.). 



376 Trientalifs europaea. 

que ad 500 m: Hult I.appm.; per reg. subsilv. et subalpinam 
fq — fqq, in turfosis reg. alpinae circa rivulos c. 80 metra supra 
terminum betulae invenitur st fq. — Tuarpumoaivi NE 416, 
Kuarvekods h. 400, Ailigas SV 477, [Rastekaisa h. 360]: Kihlm. 
Ant.; per regionem subalpinam fq - fqq, in reg. alpinam ad ter- 
minum salicum fere st pc: Arrh. ant.; in Varangria australi 
permultis [magis quam 20] locis: Norm. Fl. Spec. p. 871, vide 
etiam Blytt p. 880 etc. — [L. ent. reg. alp. p, reg. subalp. et 
silv. fq: Laest.; fq in ericetis et betuletis reg. subalp., st fq in 
reg. alpina in salicetis, vallibus rivorum et in declivibus mon- 
tium alpinorum, ex. gr. Kalkuoivi E 690 m: Linden Bidr ] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; locis herbosis st fq: N. 1. 
Fellm., vide etiam Beket. p. 580 et Broth. Wand. p. 9 et 11. 

PI. Finl. exs. N:o 847 Nyl. par. Ekenas, Tvarminne Kro- 
gen in betuleto leg. Palmen. 

»ln silvis acifoliis rr»: Prytz cont.; tydligen genom ekriffel i st. f. fqq. 

Af flere forf. framballes, att Trientalis pa lampliga lokaler forekom- 
mer ymnigt (cp), sa bl. a. Caj. Kasvist., Stenr., Blom, Hult, A. L. Backm. 
F]., Kyj'hk. och Norm. Fl. Spec. p. 871 (a vissa fyndorter); st pc-cp, 
mest 8t cp: Hayr. Bjorneb.; sp - st cp : Borg Tiet.; subdominans— step: 
Axels. Putk. 

1 fr&ga om artens utbredning p& A 1, hanvisae till Palmgr. Stud. p. 
411—412, jfr spec. tab. VII. 

Liukola betecknar Trientalis som hemerophob : Link. Stud. p. 281, 
jfr 1. c. p. 280. 

Om artens forekomst bold fossil namnes: Herlin [Herl. Vaxtf. I p. 5] 
sager sig vid Vernitsa ba funnit »ett forkrympt fro*. Bestamningens 
riktighet betviflad ; arten ar i ofrigt icke uppgifven som fossil : G. And. p. 
130, jfr 1. c. p. 68 not. Afven Lindberg framh Alter, att ban aldrig sett 
Trientalis som fossil : Lindb. comm. 

Foljande former omnamnas : 

Modilicatio minor Brenn. Nyl. [Hogiand] p: Brenn., exemplar fran 
Maahellinraaki ! — Ok. Sotkamo Laaso: Brenn. Obs.! — Ob. li Tannila!, 
Kiiminki: Brenn. Obs.; exemplaret, insamladt af N. J. Fellman fran Kii- 
minkil, saknar blommor. - Lim. Kantalaks: [P. A.] Karsten 1 (under namn 
af f. lapponiea). — Lp. Svjatoj-noss: Brenner! — Lm. Kljatnji [»Klatnich.] 
30 km [»3 mil>] fran Jokonga : Brenner! (under namn af f. lapponiea). — 
Se afven Brenn. Flor. p. 153, dar formen beskrifves och kallas varietet, 
och jfr Mela Kasv. V. Mojligtvis tillhora afven nagra andra exemplar i 
H. M. F., t. ex. fr^n Lm. Voroninsk: Kihlman !, denna modifikation. — Om 
denna f. minor namnes ytterligare: >Septentrionem versus semper minor 



Acta Societatie pro Fanna et Flora Fennica. T. 41, N:o 1. 377 

et gracilior fit, de cetero autem characteribus nullis planta vulgari distat*: 
N. I. Fellm. 

I Herb, florae rossicae tiniies under N:o 2176 Trientalis europaea v. 
angusta Lindb. fil.: jpetalis angustJoribns^ utdelad. Insamlad i tallskog 
tillsammanf med typisk form (n. '2175) vid Jarvikyla gard i Sb. Jorois: 
Lindb. comm. 

F. rosea Neum. N y 1. [Hogland] Fnrjeniemenpaallys: Brenn. p. 4461 
och Brenn. Till. p. 38. — Lk. och L. ent. Ej sallsynt: Mont, karlv. p. 
156, exemplar fran Muonio Kyrkoby!, jfr Mela Kasv. V, dar formen om- 
namnes fran Lk. 

Var. obtusata N. I. Fellm. Lapp, ross, »Ad oram borealem Maris 
albi ps: N. I. Fellm., dar formen beskrifves, men det tillagges: >in formam 
typicam tran8ien8>. 

Att antalet standare varierar, framhalles bl. a. af U. E. Kivisto 
(L. Y. 1908 p. 141), 8om lamnar nagra data harofver. — I detta pamman- 
hang fOrtjanar omnamnas, att en utforlig statistisk framstallning rorande 
Trientalis-h\omm&n fran en ort i sodra Sverige laninas i Arkiv for botanik Bd 
12, naml. Charlier, C. V. L., A statistical description of Trientalis europnm. 

Samolus Yalerandi L. 

Ad ausfralem Feiiniae oram raris.sime occiirrit. 

Fenn. mer. occ: Nym. Consp. p. 600; Fenn. adest etiam 
in Nyland. et Carel. mer.: Nym. Siippl. p. 260, vide etiam DC. 
Prodr. VIII p. 73-74 et Lindb. in Atlas p. 36. 

Al. Finstrom Bergo Mellangards Huso: Erics.!, Arrh. et E. 
Renter 1886; Jomala Vargsunda ((i. I. Rothstrom): Hull herb.; 
Finstrom in litore arenoso insulae Bergo: W. Granberg! [for- 
sitan ad eundem locum atque Erics, spectat]; Lumparland: T. Paa- 
vonen!, cfr Ale. IV, vide etiam Samuelss. p. 133; Geta Monsfjard: 
Palmgr. Hipp. p. 104 et 176. — Nyl. rr Borga! Tirmo-Vester- 
vik et in insula Bjornholmen in freto Sundo, Perno in taeniis 
maritimis ad Horslok!, Stromfors Bullers ((i. J. Stromborg!): Sa^l. 
0. Nyl., spec, e Bjornholmen leg. W. Grefberg!, Ohrnberg!, Ch. E. 
Boldt! et alii!; e Bullers etiam G. R. Bjorksten!; Borga in insula 
maritima Tunnholm st cp: Ssel. herb.; in Bjornholmen vidit st 
cp 1915 Gadol.; Perno spec, unicum in Stromsolandet ad sinum 
Sarflaks: Gadol. 1915; Perno Fantsnas: C. J. Arrh. et G. Sucks- 
dorff! — Ka. Brakila 20 km [»2 mil»] ad orientem versus e 
Fredrikshamn: M. Werving! 



378 Anagallis arveneis. 

Anagallis apvensis L. ') 

Compluribus locis in sahurra etc. occurrit. Ex plantis in sahurra 
ocenrrentibus Imee forsitan maxima ratione ad floram fennicam admnneratur, 
quoniam etiam extra saburram disseminari ridetur. 

»In oris maritimis Ostrobottniae st r>: Prytz cont.; »Eur. oinn. exc. 
Scand. bor., Fenn., Ros8. bor.»: Nym. Consp. p. 601; »in Fennia praecipue 
australi adventicia*: Herb. Mas. Fenii. II p. 140, jfr afven D(-, Prodr. 
VIII p. 69-70. 

Al. Hammarland Marsund pa barlaBtplats: E. v. Troil!, jfr Frot. 10, 
X, 1885. — Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slottj 1882 ganska talrik, ar 

1883 icke sallsynt, 1884 nagra exemplar, samtliga exemplaren med bade 
blommor och utvecklade frukter: Sael. Frov., exemplar af E. Reuterl; pa 
samma stalle Gadol. 1885, jfr afven Tallgr. \). 11; likasa pa samma atalle 
(lye. H. c*t E. Rettig): Arrb.; »yksit. yks. 1907, 1 yks. 1913 (T. Vikstrom)»: 
Petsol. Tur. p. 43; pa hafsstranden ej synuerligeu langt fran Abo stad enl. 
uppg. fullkomligt vildt vaxande: H. Koskinen! genom O. Collin; Runsala 
barlastsand: G. Reuvall!; Nagu Ernholm >in borto vitium»: A. Dahl!; »Pojo 
aker Va km [»verst»] fran Pojo viken pa motsatta sidan lastageplatsen*: 
G. H. Gronroos!; Pojo Brodtorp sin horto spontan. — importat.»: Hisinger!; 
[Nystad] »v. 1891 yksi kappale Saunasillan rannalla (Cajander) ja v. 1895 
yksi kappale moijalla vastapaata Kainunpirttia»: Sod. — Nyl. Ekenas 
Tvarminne Zoologiska stationen 1908 bland vinbarabuskar: Hayr.; [Teaala 
Lappvikj iakttagen ar 1905, forgafves eftersokt ar 1906, anyo observerad 
ar 1907 (K. Holmberg): Hayr. Adv. p. 160; [Kyrkslatt] Peders: Rosb. Kyrkal. 
p. 109: Helsinge Somas pa barlast: F. W. Sjoblom!; Helsinge tradgarden 
a villan Honkasyrja: R. CoUander!; Borga Gersnaa! och »Stora Ballast- 
holmen! in sabnrra navali»; V. Wahlbeck; Borga Haikofjarden Lindorn 
barlastplats 1 ex. 1885: Sjel. herb. (Troligtvle samma plats aom nyas- 
namnda >Stora Ballastholmen*); Perno: Ale. V, se afven under A. * caendea. 

— Ka. »Togs 1883 i Trangaund! [nara Viborg] af M. V. Kiljunen, men 
patraffadea ej mera darstades foljande sommar. Daremot antraffadea den 

1884 i Viborg Salakkalahti atadadel af M. V. Kiljuneu», jfr Ale. III. »Rikka- 
ruohona useampana viime vuotena kaupungin [Viipurin] puutarhasaa Pant- 
aarlahdessa': Myrb. p. 96. 

Sat. Ulfaby brobank: U. Lojander! oeh K. H. Appelqvist!; Rafso 
pa barlast: N. J. Avellan!, jfr om alia deasa fynd Hayr. Bjorneb.; Luvia Laita- 
kari pa barlast 1907 (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52; Karkku 
Kauniais 2 stand aasom ogras i tradgarden 1890, men ej aterfunnen: Hjelt. 

— Sa. Mikkeii [»St Micheh] sjalfsadd 1879—1881 ^atm.) pa blomaterpar- 
terr: Ehnberg! 

Oa. [Wasa ^ngkvarn] 1881—82 sparaamt: Lauren i Medd. XXII 



^) « phoenicea (Scop.). 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, K:o 1. 379 

p. 40; [Wasa Angbat^brygga] 1882 sparsamt: 1. c. p. 41. — Sb. Jorois 
Jarvikyla »in horto»: Lindb. herb. 

O m. Gamla Karleby pa barlast: Hellstr., jfr 1. c. p. 136. — Ok. 
Kajana pa sandgangarne i en tradgard: Brenn. Reseb. p. 67, jfr Brenn. Obs. 

Ob. Uleaborg pa barlast: Hoiigb. och Brenner!; Uleaborg 1S69: 
Malmberg!; Uleaborg vid sundet: S. W. Liljeblom!; [Uleaborg] Toppila 
1885 o. 1886, fatalig eller blott ensamma exemplar, f^rekom pa barlasten 
vid Toppila 1887 och da i mangd: Zidb., jfr Brenn. Obs.; sHietasaaren 
puoleisella painolastilla muutamina vnosina runsaammin, toisina harvinai- 
eempana>: Leiv. Putk., jfr Lei v.; >v. 1901 1 kpl ja v. 1903 1 kpl»: Hnum. 
Pain. p. 86; >mnutamia kappaleita* [1910-1912]-. Huum. Oul. p. 178!; 
[Uleaborg] »painola8tilla viela 1913>: Huum. comm.; Kemi 1883: Zidb., jfr 
Brenn. Obs.; barlast tvenne blommande exx. funna 1892 i Kemi stad (dari- 
fran ej forr antecknad): Keckm.; Kemi Rantaniemi tradgard: Rantaniemi, 
jfr afven L. Y. 1916 p. 149. 

Anagallis apvensis * eaerulea Schreb. 

In Fennia maxhue australi rarissinie in saburra etc. lecta est. 

Nyl. [Helsingfors Sornfts! pa barlast] ganska talrikt saval blom- 
mande som med mogna frukter: Sael. exk. under namn af A. arvensis f. 
eoerulea (Schreb.); Helsingfors ^in horto botauico eff.»: Lindb. herb.; Lovisa 
i ett potatisland i staden: Iverus i Medd. XXIX p. 95; A. eaerulea kom- 
plett utrotad [i Lovisa]: Iverus i Medd. XXX VI p. 83. 



Ceutiinculus minimus L. 

In Fennia m.aj'ime austfooccidentali rarii<sime ocruv- 
rit, a. 1899 primum est animadvcrsiis. 

Ab. Korpo Hasselo! [aul Hasslo'.j cp in litore marino et 
Kardby! in areno.so: G. Renvall, cfr de Hasselo Medd. XXVI 
p, 22, 162 et 192, L. Y. 1899 p. 192, Bot. Not. 1900 p. 140 
etc.; Nagii Noto ad litus marinum: T. Nybergh!, cfr Medd. XLI 
p. 119. 

Om artens allmanua utbredning se t. ex, Nym. Consp. p. 601. 

Glaiix maritima L. 

In oris maritimis inprimis Fenniae austro-occidentalis 
plerumque frequenter provenit, ad septentrionem (et orientem) 
versus rarescere videtur, ad oram Maris glacialis septentr.- 



380 Glaux maritinia. 

orientalem n on dam est adnotata. In inter lore parte una 
tantum loco hand procul a man' visa est. 

Till.; Till. Icon. 187; copiosior ad litora Sinus bottnici: 
Fl. Lapp. p. 46; Kalm; in ripis maritimis argillosis fq: Prytz 
p. 80; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; >Scand. (in inter. 
rr)»: Nym. Gonsp. p. 600; in litoribus marium crescit, inprimis 
in Finlandia austro-occidentali fq provenit: Schedae II p. 118; 
Fenn.: Nym. Suppl. p. 260, vide etiam DC. Prodr. VIII p. 59, 
Led. Ill p. 23-24, Norrl. in Atlas p. 20, Lindb. in Atlas p. 86 
et Hayr. Landv. p. 154. 

Al. fqq: Bergstr. et Arrh. & K.; fq in litoribus: Bergr., 
vide etiam Samuelss. p. 182. — Ab. fq: Zett. & Br., Sand, et 
A. Nyl.; fq — fqq in litoribus: Arrh. Ann.; st fq, cp in litoribus 
sinus Saari: Caj. Kasvist. — Nyl. fq in taeniis: His., vide etiam 
Hiiyr. Stud. p. 167; fq: W. Nyl., vide etiam Brenner in Medd. 
XXXI p. 45; fqq in maritimis: Ssel. 0. Nyl.; Hogland (fq) in 
ora septentr.-orientali: E. Nyl. Ber.; [Hogland!] in litoribus (r), 
Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.! et Brenn.; 
Virolahti Pitkapaasi, Sakjarvi (!) Kaukiala: Blom; Seiskari [»Seit- 
skar»] aliquanto frequentior quam in terra continenti [in par, 
Kakki]: Thesl. Dynb. p. 60-61; (fq) ad litus maris: Fl. Kar., 
spec, e Viborg!; Viborg Latukka in litore: Myrberg!; Viborg 
Lihaniemi: V. Brander! — Ik. par. Kakki: IVlalmb.!; [KakkiJ 
rr, spec, solitaria in litore arenoso terrae continentis: Thesl. 
Dynb. p. 60—61; [in litore . . . pone Krasnaja-Gorka (fqq): Meinsh. 
p. 228-224, vide etiam Schmalh. p. 84 et Lehm. p. 286]. 

Sat. st fq in litoribus: Malmgr.; p et st pc — st cp in re- 
gione maritima, insuper in Torbonas superstes, enum.: Hayr. 
Bjorneb., vide infra. 

Oa, st fq in litoribus: Malmgr.; fq in litoribus: Laur. Vaxtf. 

Om. fq: Hellstr.; fq ad oram: Tenn.; Pyhajoki: Lackstr., 
vide etiam Brenn. Obs. — Kp. fq ad oram Maris albi: Sahib. 
Bidr.; in reg. maritima fq in litoribus, [Solovetsk complur. locis]: 
Bergr. Ant., vide etiam Beket. p. 580. 

Ob. »Limingo storang»: Brenn. Reseb. p. 79; Uleaborg (!) 
Nuottasaari cp, Simo, Kemi: Zidb., cfr Brenn. Obs.; (fq): Leiv., 
vide etiam Leiv. Oul. p. 110 et Leiv. Veg. p. 202; ad oram p, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 381 

interdum st fq: Brenn. Obs.; (terminum septentrionalem in par. 
li (!) attingit): Brenn. Reseb. p. 77; Kuivaniemi Rantala: Hjelt; 
(fq) ad mare: Hougb. not.; in litoribus p — st fq: Keckni., 
cfr 1. c. p. 13; Kemi (rr) Ajossaari! Murhaniemi, Marfinkari: 
Rantaniemi. — Kk. Knjasha: N. I. Fellman!; Sonostrow: Mela 
PI., vide ceterum sub Lapp. ross. 

Li. Jarfjorden: Lund Beretn. p. 46; Jarfjorden prope Stroms- 
nes cp: Norm. Fl. Spec. p. 873, cfr Blytt p. 827, Hartm. p. 128, 
Norm. ann. p. 47 etc. 

Lapp. ross. ad litora Maris albi p: Fellm. Ind., [ut, quae 
sequuntur. maximam forsitan partem ad Kk. spectent]; in litoribus 
arenosis sinus Kantalaks parcius: N. L Fellm., cfr Beket. p. 580 
Umba: Selin! et Kihlman!; Kantalaks, Porjeguba, Kaskarantsa 
Mela PL; Kuusreka: Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 140 
ad sinum Kola: Enw. ann. [forsitan confirmationis indigeat]. 

PI. Finl. exs. N:o 850 NyL par. Ekenas, Tvarminne Kro- 
gen in litore parvae insulae Grasgrundet leg. Inga Strom. 

Glaux maritinia upptages afven fran Kpor.: Mela Kasv. V. 

L i. Nagot exemplar fran denna provins foreligger icke f. n. i H. 
M. F., trots uppgiften i Herb. INIus. Fenn. II p. 85. 

Framhallas bor folj. uppg. fran Sat.: »Sa8om relikt pa Torbonas 
pa ett par stallen, mellan Lotsore och Torbonas samt nedanfor Indero 
nara Kivini tillsammans med Juncus Oerardi uara Salicornnn: Hayr. 
Bjorneb., jfr 1. c. p. 28, [30], 46 och 151 afvensom Hayren i Medd. XXVIII 
p. 35 B. 

Namnas ma slutligen, att arten ar dimorf: Medd. VI p. 189. 

F. minima Nyl. Tytarsaari vid byn: Brenn.; enligt en langesedan 
af mig gjord anteckning tillhor exemplaret, som harmed afsags, Elatine 
hijdropiper, jfr Consp. IV p. 74. 

Primula olficinalis (L.) Scop. 

In parte austro-occidentali Fenniae frequenter provenit, 
ceterum in parte australi usque ad 63^ aut 64^ plerumque 
rarius et ulterius ad septentrionem versus vix nisi efferata 
aut adventicia occurrit. 

Till.; Till. Icon. 3; Kalm; fq in collibus silvaticis taeniarum, 
etiam quamvis raro in Tavastia: Hell. p. 4; in pratis declivibus 
nemorosis Fenn. austr. fq: Prytz cont.; in pratis declivibus circa 



382 Primula officinalis. 

Aboam cp, in Satakunta superiore rarius, in occidentali parte 
Nylandiae et circa Borgoam nee non in Karelia meridionali (p): 
Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Scand. exc. Lapp.: 
Nym. Consp. p. 603; Fenn.: Nym. Suppl. p. 261; species in 
australi et media Finlandia usque ad c. 63^ in occidentali parte 
et ad c. 62° in oriental! parte crescit, « typica frequentior est 
quam ^ canescens: Schedae II p. 119, [spec, ad (:i canescentem 
pertinent], vide etiam DC. Prodr. VIII p. 36, Led. Ill p. 8-9 
et Norrl. in Atlas p. 21. 

Al. fq: Bergstr.; fqq: Arrh. & K.; in insulis ultimis ex. gr. 
Klafskar tamen non est: Sievers; in parte occidentali et media 
fq in coryletis et in campis herbidis [»angsbackar»]: Bergr., vide 
etiam Palmgr. Stud. p. 408—409, spec. tab. VII, sub Ab. et 
Norrl. in Atlas p. 21, item infra. — Ab. fq: Zett. & Br.; in 
parte orientali territorii [ad Ab. spectat] st r — p, Tofsala Rau- 
maharju: Bergr.; Pargas fqq: Adl. et Elmgr. p. 144; fq — fqq: 
Arrh. Ann.; Piikkis Harvaluoto et Suni: Pesol.; Kuusto Julias 
cp: Ssel. herb.; »Bromarfs rusthall»: Sand.; Halikko: Brenn. var. 
p. 44 et 49; [Muurila] rr in lucis circa Grankulla: Renv.; Tenala 
(K. W. Bruncrona): Hult coll.; Ramsholm prope Ekenas: Broth, 
comm.; Pojo p ex. gr. Bjorkon: A. Nyl.; Pojo Fiskars et Karis 
ad praedium sacerdotis: Hult coll.; Lojo ad praed. sacerdotis: 
Hels.; Lojo Paloniemi duobus locis parum distantibus: Ch. E. 
Boldt; Lojo Linkulla in prate et Mongola: Lindb. herb., vide 
etiam Moberg Klim. p. 47 et 48; [Vihti] (rr) Kaukoila ad viam 
publicam 3 km a Nummela (Skraddare-torpet): Flinck; Pakasela 
ad margines viae prope Niemi, prope templum, ad Kirjava Haa- 
palato: Weeks, muist.; [Vihti in parte austro-occidentali] st r in 
ripa lacus arenosa: V. E. Broth., vide etiam infra; in par. Mie- 
tois st fq, in australi parte par. Mynamaki [»Pt«] p: Caj. Kasvist., 
vide infra; fq in vicinitate opp. Nystad: Hollm.; Sod. tantum e 
paucis locis enum.; Sel. non comm. — Nyl. Ekenas Tvarminne 
Krogen: Palmen! et Edv. af Hallstrom!, cfr Hayr. Landv. p. 164 
et vide infra; cp in pratis ad Raseborg: Hult coll. et Hayr.; ad 
Fagervik r, sed in taeniis cp ex. gr. in Jacob-Ramsj5! etc.: His.; 
Inga Stor-Ramso: Brenn. vaxtf. p. 78!; Kyrkslatt: [W. Nylander!]; 
Kyrkslatt Stromsby Storangen: Brenner!, multa spec, in H. M. F.; 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica. T. 41, N:o 1. 383 

Esbo Makkyla pec: Gadol. 1911; Esbo Soko: Gunnel Selin in 
Lindb. herb., vide etiam Brenn. var. p. 43; Sumparn (Blank), 
Sibbo (H. M. F.): W. Nyl.; »Helsinge kyrkby Hogbergsbacken 
(Ilmoni)»: Seel, ann., vide etiam Brenn. var. p. 44; [Helsingfors] 
in horto botanico: Brenn. For. p. 132—133, vide etiam Brenn. 
var. p. 43; Helsingfors Somas unic. spec, spont.: Kihlm. ann., 
vide etiam Brenn. var. p. 44 et 49; Helsinge Degero Turholm: 
H. Strahlman in Lindb. herb.; Degero Jollas: M. Stjernvall in 
Lindb. herb.; Gammelstaden: Hult coll.; Sibbo Loparo st cp: 
Ssel. herb.; r Lovisa (G. R. Bjorksten!), Mantsala Frugard (K. 
Nordenskiold), Orimattila (!) Sommarnas: Ssel. 0. Nyl., forsitan 
his locis efferata: 1. c. p. 25; Perno Forsby (E. Ohman!), Borga 
Tullholmen (R. Lindfors!), Borga Tullholm Lokholm (Fastberg): 
Sael. ann. — Ka. Kotka: Brenn. var. p. 44 et 49; Virolahti 
(lojtnant Alfthan): Blom; r Kirvu in praedio sacerdotis! et pc 
in clivo horti vetusti: Linden; Kaukola in vicinitate templi: A. 
Lagus! — Ik. p: Malmb.; Kakki: G. A. Tommila!; Kivennapa 
Joutselka: Lindberg!; Kakisalmi: Brenn. var, p. 44 et 49; [in 
tota Ingria: Meinsh. p. 222]. 

Sat. Loimaa [»Loimjoki»] (Ronnback), Bjorneborg (Appel- 
berg): Malmgr.; Raumo: W. Walleniusl et K. R. Paqvalin!, cfr 
Moberg Klim. p. 48; Kjulo: E. Cedercreutz!; iRjorneborg] rr et 
st pc (V. Jakobsson): Hayr. Bjorneb.; Vesilahti (!) Laukko: Hanna 
Torngren!; Birkkala Pitkaniemi in nemore (Hougberg) 1900: Sael. 
herb.; Birkkala! p »Nokia holme» cp, ad Keha, Tyrkkylil cp, 
Nokia infra praedium, prope Haavisto: Hjelt, cfr Carlss. et vide 
infra. — Ta. Lempaala: Hjelt; Lempaala (!) ad septentrionem 
versus a Jokipohja Ansami: 0. Collin!; Saaksmaki r Rapola: 
Tikk. et Rosb. Utk. p. 220, spec. leg. Kihlman!; Saaksmaki Val- 
kiakoski: Kihlm.; Saaksmaki Lotila et compluribus locis in 
paroecia: W. Granberg in dupl.!; Hattula (!) st cp in clivis viae 
ferratae circa Parola: Hjelt, spec, indidem leg. A. Wegelius!; 
Tavastehus Nikkila duo spec: Leop. ann.; Tavastehus Sairio: 
W. Salminen in dupl.!; Tavastehus (!) [»Hameenlinna»] Toivola: 
Wellenius!; Karkola: Brenn. var. p. 44. — Sa. nondum spon- 
tanea observata, vide tamen infra. — Kl. ad Ladogam borealem 
in Valamo (!) et ad Sortavala!: Fl. Kar.; Palkjarvi (Arppe): 



384 Primula officinalis. 

Chyd., spec. leg. Zilliacus ! ; p (Backm.), etiam ad marmorarias: 
Norrl. Symb., cfr 1. c. p. 8; Sortavala (!) et Ruskiala! fq, Im- 
pilaks p; Backman comm.; Sortavala fq etiam teste Enw. hav.; 
in vicinitate lacus Ladoga st r— r: Link. Stud. p. 272; Sortavala 
compluribus locis in vicinitate orae et in taeniis, etiam ad pa- 
gum Tuoksjarvenkyla, Ruskiala in vicinitate marmoriarum [»mar- 
morialueella»] et pec in pago Kuljakonkyla: Link, comm., vide 
etiam infra. — Kol. r lecta ad Mjatusova, ubi p — st r occurrit: 
Elfv.!; Vosnessenje: Giinther!, cfr Giinth. p. 48; in tota regione 
ad ostium fluminis Svir et circa id fiumen : Caj., spec, lectum 
ad Vosnessenje! 6 km ad septentrionem versus a pago. 

Oa. [Gamla] Vasa (V. Brander!): Malmgr.; r Vasa inter 
oppidum novum et vetustum: Ale, Ale. Ill et Laur. Vaxtf., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 141 (Vasa) et Kihlm. Beob. p. 62; step 
in prato ad Gamla Vasa: U. Saxen comm.; ad amnem in par. 
Ilmola (G. G. Hallstrom): Hellstr. Distr. p. IH; Storkyro in prato 
ad marginem sphagneti (st fq): Lindberg! — Tb. vide infra. — 
Sb. Kuopio [Levais ad scholam agriculturae] : A. H. Petander!, 
cfr Medd. VI p. 256, ubi dicitur »mindre sparsamt» inveniri et 
Herb. Mus. Fenn. II p. 141, ubi dicitur adventiciaV, etiam Bud- 
den e Kuopio Levais enura.; Maaninka Venajansaari in prato 
ad Mustalahti cp [»oik. runsaasti»] in dimidio km vel maiore 
spatio : Kyyhk. litt. 

Om. vide infra. 

PI. Finl. exs. N:o 854 et 854 b vide sub var. canescente. 

Enar Pr. officinalis understundom odlae, ofta sprides med hofro(se 
t. ex. under A b. Vihti) och afven n&gon gang forekommer pa barlast (se 
under Om. och Ob.), kan det i sarskilda fall vara forenadt med svarighet 
att afgora, huruvida gullvifvan pa en vies vaxtplats ar verkligt vild eller 
blott tillfallig. Oaktadt en del uppgifter fran O a. ocli S b. onekligen tyda 
pS en tillfallig forekomst, har jag dock anfort dem i den egentliga texten. 
Daremot synes mig arten bora betraktas som rent tillfallig i Tb., Kon., 
Om., Ok. och Ob. Fran ett par andra provinser forefinnas uppg., af 
hvilka nagra hanfcira sig till en tillfallig, andra ater till en fullt spontan 
forekomst. 

En del af uppg. hos Moberg Klim. p. 48 och Moberg Klim. II p. 40 
torde afse odlade ex., sk t. ex. de fran T b. Saarijarvi, K b. Kide, O m. 
Jakobstad och Ob. Kemi, mOjl. afven den fran K 1. Uukuniemi ra. fl.; jag 
har darfore ej ansett nodigt att fullstandigt anfora dessa uppgifter. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, T. 41, N:o 1. 385 

A 1. Primula reris beteckuas s&som en af lofvegetationens allmin- 
naete arter: Palmgr. Stnd. p. 408. — Ab. Vihti r »Wanhala Hiirila Kivi- 
silta torp och Torhola byy agor»: Printz, men af Hallstr. sager: »Kan 
nappeligen raknas tillhora Vihtis tlora. Nagra fS, exemplar, troligtvia 
harrOrande af spildt hofro af resaude fran Abo-trakten, funnos i blom- 
ning 1873 p& tvenne atallen a Torhola Kuikku hemmans mark vid lands- 
vagsdiket. Sedermera icke sedd. Ungefar samtidigt och under liknande 
forhillanden torde vaxten upptradt pa det forsta af Printz anforda stallet 
i Wanhala by>, jfr afven Flinck. Senare uppgifter fran Vihti synas mig 
dock tala for att arten (Atminatone) numera kan anses vildt vaxande i 
socknen. — Vihti planterad i Olkkala tradgardspark : Flinck. — Om fore- 
komsten i Mietois och Mynamaki tillagges: >Maeniinteilla ja lehdoissa 
Mietoisten puolella st cp [»joks. yl.>]. Mynamaessa sita kasvaa ainoastaan 
alueen etelaisimmissa osissa; etaisimmat loytypaikat ovat Kallisten puisto 
ja maki Lujalan luona»: Caj. Kasvist. — N y 1. Om forekomsten a Tvar- 
minne skrifves: Tvarminne-on fierstades, t. ex. Zoologiska stationen cp, 
framst pa oppnare flackar mellan hassei och i hasselsnarens kant: Hayr. 

Sat. Tyrvaa Nuupala (P. W. Gallen): Moberg Klim. p. 48, jfr Warel.; 
mojligt ar, att arten blott forekommer (odlad eller) forvildad, s&som for- 
hallandet t. ex. ar i Karkku Jarventaka, Liunais och Kulju i tradgardarna, 
Jarventaka Torseva aker 1 ex. 1888, Kauniais >Mutkala backen» 1883, 
Mouhijarvi Maenkyla »Paistinkalle8 torp» 1884: Hjelt, jfr Kihlm. Beob. 
p. 62; detsamma galler afven oni de tv& fdljande uppgifterna fran Ta. — 
Forutom de ofvan upptagna fyndorterna i Birkkala, dar guUvifvan saker- 
ligen ar fullt spoutau, bar jag antecknat densamma vid Lauttala baoken 
1875 och 187»i, nara Birkkala kyrka 1884, vid Epila 1876 och 1888 och 
nara Tammerfors 1888; huruvida den bar ar spontan eller tillfallig, kan 
jag ej afgora, men omnamner emellertid fyndorterna som uppmaning till 
framtida undersokning. — Ta. Tammela Jokkis (E, N. v. Bonsdorff): Mo 
berg Klim. p. 48; Hauho: Herk. — Sa. >Tavattu S[avon]linnan seuduilla 
Batunnaisena kylvoheinapelloissa, esim. Savonlinna Paaskylahti, Saaminki 
Varparanta, Kerimaki Turtiauniemi [ja] Kumpuranta>; Budd, muist. 

Oa. Nordlund bar ej funnit arten i Narpes: Nordl. p. 20; Wasa, 
ganska mycket i en tradgard, troligtvis kvarlefvande fran tidigare odling, 
dock funnos afven unga plantor, efter all sannolikhet sjalfsMda: Hjelt. — 
Tb. Antraffad i narheten af Jyvaskyla: Prim. p. 48; Jyvaskyla r »tavattu 
V. 1906 useammalta paikalta»: Leak.!; »TourujoeUe vievan tien varrelia 
olevilla pelloilla kesalla 1906»: Lesk. Pohj. p. 149. - Sb. [Kuopio] rr 
>1 eke, niitylla Puijon laaksossa 1906. Niitylle vedetaan vuosittain lantaa 
kaupungista. Kasvi on ilmeisesti satunnainen»: Link. Lis.; Maaninka »Hu8- 
solan paaren puutarhassa ! metsistyueena* st cp, »Halolan hovin puutar- 
han laiteilta loysin myos muutamia kappaleita», »Ki]8ian kirkonkyla yh- 
della pellolla (V. lmmonen)»: Kyyhk. litt. — Kb. Vartsila ang 5 km nord- 
vast fr5,n Vartsila bruk: Kihlm. Beob. p. XVIII och 62; det torde vara 

Typis impr. "1, 1918 25 



386 Primula officinalis. 

skal att undersOka, huruvida arten har varit tillfallig eller icke. — Kon. 
»8nojarvi Leppaniemi metsanh. K. Mantyvaaran ilmoit. mukaan vanhalla 
kylvOniitylla maantien varressa lahella Utriaisen taloa, ainakin vuodesta 
1912, nyt [1915] mahdoUisesti havinnyt»: Link, comrn, 

Om. Gatnla Karleby pi barlast: Hellstr. p. 136; rr Lappajarvi 
kyrkoby Nissi sparsam pa akerren (Nystrom): A. L. Backm. Fl., jfr 1. c. 
p. 136. — Ok. Kajana: Malmgren, jfr Herb. Mua. Fenn. [ed. I] p. 32; 
exemplaret tillhor Pr. elatior: Brenner i Medd. XlII p. 242 och XIV p. 33, 
jfr afven Brenn. Obs. — R >Paltamo! Siivolnn nurmella maantien vie- 
ressa Hovelon ja Nurkkalan valilla, Melalahden nurmilla>: Mu8t., jfr Brenn. 
var. p. 43 och 45; sakerligen tillfallig. 

Ob. Uleaborg Kaukovainio, Hietasaari, Uled Maikkula 1882 . . . 
mycket sallsynt, kanske blott tillfallig, Uleaborg Hietasaari p§, (odlad?) 
angsmark 1889 och 1890 fataligt: Zidb., jfr Brenn. Obs.; st r puutarhoissa, 
Mustasalmella, Hietasaarella [»7. N. Puut. Ms. H.»]:; Leiv.; [Uleaborg] »v. 
1901 1 kappale eraalla niitylla Koskelan kylassa* [H. Murto]: Huum. sat. 
p, 90 och comm.; se afven under f. attenuata Brenn. och Moberg Klim. 
bar ofvan. 

Sarskildt af tidigare fOrf. anvandes for denna art namnet Primula 
veris L, D& dessas uppgifter afse just den form, som numera vanligen — 
och afven i detta arbete — kallas Pr. officinalis (L.) Scop., har jag ansett 
en utredning rOraude olika forfattares anvandaing af resp. namn ofver- 
fiodig. 

I Bot. Not. 1914 p. 161—176 ingar en uppsats »Einige morpholo- 
gische und biologische Studien iiber Pritmda officinalis Jacq. von K. V. 
Ossian Dahlgren>; sarskildt vill jag fasta uppmarkaamheten vid litteratur- 
forteckningen 1. c. p. 175—176. 

Linkola betecknar Pr. officinalis ekaom en af kulturen starkt gyn- 
nad apophyt: Link. Stud. p. 260, jfr 1. c. p. 336, 357, 358 och 359; vidare 
karakteriserar han densamma s&som i>kalkhold»: 1. c. p. 303. 

Pr. officinalis kultiverae ej ens narmelsevis i samma grad som ett 
par andra arter af slaktet, men jag har dock ej sa alldeles sallan sett den 
odlad. Ur litteratureu har jag emellertid anteeknat blott ytterst fa upp- 
gifter harom. O k, [Kianta] »yk8i pieni kpl. pappilan puutarhan pientarelia, 
kukkinut monena kesana, muualta tuotu>: Kyyhk. litt, — Anda upp vid 
VadsO, lAngt norr om Finlands botaniska grans, omnamnes annu arten sa- 
som odlad: Schub. Virid. p. 134. — Se f. o. Medd. XXV p. 13. En del 
uppgifter i Moberg Klim. p. 48 och Moberg Klim. II p. 40 afse uppenbar- 
ligen afven odlade exemplar; nagon utredning harom kan dock numera 
knappast vinnas. Se vidare under Sat. och O a. 

Brenner omuamner och beskrifver i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XlII 
p. 242 en form med stora blommor irkn A 1. W&rdo Ango, narmande sig 
var. unicolor Nolte, men dock skild fr&n denna. Pa samma stalle samt 
an mer ingaende i uppsatsen »0m variationsformSgan hos Primula offici- 



Acta 8ocietatie pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 387 

nalis (L.) Jacq.» iMedd. XIV p. 33—52) redogor ban for de liaska for- 
merna af denna art; till denna uppsats ban visas barmed. I fraga om den 
form, som en tid kallats f. unicolor Nolte, frambMler Brenner i Medd. XXII 
p. 56—57, att den ratteligen icke bor bara detta namn, bvarfrtre ban i 
stallet foreslar namnet f. conrohr [Brenn.], jfr Mela Kasv. V. FOljande 
tillagg om de ofriga formerna bafva under eenare ar tillkommit: 

F. longicalyx Brenn. Nyl. Kyrkslatt: Brenner i Medd. XVIII p. 162. 

Var. macrocalyx Bunge anges sasom r fran flere provinser i Mela 
Kasv. IV, men i Mela Kasv. V upptages endast f. conco/or Brenn. 

F. attenuata Brenn. Ob. Kenipele dikeskant i Liminka [»Limingo>] 
nSra Paaskyla, ett eller par exemplar: Brenn. Obs., jfr Brenn. var. p. 45 och 
49. Simo Kallio angsag pa barlast (V. Westerlund!): Brenn. bidr. p. 20. 

Tillaggas vak annu, att Brenner till H. M. f . inlamnat exemplar af 
flere bland dessa former, sarskildt frdn Nyl. 

Var. canescens Opiz. Se Schedae II p. 119 (ofvan p. 382). PI. Finl. 
exe. N;o 854a ocb N:o 854b Nyl. jpar. Ekenas Tvarmiune Storaugsberget 
inter corylos leg. Inga Strom>. F. 6. bar jag antecknat denna form endast 
fran K 1. Sortavala Kirjavalahti prope Paksunieini : O. Collin i Lindb. berb. 

Primula elatlop (L.) Jacq. 

Saepe colitur, sed nisi rarissitne non disseminatur. 

Allm. odlad, stundom forvildad K 1. (Parikkala Ristimaki). O k. Ka- 
jana: Ale, IV under namn af Pr. veris b) elatior. 

Nyl. Ekenas k seminariet p& grasmarken invid tradg^rdsrabatterna 
(L. Reuter): Hayr^n i (Prot. 1, X, 1810) Medd. XXXVII p. 7-8. — Sat. 
Karkku Linnais ett exemplar, som blommat flere Sr, a bes&dd grasplan: 
Hjelt. Birkkala Rabola >tillfallig pa graslinda i tradgarden, sannolikt in- 
kommen med gra8fr6>: Th. Gronblom ! — Kl. Parikkala Ristimaki: Han- 
nikainen! under namn af Pr. officinalis, exemplaret bestamdt af Lindberg. 
— Ok. Kajana »pa en for flere kr sedan med hofrO besadd linda fanns 
detta enda exemplar for 6 kr sedan>: Malmgren! under namn af Pr. veris, 
jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] etc.; exemplaret bestamdt af Brenner, se Medd. 
XIII p. 242 ocb XIV p. 33 ocb jfr Brenn. Obs. 

Ehuru jag p& flere orter, nordligast i Waaa, sett arten odlad, bar 
jag ej om dess odling antecknat nSgon annan uppgift an den i Ale, IV 
(se ofvan) meddelade. 



Primula fariDOsa L. 

In Alandia frequenter proven it et in parte adiacente 
taeniarum Aboensium raro, ceierum nisi in saburra non 
occurrit. 



388 Primula farinosa. 

Kalm; in pratis uliginosis Finl.: Prytz cont.; ins. Aland 
(Tengstrom in litt.): Led. Ill p. 13; Fenn. hab. in sola ins. Aland: 
Nym. Suppl. p. 261; in Alandia fq provenit, ceterum in paucis 
tantum insulis in maxime occidentali parte reg. Ab.: Schedae 
II p. 119, vide etiam DC. Prodr. VIII p. 44 et Norrl. in Atlas 
p. 21. 

Al. fq: Bergstr., cfr 1. c. p. 5, et Arrh. & K.; Foglo Juddo 
et Sottunga (!) Kyrklandet st fq — p: Arrh.; cp [in par. Sund]: 
Prim. p. 71; ad Mariehamn in prato humido st cp: Seel, herb.; 
fq in tota par. Jomala, Hammarland, Finstrom et Geta, item 
compluribus locis in Vardo (!): Palnigr. Stud. p. 409; I. c. p. 
409—410 e permultis locis enumeratur, cfr 1. c. p. 82, 33, 57 
et inprimis tab. VII, item infra: Brando Lappo cp, Kumlinge p: 
Bergr., cfr 1. c. p. 44 et Bergroth in Medd. XX p. 37, vide 
etiam Norrl. in Atlas p. 21 et Samuelss. p. 133. — Ab. Tof- 
sala in prato udo ad fundum sinus vadosi infra praedium Pietilii 
et ad septentrionem versus a via publica ad Vehaks! st cp, par. 
Gustaf.s in prato ad Godelsjo! st pc: Bergr., cfr Bergroth in 
Rledd. XX p. 38 et vide infra. 

PI. Finl. exs. N:o 853 Al. par. .lomala Klinten in jjrato 
leg. Florstrom. 

Storsta delen af Finl.: Fries; en uppgift, yom antagligen livilar p^ 
uppgiften fran Om. och alltsa ar felaktig. Orilitiglieten af denna uppg. 
framhalles redan W. Nyl. Till, p. 302. — Fenn.: Nym. Consp. p. 603; 
uppg. angifver en alltfor vidstrackt utbreduing och den rattas afven af 
Kymau sjalf (se ofvan). 

A 1. Det kan tillaggas, att pa sarskilda stallen i Falnigr. Hipp, tal- 
rika fyndorter uppraknas. I Palmgr. Stud. p. 409 betecknas Pr. farinosa 
saaom karaktilrsvaxt for 5es/erm-formatiouen i vidstrackta delar af omra- 
det, jfr spec. tab. VTI. — Exemplar foreligga bl. a. fr§,n Kokar Karlby: 
N. Johansson! — Ab. Bergstr. upptager D, d. v. s. Korpo etc.; niahanda 
&r uppgiften baserad pa analogislut. Pr. farinosa upptages vidare fran 
Karis prastgard (C. H. Strandberg): Moberg Klim. p. 48, men denna uppg. 
forefaller foga sannolik, savida den icke afser ett odladt exemplar. — [I k. 
Meinsh. p. 222 angifver: »Stellweise im ganzen Gebiete . . .-, men 1. c. p. 
XXIX upptages arten icke fran Isthmus (I)]. 

Sat. Huittinen [vHvittis*]: Car. p. 23; uppg. ar sakert oriktig. — 
Detsamma galler Ta. Hauho: Herk. — Oni. Gamla Karleby nagon gang 
p& barlast: Hellstr. p. 136, — Brahestad Yttre Fantzholmen: A, Montin!, 
jfr W. Nyl. Distr., och Herb. Mus, Fenn. [ed. I] under O [= Ob,l; exem- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 389 

plaret ar sakerligen afven insamladt pk barlast och dees forekorast rent 
tillfallig. — Ob. [Uleaborg] Oulun Hietasaari: Y. Wikman i L. Y. 1904 
p. 23H; [UleAborg] >v. 1900 1 kpl (Y. Vuorentaus!).: Huum. pain. p. 8B. 
Uppgifterna nf^e tydligen forekomst pS barlast. Vuorentaue' exemplar ar 
insamladt: »Merenranta lahella lastan8paikkaa> och ar sterilt. Re afven 
under O m. och jfr Brenn. Obs. 

N&gra aldre, icke pnblicerade uppg. fr^n Osterbotten om Pr. farinosa 
torde afse Pr. sibirica, — Angaende Fellm. Anteckn. se under Pr. stricta, 
hvilken art Wahlenb. p. 60 tydligen afser med sin Pr. farinosa ,9 stricta. 

Vid odlingsforsok i Sat. Karkku a Linnais visade det sig, att de 
fiesta plantor gingo ut redan under fOrsta viutern ; endast ett par fort- 
lefde nAgot ar. 



Frimula stricta Horn. 

In Lapponia et Fennia maxime septentr. -oriental i usque 
ad 66^ ad meridiem versus satis raro aut passim occurrit. 

Rarius in uliginosis Lapp, kemensis : Prytz cont.; ad ripas 
glareosas et graminosas lacuum maiorum F'enniae maxime bo- 
realis ad Muojarvi, Paajarvi et Lapp, rossicae ad Imandram : 
Spic. I p. 15; maxima pars Lapp.: Fries; Ostrobottnia (Nyian- 
der msc), Fennia bor. (Tengstrom in litt.): Led. Ill p. 13—14, 
[haec ambo ut in Herb. Mus. P^enn. ad Kuus. spectant]; Lapp. 
Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 6U4; in Lapponia baud infrequenter 
crescit, ad meridiem versus usque ad Kuusamo (66^) in Finlan- 
dia septentrionali occurrit: Schedae p. 98, vide etiam DC. Prodr. 
VIII p. 44. 

Kuus. Muojarvi: F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 141; Paanajarvi: M. & J. Sahlberg!, cfr de ambobus Wainio 
Kasv.; Paanajarvi ad praedium Rajaia (Montell): A. L. Backm. 
comm.; Vasarapera Haukkaiampi (L. Valtavaara et af Hallstrom), 
Vasarapera Kitkajarvi in .scopulis ripariis sinus Konttiselkii pauca 
spec: Edv. af Hallstr.!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 9. — Kk. 
[Ouianka] Paajarvi: Spic. I p. 15, vide supra et cfr Wainio Kasv., 
item Herb. Mus. Fenn. II p. 141, spec, indidem leg. Enwald & 
Hollmen!; in prato ad pagum Ruva: Stjernvall!, cfr Medd. XIX 
p. 18; ad montem Kapudsa baud procul a Keret: Fellm. Ind. 
nomine Pr. Hornemanniana. 

Lk. [Sodankyla!] in pratis graminosis humidis ripisque 



390 Primula striata. 

lapidosis arenosis fluviorum p: Blom Bidr., cfr Wainio Not. et 
Kihlm. Beob. p. XIX, XX (Anneberg) et 62; Sodankylii Talla- 
vaara— Hietasuvanto, prope templum, Sattanen fq in Matarakoski 
et Peuraniemi: Kihlm.; in ripis glareosis catarrhactarum fluvii 
Kitinen ad Tasala, Niemela, Peuraniemi etc.: Hult Lappm., cfr 
1. c. p. 33 et 94; spec, e Sodankyla prope templnm in ripa ad 
fluvium Kitinen leg. Lindberg!; Sodankyla Kitinenjoki prope 
Kongas (Lonnbohm): Hult herb. — Li. per . . . Finmarkiam . . . 
orientalem p parcius: Wahlenb. p. 60; praesertim in fissuris 
rupium litoralium ad Kultala st fq, ad Tormanen: Wainio Not., 
cfr 1. c. p. 23; »in ripis planis, graminosis, lapidosisque, nee 
non in saxosis irroratis fluminum Ivalojoki (!) et Vaskojoki! st 
fq, ad flum. Tenojoki tantum prope Paksusammali (reg. subsilv.) 
lecta, verisimile tamen est, eam baud raram esse, quamvis iam 
marcescens praetervisa sit»: Kihlm. Ant., vide etiam Finn. Utsj. 
p. 89; Utsjoki Kinispahta: Silen!; in ripa fluvii Juntuanjoki: A. 
Torckell!; Utsjoki Pihtioja in declivi ripae reg. subalpinae ad 
flumen Tana: Rancken!; Vaskojoki in ripa ad Louekoski [forsi- 
tan Lonekoski]: V. OUila!; Nangujoki Hietajarvi: Fontell!; Nay- 
tamo [»Nejden»] in ripa fluminis: G. Ekman! et Granit!; Va- 
rangria australis Bugonses ad septentrionem versus a domibus 
cp, Kjelmoen complur. locis: Norm. Fl. Spec. p. 875, ubi etiam 
e Varangria septentrionali et Finmarkia interiore in vicinitate 
Fenniae enumeratur; Varangria merid. usque ad lat. 69^ 57'— 
68': Norm. ann. p. 47, vide etiam Blytt p. 825 etc. — [L. ent. 
reg. silv. p: Lsest.; Guolasjok extra territorium fennicum: Lin- 
den Bidr.] 

Lapp, ross, (in parte occ.) usque in summum septentrio- 
nem p: N. L Fellm., cfr Beket. p. 579, spec, ex Olenji!; Kanta- 
laks, Hibina [»Kipina»] ad terminum nivalem huiustemporis: Fellm, 
Anteckn. I p. 554 et 550 nomine Pr. farinosa; Imandra: Malm- 
berg!, vide supra; Niva! et Kildin!: F. Nylander; Jokostrow: 
Enwald & Hollmen! et Brotherus in PI. Finl. exs. N:o 322 a; 
Sashejka ad lacum Imandra: Hollm.; ad lacum Umpjaur Ump- 
nishk in ripa subturfosa: Kihlman!, etiam in PI. Finl. exc. N:o 
322 b; Katschkofka in parte maxime orientali: Broth, litt.!; Ponoj 
(!) ad meridiem versus a pago pc: Broth, exk. p. 75; Orloff: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora F^nnica, T. 41, N:o 1. 391 

Kihlman!; Petshenga: E. Nylander & [M.l Gadd!; Ribatshi t» Pe- 
ninsula piscatorum»] ad orientem versus a Vaidoguba: Kling- 
stedt!; Tshipnavolok: Ivanitski!; Kola: P. A. Karsten in dupl.!; 
Varsina: Brotherus! 

[L. e n t. Pr. stricta uppriiknas bland arter, som saknas kring Kaa- 
resu'anto: L. L. Liest. p. 292.] 

Silen omtalar, att ban odlat aiten i sin tradgSnl i Kittila kyrkoby: 
Sil6n Bl. p. 93. 

Var. glabrescens F. Nyl., som i Herb. Mus. Fenn. p. 32 not omnam- 
nes irkn Lapp. ross. Kildin och beskrifves, kallas i Trautv. Incr. p. 521 
Pr. glabrescens F. Nyland. M. S. och upptages frSn Lapp, ross., jfr afven 
Nym. Suppl. p. 261. 

Ruprecht (Fl. Saraoj. p. 48") beekrifver frSn Kolgujew en f. salina; 
mahanda finnes denua form afven hos oss. 

Var. parpi flora fiere stallen vid Imandra: Angstr. p. 51. Varietetens 
formvarde Sr mig fullstandigt obekant. ^lutligen fortjanar bar framhallas 
foljande iakttagelse fran Lapp, ross.: >Occurrit interdum foliis subtus 
nonnihil farinosi8»: N. I. Fellm, 

Pr. stricta kallas Pr. farhwsa ,? eller var. stricta (Horn.) t. ex. Wahlenb. 
p. 60 och Mela Kasv. V, hvarfore jgg aneett mig med full ratt kunna an- 
fora uppg. i Fellni. Anteckn. under Pr. stricta, ehuru Fellman anvandt 
namnet Pr. farinosa. 

Primula stricta var. obesior Norm. 

In Lapponia maxime septentrionali et orienta/i duobus 
adhuc locis lecta est. 

Li. Varangria australis Kjooen planta deflorata 33 cm 
alta: Norm. Fl. Spec. p. 875. 

Lm. Gavrilova cp: Broth. Reseb.! et Broth. Murm. p. 187, 
vide ceterum sub Pr. scotica Hook. 

Li. Arrhenius formodar, att eu form af Pr. stricta, som han in- 
samlat vid Soholmeu, tillhor deuna varietet. 

Primula seotlca Hook. 

Specimina hoc nomine in nostro teiritorio lecta ad Pr. strictain 
var. obesior em pertinent. 

Storsta delen af Lappland : Fries. Arten ar emellertid hittills icke 
fnnnen pa finskt omrSde ; afven uppg. fran narmare flora omradet belagna 
lokaler, t. ex. Vardoe: Th. Fries p. 183, afse Pr. stricta var. obesior: Norm. 
Fl. Spec. p. 874 Anm. — Lm. Gavrilova: Frot. 8, X, 1887 enl. Dbl. N:o 



392 Primula ecotica. 

27(5. Exemplaret tillhOr Pr. stricta var. obesior. Norman anmarker ut- 
tryckligen om denna varietet: »Plnries commutata cum Pr. acotieat: Noriu. 
Sp. p. 3o. 

Den >nya Primula . . . naniiast beslagtad ined Pr. oHaica^. som 
omnamnes fr&n Kildin: F. Nyl. Und. p. 52, torde daremot tillhOra Pr. strictn 
var. glabrescms, som af Nylander insamlats pA detta stalle. 

Primula sibirica Jacq. 

Ad litova septentrionalis Sinus bottnici partis et Maris 
albi passim— satis frequenter, ad Mare glacia/e rarior oc- 
cur r it; ad meridiem versus usque ad circ. 64^ descendit, ubi 
rarissima est. In vicinitate litorum maritimorum nonnullis 
locis raro visa est. 

»In pratis udis aquosis litoralibus summi Sinus bottnici 
ad Ulaburgum etc., ubi iam ante decern annos legi, et iuxta 
Mare album ad Keret, Kantalaks etc.»: F. Nylander in Spic. I 
p. 14; Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; in Fennia boreali ex. gr. 
circa Uloam cp: Fries p. 199; Lapp. or. Ostroboth.: Nym. Consp. 
p. 604; iam ante hoc saeculum lecta in Simo nomine Pr. fa- 
rinosa a Dre Mathia Gastren, fq in Ostrobottnia septentrionali 
et media usque ad meridionalem praefecturae Uleaborg termi- 
num, sed in districto rr [Om. Kelvia]: Hellstr. p. 135; Fenn. 
bor. extra Ostrob. hab. in Karel. keret. et Karel. pomor.: Nym. 
Suppl. p. 261-262, vide etiam W. Nyl. Distr. p. 74, Led. Ill 
p. 14, Lindb. Pfl. p. 13, Norrl. in Atlas p. 25, Lindb. in Atlas 
p. 36, L. Y. 1916 p. 108 et inprimis Morner Prim. p. 216 
—225 cum tabula geogr. p. 221. 

Om. rr Kelvia in insulis maritimis: Hellstr., cfr supra et 
Herb. Mus. Fenn. U p. 141; Pyhajoki: [J. G.J Appelberg!, cfr 
Hellstr. Distr. p. 12 et vide infra; ad oram Pyhajoki, Brahestad: 
Tenn., spec, e Salo iVittaniemi prope Brahestad!; Brahestad (!): 
Hjelt & Hult, cfr Moberg Klim. II p. 40; (st fq) saepissimeque 
cp in litoribus [in parte maxime septentrionali provinciaej: Brenn. 
Obs., vide etiam Norrl. in Atlas p. 25. — Kp. in pratis lito- 
ralibus insulae »Stora Keliak*! et ad septentrionem versus ab 
ostio amnis Shuja st cp, [Solovetsk! cp compluribus locis in 
pratis litoralibus: Bergr. Ant.; Solovetsk (cpp) st fq: Knabe!, 
vide etiam Beket. p. 580j. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 393 

Ob. Muhos Valkola ad ripam amnis et aliis locis: Zidb., 
cfr Brenn. Obs.; [Uleaborg (!)] (fqq) in litoribus: Leiv.; st fq saepis- 
sime cp in litoribus, in par. Kemi et Muhos etiam in ripis am- 
nium: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; [Uleaborg] cpp et interdum 
spisse humum tegit [»paikoin aivan tiheassa*] in Nuottasaari, 
etiam in litore Koskela minore copia et in insula Hietasaari: 
Leiv. pulk.; Simo (fq): Hougb. not.; p in regione litorali Simo 
Kantola cp, Tiuranen, Ervasti et Karsikko, Kemi in oppido, 
Kuivanuoro etc.: Keckm., cfr 1. c. p. 13; Kemi st fq etiam in 
ripa amnis in Vilmila circ. 7 km a litore: Bantaniemi, vide etiam 
supra et F. Nyl. Utdr. p. 152, Hellstr. Distr. p. 7, Leiv. Oul. 
p. 108, L. y. 1904 p. 236, Leiv. Veg. p. 150 et 202. quern 1. 
inspicias, et Norrl. in Atlas p. 25 jcp in Hailuoto [>^Karl6»]; multa 
spec, in H. M. F., cfr Morner Prim. p. 220; [Seskaro (G. 0. 
Burman): A. N. Lundstrom in Bot. Centr. LXVI p. 175 (1886) 
et Bot. Not. 1886 p. 141, cfr iNym. Suppl. p. 261-262; Haa- 
paranta Santasaari et Malli: Morner Prim. p. 218j. — Kk. Pon- 
kamo: Brenner!, cfr Herb. Mas. Fenn. II p. 141; ad Gridina 
primum nobis obviam : Angstr. p. 51; Keret: F. Nyl. Utdr. p. 
15H; Sonostrow: Fellm. Anteckn. I p. 522, cfr 1. c. p. 521; 
Fedosersk prope Kantalaks cp: Broth. Wand. p. 4!, vide etiam 
sub Lapp. ross. et Angstr. p. 51. 

Li. locis uliginosis caespitosis ad litora maris praecipue 
insularum humiliorum per Finmarkiam utramque p, ex. gr. in 
Reino [»Rheno»] sinus Pasvigensis (DeinboU): Wahlenb. Fl. Suec. 
p. 130—131; Fselledsdistrikterne copiosior [quam ad intimum 
sinum Varangriae]: Lund Beretn. p. 45, cfr Lund p. 72 et Th. 
Fries Resa p. 62; Varangria australis Reinoen (Wahlenberg), 
0st-Pasvig (Th. Fries), Jarfjorden Sjoholmen cpp magno spatio, 
Kirkenes st pc, forsitan etiam Elvenses: Norm. Fl. Spec. p. 875, 
quem 1. inspicias, vide etiam Wahlenb. p. XVUI, Blytt p. 826, 
Norm. ann. p. 47, etc. 

Lapp. ross. »ubique a Ponkamo [»Gongamo»] usque ad 
Kantalaks in terra humida ad litora maris, ad ripas fluviorum 
merid. p, etiam locis inundatis occurrit, ad Mare vero glaciate 
(rr) ex. gr. Petshenga [»Peisen»] et Pasvig»: Fellm. Ind. nomine 
Pr. norvegica; »e Ponkamo [»Pongamo»] Maris albi usque ad 



394 Primula sibirica. 

Mare glaciale p, ad sinum Kantalaks! cp, in partibus vero nia- 
gis orientalibus prorsus deesse videtur»: N. I. Fellm., cfr Beket. 
p. 580; Kantalaks: Mela PL!, Sahlberg! et alii!, cfr Broth. Utdr. 
p. 132; ad pag. Umba: Kihlmanl; Kola: P. A. Karsten in dupl.!, 
Enwald & Hollmen! et Brotherus!; Petshenga [»Peisen»]: E. Ny- 
lander & [M.] Gadd!; ad piscinam Jeretik: Enwald & Hollmen!; 
Srednji: Broth. Wand. p. 9!; Binda: Brotherus! 

Oa. p: Malmgr. Denna uppgift kan l)lott,hafva afseende pa O m,, 
sa mycket vissare, som Hellstr. Distr. p. 12 upptager Pyhajoki slisom ar- 
tens sydgrans; luarkas bor, att uamnda sockeu i Herb. Mus. Fenn. 'ed. I] 
fordes till O a. I hvarje handelse ar Malmgrens frekvens oriktig, dd det 
omrade ban undersokte icke strSckte sig till nordliga delen af den nuva- 
rande provinsen O m., dar arten borjar upptrada med storre frekvens. Om 
forekomsten i Pyhajarvi skrifves seuare: >Pyhajarven pitajan ((). 1.) Ma- 
kioiskylan Ruotastenmaen taloryhman Alitalon maalta . . . Pyhajarven ita- 
rannalla (K. Laurin)>: A. A. Parvela i L. Y. 1916 p. 108. — Lm. On Olenji, 
6ster om Kildin (P. A. Karsten): Liro Ured. p. 315; uppg. afser sannolikt 
Pr. stricta, som af N. I. Fellman insamlats yk Olenji. 

Om Pr. sibirica sages: Odlad i min tradgird i [L k.] Kittila [kyr- 
koby]: Silen Bl. p. 94. 

Vidare namnes: » Auct. eel. A. Pax in Engler Jahrb. X 3 p. 197 est planta 
nostra var. flnmarkiea Jacq.»: Herb. Mus. Fenn. H p. 141. Beuamningen Pr. 
fin»iarkica anvandes afven af flere forf., t. ex. Wahlenb., Fries, Fellm. Anteckn., 
Broth. Utdr. m. tl. — Daremot for Led. Ill p. 1 4 var form till ,9 hrevicrdyx Trautv., 
hvilken benamning afven anvandes af N. I. Fellm. PI. Arct. N:o 197. — Lund- 
Strom i Bot. Not. 1886 p. 141 namner, att exemplaren fran Seskaro tillhora 
denna form. En fullstandig framstallning af Pr. sibirica-tormerna. lamnar 
Morner Prim, p.222— 224, hvaraf framgar, att hufvudpartenaf exemplaren tor- 
de tillhora y arctica Pax, medan v. brevicaly.c ej forekommer inom omradet. 

Primula auricula L. 

In tofo territorio saepe aut saepissinic colitur. 

Arten beteckuas sasom odlad redan af Till., jfr afven Till. Icon. 6. 
I samtliga nyare flnska fioror upptages Pr. auricula s§,som allmant odlad, 
men i den ofriga botaniska litteraturen hos oss bar jag antecknat endast 
ett fatal uppgifter om densanima. Har ma Ijlott framhallas uppg. Li. 
Toivoniemi p& kalljord: Nordling p. 316, se f. 6. Grotenf. p. 201, INIedd. 
XXV p. 13, A. L. Backm. Fl. p. 26 (odlad k herrg&rdar) och Leiv. 



Af slaktet Primula odlas f. 0. flere arter. Af dessa aro Pr. officinalis 
och Pr. elattor redan namnda bar ofvan (p. 386 ocli 387). Hybriden Pr. auri- 
cula X officinalis sages vara allni. odlad [»yl. vilj.»]: Mela Kasv. V. — Pr. 
sinensis Lindl. allmant odlad inom bus: Mela Kasv. Ill och IV. Da afven 
flere andra arter, sftrskildt Pr. obconica Hance, uied atminatoue samma 
berattigande kunnat ui>prakna8, bar uppg. utg&tt ur Mela Kasv. V. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T, 41, N:o 1. 895 

Androsaces septentrioiiale L. 

In Fennia rarissime invenitur; ab auMi^alibus provinciis 
usque ad 61^ ad septetitrionem versus tectum est. 

Carel. Lapp, or.: Nym. Consp. p. 606; Fenn. hab. non 
solum Carel., sed etiam in Aland., Tavast. etc.: Nym. Suppl. 
p. 263; in Finlandia australi raro usque ad c. 62^ (in parte 
oriental!), ceteroquin in Kuusamo (66*^) et in Lapponia austro- 
orientali raro tectum est: Schedae p. 97. 

Al. Finstrom Emnas: E. Ericsson!; Jomala ad radices 
rupium prope pag. Bjorsby: W. Granberg!, cfr de his Palmgr. 
Stud. p. 410; Jomala prope pontem Emnas st pc: Palmgr. 1. c, 
vide etiam spec. tab. VII; Jomala, Golby, in humoso, piano monte 
leg. 0. Meurman: Schedae II p. 118 in PI. Finl. exs. N:o 851. 

— Nyl. par. Tenala, Lappvik, in arenoso litore leg. Inga Strom 
in PI. Finl. exs. N:o 852; Perno : Ale. V, vide etiam infra. — 
Ka. Viborg in aggeribus versus Havis: Zilliacus & J. Lunelund! 

— Ik. r Muola in aggeribus arenosis ad ripam prope pagum 
Kyyrola: Malmb.!; ad banc provinciam verisimiliter etiam spectat 
Gamla Finland (Hornborg!): W. Nyl. Distr. et Fl. Kar.; [hie illic 
. . . Kalamaki [»Kolomagga»] cpp: Meinsh. p. 228]. 

Sat. Tyrvaa in margine agri: V. Heikinheimo!; Kyro 
[»Hameenkyro»] Mahnala in arenoso ad viam publieam: Printz! 

— Ta. Lammi Kuurikka: Leopold!, cfr Diar. 5, XI, 1871; Lammi 
prope templum!, Yhaniemi: Leop. ann.; PI. Finl. exs. N:o 820 
par. Lammi in iugo iuxta templum leg. Leopold. — ^ Kl. r Palk- 
jarvi Korkianiemi: Backm.!, Zilliacus! et Hjelt Ant. p. 64, vide 
etiam Kihlm. Beob. p. XXVIl; Linkola ibidem 27, VIII, 1914 
non vidit; rr: Link. Stud. p. 278; Sortavala Makisalo in declivi 
montis Pekanvuori, Soanlahti Laajankyia Korpikallio pec una 
cum Asplenia rata mur. etc.: Link, eomm., cfr de his Link. 
Stud. p. 163, spec, e Sortavala Linnanvuori in Makisalo leg. 
Poppius! 

Sb. vide infra. 

Kuus. Paanajarvi Ruskeakallio: Nyberg!, cfr Wainio Kasv.; 
€ Ruskeakallio etiam comm. Hirn Fort., A. L. Backm. eomm. 
(pc) et Edv. af Hallstr. (solit.) 



396 Androsaces eeptentrionale. 

Lapp. ross. ad peninsulam Turja [»Turii»(!)] et pagum 
Ponoj (!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLV et Beket. p. 580; She- 
lesna: Mela PI.!; Ponoj in declivi ripae septentrionalis fluvii: 
Montell!, vide etiam Brotii. exk. p. 77. 

Hnrnvida Androsace hos Till, har at'seende p^ denna art, ar tvifvel- 
aktigt och knappast troligt. Uppgiften >parce in Alandia et insulis Aboen- 
sem eingentibus>: VVirzen, Scriptores rei herbariae Fennicae, Helsingforn 
1843, p. 11 not, maste l^etecknas som hogst osaker, da Androsaccs septen- 
(rionale ej blifvit funnen af nagon senare botanist i Abo skargdrd. — N y 1. 
Tenala Lappvik lastageplate pk torr betesmark nara bafsstranden: G. 
Sucksdorff!, jfr Medd. XX VIII p. 55 A, och Sola! En utredning om, huru- 
vida arten bar bor raknas till barlastfloran eller icke, vore onskvard; ocks4 
Sola framballer eaiskildt slaetamspaikka*. M&banda ar PI. Finl. exs. Ts:o 
852 afven insamlad pa barlastplats. — K 1. (mojl. Ik.) >Kakisalmi niitty 
1892 leg. G. Rehn herb. [Savonlinnan] lyc.»: Bndd. muist.; kanske krafdt-s 
ytterligare undersokning. — Kol. rr Vosneeseuje: Elfv., jfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. B.t m. fi. Exemplaret tillhor A. filiformis: Medd. XVIII p. 156, 
jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 141. — Sb. [Kuopio] rr Pitkalahti >korkealla 
hiekkaisella ratapenkereella Matkusjarven kohdalla noin 10 yksiloa*: Link. 
Lis.! Linkola betecknar arten sasom tillfallig, jfr Link. kert. p. 182. — 
Lim. Umba: N. I. Fellm. Lettre p. 500; uppg. afser antagligen det nar- 
belagna Turja. 

Linkola betecknar Androsaces septentrionale s^som henieradiaphor: 
Link. Stud. p. 278. 

F. ncaulis Retz. omnamnes: Mela Kasv. V. 



Androsaces flliforme Retz. 

In Fennia maxime austrooripfitali (Karelia Svirensi) 
rarissime, ihi vero copiose uccurrit. 

Fenn. mer.-or. (Karel. olonets.: Elfving 1875. Wainio 1889): 
Nyni. Suppl. p. 263; in territorio nostro tantum loco supra allato 
[Vosnessenje] lectum est: Schedae p. 98, vide etiam Lindb. 
Pfl. p. 13. 

Ksv. prope Vosnessenje nonnulla km ad septentrionem 
versus ab efTluvio fluniinis Svir e lacu Onega (Elfving!): Wainio 
in (Diar. 2, III, 1889) Medd. XVIII p. 156, cfr Herb. Mus. Fenn. 
U p. XIII et 121; Vosnessenje! ad marginem viae leg. Lindroth 
et Cajander: PI. P^inl. exs. N:o 321, vide etiam Medd. XXV p. 
27 et L. Y. 1898 p. 192. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, T. 41, N:o 1. 397 

Ksv. Om artens forekomat harstadea namnes yttermera: >Se kaavaa 
ninsaasti maantiella Vosuessenjesta aina lahelle Himinjokea, jossa viime 
mainitussa paikassa se jo eaiintj^y harvinaisempana* : Cajander i Medd. 
XXV p. 27. Se f. o. under A. septentrionale (KoL). 

Framhallas bfir annu, att Gftnth. p. 48 oninamner A. pliforme en- 
dast irkn Vyte^ra och Meiush. p. 223 endast fran kalkstensomr&det. 

Hottonia palustris L. 

Quantum nunc scimus, per errarem ajmd nos indicata esft. 

Kalra, jfr Led. Ill p. 7; »m fossis et paludibus minus fq»: Prytz 
cont.; sodra Finl: Fries; »Scand. (exc. Lapp.)*: Nym. Syll. p. 137. 

Ob. [Ule^borg] »med sin hvita hlomma och nakua stjelk utvisar 
mylla och ar tenimeUj^en allman i uttorkade skogskarr*: Jul. p. 275, jfr 
Jul. i V. Ak. H. p. 175. Julins uppgift ar absolut oriktig, jfr Brenn. Obs. 
— Daremot ar det en mojlighet, att arten finnes p& Aland, dS, G. Roth- 
stroms bei^krifning p& en vaxt irkn Wargsunda [ej Warsuga sasom i Desi- 
deratkat. p. IB] trask i Jomala eynes hafva afaeeude pa Hottonia; emeller- 
tid eftersdktes arten dar (d. v. s. mellan Eyttbole och Wargsunda) forgafvea 
af Arrli. & K. Framhallas bor kanske afven, att Hottonia redan i O. Hjelt 
M.S. angafs frkn Aland. W. Nyl. Distr. p. 77 fornekar artena fcirekomst i 
Finland, likasi Bergstr. p. 5 dess forekomst pa Aland. 

Oni artens allmanna utbredning se t. ex. Nym. Consp. p. <)U2. — 
Hottonia finnes redan i Ingermanland. Haroni siiges: »Im ganzeu Gebiete 
namentlich im Litorale haufiger»: Meinsh. p. 221. — I Sverige nar arten 
anda till Dalarne och Halsingland: Wiatrom p. 15 och IS. 



Plumbaginaceae. 

Armeria elongata (Hoffm.) Boiss. 

Ad litus australe Fenniae I'arissime ocrurrit. 

Till.; Kalm; Fenn. mer.-occ: Fries et Nym. Consp. p. 616; 
Fenn. etiain in Nyland. et Carel. mer.: Nym, Suppl. p. 265, vide 
etiam Led. Ill p. 456—457 et Lindb. in Atlas p. 36. 

Ab. r: Bergstr., qui e D [= Korpo] enumerat; r Korpo: 
Bergstr. Beskr.; Virmo: [0.] Myreen!, cfr Caj. Kasvist., qui in 
vicinitate Havea spec, lectum putat; Reso: 0. Hjelt M. S. (ab 



398 Armeria elongata. 

ipso); Bromarf: Anna Andersson, cfr Medd. XLII p. 131 [sub 
Nyl.]; promuntorium Hango: K. W. Bruncrona!; prope pagum 
Hango in colle sicco: G. Sucksdorff!, cfr Liro Ured. p. 120; pag. 
Hango: J. Kivenheimo!; Mietois Kutavais (Lindh): 0. Hjelt M. S.; 
Mietois rr unic. spec, ad viam a Tolkmaki ad Valaskallio, etiam 
in vicinitate Valaskallio (0. Lampola): Caj. Kasvist., spec, e 
Mietois prope Pyhakyla! — Nyl. Mjolo (Gottlund): W. Nyl. p. 
209. — Ka, r Fredrikshamn (Mechelin): Fl. Kar.; Fredrikshamn: 
[C. I.] Qvist!, cfr Ssel 0. Nyl. 

»In collibue campestribns rr ex. gr. Ostrob. auatr.>: Prj'tz cont. un- 
der namn af Statice armeria L., en uppgift, som aldrig blifvit bekraftad. 
>In insulie Sinus fennici et in litoribus provinciarum eidem adiacentium*. 
Tehatsekaise [>T8chjatsekaJ8e»]: Wirz. pi. off. p. 26 under namn af A. 
maritima Willd.; tydligen aro bar denna och folj. art uppfattade som en 
kollektivart. — MSbanda krafde uppgifterna fran Reso och Nyl. bekraf- 
telse; pa Mjolo ar arten fOr Ofrigt sakerligen utrotad. »Prope V^iborg 
[>Wiburg»] et Fredrikshamn proveniri dioitur»: Rnpr. Diatr. p. 22; upp- 
giften fran Wiborg synes hoget tvifvelaktig. 

Sat. [Bjorneborg] Rafso i juni 1905 (Ingrid Larsson enl. Fontell) 
Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52. Pa hvartdera stallet betecknas arten ea- 
8om tillfallig. 

I Led. Ill p. 456—457 itekiljas formerna « glabra [Led.] och b) 
pubescetis [Led.]. 

Se f. o. under A. sibiriea. 



Armeria sibiriea Turcz. 

In Lapponia orientali trans c. 12'^ 20' long, ab Hel- 
singfors et ultra 66^ 20' raro occurrit. 

De distribulione vide Wahlenb. p. XVIII ^), Baer in Bull, 
scient., publ. par I'Acad. Imp. des sciences de Saint-Petersbourg, 
Tom III, Petersburg 1837 (-1838) p. 191 \), Lindb. Pfl. p. 12 \ 
Heintze Vaxlg. p. 47 et infra. 

Lapp. ross. Locis siccis duris ad Panfelofka! Lapp. Ross, 
maxime orientalis cp, etiam ad Raddeoi (F. Nylander!): N. I. 
Fellm., cfr 1. c. XXIX et XXXIV et Beket. p. 587; spec, e Pan- 



') Nomine Staiice armeria L. 
') Nomine A. areiiea [Cham.] 



Acta 8ocietati8 pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 899 

felofka eliam leg. Brenner! et V. F. Brotherus in Ssel. herb.; 
Kusomen: Sahlberg!, Mela PI. et herb.; Kaskarantsa: Mela PL; 
Tshavanga in litore arenoso: Kihlman!; Tsipnavolok [» Peninsula 
piscatorum»] Iso-Karppio: Klingstedtl; Semostrow ad Mare gla- 
ciale sfcp: Broth. Reseb.! i) et Broth. Murm. p. 189 i); Noku- 
lewskaja guba: Fl. Samoj. p. 14 et 51. 

I H. M. F. fiunes afven ett exemplar frSn iNorska fjallen (LyDgen)»: 
Malniberg!, sS att uppg. i Wirz. pi. off. under namnet Statice armeria L. 
eannolikt delvis afser A. sihirica, (ee ofvan under A. elongata). — Lp. »Pres 
de Ponoj»: N. I. Fellm. Lettre p. 500; uppg. torde val afse Panfelofka, 
ehuru denna ort kuappast kan sagas ligga nftra Ponoj. 

Jfr i afseeade a beekrifning m. m. Bot. Not. 1858 p. 191. N. I. Fellm. 
forsakrar, att denna form ar en foga skild varietet af A. elongata. 1 Herb. 
Mus. Fenn. [ed. 1] etc. kallas densamma A. arctica Cham., hvilket antag- 
ligen vallat, att Nym. Consp. p. G16 upptager A. vulgaris * arctica Wallr. 
(Rupr.) fran >Lapp. or. Ross. arct.» och A. maritima * sibirica (Turcz.) 
Boies. »Norv. arct. Lapp. or. (Fellm. [PI. arct.] 199) >, ehuru de ursprungl. 
uppg. belt sakert afee samma form. 

En annan uppstallning af detta slaktes svenska former forekommer 
i Bot. Not. 1887 p. 6—8 af L. M. Neuman; i denna omnamnes dock icke 
A. sibirica, som ju endast forekommer vid Ishafvet. 



Convolvulaceae. 

Convolvulus arvensis L. 

In maxima parte AlancUae passim aut satis frequenter 
invenitur, ceterum in Fennia australi ad 6P 50' (in Fennia 
orientali for si tan ad 62'^ 30') raro et, quantum sentiam, 
plerumque adventicius occurrit. Plane adventicius in sa- 
burra etc. usque ad 65^ lectus est. 

Till.; Kalni; in arvis et ad sepes (fq): Prytz cent.; Eur. 
omn. exc. . . . Lappon. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 506; in 
australi Finlandia p vel r crescit, in media parte adventicius: 



*) Nomine A. arctica [Cham.] 



400 Convolvulus arvensis. 

Schedae II p. 122, vide etiam DC. Prodr. IX p. 406 et Led. 
Ill p. 91-92. 

Al. p: Bergstr.; st fq : Arrh. & K.; Saltvik— Jomala fq: 
Tengstr.!; [Sund (!)] baud infrequens: Prim. p. 70; niulta spec, 
in H. M. F., inter alia Lumparland: T. Paavonen!; Bergr. autem 
ex hac parte non comm. — Ab. r: Zett. & Br., spec, e S:t 
Karins Kulho!; » vulgaris inter segetes»: Leche p. 25; Abo Stor- 
Heikkila: [J. A.] Hertzman!; »Abo .sIott>: A. G. H. in dupl! et 
Gadol. 1885, vide etiam infra; Abo Dragsfjard: W. Hamsay in 
herb. lye. n.; r Inio Norrby in agro solanis consito: Bergr.; 
Karis Svarta: His.!; Lojo a. 1890 st cp in horto olitorio praedii 
Paloniemi: Ch. E. Boldt. vide etiam infra. — Nyl. Ekenas: 
Schulman in herb. lye. n.; Inga Basto: W. Brenner!; Kyrksliitt 
Hirfsala: Jansson; Tolo: C. B. Lindgren, ambo in Hult herb.; 
Mjolo: W. Nyl.; Helsingfors »Ob.servatoriebergen» vix spont.: 
Kihlm. ann.; iam in 0. Hjelt M. S. ex Helsingfors coram., vide 
etiam Brenn. For. p. 131, spec, ex »Helsingfors Skatudden af- 
stjalpningsplats*! ; Helsingfors loco graminoso ad nosocomium 
parturientium st cp 191H: Sa^l. herb.; Borga Skoldvik Illvarden: 
Olirnberg!; [Lovisa] Svartholm: [C. J.] Arrhenius!; Lovisa Qvarn- 
backen: Arrh.; Hogland: Saelan in Medd. XXV p. 74, cfr 1. c. p. 
77, vide etiam infra. — Ka, Kotka: Sa-i. 0. Nyl.; Sakjarvi: U. 
Segerman!; Viborg in oppido: Seel, ann., cfr Malmb.; par. Viborg 
Liimatta: G. A. Thesleff! — Ik. Kakki ad praedium sacer- 
dotis: Malmb. I; Kivennapa [»Kivinebb»j in pag. Kuokkala: G. 
Lang!; Kakisalmi [»Kexholmi»] in oppido: Wartiainen!, cfr Malmb.; 
Kiikisalmi: Silen Blomb. p. 126; [fqq inprimis in reg. calc: 
Meinsh. p, 244]. 

Sat. Bjorneborg (Simming!): Malmgr., etiam Wirz. M. S. 
et Gadd Sat. p. 48, cfr de his Hayr. Bjorneb., item Herb. Mus. 
Fenn. II p. 141; [Bjorneborg] st r et maximam partem pec: 
Hiiyr. Bjorneb., vide infra. — T a. Padasjoki-Asikkala: Astrom 
in dupl.! — Sa. Valkiala: E. Winter!, cfr Seel. 0. Nyl.; Vill- 
manstrand Dysterniemi: E. Nyl. & Chyd., spec. leg. Simming!; 
Villmanstrand Palto in area cpp baud cultus 1915—1916 et in 
promuntorio Dysterniemi in pascuis 1882, Mannikko ad fabri- 
cam Kaukas spontaneus st cp 1915: Sa^l. herb., vide infra. — 



Acta Sooietalis pro Fanna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 401 

Kl. r Sortavala: Fl. KaV., spec. leg. Nikl.! et C. Bergstrom!; 
Sorlavala ad praed. sacerdotis (Backm.): Enw. hav ; Sortavala 
in propatulo: V. Jaaskeliiinen!; Sortavala Kirjavalaks in horto 
praedii llantala pc ut herba inutilis 1914: Link, comm., cfr 
Link. Stud. p. 272, ubi rr inveniri indicatur, et 1. c. Tab. IV; 
lUiskiala: Zilliacus! et Europseus!; Ruskiala ad marmorarias: 
Hj. Neiglick e^ J. Lupander in dupl.! — KoL rr Vosnessenje 
ad ripani lacu.s Onega (Sievers!): Elf v.; Petrosavodsk: Sahlberg 
in dupl.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 141; Solomeno verisimi- 
liter efferala: Simniing!, cfr Norrl. On.; Petrosavodsk in glareo- 
sis et in cam pis vetustis in Solomeno: (liinth. p. 45. 

Sb. vide infra et p. 401 et 402. — Kb. Tohmajarvi Vart- 
silii: Backm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 141. - Kon. Suojiirvi 
»Annantehdas» st cp in margine agri et in agro solanis consito: 
Link, comm., cfr Link. Stud. p. 272, ubi rr inveniri indicatur, 
et 1. c. Tab. IV; Saoneshje Tolvoja in agro secali consito: Pop- 
pius!, cfr Medd. XXIII p. 50. 

PI. Finl. exs. N:o 8B5 par. Lojo SOLbem in horto spon- 
laneus leg. P. H. Lindberg. 

»Iu agris et coUibus circa Abeam, Uloae?>: Wirz. pi. off., se langre 
fram; storre delen af Finl.: Fries. — Oriktigheten af Fries' uppg. fram- 
lialles i W. Nyl. Till. p. 301. 

Ta. Hauho Herk.; uppg. ar icke osannolik, inen krafver bekraftelse. 
- Sa. Nyslott [»Savonlinna] tavatlu harvinaisena kaupuugin kasvitarhoissa, 
lyseoa kokoelniassa 2 kpL, toinen Olavinlinnasta 1892»: Budd. muist.; 
exemplar fr&n Nyslott pa gardsplan insamladt af H. J. Seppauen!, inl. 
genom Budd^n; se afven s. 402. 

S b. Jorois, vid Huntokoski briik, bibehallit sig dar under par de 
cennier i likhet med Nonnea pulla. Inula britaunica o. a.: Lindb. comm.; 
[Kuopio] r »Liankaatopaikalla 1905 (A. Oksaneo), Yhteiskonlun pihassa 
syreenif ensaiden jumella 1911 ja 1913 (A. Oktanen)»: Link. Lis., jfr 1. c. 
p. 6; [Maaninka Polja] smuutamia juuria kuivalla aholla Virtalau luona»: 
Kyyhk. litt. — Ehuru Linkola ej anvander tecknet fOr tillfallig forekomst, 
synes raig dock fyndorterna utvisa en dylik; pe vidare s. 402. 

Ob. utgor bar som p^ ra&nga stallen ett ledsamt ogrSs, allman: 
Jul. p. 276, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175. Hvad forekomsten kring Ulea- 
borg angar, pa ar arten darstades ingalunda allman, ehuru den forekom- 
nier p& barlast; se s. 402. 

Rent tillfallig anser jag C. arvetisis vara p& foljande fyndorter: 

Typis impr. •[„ 1918. 26 



402 Convolvulus arvenais. 

Ab. Abo [»Turun linnankentta] at pc»: Pesol. Tur. p. 43; »tormalla 
linnan vieressfi st, cp ue. viime vuosina»: Link, comm.; [Nystad] »unden 
kirkon puistosea*: Sod. — - N y 1. Ekenas etad p& afistjalpningsplats: Hayr.; 
[Tenala Lappvik] i fi^karen Bickmans potatisland 1905-1908 (K. Holm- 
berg): Hayr. Adv. p. 163; exemplar fr&n Lappvik lastageplats insamladt 
af Inga Strom! och inl. af PahiK^n. — Helsingfors Kajsaniemi: Lindb. 
herb.; Heleiogfors flerstades p& afstjalpningeplat^er: Hayr.; Helainge Sor- 
na9['>S6derna8»]: OhrnbergI; Borga nara Kroksnas pa barlastholme: Gadol. 
1888; Borg& Hammar^ p& en barlastholme taml. rikl.: O. Collin!; Borg& 
barlastholmen vid Kr&ko: G Sueksdorff! — Sat. [Loimaa] rr »PetaJGki 
(oppil. ottama kasvi)»: Saur.; Bjorneborg 1901 p& afstjalpningsplats, Bjor- 
neborg 1905 i gropar utanfor fenite stad^delen 'Fontell), Manlyluoto 1907 
(Ragni Lydecken och L. HedenstrOm enl. Fontell), Rafso p& barlast 1899 
(V. Jakobsson) och 1900 (H. Gronlund), liafao 1906 (I. Larsson enl. Fon 
tell): Hayr. Bjorneb. — Ta. »Lahti lantatunkiolla vesijohtoaseman Inona 
noin 1 km kanpungista S muntamia eks. 1917»: Link. comm. — Sa. sMik- 
keli Otavan maanviljelyskonlun kaavitarhassa muutamia eka. 1917 »: Link, 
comm.; tradgardar i Nyslott: Bndd(^n; seofvan. — Oa. [VVapa angkvarnjfanns 
alia somrar till 1890 i [ett] par exemplar; forsvann i foljd af grafningar pa 
platsen: Lauren i Medd. XXII p. 38. — Tb. J> vaskyla >kaatopaikka ryvin 
lampi» 1912: Leskinen!, jfr Lesk. Pohj. p. L50; Jyvaskylil >01uttehtaan luona 
seminaarin rannassa runsaasti": Linkola!; »Jyv3skyla st cp perunapellosaa 
eraan Sammonkadun varrella olevan talon pihassa 191 6»: Link, comm., 
jfr Link. kaev. p. 167, dar det tillagges, att arten enl. uppg. vnxit ung. 
15 kr p& samma stalle, och 1. c p. 158 o. 159. — Sb. [Leppavirta] »Ley- 
detty Warkauden ruukilla heinapellolla Forvaltar Heniiksson'in asunnon 
luona»: Enw. — Kuopio »in ruderatiss: E. Hendunen!; Maaninka »Virta 
Ian pellon pientarelta Poljalta»: Kyyhkyiienl — Ob. [Uleaborg] Toppila 
1885-86 ocn 87, nagra fft st&nd, och annu 1889: Zidb., jfr Brenn. Oba.; 
UMborg pa barlast: Hough, herb., jfr B-enn. Obs.; »vanhalla Hietasaaren 
lastauspaikalla ueeina vnosina perakkain harvinaisena loydetty: Leiv. 
putk., jfr Leiv.; >Oulun ymparisto muualta tullut»: Huumoiien i L. Y. 
1904 p. 236; >v. 1906 1 kpl (Y. Vuorentansl)»: Huum. pain. p. 86; »v. 
1901 1 kpl Linnansaarellai, v. 1900 1 kpl Pikieaarella*: Huum. sat. p. 90. 
— Simo Kallio angsag pa barlastgrus 1901: V. W. Vesterluudi, jfr Brenn. 
bidr. p. 20. Om Jul. se ofvan. 

Linkola betecknar C. arvensis sasom en anthropochor, Pom (nastan) 
uteslutande fOrekommer pa standorter, hvilka uppst&tt genom kulturen: 
Link. Stud. p. 244, jfr 1. c. p. 328 och 343, afvensom Tab. IV. 

Convolvulus arvensis bar mahanda tidigare fOrekommit rikligare i 
landet, se Leche p. 26 och Prytz cont. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. 41, N:o 1. 403 

Flera Convolvulus-sirter odlas som prydnadsvaxter i tradgardar, eftr- 
skildt C. tricolor L. Om denna art namnes bl, a.: AUm. odl.: Ale. Ill, 
jfr Mela Kasv. V. — O m. Lappajarvi odl. pa herrgardar: A. J^. Backm. 
Fl. p. 26. — [Uppraknas bland ettariga prydnadsvaxter i Lk. Pajala: 
Birg. p. fil.] — Li. Thiile (U. Waenerberg): Rosb. Lappi p. 138. 

Foljande uppgifter om odlad Conro/r/ihL^ (ntan utsatt artnamn) afse 
sannolikt afven C. tricolor: Om. Alnharma: Elfv. Ant. p. 42. — Li. Toi- 
voniemi odlad pS, kalljord : Nordling p. 315. 

IpoDiaen purpurea [(L.) Lam.] uppraknas bland slingervflxter, so^ 
odIaH i O m. T>appajarvi pa herrg&rdar: A. L. Backm. Fl. p. 2G. 



Convolvulus sepiuin L. 

In Fcnnia maximc australi raro—rarifisime occurrit. 
Adnenticins us(/iie ad O:)^ lectiis e^t et in sahu/'ra usque ad 
05^ indiratur. 

Kalm; inter fennicas enumerat v. Hellens loco special! 
non notato: Prytz cont.; in .salicetis Alandiae: Wirz. pi. off.; 
Fenn. merid.: Fries; p]ur. omn. exc. . . . Lapp., Fenn.: Nym. 
Consp. p. 504; in |»arle australi legitur, sed tantum adventicius: 
Herb. Mus. Fenn. II p. 141, vide etiam DC. Prodr. IX p. 4H8, 
Led. Ill p. 94, Lindb. in Atlas p. 86 et infra. 

Al. Sottunga Finno: A. VVahlberg!, cfr Ale. IV et Palmgr. 
Slud. p. 606-607 not. — Ab. Korpo Brunskiir Niistlandet: 0. Ek- 
lund!, cfr Medd. XLIII p. 280, vide etiam infra. — Nyl. in taeniis 
opp. Ekeniis Getskiir! in litore australi inter alnos vere si)on- 
taneus et Espskiir! inter alnos: Hiiyr. Ber., cfr Medd. XXIV p. 
44 et 45 et infra; Snappertuna Stromso Hummelskiir in litore 
marino: W. Brenner!; Inga Stor Hamso in litore australi insu- 
lae Torsholmen omnino spontaneus: W. Brenner in Medd. XXXVIII 
p. 71, cfr 1. (;. p. 215; Lovisa: CI. J. Arrb.; Lovisa compluribus 
locis (Iverus): Sielan in Medd. XXIV p. 21, spec, e Lovisa leg. 
G. Sucksdorff!, vide etiam infra. — Ka. Siikjarvi: U. Segerman! 
[num adventicius]; Sakjiirvi SLiurpaala» (villiintynytV)»: V. Krobn!, 
vide etiam infra. — Ik. r Kakki Kirjola in Kaitasaari: Malmb.!, 
cfr Diar. 10, XI, 1866 et Lindberg in Medd. XXIV p. 45; Ny- 
kyrka in pago Vammeisuu et sacell. Heiniijoki ad Bistseppala 
[hoc loco forsitan advent.]: A. v. Collan comm., cfr p. p. Ale. 



404 Convolvulus sepium. 

IV; [Kivennapa in pago rossico Raivola: 0. A. Grondahl!; 
Meinsh. non comm.], vide eliam infra. 

At" ofvanst&ende framg&r, att arten i Herb. Mus. Fenn. I] ansSgs 
vara tillfallig ofverallt i Finland, LikasS, uppraknas C. sepiuvi i W. Nyl. 
Distr. p. 77 bland arter, som icke tillliora Finlands flora. Med stOd af 
Hayr^ns, W. Brenneis, Lindbergs, m. fl. uppgifter bar jag dock ansett 
densamma for fullt vild i sydligaste delen af landet; se Lindb. Enuni. 
och i synnerliet Palmgr. Stud. p. 606—607 not. — I fraga oin ett par 
fyndorter torde det vara svart att afgora, huruvida C. sepiiwi darst^des 
verkligen ar fullt spontan (se afven langre fram). 

Till dessa uppgifter salla aig ett antal andra om en mer eller min- 
dre tillfallig forekomst. A b. Aim I.ill-Heikkila fa ex.: Gadol. 1885. Fi&n 
Pargas skrifves: »Viest iir, att jag i Pargas flerstades sett arten forvildad, 
men aldrig klart vild»: Arrh.; Bromarf flerstades forvildad: Sand.; [Muu- 
rila] »metsistyneena Kosken kartanon luona>: Renv ; |Mynamaki etc] ^vilj. 
puutarhoissa ja joskus metsietynyt*: Caj. Kasvist. — Nyl. Fdrvildad i 
Ekenas stad i en o. annan tradg&rd och pa afstjai])ningsplatser: Hayr. 
Om forekomsten pa Getskiir ocli Kspskar naiunes: Synbarligen i tiden 
OfverfOrd till dessa holmar med barlast: Hayren i Medd. XXIV p. 44; 
Kyrkslatt Thorsvik ganska lalrikt vaxande forvildad invid tradg&rdeu k 
villa Hagai, dar den sedan flere ar tillbaka blifvit odlad: Sislan i Medd. 
XL p. 45, jfr afven Klingst. Nyl. p. 87; Helsingfors Djurgarden eff.: Hult 
hcb.; Helsingfors Observatoriebergen och TolO »vix apont.>: Kihlm. ann.; 
[Helsiugforgj i Botanieka tradgarden: Brenn. For. p. 132; Helsingfors \>k 
en g&rdsplan vid Kyrkogatan N:o 6, flera sterila stand, troligen tillfallig, 
bibeh&llit sig likval darstades ^tminstone i 15 &rs tid: S;el. herb.; BorgS: 
J. A. Obergi; Perno Forso: W. Grefberg!, jfr bl. a. Ale. V, afven enligt 
Oberg [i Perno mojl. vildt vaxandej. Om forekomsten vid Lovisa skrifves : 
>Min lifliga ofvertygelse ar, att Convolvulus sepium vid Lovisa ar en planta 
efferata»: Arrh. — »Orimattila villiytyneena Kuivannonkylassa Vahtimaen 
ja Vohlojan puutarhojen vieressa, samoin villiytyneena kirkonkylassii 
kosken luona rantapeusaikoissa, kaikki 1917»: Link. comm. — Ka. Sak- 
jarvi [»Sakkijarvi»] >pen8aiko8ta» (U. Segerman 1911): S:<'1. herb., se afven 
i texten, — Ik. Nykyrka [>Uusikirkko»] kallartak a Andelins g^rd! midt 
emot Mustamaki jarnvagestation och Sykiala! bakom badstugan k gast- 
gifverig&rden ; O A Grondahl [fyndorterna utvisa en tillfallig forekomst]. 

Sat. [Bjorneborg] Rafso i juli 1905 i ett sn&r af r asslor och grS,bo 
nara stranden och barlastplatsen (E. Graeffe). Sannolikt tillfallig: Hayr. 
BjOrneb., jfr 1. c. p. 57; Rafso barlastplats : A, Lindfurs! — Ta. Loppi: 
K. A. Schulman i herb. lye. n.; Vanaja [.Won2,i>] Kandola: K. och O 
Collin! — Sa. Tradg&rdar i Nyslott: Budden och Budd. muist. — Kl. 
»Sortavala 1 kpl katuvierella 1915>: Link, comm,, jfr Link. Stud. p. 272, 
dar arten betecknas sasom rr, 1. c. p. 328, 344 och Tab. IV. 

Tb. [Jyvaskyla] sSeminaarin rannassa oluttehtaan vieressa tayte 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 405 

inaalla>: Link. Jyv. p. 190!, jfr 1. c. p. 185; »Jyvaskyla eraalla roskalaja- 
alueella rautatiealueen vieressa lahella tuUikammaria 1916»: Link, comm., 
jfr om hvardera uppg. Link. Kasv. p. 167 och 1. c. p. 158 och 159. — Sb. 
Kuopio och Warkaus (D:r C. Tii. Hallstrom!) 1871: Mela, afven ar 1874, 
men 1876 redan utgangen enl. Enw.; Kuopio »viljelty nauutamissa kasvi- 
tarhoissa esim. Taivalharju»: Budrl. muist. 

Ob. [IJleSborg] Toppila sept. 1885, ett ii tva stand: Zidb., jfr 
Brenn. Obs. 

Linkola betecknar C. sepiwn easom en anthropochor, som (naetan) 
uteslutande forekommer pa standorter, hvilka uppstatt genom kulturen: 
Link. Stud. p. 244, se of van under Kl. 

C. sepiiim odlas ratt ofta. Sa namnes: Ofta odl. i Iradgardar: Ale. 
IV, jfr Brenn. Flor., se afven ofvau under A b., N y 1., Sa., S b. (i petit- 
stycket). — Nyl. Mantsala FrugSrd 1808: Medd. XXV p. 13. 



Cuseuta europaea L. 

In Fennia aastraii usque ad 62^ ptei'umque passim, 
niultis tameri plants inprimis ad orienlem versus raro oc- 
cu/'fit. Tcrminum scptefilrionalem ad circ. 63^ adtingit. 

Til).; Till. Icon. 117; Kalm; st fq in Humulo [»humlegar- 
(lar»] el Vfticis: Hell. p. 4; parasitica in U/'tica, Humulo 
aliisque plantis (fq): Prytz cont.; maxima pars Fenn.: Fries; 
Fenn, mer.: Nym. Siippl. p. 221; in australi et media Finlandia 
us(|ue. ad 68^ p vel st r crescit: Schedae II p. 122, vide etiam 
DC. Prodr. IX p. 452 nomine C. maio/', Trautv. Incr. p. 545— 
548 et Link, kultt. p. 137. 

Al. (rr): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Finstrom] Basto: Bergstr. 
Beskr.!; r, Finstrom Godby, Lemland Flaka!: Arrh. & K.; Salt- 
vik Bergon et Ovarnbo: Ch. E. Boldt; Finstrom Bergo Norrgard: 
F. Beuter; Lumparland Ango: Laur. Fort.; [Foglo] Jerso: Sa- 
inuelss. p. 132. — Ab. st fq: Zett. & Br.; st fq-p inprimis in 
Urtica et Humulo: Arrh. Ann.; Bromarf Kansjarvi, Finby Pettu: 
Sand.; p: Kenv.; [Pojo] (fq): A. Nyl.; p: Sel.; Lojo: S. 0. Lind- 
berg!, cfr Diar. 6, X, 1877; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 
204; [Vihti] st f(( in Urticis, Humulo, Ribi rubro etc. in 
.pagis et ad pagos: Flinck; st U\ in JJrticis, sed etiam in plan- 
tis generum Viclae et Lathyri, enum.: Weeks.; st r— r, 
enum.: Caj. Kasvist.!, quem 1. inspicias. — Nyl. p: His.; p, 



406 Guscuta europaea. 

maximam partem in Urticis et Humulis, sed etiam in aliis 
plantis inprimis in Rubo idaeo hie illic cp: Stenr.; (r) enum.: 
W. Nyl. et W. Nyl. p. 213; Thusby: Astr. & H. et Kihlm. ann.; 
st fq: Ssei. 0. Nyl.; Orimattila p — st r, enum. e 7 locis: Link, 
comm.; multa spec, in H. M. F. — K a. (r) enum.: Blom, spec, 
e Sakjarvi!; Sakjarvi: [V.] Krohn!; Virolahti Hoikkasaari ad 
Rautalanselka in litore arenoso in variis plantis parasitica, ut 
in his: Galium verum, Artemisia campestris, Vicia cracca, 
Viscaria alpina, Rubus idaeus, Angelica litoralis, Planlago 
maior, Arctostaphylos uva-ursi : Ssel. herb, et ann.; r Antrea 
Hatula, Kirvu Tietavala, Kaukola in vicinitate templi, parasitica 
in Urtica dioica: Linden, spec, e Kaukola Kankaanpaii!; in- 
super nonnulla alia spec, in H. M. F. — Ik. p: Malmb.; [p in 
tota Ingria: Meinsh. p. 245]. 

Sat. p: Malmgr.; [Loimaa] rr Virtsanoja (E. Hollo): Saur.; 
Luvia 1906 (Hj. Wikman ex Fontell), Luvia Perankylii Uusiseppa 
et ad praedium sacerdotis per multos annos in Urticis (E. 
Hermonen): Hayr. Bjorneb.; st r: Hjelt; nonnulla spec, in H. M. F. 
— Ta. p: Leop.; (fq): Asp. & Th.; p: Norrl. s. o. Tav.; in parte 
australi [par. Gustaf Adolf] (fq), in septentrionali aiitem r: Bonsd.; 
[Orivesi] r in vicinitate pag. Pajukanta in Humulo et in Rabo 
idaeo saepe cp — st cp: Borg Tiet.; Keuruu Miintta 1863 in 
Chenopodio albo: Ssel. ann. et herb.; r Korpilahti Veijo: Wai- 
nio Tav. or., vide etiam Link. retk. p. 154; multa spec, in H. 
M. F. — Sa. Valkiala p: Hult F5rt.; Villmanstrand: Simmingl; 
Mantyharju in deversorio Kuntti cp in Humulo: Link, comm.; 
Saaminki Loihansaari (alumn. Burgman herb.): Budden; Saa- 
minki Luhtiainen Kallislahti: A. L[eski]nen! et Budden!, vide 
etiam infra; Hult e Ruokolaks non comm. - Kl. r Sortavala: 
Fl. Kar. et Hasselbl., spec. leg. E. Winter!; Kirjavalaks (Backm.) 
ad basim rupis Spaasu: Norrl. Symb.; Sortavala r infra Kuha- 
vuori prope oppidum, Helyla ad Pakkanen et Lemetyinen: Link, 
comm., cfr Link. Stud. p. 272, ubi r-rr inveniri indicatur, 1. 
c. p. 329 et 343. — Koi. rr Vosnessenje: Elfv.!; Vakrutschej, 
Nimpelto et compluribus locis ad Petrosavodsk: Caj.; Salmi 
Lunkulansaari Hiivankyla: Link, comm., vide sub Kl. 

Oa. (p): Malmgr.; Kristinestad (Nystrom): Stromb.; »Gamla 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 41, N:o 1. 407 

Wasa» ad praedium sacerdotis: Ale. et Ale. Ill; st r Gamla 
Wasa, Miistasaari Helsingby! et Veikars, Maksmo, Oravais (G. 
Hedberg): Laur. Vaxtf., efr I. e. p. 17 et Herb. Mus. Fenn. II 
p. 141 (Oravais). — T b. visa nondum est. — Sb. Leppavirta 
st cp in horto praedii Kopolanniemi in fruticibus vetustis [»peh- 
koissa»l Rihi's, etiam in Urticis, Bubo idaeo et Humulo: 
Enw.!, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 141, vide etiam infra. — 
Kb. nondum adnotata. — Kon. r Koselma (Giinther!, Sim- 
ming), Saonesbje in pago Velikaja-guba! atque in insulis adia- 
centibus Onegae: Norrl. On., efr Herb. Mus. Fenn. II p. 141 
(Velikaja-guba); spee. e Koselma etiam leg. Kullhem!; Koselma: 
Giinth. p. 45, vide infra; Tolvoja: Kihlm.; Sennoguba in insula 
Klimetskoj: Gaj.; Schu